Inventering av damm på fastigheten 5:240. Ingared, Alingsås kommun

Transkript

1 Inventering av damm på fastigheten 5:240 Ingared, Alingsås kommun

2 Sida 2 Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Rapport 2013:17 Version Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg Fältarbete: Jonas Örnborg Sammanställning och rapportskrivning: Tina Kyrkander och Jonas Örnborg Uppdragsgivare: THL Video KB Uppdragsgivarens ombud: Thorsten Larsson Omslagsbild: Vy över damm på fastigheten Ingared 5:240

3 Sida 3 Inledning Ett förslag till detaljplan för bostäder på fastigheten Ingared 5:240 i Alingsås kommun har tagits fram av kommunen. Initiativtagare till projektet med bostäder på fastigheten Ingared 5:240 är fastighetsägaren Thorsten Larsson. Aktuell fastighet ligger i anslutning till sjön Sävelången, vattendraget Barnabäcken samt en mindre damm som delvis ligger på aktuell fastighet. Dammen har sitt utlopp i Barnabäcken som i sin tur mynnar i Sävelången. Barnabäcken tar i dagsläget till viss del emot dagvatten från hårdgjorda ytor vid befintliga bostadsområden i Ingared. Bäcken är även kulverterad under bebyggelsen i området och kommer i dagen först ett hundratal meter före mynningen i Sävelången. En samrådshandling (illustrationskarta i figur 1) över detaljplanen har tagits fram vilken Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yttrat sig om i ett antal synpunkter och kommentarer (dnr ). Det framkom bland annat att frågor om hantering av uppkommet dagvatten måste beaktas för att undvika negativ påverkan på förekommande vattenmiljöer (vattenförekomster) i området och med särskild tanke på groddjur. På uppdrag av Thorsten Larsson har Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB genomfört en inventering i aktuell damm och sammanställt en rapport för att beskriva förekommande naturvärden inklusive dammens förutsättningar som lek- och uppväxtlokal för groddjur i relation till planerade åtgärder i förslaget till detaljplan för fastigheten Ingared 5:240. Figur 1. Planområde på fastigheten Ingared 5:240 med befintliga byggnader, planerade byggnader, damm med utlopp (ljusblå) och Barnabäckens avslutande del (mörkblå) mot Sävelången. Fältarbete, sammanställning och rapportskrivning har genomförts av Jonas Örnborg och Tina Kyrkander på Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB är ett miljökonsultföretag med i huvudsak biologisk inriktning som drivs av Tina och Jonas sedan För närvarande har företaget två anställda (Tina och Jonas) som arbetar heltid i företaget. Uppdragsgivare är länsstyrelser, Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, SLU, kommuner

4 Sida 4 och privata företag. Uppdragens inriktning har varierat från miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet till inventeringar och förbättringsåtgärder inom olika naturvårdsrelaterade projekt. Såväl Jonas som Tina är utbildade biologer med ekologi och limnologi som respektive specialområde, där de besitter såväl breda som djupa kunskaper. Jonas har disputerat inom området ekologisk zoologi vid Göteborgs universitet och Tina har en filosofie magisterexamen i biologi med limnologisk inriktning från Göteborgs universitet. Metod Aktuellt område besöktes den 18 oktober Tidpunkten på året innebär att de flesta groddjur har påbörjat sin vinterdvala, varför en inventering av naturliga skäl inrikta sig på dammens förutsättningar (lek- och uppväxtplats) för groddjur. Dammen inventerades med vattenkikare av Jonas Örnborg, för dagen iklädd vadarbyxor. Samtliga observerade arter vid besökstillfället noterades. Tillgänglig litteratur och tidigare gjorda observationer inrapporterade till Artportalen ingår även i bakgrundsunderlag med avsikt att få en så god helhetsbild som möjligt av området. Rödlistade och skyddsklassade observationer i Artportalen har även begärts ut och erhållits från Artdatabanken(SLU Artdatabanken genom Marit Persson 2013). Eventuella skyddsklassade uppgifter från Artdatabanken som berör området diskuteras inte närmare i föreliggande rapport på grund av lagen om sekretess (Svensk författningssamling 2009) men har ingått vid slutgiltiga bedömningen. Resultat och diskussion Aktuell damm ligger i delavrinningsområdet "Utloppet till Säveån" (DARO ID ). Sävelången är i enlighet med Vattendirektivet (införlivad i svensk lagstiftning i och med SFS 2004:660 i Svensk författningssamling 2004) klassad med god status gällande såväl ekologisk som kemisk status (Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen 2013). Barnabäcken Barnabäcken, som passerar strax söder om aktuell damm har i tidigare genomförda naturvärdesinventeringar i Alingsås kommuns regi bedömts besitta högt naturvärde (Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB 2011). Bedömningen grundar sig främst på förekomst av lämpliga uppväxtmiljöer för laxfisk (öring). Tidigare genomförda elfisken 2004 i området har även påvisat förekomst av ett bestånd öring i bäcken. Barnabäcken är delvis omgrävd och dikad uppströms aktuellt område och av dess sista 450 meter, innan den mynnar i Sävelången, är ca 350 meter kulverterad och löper under bebyggelsen i Ingared. Ett kulverterad vattendrag är onaturlig på många vis och medför att vattendraget mister stora delar av sina naturvärden. Kulverten utgör även ett partiellt vandringshinder för flertalet organismer knutna till vattenmiljöerna i området. Nedströms kulvertens mynning flyter den avslutande delen av bäcken fram i ett flackt område där bäcken delvis delar upp sig i flera fåror. Flera mindre permanenta vattensamlingar uppstår här då grundvattnet ligger högt i området. Här växer framförallt klibbal i de mer blöta partierna samt ek, björk och enstaka asp på de mer höglänta och torrare partierna. En kommunal rastplats med toalett och grillplats finns iordningställd i anslutningen till Sävelångens strand.

5 Sida 5 Figur 2. Bild t.v. Trumma där Barnabäcken rinner ut och vidare ner dess naturliga å-fåra innan den mynnar i Sävelången cirka 100 meter västerut. Bild t.v. Delvis dolt utlopp från damm (till vänster i bild) som mynnar i Barnabäcken. Dammen Dammen upprätthåller i dagsläget en vattenspegel som uppgår till m 2. Igenväxningen är dock påtaglig i dammen och påskyndas av det relativt sett låga vattendjupet. Ansamling av förna och vegetation i dammen, har lett till att sedimenten i dammens östra del i dagsläget uppgår till cm och vattendjup bedöms variera maximalt 10 till 20 centimeter i denna del. Längre österut i dammen är sedimenttjockleken något mindre men bedöms inte understiga centimeter 1. Som ett resultat av de tjocka sedimentlagren och uppgrundningen tränger landvegetation (fr.a. olika starrarter och skogssäv) längre in i dammen, vilket ytterligare påskyndar igenväxningen. Under sedimentet påträffas fast botten. Enligt SGU:s jordartskarta i området underlagras dammen av torvmark, sannolikt från en tid när Sävelångens vattenstånd var högre än idag och området genomgick en succession från sjö till kärr och fastmark. Flödet i dammen är i dagsläget mycket begränsat, vilket ytterligare bidrar till den ökade igenväxningstakten. Dammen saknar egentligt tillopp och får sitt vatten främst genom grundvattnet som ligger ytligt i området. Även markavrinning bidrar med ett mindre tillskott av vatten, särskilt under nederbördsrika perioder. Dammen är förbunden med Barnabäcken via ett mindre utlopp i dess västra del. Utloppets mynning bedömdes ligga cirka centimeter över aktuell nivå på Barnabäcken och inget direkt synligt vatten observerades i utloppskanalen. Vid mynningen till Barnabäcken sipprade dock vatten fram genom det förnalager som i dagsläget täckte större delen av kanalen. Vegetationen vid dammen var förhållandevis riklig och dominerades av flytbladsvegetation och övervattensvegetation (tabell 1). 1 En bedöms genomsnittlig sedimenttjocklek på 60 cm i dammen och en yta på 750 m 2 medför en sedimentvolym på i storleksordningen 450 m 3. Aktuella sedimenten är tämligen vattenbemängda (lösa) och bedöms innehålla så mycket som 70-90% vatten, vilket motsvarar m 3 sediment i "torrvikt".

6 Sida 6 Undervattensvegetation saknas dock helt förutom enstaka förekomst av lerkroksmossa (Drepanocladus aduncus). Stora delar av dammens bottnar är även täckt med ett tjockt lager av grönalger (sannolikt Cladophora spp.) och de östra delarna innehåller andmat (Lemna minor) i riklig mängd, vilka sammantaget indikerar näringsrika förhållanden. Historiskt har en handelsträdgård Figur 3. Bild t.v. Grönalg (sannolikt Cladophora spp.) täcker stora delar av botten. Bild t.v. Liten andmat förekommer rikligt, särskilt i den östra delen av dammen. legat i anslutning till dammen som var aktiv fram till talet, vilket delvis kan vara en bidragande förklaring till de näringsrika förhållandena i dammen. Spår av fårstängsel i anslutning till dammen indikerar att området en gång i tiden har betats. Senast fastighetsägaren till Ingared 5:240 har regelbundet röjt runt dammen (enstaka träd, buskage och högvuxen gräsvegetation) under de senaste åren, vilket resulterat till att vattenspegeln på den del av dammen som ligger på aktuell fastighet i större omfattning är solbelyst jämfört med övriga delar av dammen. Tabell 1. Observerade vegetation i och i omedelbar anslutning till dammen. Svenskt namn Starrarter Andmat Lerkrokmossa Gul svärdslilja Kråkklöver Gul näckros Skogssäv Klibbal Vårtbjörk Asp Viden Rönn Älggräs Tuvtåtel Vetenskapligt namn Carex sp. Leman minor Drepanocladus aduncus Iris pseudocorus Potentilla palustris Nuphar lutea Scirpus sylvaticus Alnus glutinosa Betula pendula Populus tremula Salix spp. Sorbus aucuparia Filipendula ulmaria Deschampsia cespitosa Djurlivet i dammen var vid besöktillfället begränsat till larver av egentliga trollsländor (Anisoptera), dagsländor (Ephemeroptera) och sötvattensmollusker (sannolikt bred sumpdammsnäcka, Stagnicola palustris) (Glöer och Meier-Brock 2003). Inga groddjur (eller larver därav) observerades i dammen vid inventeringstillfället. Inga tidigare observationer av groddjur i eller i anslutning till dammen har heller rapporterats in till Artportalen. En genomgång av befintliga data på observationer från

7 Sida 7 Artportalen (inklusive skyddsklassade uppgifter från Artdatabanken) i eller i direkt anslutning till dammen visar inte på några tidigare observationer av rödlistade eller hotade arter 2. Bedömning Befintliga förutsättningar för groddjur bedöms utifrån dammens nuvarande förhållanden vara mindre optimala. Detta grundar sig främst på de kraftiga sedimentlagren, igenväxningen och avsaknad av egentlig undervattensvegetation. Inga tidigare uppgifter finns om lekande grodor eller salamandrar i dammen. Delar av dammen bedöms dock hålla vatten året runt 3, vilket erbjuder vissa lek- och uppväxtmöjligheter för vanlig groda (Rana temporaria), åkergroda (Rana arvalis), vanlig padda (Bufo bufo) och möjligtvis även mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris). Den mer känsliga och hotade större vattensalamander (Triturus cristatus) bedöms inte använda dammen som lek- eller uppväxtmiljö. Denna bedömning grundar sig på att dammen har relativt dålig vattenkvalitet, avsaknad av egentlig undervattensvegetation samt att det vid höga flöden i Barnabäcken sannolikt finns möjlighet för fisk att vandra upp i dammen. Dessutom har den inventering av större vattensalamander som nyligen gjordes i Alingsås kommun 2012 (Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB 2012) endast kunna påvisa förekomst av större vattensalamander i kommunens norra delar. En sannolik förklaring till detta geografiska mönster är att de geologiska förutsättningarna med mera sand- och grusavsättningar i kommunens norra delar har till följd att dammarna där generellt har bättre vattenkvalitet. Detta i sin tur ger upphov till mer optimala lek- och uppväxtbiotoper för större vattensalamander. Möjligheten att ta emot uppkommet dagvatten från planerade bostäder på Ingared 5:240 strax ovanför torde vara fullt tänkbara utan att kompromissa med dammens potential som exempelvis groddjursbiotop. En förutsättning är att inga giftiga ämnen tillåts följa med dagvattnet. Generellt är utjämnande magasin för dagvatten viktiga i sammanhanget för att förhindra skador på nedströms liggande Barnabäcken och är också i linje med den dagvattenstrategi som gäller i Alingsås kommun med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Barnabäcken mottar i dagsläget det mesta av dagvattnet som uppkommer i Ingared. Planerade byggnationer ytterligare längre uppströms Barnabäcken(strax väster om E20 och utanför fastigheten Ingared 5:240) i Ingared kommer ge upphov till ytterligare dagvatten från hårdgjorda ytor och byggnader(jenny Håkansson (VECTURA) 2012). Detta dagvatten måste tas om hand på ett adekvat sätt, vilket bland annat är tänkt att ske genom att ett antal fördröjningsmagasin anläggs. Planerade exploateringar i området innebär möjligheter till ett större och samlat grepp om dagvattenhanteringen i området. Ett sådant samlat grepp medför bland annat möjligheterna att se över, helt eller delvis möjligheterna till att återställa Barnabäcken (kulverterade del) och på så sätt främja dessa redan höga naturvärden. Möjligheterna finns också att utnyttja redan befintliga dammar i Barnabäckens avrinningsområde som fördröjningsmagasin/sedimentationsfällor och därmed skapa nya/förbättrade våtmarker för att minska påverkan på nedströms liggande recipienter (bl.a. Sävelången). 2 Vid Sävelångens strand, strax norr om Barnabäckens mynning finns senare uppgifter om förekomst av getlav (Flavoparmelia caperata), korskovall (Melampyrum cristatum) och oxtungesvamp (Fistulina hepatica). Dock inte på sådant avstånd att eventuella åtgärder vid eller i dammen hotar dessa förekomster. 3 Bottenfrysning av dammen sker regelbundet/årligen enligt uppgift från fastighetsägaren.

8 Sida 8 Referenser Glöer, P. and C. Meier-Brock (2003). Süsswassermollusken: Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Neustadt, Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Jenny Håkansson (VECTURA) (2012). Dagvattenutredning Ingared. Göteborg. SLU Artdatabanken genom Marit Persson (2013). Svensk författningssamling (2004). Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. SFS 2004:660. Svensk författningssamling (2009). Offentlighet- och sekretesslag. SFS 2009:400. Vattenmyndigheten and Länsstyrelsen (2013). "Vatteninformationssystem, VISS." from Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB (2011). Naturvärdesbedömning - underlag för detaljplan Ingared, Alingsås kommun. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB (2012). Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i Alingsås kommun 2012.