Figur 14 - Pensionsfonder: nationella och utländska tillgångar i procent av de totala tillgångarna 1998

Transkript

1 Figur 14 - Pensionsfonder: nationella och utländska tillgångar i procent av de totala tillgångarna % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Belgien Frankrike Grekland Irland Luxemburg NederländernaPortugal Spanien Sverige Storbritannien Totalt EU-genomsnitt nationella utländska Källa: EFRP, 2. EU-genomsnittet utom Österrike, Danmark, Finland, Tyskland och Italien. Figur 15 - Offentliggörande av offentlig upphandling ,% 1,5% 1,%,5%,% Contract awards value in % GDP (RHS scale) Antal offentliggjorda meddelanden om tilldelning av kontrakt (vänster skala) Antal offentliggjorda upphandlingar (vänster skala) Picture 15: Contract awards value in % GDP (RHS scale) = Tilldelade kontrakts samlade värde i % av BNP (höger skala) Källa: GD Inre marknaden 24

2 Tabell 18 - Offentlig upphandling som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, i procent av BNP B,88% 1,1% 1,12% 1,58% 1,98% 1,98% 2,32% DK 2,58% 2,82% 2,28% 2,3% 2,33% 2,27% 2,45% D,8%,93% 1,4% 1,11% 1,13% 1,12%,89% EL 5,38% 4,74% 4,93% 5,52% 5,93% 5,89% 5,8% E 1,5% 1,22% 1,46% 1,51% 1,55% 1,5% 2,19% F,81%,97% 1,21% 1,48% 1,85% 1,82% 1,93% IRL 1,4% 1,58% 2,15% 2,44% 1,97% 1,94% 2,7% I 1,13% 1,27% 1,24% 1,39% 1,33% 1,31% 1,63% L,7%,83% 1,15% 1,46% 2,16% 2,5% 1,94% NL 1,2% 1,5% 1,1% 1,17% 1,9% 1,5% 1,19% A,35%,85% 1,39% 1,32% 1,46% 1,47% 1,26% P 1,55% 2,26% 2,66% 2,3% 2,25% 2,18% 2,13% FIN,95% 1,35% 1,59% 1,39% 1,52% 1,47% 1,55% S 2,5% 2,53% 2,42% 2,5% 2,6% 2,48% 2,68% UK 3,19% 3,47% 3,38% 3,4% 3,14% 3,4% 2,73% EU totalt 1,31% 1,47% 1,6% 1,78% 1,83% 1,8% 1,83% ENS 1995: Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 Källa: GD Inre marknaden Figur 16 - Tilldelade direkt gränsöverskridande kontrakt som offentliggjorts Antal tilldelade gränsöverskridande kontrakt Gränsöverskridande upphandlingar i % av tot. (hö. skala) Antal gränsöverskridande upphandlingar (vä. skala) 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Tilld. Gränsöverskridande kontrakt i % av tot. Antalet meddelanden Källa: GD Inre marknaden 25

3 Tabell 19 - Passagerartransport med reguljärflyg, avgångar Intra-EU, Extra-EU samt Intra+Extra-EU Slot-koncentration (%) Avreseflygplats Flygbolag IntraEU ExtraEU Intra +Extra EU Amsterdam/Schiphol KLM-ROYAL DUTCH AIRLINES Följande två Aten OLYMPIC AIRWAYS Följande två Barcelona IBERIA Följande två Bryssel/National SABENA Följande två Dublin AER LINGUS Följande två Düsseldorf LUFTHANSA GERMAN AIRLINES Följande två Frankfurt/Main LUFTHANSA GERMAN AIRLINES Följande två Helsingfors/Vanda FINNAIR Följande två Köpenhamn/Kastrup SAS SCANDINAVIAN AIRLINES Följande två London/Heathrow BRITISH AIRWAYS Följande två London/Gatwick BRITISH AIRWAYS Följande två Luxemburg/Luxemburg LUXAIR Följande två Madrid/Barajas IBERIA Följande två Manchester/Intl BRITISH AIRWAYS Följande två Milano/Linate ALITALIA Följande två Milano/Malpensa ALITALIA Följande två München LUFTHANSA GERMAN AIRLINES Följande två Paris/Charles-De-Gaulle AIR FRANCE Följande två Paris/Orly AIR FRANCE Följande två Rom/Fiumicino ALITALIA Följande två Wien/Schwechat AUSTRIAN AIRLINES Följande två (-) Uppgift saknas, källa: GD Energi och transport (uppgifter från sommaren 2) Källa: GD Energi och transport 26

4 Tabell 2 - Marknaden för lufttransporter genomsnittlig förändring av biljettpriset mellan huvudstäder skillnad i % från sommaren 1997 till sommaren 2 Förändr. i % från 1997 till 2 med 1 Affärsklass Ekonomiklass Specialpris med 2 med 3 med 4 med 1 med 2 med 3 med 4 med 1 med 2 med 3 A B D DK E EL F FIN I IRL L NL P S UK (-) Uppgift saknas Källa: Europeiska kommissionens generaldirektorat för energi och transport med 4 Figur 17 - Fusioner och uppköp på området el, vatten, gas och sanitära tjänster (euro) Mill Domestic Community EC Target EC Bidder Domestic=Nationella Community=EU EC Target=EU-mål EC Bidder=EU-köpare Källa: SDC M&A 27

5 Figur 18 - Totalt antal fusioner och uppköp inom den allmännyttiga sektorn (i euro) 1 Mill Domestic Community EC Target EC Bidder Anm.: Den kraftiga ökningen av fusioner och uppköp inom gemenskapen under 1999 beror till stor del på många affärer på området för mobiltelefoni. Källa: SDC M&A Statligt stöd Figur 19 - Totalt statligt stöd i procent av BNP 2.5% 2.% 1.5% 1.%.5%.% FIN L NL UK A S DK IRL E F B EL P D I Källa: Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för konkurrens 1 Inklusive järnvägar, lokala transporter, vägtransporter, lufttransporter, övrig transport, tjänster, kommunikationer, el, vatten. 28

6 Figur 2 - Övergripande statligt stöd i procent av BNP.7%.6%.5%.4%.3%.2%.1%.% EL L UK NL E S D F A IRL B I P FIN DK Källa: Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för konkurrens Figur 21 - Sektorsstöd i procent av BNP 1.8% 1.6% 1.4% 1.2% 1.%.8%.6%.4%.2%.% FIN L A DK NL UK IRL S I EL F E B D P Källa: Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för konkurrens 29

7 Figur 22 - Statligt stöd som beviljas för regionala syften 1.2% 1.%.8%.6%.4%.2%.% DK NL P E A FIN UK S B F L IRL D EL I Källa: Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för konkurrens Figur 23 - Totalt statligt stöd inom EU, efter mål (i procent av det totala stödet) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 27% 26% 23% 24% 24% 6% 6% 59% 59% 6% 13% 14% 18% 16% 17% Horizontal aids Sectoral aids Regional aids Horizontal aids=övergripande stöd Sectoral aids = Sektorsstöd Regional aids=regionalstöd Källa: Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för konkurrens 3

8 Figur 24 - Utveckling av det samlade ad hoc-stödet till sektorn för finansiella tjänster (miljarder euro) Ad hoc-stöd till finansiella tjänster Totalt ad hoc-stöd Källa: Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för konkurrens Figur 25 - Förhållande mellan statligt stöd och administrativa regleringar ,2,15 Statligt stöd,1,5,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 -,5 Administrativa regleringar Källa: GD Inre marknaden med OECD-databasen med internationella regleringar och GD Konkurrens. 31

9 Tabell 21 - Initiativ för nystartade företag Minskat merarbete för företagen Företagssupport A X B X D X X X DK X X X E X EL F X X FI X X X I X X X IRL X X L X NL X P X X S X X X UK X X Källa: Denna tabell avser åtgärder som vidtagits mellan 1997 och 2. För närmare uppgifter se de nationella åtgärdsplanerna för sysselsättning, gemensamma sysselsättningsrapporterna (1998, 1999 och 2) samt rapporten om genomförandet av handlingsplanen för att främja företagaranda och konkurrenskraft (BEST-rapporten, SEK(2) 1825). Tabell 22 - Rangordning av länderna efter antal förfaranden, tidsåtgång och kostnader i samband med företagsetablering* Utveckling av egenföretagande Rangordning Antal förfaranden Tidsåtgång (arbetsdagar) Kostnad (i $) Kostnad (% 1997 BNP per capita) CND ,14 AUS ,21 USA ,1 FI ,12 S ,25 IRL ,115 D ,14 UK ,6 D ,85 B ,1 NL ,19 Japan ,114 E ,127 I ,247 A ,455 P ,313 EL ,48 F ,197 Källa: "The regulation of entry", NBER, arbetsdokument 7892, september 2. * Se källan för närmare uppgifter om metodik och referensperiod vid undersökningen. 32

10 Figur 26 - Företagen inom EU USA UK FIN A L IRL E D B -1,, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, Number of net real births of enterprises % Total volatility (sum of real births and deaths over total stock), % Survival rate after 3 years (%) Picture 26: Number of net real births of enterprises %= Antal nya företag (netto) % Total volatility (sum of real births and deaths over total stock), = Andelen nystartade och nedlagda företag av det totala antalet företag, % Survival rate after 3 years (%)= Företag som överlevt efter 3 år Källa: BEST-rapporten och resultattavlan för benchmarking av företagspolitiken. 33

11 Figur27-Årliga investeringar i onoterade bolag I Europa (miljonereuro) Källa: EVCA, årlig enkät om investeringar i onoterade bolag och riskkapital i Europa. Figur 28 - Finansieringskällor för investeringar i onoterade bolag i Europa 1% 6,9 8,8 7,3 21,8 17, ,8 8,4 8,1 11,3 8% 7,6 6,8 7 12,2 1,8 7,1 11,3 16,4 8,9 13,2 6% 1 15,7 19,7 27,3 22, ,7 4% 27,8 29,1 3 28,4 25,6 29,8 25,8 2% % Corporate investors Private individuals Government agencies Bank Pension funds Insurance companies Others Corporate investors=företag Private individuals=privatpersoner Government agencies=offentliga organ Bank=Banker Pension funds=pensionsfonder Insurance companies=försäkringsbolag Other=Övriga Realised Capital gains=reavinster Källa: EVCA, årlig enkät om investeringar i onoterade bolag och riskkapital i Europa 34

12 Tabell 23 - Förändringar i finansieringsvillkoren för europeiska tillverkningsföretag enligt balans- och resultaträkningen Kostnader för lånefinansiering Framräknad ränta (nominell) Beräknad kapitalkostnad Banklånens andel av total skuld (i %) Skuld i % av tillgångar Lönsamhet 1998 Ackumul. förändring i % 1998/ Ackumul. förändring i % 1998/1993 Besparingar 1998 per lånad miljon euro i förhållandet till räntesatsen Skillnad Skillnad Genomsnitt 1997/ AT 6,31 (1) -39,9 (1) ,6-1,3 16,3 14,9 B 5,9-39,1 8,8-2,1 2296,8 19,5-2,2 38,8, 11,8 6,9 DK - - 5,8 (1) -23,5 (1) (1) ,7 (1),5 (1) 19, 15,6 D 15,2 (1) -18,7 (1) 6,1-19, ,7 17,2-3,5 8,4-1, 11,5 2,8 E 4,8-6,4 5,9-48, ,3 22,6-1,2 26,1-9,1 12,7 1,9 F 5,6-3,2 8,9 (1) - - 1,7-8,1 3,3-12,2 2,2 13, IT 7,3-48,9 7, -35, , 34,9-1,1 45,1-3, 19,6 17,5 NL 18,3-22,2 (4) 6,4-13 (3) 9563 (3) 17,8 -,1 (6) 15,5 2,4 15, 12, P 11,4-56,2 1,2-24,1 (5) (5) 36,1-1,5 31, -2,1 12,6 11,8 FIN ,4 (1) -4,7 (1) 28,5 (1) 15,9 (3) S 17,75 (2) -9,9 7,5 (2) -25,8 (2) (2) ,9 (3) -4,2 (3) 23, (2) 35,9 (1)1997; (2) 1996; (3) 1995; (4) 1993; (5) 1992; (6) 1991 Den framräknade räntan definieras som förhållandet mellan å ena sidan den ränta som betalats för finansiella skulder och å andra sidan skulder till kreditinstitut med en återstående löptid som är kortare än för andra kortfristiga skulder plus skulder med en återstående löptid på mer än ett år plus obligationer. Beräknad finansieringskostnad är baserad på kostnader för skuld. Dessa definieras som finansiella kostnader plus avskrivningar plus eget kapital multiplicerat med framräknad ränta. Lönsamhet = vinst eller förlust i förhållande till nettoomsättning. Anm.: Jämförbarheten länderna emellan är begränsad p.g.a. skillnader i redovisningspraxis. Uppgifterna är dock jämförbara över tiden för samma land. Källa: BACH databasen 35

13 Figur 29 - Omsättning för e-handeln mellan företag 8. $ billions Gartner IDC estats/emarketer Goldman Sachs Year Picture 29: $ billions=miljarder US-dollar Year=År Källa: Konkurrensrapporten 2 SEC(2)1823 baserad på Gartner Group (2), Triggering the B2B Electronic Commerce Explosion. 28 feb 2. s. 3, fig.1. IDC (2), Internet Commerce Market Model 6.1, i OECD Economic Outlook 2, s. 197 emarketer (2), e-commerce: B2B Report, i e-stat news $1.26 Trillion in B2B, 23, fig. 1. Goldman Sachs (2), Technology: Internet Commerce, maj 9, 2, s. 1. Figur 3 - Regional prognos för e-handeln mellan företag 3 $Billion North America Europe Asia/Pacific Japan North America=Nordamerika $ Billion=miljarder US-dollar Europe=Europa Asia/Pacific=Asien Japan=Japan Källa: Konkurrensrapporten SEC (2)

14 Tabell 24 - E-handel mellan företag och konsument i utvalda OECD- länder Internetförsäljning i procent av detaljhandeln Antal köpare, tusental, slutet av 1998 Antal köpare i procent av den arbetsföra befolkningen Antal köpare i procent av Internetanvändarna Transaktionsvärde 1999, miljoner USdollar Transaktionsvärde, tillväxttakt (1999/98) A, , B, , D, , DK, , E, , EL ,4 - - F, , FI, , I, , IRL ,6 - - NL, , P,6 11 5, S, , UK, , USA, , Källa: OECD Economics Department, arbetsdokument nr

15 Figur 31 - Internettillgång 2 timmar under högtrafik, med rabatterad uppkopplingskostnad, i PPP (US-dollar, inkl. moms, mars 2) US$ PPP Italy Finland Australia United States France Sweden Germany Greece Spain Netherlands Denmark UK Ireland Austria Lux Portugal Belgium PSTNfixed charge PSTN usage charge ISP charge PSTN fixed charge= fast telefonkostnad, PSTN usage charge = samtalsavgift, ISP charge = avgift till Internetleverantör Anm.: De fasta abonnemangskostnaderna omfattar avgift för månadshyra och extrakostnader i samband med ev. prisrabatter. Inkluderar 2 entimmes-samtal. I Frankrike och Luxemburg debiteras bara en avgift för både Internettillgång och telefonkostnad. Dessa redovisas under avgift till Internetleverantör. Källa: OECD, Figur 32 - Internettillgång 2 timmar under lågtrafik, med rabatterad uppkopplingskostnad, i PPP (US-dollar, inkl. moms, mars 2) US$ PPP Italy Finland Sweden UK Spain Ireland Denmark Austria Australia Netherlands US France Belgium Germany Lux Greece Portugal PSTNfixed charge PSTN usage charge ISP charge PSTN fixed charge= fast telefonkostnad, PSTN usage charge = samtalsavgift, ISP charge = avgift till Internetleverantör Anm.: De fasta abonnemangskostnaderna omfattar avgift för månadshyra och extrakostnader i samband med ev. prisrabatter. Inkluderar 2 entimmessamtal. Lågtrafik är efter kl. 2.. I Frankrike och Luxemburg debiteras bara en avgift för både Internettillgång och telefonkostnad. Dessa redovisas under avgift till Internetleverantör. Källa: OECD, 38

16 Ruta 5 Tekniska specifikationer påverkar i ökande grad EU-importen från kandidatländerna i Central- och Östeuropa Figur 33 visar de olika medlemsstaternas andel av den gemenskapsinterna export som omfattades av harmoniserade (den gamla metoden och den nya metoden) och ickeharmoniserade tekniska specifikationer under Skillnaderna är stora mellan medlemsstaterna: Finland, Sverige och Tyskland är de länder där de harmoniserade specifikationerna täcker den största andelen av den gemenskapsinterna exporten, medan Grekland och Irland står för den minsta andelen. En väsentlig extern utmaning med inverkan på gemenskapens ekonomiska reformprocess är östutvidgningen. Stora delar av inremarknadslagstiftningen har fortfarande inte antagits och genomförts fullt ut av kandidatländerna i Central- och Östeuropa, arbete återstår därmed på detta område. Tack vare associeringsavtalen ökar dock integrationen snabbt med kandidatländerna när det gäller handel och investeringar, då varken tariffära hinder eller kvantitativa restriktioner föreligger från gemenskapens sida. Detta är något som med nödvändighet innebär att effekterna av icke-tariffära hinder ökar, däribland tekniska specifikationer. Figur 34 visar den utsträckning i vilken EU:s import från olika kandidatländer omfattas av tekniska specifikationer, harmoniserade och icke-harmoniserade inom EU. Nästan hälften av EU:s import från Tjeckien och Slovakien utgjordes 1998 av produkter som kan betraktas som att de omfattas av EU:s harmoniserade tekniska specifikationer. Bara 1 % eller mindre av EU:s import från Rumänien och Bulgarien utgjordes av sådana produkter. Dessa mönster kan få avsevärda konsekvenser för de olika kandidatländernas integrationstakt vad beträffar handeln. Det står klart även om det inte är riktigt klart hur att integrationen av de olika kandidatländerna innebär vissa utmaningar och att detta kommer att fogas till uppgiften att genomföra de grundläggande principerna för handeln på den inre marknaden, i synnerhet principen om ömsesidigt erkännande. Det kommer inte att bli möjligt att behandla alla kandidatländer på samma sätt. 39

17

18 Figur 33 - Medlemsstaternas gemenskapsinterna export som omfattas av EU-harmoniserade tekniska specifikationer F B - L NL D I UK IRL DK EL P E S FIN A Nya metoden Gamla metoden Ömsesidigt erkännande Ingen 41

19 Figur EU:s import från kandidatländerna fördelat efter den omfattning i vilken den kommer att omfattas av harmoniserade specifikationer ESTLAND LETTLAND LITAUEN POLEN TJECKIEN SLOVAKIEN UNGERN RUMÄNIEN BULGARIEN SLOVENIEN Nya metoden Gamla metoden Ömsesidigt erkännadneingen 42