Förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå (dnr , UKÄ 2014:18)

Transkript

1 1(6) German Bender Tel: UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET dnr Till TCOs kansliberedning Förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå (dnr , UKÄ 2014:18) Dnr TCO har erhållit rubricerad remiss från Universitetskanslersämbetet. Förbund som svarat: Lärarförbundet, Vårdförbundet, ST (ST svarar även direkt till UKÄ). Förslaget i korthet Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beskriver i sin rapport 2014:18 ett förslag på ny modell för utvärdering av utbildningar på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen utvärderas som en enhet). Modellen är tänkt att ingå i det förslag till nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning som regeringens utredare och nuvarande universitetskansler Harriet Wallberg har lämnat till utbildningsdepartementet (U 2014:1). Utvärderingsmodellen tar sin utgångspunkt i högskolelagen och högskoleförordningen. Syftet är att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet, samt bidra till utveckling av högre utbildning. Följande principer har styrt modellens utformning: fokus på måluppfyllelse doktorandperspektivet ska vara centralt lärosätenas interna kvalitetsarbete ska ingå arbetslivsperspektivet ska beaktas TCO Stockholm Org nr: Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan Stockholm Tel: info@tco.se TCO ref nr:

2 2(6) utvärderingssystemet ska vara förenligt med lärosätenas autonomi Utvärderingarna ska genomföras av en extern bedömargrupp som består av ämnesexperter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter (så kallad peer review ). Fokus ligger på hur lärosätena arbetar för att doktoranderna ska nå examensmålen. Sammantaget föreslås utvärderingen beakta tre huvudkomponenter: 1) doktorandernas måluppfyllelse, 2) forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet, samt 3) det interna kvalitetsarbetet. De underlag som ingår i bedömningarna är: 1) självvärderingar, 2) allmänna och individuella studieplaner, samt 3) intervjuer. Avhandlingarna kommer inte att ingå som underlag i utvärderingarna, då de redan anses ha genomgått en omfattande intern och extern kvalitetsgranskning inför och under disputationen. Utvärderingen föreslås utmynna i en tvågradig bedömning som innebär att examenstillståndet ifrågasätts eller att utbildningen bedöms vara av hög kvalitet. Bedömargruppen ska motivera sina bedömningar och ge återkoppling till lärosätena. Utvärderingen ska inte ligga till grund för resurstilldelning. En pilotomgång som omfattar ett mindre antal forskarutbildningar föreslås starta under våren 2015, i syfte att utveckla modellen och metoderna innan systemet implementeras fullt ut, vilket ska ske från och med hösten I förslaget till utvärderingsmodell har UKÄ gjort ett antal avgränsningar. Huvudprincipen har varit att utesluta aspekter som kommer att granskas av andra myndigheter, som Vetenskapsrådet (VR), Vinnova och UKÄ självt.

3 3(6) TCOs synpunkter I detta yttrande görs inget ställningstagande i grundfrågan om huruvida ett system för kvalitetsutvärdering av forskarutbildning är nödvändigt, eller om den modell som föreslås är lämplig för ändamålet. Däremot lämnas synpunkter på de aspekter av den föreslagna modellen som är relevanta för TCO och för våra medlemsförbund. Utvärdering av utbildning på forskarnivå och avgränsningar TCO anser att forskarutbildning, liksom all högre utbildning, bör utvärderas. Det är dock inte självklart att det bör ske genom ett eget utvärderingssystem, särskilt om man inte samtidigt betraktar utvärderingen i ett större perspektiv. I dagsläget finns eller planeras ett antal utvärderings- och uppföljningssystem med bäring på högskolesektorn. I första hand gäller det förslag från UKÄ, VR och Vinnova. Dessutom tillkommer uppföljningar som görs av andra myndigheter, exempelvis Universitets- och högskolerådet (UHR), Riksrevisionen, Statskontoret och IFAU. När det gäller extern finansiering bedöms forskningen dessutom av forskningsråd och andra finansiärer. Därtill bedriver lärosätena själva ett omfattande internt och externt kvalitetssäkringsarbete, utöver den interna och externa kvalitetsgranskning som disputationen i sig innebär. Det förefaller alltså finnas mycket goda skäl att se över de många modeller som redan finns eller är under utveckling, i syfte att minska belastningen på lärosätena och skapa bättre förutsättningar för dem att ägna sig åt sin kärnverksamhet: utbildning och forskning. Utvärderingen bör kort sagt inte kräva alltför mycket tid och resurser från lärosätena. I det föreliggande förslaget försöker UKÄ beakta detta genom att avgränsa modellen till de aspekter som inte täcks i andra system. Det är förstås bra, men dels är det mycket svårt för att inte säga omöjligt dels kan det innebära att aspekter som är högst relevanta för forskarutbildningens kvalitet inte alls vägs in i bedömningarna. Exempelvis gäller det lärosätenas regelefterlevnad, som faller inom ramen för UKÄ:s tillsyn, samt vissa delar av lärosätenas interna kvalitetsarbete som berörs det nationella kvalitetssäkringssystemet för utbildning på grund- och avancerad nivå. Det gäller också i hög grad samverkan med det omgivande samhället (som delvis faller inom Vinnovas

4 4(6) förslag), samt forskningens vetenskapliga kvalitet, eftersom VR arbetar med att utveckla en sådan utvärderingsmodell (FOKUS). En annan mycket betydelsefull komponent som inte föreslås ingå i utvärderingen, är själva avhandlingarna. Det är å ena sidan begripligt, eftersom man inte vill riskera överprövning av enskilda avhandlingar som redan har bedömts av betygsnämnder med externa ledamöter. Men å andra sidan går det inte att komma ifrån att ett utvärderingssystem med fokus på måluppfyllelse som överhuvudtaget inte beaktar avhandlingen forskarutbildningens i särklass viktigaste slutprodukt framstår som bristfälligt. TCO avstår från att här lämna ett konkret förslag på hur avhandlingar skulle kunna ingå som utvärderingsunderlag, men möjligen skulle någon form av anonymiserad och/eller övergripande bedömning av ett flertal avhandlingar kunna göras utifrån olika aspekter som är relevanta för forskarutbildningens kvalitet. Med detta sagt är det positivt att utvärderingsmetoden fäster stor vikt vid processer och förutsättningar, det vill säga hur lärosätena arbetar för att doktoranderna ska nå målen. Även det tydliga doktorandperspektivet är tilltalande. Det är viktigt att ge doktoranderna en stark röst, då forskarutbildningen ofta innebär en utsatt beroendeställning till lärosäte och handledare. Utvärderingens underlag De underlag som föreslås ingå är, som nämnts ovan, 1) självvärderingar, 2) allmänna och 3) individuella studieplaner, samt intervjuer. 1) Självvärderingarna beskrivs i en bilaga till förslaget. TCO avstår från att ge detaljerade synpunkter på denna, men konstaterar att det förefaller finnas en betydande risk för överlappning och upprepning mellan del 1, 2 och 3 i självvärderingen (i synnerhet 2 och 3, utvärderingsfrågor och övergripande analys av utbildningen). Detta bör noga följas upp i pilotomgången, i tät dialog med lärosätena, för att minimera dubbelarbete och eventuellt motstridiga tolkningar och svar. TCO ser gärna också att självvärderingarna tydligare ska beskriva hur finansieringen av forskarutbildningen fungerar, för lärosätet och

5 5(6) doktoranden. En osäker ekonomisk situation är negativ för utbildningens och forskningens kvalitet, då den utsätter doktorander och forskare för stark stress och kan vara en bidragande orsak till sjukskrivningar, sämre prestationer och låg produktivitet. Vidare bedömer vi att frågor om samverkan och arbetslivsaspekter ges alltför litet utrymme i förslaget till självvärdering. I del 1 (bakgrundsbeskrivning) är de till och med helt frånvarande, eftersom i princip enbart inomakademiska aspekter beaktas. Slutligen menar vi att samverkans- och arbetslivsaspekter inte bör kunna väljas bort i de fall ett urval av examensmål eller delar av examensmål görs av bedömargruppen/ukä. 2) TCO ställer sig positiv till att allmänna och i synnerhet individuella studieplaner ingår som underlag, eftersom de utgör viktiga instrument för att formalisera och följa upp forskarutbildningen och för relationen mellan handledare och doktorand. Inte minst kan de användas som stöd i att förbättra doktoranders psykosociala arbetsmiljö, som uppvisat stora brister i undersökningar TCO genomfört med Fackförbundet ST. 3) TCO är även positiv till det tredje och sista underlaget, intervjuer, som kan ge viktiga kvalitativa komplement till övriga underlag. Det är också välkommet att man särskilt lyfter fram vikten av att intervjua doktorander av olika kön och bakgrund. Men man bör i pilotprojektet noga utvärdera det föreslagna förfarandet som innebär att urvalet ska göras i dialog med lärosätet, eftersom det finns en risk att man då väljer ut okritiska doktorander (detta gäller även urvalet till bedömargrupperna). Slutligen vill vi särskilt framhålla det positiva i att självvärderingen ska beakta arbetslivsperspektivet såväl inom som utanför akademin. En majoritet av doktoranderna går vidare till ett arbetsliv utanför akademin, varför ett alltför stort fokus på en forskarkarriär efter disputationen riskerar att försämra forskarutbildningens arbetsmarknadsrelevans och dessutom ge doktoranderna en ensidig eller direkt felaktig bild av det framtida yrkeslivet. Bedömningar, yttranden och beslut Det är mycket välkommet att bedömargrupperna tydligt ska motivera sina förslag till beslut och att återkoppling och

6 6(6) analys till lärosätena ska ges ett större utrymme än vad som varit fallet i det tidigare utvärderingssystemet, där fokus legat på kontroll snarare än kvalitetsutveckling. Detta är särskilt viktigt i de fall då examenstillståndet ifrågasätts. Att arbetslivsperspektiv och doktorandperspektiv ska kommenteras i separat delar av yttrandet är också positivt, eftersom det kan ge dessa aspekter en särskild tyngd och synlighet i bedömningarna. TCO ställer sig också positiv till att bedömningarna ges på en tvågradig skala och inte ligger till grund för resurstilldelning. Eva Nordmark Ordförande German Bender