Urinvägsinfektioner hos barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Urinvägsinfektioner hos barn"

Transkript

1 Urinvägsinfektioner hos barn 1(13) Urinvägsinfektioner hos barn Innehållsförteckning Bakgrund: sid 2 Symtom: sid 2 Indelning: sid 2 Riskfaktorer: sid 2-3 Primärdiagnostik: sid 3 Provtagning o tolkning av provsvar: sid 4-5 Handläggning pyelonefrit (Hög uvi): sid 6-9 Handläggning cystit (Låg uvi) : sid Asymtomatisk bakteriuri: sid 12-13

2 Urinvägsinfektioner hos barn 2(13) Bakgrund Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos barn och drabbar cirka 3 % av alla flickor och 1 % av alla pojkar. I särklass vanligaste patogenen är E coli. Mer ovanliga bakterier som Proteus, Klebsiella eller Pseudomonas indikerar ofta funktionsstörning eller anatomisk missbildning och bör därför tas som indikation för fortsatt utredning. Vid hög UVI (akut pyelonefrit) är risken för njurparenchymskador stor (10-20 %). För cirka 30 år sedan utgjorde pyelonefritiska njurskador uppkomna i barnaåren en betydande orsak till njursvikt och dialysbehov i vuxen ålder, till och med redan i övre barnaåren, men är idag ovanlig orsak till uremi hos barn och yngre vuxna. Tidigare var hög UVI underdiagnosticerad idag sker sannolikt istället en överdiagnostik! Symtom Ju yngre barn, ju mer ospecifika är symtomen vid UVI. Cystitsymtom, som sveda och/eller urinläckage, ses sällan före 1-2 års ålder och flanksmärta, dunkömhet över njurlogerna och magont, som tecken på hög UVI, förekommer oftast inte förrän upp mot 3-4 års ålder. Yngre barn med hög UVI är oftast allmänpåverkade och är inte sällan inläggningsfall. Indelning Urinvägsinfektion kan vara symtomgivande eller asymtomatisk (asymtomatisk bakteriuri - ABU). Vid symtomgivande UVI är nivådiagnostiken, hög UVI (akut pyelonefrit) respektive låg UVI (akut cystit), avgörande för den fortsatta handläggningen. Cirka % kan inte klassificeras med säkerhet på basen av anamnes, klinik eller laboratoriefynd men bör ur handläggningssynpunkt behandlas som hög UVI. ABU upptäcks vanligen accidentellt. Riskfaktorer vid UVI Trots korrekt diagnos och snabbt insatt behandling finns risk för bestående njurparenchymskada, särskilt om riskfaktorer föreligger som hereditet för urinvägsanomali atypiska bakterier (Ej E Coli) vid insjuknandet CRP > mg/l, S-Na sänkt, S-Kreatinin förhöjt sent insatt behandling och/eller terapisvikt: fortsatt hög feber eller kvarstående bakteriuri > 48 timmar låg ålder vid insjuknandet < 1år. urinvägsmissbildning (fr a obstruerande) och/eller vesicoureteral reflux (VUR) blåsdysfunktion (fr a blåstömningsrubbning) En obstruerande missbildning i kombination med hög UVI är ett högrisktillstånd som kräver skyndsam avlastande åtgärd och bör alltid misstänkas vid terapiresistent hög UVI och motiverar ultraljudsundersökning av njurarna i akut skede (avstängd pyelit? hydronefros?).

3 Urinvägsinfektioner hos barn 3(13) Primärdiagnostik Primärutredning vid misstänkt UVI ska omfatta noggrann UVI-anamnes med avseende på riskfaktorer enligt ovan, och status, framför allt bedömning av allmäntillstånd, men också status i övrigt för att utesluta annan orsak till febern. För nivåbedömning krävs CRP, temperaturkontroll och ett korrekt taget urinprov för urinstatus ( stickor ) och urinodling. Diagnostiken kan vara svår, framför allt hos små barn med diffusa symtom. Mittportionsprov, alternativt blåspunktion (barn under 1 års ålder), eller kateterisering är bra provtagningssätt för urinodling. För analys med urinstickor kan pås-urin ha ett visst värde men bör inte användas för urinodling (och nitrit-test). Positiv urinodling med pås-urin är ofta (upp till 50 %) förorening med periurethral flora, oftast E coli i ett i övrigt benignt urinprov. Förhudsfloran hos pojkar kan t o m ge utslag på nitrit-stickan. Bedömning av provsvaren måste ske med hänsyn till hur provtagningen utförts. Feber av andra orsaker än UVI kan ge falskt positiva urinstickor med såväl proteinuri som leukocyturi och mikroskopisk hematuri. Idag förekommer sannolikt en viss överdiagnostik av hög UVI, vilket i värsta fall leder till onödig utredning. Handläggningen av barn med misstänkt UVI, framför allt vid misstänkt akut pyelonefrit, ställer höga krav på primärdiagnostiken. Diagnosen akut pyelonefrit leder till antibiotikabehandling och uppföljning med ingående undersökningar och kontroller. Provtagning och tolkning av lab-svar Urinstickor Leukocyturi: Hematuri: Proteinuri: Niturtest: > ++ hos pojkar, +++ hos flickor talar för UVI Saknas ofta vid ABU. Förekommer ofta vid feber UNS. > ++ på stickor alt. > 6 röda per synfält > ++ på stickor, > 500 mg/l Negativt Nitrit -test trots signifikant bakteriuri kan förekomma vid: - Kort blåsinkubation (< 4 timmar) - Lågt bakterietal - Nitrit omvandlas till ammoniak, t ex Pseudomonas - Bakterierna kan ej omvandla nitrat till nitrit, t ex Staph. saprofyticus, enterokocker - Intag av höga doser C-vitamin

4 Urinvägsinfektioner hos barn 4(13) Urinodling Bakteriuri: Falskt negativ odling kan förekomma vid - Kort blåsinkubation (< 4 timmar) - Sänkt ph i urinen - Långsamväxande bakterie, tex Staph. Saprofyticus - Hög diures Falskt positiv odling kan förekomma vid - Felaktig provtagning- påsprov /potta - Kontamination - Felaktiv transport, för varm förvaring Signifikant bakteriuri på mittstråleprov: - Primärpatogena bakterier 10 6 /l, E Coli, Staph Saprophyticus. Proteus (hos pojkar <1 åå) - Sekundärpatogena bakterier 10 7 /l Övriga Enterobacteriacae (t ex Enterobacter, Klebsiella, Proteus, Citrobacter, Morganella, Serratia), Pseudomonas aeruginosa, Enterokocker, jästsvamp, Staph aureus, Haemophilus) - Tveksamt patogena bakterier 10 8 /l Streptokocker gr B, koagulasneg Staph., Acinetobacter Signifikant bakteriuri vid kateterprov: 10 4 /l oavsett bakterietyp All bakterieväxt är signifikant vid blåspunktion S-kreatinin: 2 6 dygns ålder < 100 mikromol/l 1 vecka 3 års ålder < 60 mikromol/l 3 6 års ålder < 70 mikromol/l 6-16 års ålder < 90 mikromol/l

5 Urinvägsinfektioner hos barn 5(13) Handläggning akut pyelonefrit (hög UVI) Definition pyelonefrit Signifikant bakteriuri, feber >38,5, Crp >25 Symtom Anamnes Status: Laborationer: Ofta ospecifika Allmänpåverkan Feber (> 38.5 o ) Buk/flank-smärtor (ffa > 4 år ) Kräkningar, huvudvärk Hereditet (vesikoureteral reflux). Miktionsanamnes (blåsdysfunktion?) Avföring (obstipation?) Riskfaktorer? Ökad risk resistenta bakterier? (resor, resistens i tidigare odling) Blodtryck längd/ vikt bukpalpation yttre genitalia, inspektion CRP > 25 mg/l alt. SR > 20 mm Blodstatus Na, K P-kreatinin Urinstatus (urinstickor) - leuocyturi, hematuri (ofta), proteinuri, pos nitrit ej obligat Urinodling: positiv - Blåspunktion om barn < 1 års ålder - Mittportions-prov ( Mittstråle-prov ) gärna upprepat - Kateterisering Undvik pås-urin.(risk för kontamination, falskt positiv i 50%) - Blododling om misstänkt urosepsis

6 Urinvägsinfektioner hos barn 6(13) Följ CRP, blodtryck, urinsticka och kliniskt svar dagligen under inläggningstiden. USG njurar Ultraljudsundersökning av njurar och blåsa är ej indicerat i akutläget men bör övervägas efter 24 timmar om inte svar på insatt antibiotikabehandling uppnåtts (avstängd pyelit?)! Behandling pyelonefrit Ofta inläggningsfall, speciellt < 2 års ålder. Alltid intravenös behandling om barnet <1 månad (se neonatal pm för antibiotika!). Övriga: intravenös behandling om allvarligt sjuk ( sepsisrisk) eller upprepade kräkningar. Pga hög frekvens av resistens mot trimetoprim-sulfa är Bactrim ej första hands val före svar på odling. Meronem eller Tienam kan vara aktuella vid förekomst av tex ESBL. Parenteralt 1:a hand Claforan (cefotaxim) mg/kg KV/ dygn, 2-3 dos, dosering med hänsyn till ålder och njurfunktion! 2:a hand Bactrim (trimetoprim/sulfa) 6/30 mg/kg KV/ dygn, 2-dos Peroralt 1:a hand Cedax (ceftibuten) 9 mg/kg KV/dygn, 1-dos (>1 mån ålder) 2:a hand Bactrim (trimetoprim/sulfa 6/30 mg/kg KV/dygn), 2-dos Behandlingstid totalt 10 dygn Profylax gives till barn < 2 års ålder tills DMSA och UL utförts (se sid 8): alternativa preparat mg/kg KV/dygn Nitrofurantoin >1 mån 1 Cefadroxil <1 mån 5 Trimetoprim alla åldrar 0.5 (1)

7 Urinvägsinfektioner hos barn 7(13) Utredning pyelonefrit < 2 år Ultraljud (UL) njurar (om ej gjort akut) inom 1-2 veckor. DMSA* inom 2-3 v Antibiotikaprofylax Remiss Uroterapeut alt. PNU/T för miktionsobs inom 2 månader. Patologiskt UL (vidgning, parenchymdefekt) DMSA < 45% funktion på en njure och/eller bilaterala skador. Normalt UL, DMSA > 45% funktion bilateralt, ensidiga skador/inga skador. Profylax kvar. Diskussion med specialist, MUCG? MAG-3 renogram? Profylax kvar. Remiss: MUCG, uppföljning barnnefrolog Profylax ut, ingen uppföljning. * kontroll P-kreatinin och vid nålsättning för DMSA.

8 Urinvägsinfektioner hos barn 8(13) Utredning pyelonefrit > 2 år Ultraljud (UL) njurar (om ej gjort akut) inom 1 vecka om riskfaktorer finns, annars efter 4-6 veckor. Återbesök (allmänped) med miktionsanamnes + uroneurologstatus efter UL svar om detta ej är gjort inneliggande/på akuten. Remiss DMSA* 6 månader efter pyelonefrit. Patologiskt UL (vidgning, parenchymdefekt) Normalt UL, ingen misstanke om blåsdysfunktion. Misstänkt blåsdysfunktion. Diskussion med specialist, MUCG? MAG-3 renogram? DMSA efter 6 mån Remiss Uroterapeut alt PNU/T > 45% funktion bilateralt, ensidiga skador/inga skador. < 45% funktion på en njure och/eller bilaterala skador. Ingen uppföljning. Diskussion m specialist, ev MUCG, uppföljning barnnefrolog * kontroll P-kreatinin vid nålsättning för DMSA.

9 Urinvägsinfektioner hos barn 9(13) Handläggning akut cystit (låg UVI ) Diagnostik signifikant bakteriuri, temp< 38,5, CRP < 25 Symtom Sveda vid miktion Täta trängningar/frequency/urgency Urinläckage Illaluktande, ofta grumlig urin Makroskopisk hämaturi inte ovanligt Ingen feber Ju yngre barn, ju mer ospecifika symtom, samtidigt som akut cystit sällan förekommer hos barn < 1 (2) års ålder Anamnes Hereditet (vesikoureteral). Miktionsanamnes, blåsdysfunktion? Avföring, obstipation? Riskfaktorer? Laborationer CRP< 25 mg/l Urinodling positiv Urinstatus (stickor) patol Urinodling - Mittportions-prov ( Mittstråle-prov ) - Kateterisering - Undvik pås-prov (50% risk för kontamination. Falskt pos i 50 %)!) Behandling: Flickor: Furadantin (nitrofurantoin) 2-3 mg/kg KV/dygn, 2-dos (ev 3-dos) Trimetoprim (trimetoprim) 6 mg/kg KV/dygn, 2-dos Pojkar: Trimetoprim (trimetoprim) 6 mg/kg KV/dygn, 2-dos Behandlingstid 5 dygn Uppföljning: Flickor > 2 distala UVI och pojkar > 1 distal UVI inom sista 12 månaderna: USG njurar (och ev blåsa)

10 Urinvägsinfektioner hos barn 10(13) Fortsatt handläggning/avslutning: Utredning av blåsfunktionen med miktionsobservation (miktionslistor) hemma, urinflödesmätning med residualurin (USG) x 3. Om < 2 års ålder och icke pottränade barn görs 4-timmars miktionsobservation på barnmottagningen ViN alt PNU/T OBS! Ev långtidsprofylax i avvaktan på att utredning slutförts får avgöras individuellt. (Preparatval och dosering enl Hög UVI ovan). Om ABU se sid Om VUR se särskilt PM!

11 Urinvägsinfektioner hos barn 11(13) Asymtomatisk bakteriuri (ABU) - handläggning Definition: Två konsekutiva urinodlingar med minst en månads intervall och med signifikant växt av samma bakterie med samma resistensmönster utan övriga symtom på urinvägsinfektion. Utredning: Noggrann anamnes avseende blåsdysfunktion (hereditet, tidigare UVI, inkontinens, miktionsmönster, tarmfunktion). Miktionslistor för 2-3 dygn (görs hemma). För mindre, ej pottränade barn görs 4-timmars miktionsobservation och större barn gör urinflödesmätning med residualurinbestämning (USG) på PNU/T eller Barnmott VIN. Somatisk undersökning (inkluderande uro-neurologiskt status) med längd/vikt, blodtryck. Urinflödesmätning med residualurinbestämning (USG). Övrigt: urinstatus, CRP, S-kreatinin, ultraljud njurar. Behandling: Ingen behandling med antibiotika. Informera om att behandling med antibiotika för annan infektion kan leda till ändrad bakterieflora i tarm och blåsa, vilket i sin tur kan ge symtomgivande UVI. Utrusta med ABU-kortet (se bilaga!). OBS! Ingen antibiotikaprofylax vid enstaka blåskateterisering! Uppföljning: Ingen specifik uppföljning nödvändig vid symtomfrihet och under förutsättning att adekvat utredning genomförts utan patologiska fynd. Alla ska dock utrustas med ABUkortet. Om utredning påvisat njurskada (parenchymreduktion, kongenital missbildning) och/eller blåsdysfunktion (inkontinens, residualurin), sker individuell uppföljning. Vårdnivå: Barnläkare i samarbete med uroterapeut/motsvarande med tillgång till urodynamiska undersökningar. Bilaga sid 13 ABU-kortet

12 Urinvägsinfektioner hos barn 12(13) ABU-kortet Till målsman för... Ditt barn har asymtomatisk bakteriuri (ABU), vilket innebär att det finns bakterier i urinen utan symtom. Dessa bakterier ska inte behandlas. Det kan emellertid hända att dessa bakterier försvinner i samband med antibiotikabehandling av t ex halsfluss eller öroninflammation. Det finns då risk att Ditt barn får en ny urinvägsinfektion med andra bakterier som kan ge besvär. Detta innebär att man vid eventuell annan infektion bör vara försiktig vid val av antibiotika och framför allt undvika s k bredspektrum-antibiotika och om det är möjligt, välja ett läkemedel som heter erythromycin (Abbotticin eller Ery-Max ). Det har visat sig att denna medicin sällan påverkar urinvägsbakterierna. Visa gärna denna information för läkaren om antibiotikabehandling vid något tillfälle skulle bli aktuell! Ort och datum Ansvarig läkare Ansvarig sjuksköterska Tel: Tel:

13 Urinvägsinfektioner hos barn 13(13) Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign Första utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Andra utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Tredje utgåvan Tobias Ekenlie, Tf verksamhetschef Elisabeth Olhager, Verksamhetschef Fjärde utgåvan Tobias Ekenlie Verksamhetschef Ulf Samuelsson Bitr verksamhetschef

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 URINVÄGAR Infek.oner Enures Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 Urinvägsinfek.oner, allmänt Första levnadsåret vanligare hos pojkar Vid 7 års ålder har ca 2 % av alla pojkar och 8 % av alla flickor

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version 2010-07-30

URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version 2010-07-30 2002-10-21, Per Brandström, överläkare 1 (16) URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version 2010-07-30 HANDLÄGGNING AV URINVÄGSINFEKTIONER (UVI) 2 Sammanfattning 2 MÅLSÄTTNING 4 Diagnos 4 Behandling 6 Utredning

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning 454 Torsten Sandberg, Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg Sverker Hansson, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Jane Nyman, Närhälsan Backa

Läs mer

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn... Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...

Läs mer

Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn

Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn Barnveckan, Jönköping, 100422 Varför utreda efter pyelonefrit? Pyelonefrit hos små barn innebär risk för bestående njurskada och komplikationer

Läs mer

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna?

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Läkemedelsinformation på våra villkor Örebro 7 december 2011 Simon Jarrick, ST-läkare Barn- och ungdomskliniken, USÖ simon.jarrick@orebroll.se Skall barn ha andra

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska Handläggning Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska avvikelser (obstruktion, cystisk njursjukdom)

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid UVI Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Pediatrisk njurkomplikationer

Pediatrisk njurkomplikationer Pediatrisk njurkomplikationer Med fokus på hydronefros Health Department, Innehållsförteckning Pediatrisk urinvägsinfektion.....3 Hur utredas urinvägsinfektioner hos barn?...3 Provtagning och urin odling

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

Urinvägsinfektioner i Norrbotten. Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012

Urinvägsinfektioner i Norrbotten. Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012 Urinvägsinfektioner i Norrbotten Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012 Blåskatarr hos kvinnor en besvärlig bagatell? Symposium utifrån Läkemedelsverkets rekommendation UVI Nedre urinvägsinfektion

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014 A. Ali (f. 1936) FALLBESKRIVNINGAR A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätdagen. Hon kan gå själv utan hjälp. Har inte varit intagen

Läs mer

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Föreläsningens upplägg Hur och till vem förskrivs antibiotika i Sverige? Patientfall

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård

Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård STRAMA Sydvästra Skåne år 2000 Innehåll Inledning 3 Handläggning av barn som reagerat i samband med peroral penicillinbehandling... 4 Akut sinuit..

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Behandla bara bakteriella infektioner när antibiotika tillför verklig nytta! Undvik onödigt bred terapi!

Behandla bara bakteriella infektioner när antibiotika tillför verklig nytta! Undvik onödigt bred terapi! Kapitel Behandla bara bakteriella infektioner när antibiotika tillför verklig nytta! Undvik onödigt bred terapi! Antibiotikaresistensen ökar med oroväckande hastighet. Sambandet mellan antibiotikaförbrukning

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Infektioner hos äldre. Suzanne Wendahl Överläkare

Infektioner hos äldre. Suzanne Wendahl Överläkare Infektioner hos äldre Suzanne Wendahl Överläkare Vilka infektioner drabbar de äldre? UVI Lunginflammation Diverticulit Bakteriemi Endocardit Hud mjukdelsinfektioner Diabetes sår Geriatriskt kompetensbevis

Läs mer

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål INFEKTIONER Riktlinjer i app Terapirekommendationernas infektionskapitel för öppenvården, riktlinjer för sjukhusvården och vid kirurgisk profylax kan läsas i en app som du kan ladda ner gratis till androidtelefon,

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Urologi i primärvård LUTS. Low urinary tract symtom 2013-02-14 1. Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30. Välkomna!

Urologi i primärvård LUTS. Low urinary tract symtom 2013-02-14 1. Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30. Välkomna! Urologi i primärvård Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30 Välkomna! 2013-02-14 1 LUTS Low urinary tract symtom UVI-symtom efter pivmecillinam och placebo Clinical and bacteriological outcome of different

Läs mer

Med busig blåsa men friska njurar

Med busig blåsa men friska njurar Med busig blåsa men friska njurar Peter Wide, Barnläkare, PNU-T enheten, Barn- & Ungdomssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping Utgångspunkt Barnen föds med friska njurar Signalsystemet för styrning

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg Fall 1 JB (gosse 7 mån) Fall 1 JB (gosse 7 mån) Bedömning Fall 1 Patol hö 15 Patol hö (misstänkt) 7 Patolog bilat 1 Normal 5 Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse uppföljn

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar 1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka

Läs mer

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland Zxczxc Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Lars Karlberg, Överläkare urologen Birger Thorell, Allmänläkarkonsult Gäller fr o m Dokumentnummer

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Tentamensskrivning 2007-10-23. Pediatrik. Del II Kortsvar

Tentamensskrivning 2007-10-23. Pediatrik. Del II Kortsvar Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del II Kortsvar! Fyll i kod högst upp på varje sida 1 1. Är det ok att barnen går ned i vikt efter födelsen och i så fall hur stor viktnedgång är acceptabel?(1 p)

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna

Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna Svenska Infektionsläkarföreningen 2006 Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna Svenska Infektionsläkarföreningen 2006 Produktion: Mediahuset i Göteborg

Läs mer

Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna. Reviderad version 2013

Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna. Reviderad version 2013 Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna Reviderad version 2013 Svenska Infektionsläkarföreningen 2013 Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna Innehåll: Sida Bakgrund och process 3 Definitioner/terminologi

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

DMSA-scintigrafi. Hur besvaras klinikerns frågor bäst? Något om DMSA-scintigrafi. Indikationer. Undersökningskvalitet -guide-lines- Utvärdering

DMSA-scintigrafi. Hur besvaras klinikerns frågor bäst? Något om DMSA-scintigrafi. Indikationer. Undersökningskvalitet -guide-lines- Utvärdering DMSA-scintigrafi Hur besvaras klinikerns frågor bäst? Något om DMSA-scintigrafi Indikationer Undersökningskvalitet -guide-lines- Utvärdering Utlåtande 1 Pyelonefritisk skada på DMSA-scint (gris) akut fas

Läs mer

Information. från Läkemedelsverket. Prenumerera på nyheter från Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se. Skärpt kontroll av läkemedelsreklam...

Information. från Läkemedelsverket. Prenumerera på nyheter från Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se. Skärpt kontroll av läkemedelsreklam... Information från Läkemedelsverket ÅRGÅNG 18 NUMMER 2 MARS 2007 Skärpt kontroll av läkemedelsreklam...7 Läkemedelsverket har stoppat cirka 40 fall av regelvidrig marknadsföring sedan den 1 maj 2006. Det

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Inlämningsfall infektion HT09 Max: 46.5 poäng Godkänt: 28 poäng

Inlämningsfall infektion HT09 Max: 46.5 poäng Godkänt: 28 poäng Inlämningsfall infektion HT09 Max: 46.5 poäng Godkänt: 28 poäng Fall 1, 3.5 poäng Maria, 69- år, är sedan tidigare väsentligen frisk, bortsett från en lindrig hypertoni. Hon söker nu till vårdcentralen

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer