Gällingeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Gällingeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass - årskurs 5 och fritidshem Ansvariga för planen: Rektor & skolpersonal Planen gäller från Planen gäller till och med

2 Vår vision Gällingeskolan förbereder eleverna för framtiden så de får inte bara kunskaper och färdigheter utan även en förståelse för andra människors lika värde. Alla tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi har en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Alla elever känner sig sedda och ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Det är de vuxna, genom sitt agerande, som sätter normer och skapar det klimat som råder på skolan. Genom tydliga vuxna och ett gemensamt förhållningssätt arbetar vi för ett positivt socialt klimat. Vi arbetar aktivt tillsammans för att skapa arbetsro och en lugn miljö för eleverna. En skola där varje elev ges optimal möjlighet till utveckling. I denna plan beskriver vi hur vi på Gällingeskolan ska se till så att elever och pedagoger behandlar varandra på ett respektfullt sätt. Vi beskriver också vad vi ska göra om någon elev blir orättvist eller illa behandlad. Planen ska läsas av elever, föräldrar och personal. Likabehandlingsplanen förankras aktivt i alla verksamheter varje år i samband med läsårsstart. Lagar Lagar som ligger till grund för vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Dessa lagar har till ändamål att främja elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet. Verksamheten i skolan ska, enligt skollag och läroplan (Lgr 11), utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Vidare understryks att ingen i skolan ska utsättas för kränkande behandling och att alla tendenser till trakasserier aktivt ska bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Andra lagar, konventioner och styrdokument som reglerar likabehandlingsarbetet på skolan är FN:s barnkonvention, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken och skolverkets allmänna råd.

3 Begreppsförklaring Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkande behandlingar kan ske vid enstaka eller upprepade tillfällen. Exempel på kränkningar är: Fysiska (t ex slag, knuffar) Verbala (t ex att bli hotad eller kallad för olämpliga ord) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) Textburna (t ex klotter, brev, lappar, sms och mail) Diskriminering Begreppet diskriminering innefattar negativ särbehandling och kränkning utifrån diskrimineringslagens sju grunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Direkt diskriminering Ett barn får inte missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan när det handlar om lagens sju diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering Ett barn får inte missgynnas genom att tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan missgynna personer utefter diskrimineringslagens sju grunder. Ett barn får inte diskrimineras genom att alla ska behandlas lika.

4 Utvärdering av 2017/2018 års mål Behov Mål Insats/resultat Vi anser att språkbruk fortfarande är ett prioriterat förbättringsområde. 30% anser att vi alltid har ett trevligt språk till varandra (förra året 12%). 65% anser att vi har ett vårdat språk ibland (80% förra året). 5% anser att vi aldrig har det (8% förra året). Att alla känner att man blir bemött och möter andra med respekt. Diskussioner kring språkbruk hölls på höstens föräldramöte samt på elevråd. Däremot har inte klassråden haft en stående punkt kring språkbruk. Personalen upplever att de aktivt markerar och tydliggör för eleverna att vi alltid vill höra ett trevligt språk. Vi kan trots detta se att språkbruket är ett fortsatt förbättringsområde på Gällingeskolan. På frågan finns det någon vuxna att gå till om du känner dig rädd eller orolig så svarar barnen samma som förra året vilket innebär att vi behöver fortsätta vårt arbete. Det vill säga att 65% av eleverna upplever att det alltid finns någon att gå till om de känner sig otrygga, 33% upplever att det ibland finns någon vuxen att vända sig till och 2% att det aldrig finns det. På frågan brukar någon slå dig i skolan/fritids blir svaret även här i stort sett samma som förra året och vi fortsätter därför arbetet. 76% aldrig Alla ska ha någon vuxen de känner förtroende för. Eftersom vårt mål är nolltolerans så är detta arbete prioriterat. Rastvärdsystemet har setts över för att säkerställa att pedagogerna sprider ut sig och därigenom täcker av en större yta av skolgården. Vi har däremot inte infört strukturerade rastaktiviteter som letts av elever med stöd av pedagoger. I vår analys över insatser under året framkommer att elever uttrycker att tilliten till vuxna har ökat. 96% av eleverna anser att det alltid finns någon vuxen att tillgå om du känner dig orolig eller rädd. Vi har genomarbetat Gällingeskolans värdegrund, vi har haft värdegrundsdagar. Vi har även haft skapande skola med fokus att olika är bra.

5 slagen, 22% ibland och 2% ofta. Vi har också haft diskussioner på konferens tid med syfte att skapa samsyn för skolan värdegrund. Vi har också skapat rutiner för att främja elevers trygghet på Gällingeskolans, se nedan 85% av eleverna i skolan upplever att det aldrig är någon som slår dig och 97%säger samma sak på fritids. Kartläggning Gällingeskolan En kartläggning kring trivsel och trygghet har genomförts genom elevenkäter i samtliga klasser under HT 2017 och VT Enkäterna har sammanställts och analyserats av EHT i samråd med skolpersonal. Elevenkäten har omfattat 32 frågor som behandlar elevernas psykosociala arbetsklimat och trygghet. Fokus i frågebatteriet är centrerat kring sociala relationer (både fysiska och nätbaserade) men innefattar också miljörelaterade frågor (gällande matsituation och platser på skolan ). Kartläggningen ligger till grund för de mål vi sätter upp för kommande år i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med elevrådsprotokoll, klassrådsprotokoll, föräldrarådsprotokoll, brukarenkäter, utvecklingssamtal, hälsosamtal år 2 samt incidentrapporter. Rutiner för att främja elevers trygghet Genom nedanstående kartläggningsverktyg får elevhälsan och pedagogerna en uppfattning om det aktuella läget på skolan när det gäller barn och elevers sociala utveckling, trygghet och arbetsmiljö. Utifrån den kunskapen utvecklar vi arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Kartläggning sammanställs, analyseras och åtgärder/mål upprättas. 1. september och februari Skolsköterska/specialpedagog genomför tillsammans med varje elev ett interaktivt frågeformulär om hur det går i skolan både kunskapsmässig och socialt (se bil 2). Sammanställs och analyseras av skolsköterska som delger elevhälsoteamet. Handlingsplan/åtgärdsprogram upprättas vid behov.

6 2. mars Eleverna kartlägger trygga och otrygga platser i sin skolmiljö, med klasslärare (se bil 3). Resultatet från kartläggningen lyfts på elevrådet. Åtgärder sätts in utifrån kartlagda behov och utvärderas i mars. 3. november/april Avstämning av alla elever ur socialt perspektiv och kunskapsperspektiv vid elevkonferenser. På dessa konferenser nämns varje elev vid namn. Berörda pedagoger redogör för barn/elever/gruppens sociala och kunskapsmässiga behov. Resultatet analyseras av EHT. 4. september/februari Utvecklingssamtal genomförs av elev och klasslärare tillsammans med vårdnadshavare. Utvecklingssamtalen utförs i början av februari respektive mitten av september. 5. December Utvärdering görs av pedagoger i enkätform och i arbetsenheter. Protokoll och enkäter arkiveras av rektor. Delaktighet, inflytande, samverkan & förankring Eleverna har deltagit i upprättandet av planen genom en kartläggning i form av en trygghetsenkät. Årligen har de också fått besvara brukarenkäter i skolår 2 och 5. Resultaten bidrar till bilden av skolan och skolbarnsomsorgen. Vårdnadshavarna deltar i arbetet genom att närvara på utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. Personalen har varit aktivt delaktiga i arbetet med att ta fram planen i samband med arbetsplatsträffar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras under hösten 2018 hos eleverna i klassråd/elevråd, hos vårdnadshavarna vid föräldraråd och hos personalen vid arbetsplatsträffar. Planen redovisas på Gällingeskolans hemsida. Rutiner för akuta situationer Vi har rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. För att ha god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid har vi ett rastvärdschema med tydligt fördelade områden på skolgården. Det gäller också att samtala och uppmuntra eleverna att våga ta kontakt med vuxna om de upplever eller ser kränkningar. Detta förtroende ska vi vuxna skapa genom att vi engagerar oss och visar intresse för barnen. Elevrådet ger en gång i månaden sin bild av tillståndet på skolan. Personal, elever och föräldrar kan vända sig till klassföreståndare eller fritidspersonal i skolbarnsomsorgen i första hand. Alla vuxna i verksamheten skall kunna hjälpa eller förmedla hjälp till eleverna, enskilda eller grupper. EHT involveras vid behov.

7 Utredning om kränkande behandling Följande rutiner finns för att utreda och åtgärda när elev eller vuxen kränks av annan 1. Så snart skolan får kännedom om att trakasserier eller kränkningar har, eller kan ha inträffat, ska uppgifterna utredas skyndsamt. En rapport skall skrivas och lämnas till rektor som lämnar vidare till huvudman, senast dagen efter händelsen (se bil 1). 2. Den som upptäcker kränkningen utreder den, om inte han/hon i samråd med klassläraren kommer fram till att det är bättre att klassläraren utreder eller att de väljer att göra det tillsammans. Man kan också ta hjälp av EHT-teamet. 3. Utredaren samtalar med den/de utsatta och den/de som utsätter. Vårdnadshavare till samtliga kontaktas. Uppföljningsmöte hålls med samtliga tills kränkningen upphört. 4. Om en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen på skolan eller om en vuxen utsätts av en elev utreds detta på samma sätt men alltid av rektor. 5. Om rektor utsätter elev eller personal utreds detta av huvudman. 6. I slutet av varje läsår görs en kartläggning med hjälp av incidentrapporterna för att se var kränkningarna/trakasserierna inträffat och med hjälp av det vidta lämpliga åtgärder. Nulägesbeskrivning och analys med mål och åtgärder inför läsår 18/19. Nulägesbeskrivning och analys Mål Åtgärd Ansvar När Språkbruket är ett fortsatt prioriterat förbättringsområde på Gällingeskolan eftersom vi tänker att skolan ska erbjuda ett varierat/rikt språk. Vi funderar kring hur barnen tolkar ett trevligt språk. 16% av eleverna upplever att eleverna alltid har ett trevligt språk till varandra. 73% anser att de har det ibland. Att alla känner att man blir bemött och möter andra med respekt. Att följa upp diskussioner kring språkbruk på höstens föräldramöten samt på elevråd. Vi kommer också ha en stående punkt på klassråden kring språkbruket. Personalen kommer att fortsätta att aktivt markera och tydliggör för eleverna att vi vill höra ett positivt språk gentemot varandra och samtidigt skapa relation och visa på goda alternativ. Rektor/mentorer All personal I samband med varje årskurs föräldramöten. Under höstens elevråd. I samband med klassråden under läsår 18/19. Varje dag. All utvärdering sker senast i slutet av läsåret 18/19

8 ANMÄLAN TILL HUVUDMAN Bil 1 8 (18) DEL 1: Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800)/2 kap. 7 diskrimineringslagen (2008:567) är personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn är därefter skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Enhet Diarienummer/ärendekod Datum för händelsen Datum då händelsen kommit till förskolans/skolans kännedom samt vem som mottagit informationen/uppmärksammat situation Datum då händelsen anmälts till förskolechef/rektor Datum då händelsen anmälts till huvudmannen Utredarens namn och titel Ansvarig förskolechef/rektor Kortfattad beskrivning av händelsen Beskriv den anmälda händelsen helt kortfattat. Ange ev bilagor med dokumentation Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Beskriv ev åtgärder som vidtagit i den direkta situationen. Ange ev bilagor med dokumentation

9 Del 2: Utredning om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) eller 2 kap. 7 diskrimineringslagen (2008:567). Personuppgifter hanteras i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgifter Barn/elev som anser sig blivit utsatt Barnets avdelning/elevens klass Barn/elev vårdnadshavare Barnets/elevens lärare Barn/elev/personal som är inblandade Personal som deltagit i utredningen Klarläggande av händelsen Redogör för de berördas berättelse av händelsen och vad som framkommit av utredningen

10 Bedömning av händelsen Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Om diskriminering eller trakasserier, välj grund: Kön Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning/bristande tillgänglighet Religion/annan trosuppfattning Sexuell läggning Könsöverskridande identitet/uttryck Ålder Kränkning/diskriminering/trakasserier bedöms ej ha förekommit DEL 3: Åtgärder (Åtgärder ska vidtas då det finns behov utifrån bedömningen) Ange åtgärder och mål för åtgärderna, vem som ansvarar samt när åtgärderna ska följas upp. Beskriv såväl åtgärder för att trygga eleven som åtgärder som syftar till att förhindra kränkningar i framtiden Avslutning av utredning Utredningen avslutad vid följande datum Utredarens underskrift

11 DEL 4: Uppföljning och utvärdering av åtgärder Utredarens namn Datum för uppföljningen och utvärderingen Beskriv om åtgärderna utförts och hur de fungerat Eventuella nya åtgärder samt vem som ansvarar och när de ska följas upp Avslutning av ärende Ärendet avslutat vid följande datum Utredarens underskrift

12 Bilaga 2 Trygghetsenkät Gällingeskolan, ht g är Pojke Flicka 2. g tycker det känns bra i min klass Mittemellan 4. g får den hjälp jag behöver för att lära mig på lektionerna 6. g säger vad jag tycker i min klass, alltid, för det mesta, för det mesta inte, aldrig 8. g känner mig trygg i min klass, alltid, för det mesta, för det mesta inte, aldrig 10. g tycker att pojkar och flickor får bestämma lika mycket på rasterna ja, alltid

13 ja, för det mesta nej, för det mesta inte nej, aldrig 11. g tycker att pojkar och flickor får bestämma lika mycket på lektionerna, alltid, för det mesta, för det mesta inte, aldrig 12. De vuxna på skolan bryr sig om mig Alltid Oftast Aldrig 14. g har kompisar i skolan Många Några Ingen 16. g behandlas bra av mina kompisar Alltid Oftast Aldrig 18. g tycker att det känns bra på rasterna, Mittemellan

14 20. Det finns alltid vuxna med ute på rasten 22. g får lov att vara med och leka i skolan Alltid Oftast Aldrig 24. g har blivit retad för hur jag ser ut eller för hur jag är, ofta Några gånger En gång Aldrig 26. Någon har gjort mig illa på skolan, aldrig, en gång, några gånger, ofta 28. Finns det någon plats på skolan som jag känner mig rädd eller orolig på På toaletterna På väg till eller från skolan I bussledet

15 På skolbussen I klassrummet I idottshall I dusch/omklädningsrummet I korridoren I bamba På skolgården g känner mig trygg överallt på min skola Om jag är otrygg på någon plats, vad beror det på/vad hände? Om ja, ange nedan 30. g upplever att det är lugn och ro i bamba 32. g upplever lugn och ro i klassrummet 34. Hur upplever du vårt dagliga språk på skolan? 35. g har blivit hotad eller illa behandlad på internet/mobiltelefon (elever åk 3-5), aldrig, en gång, några gånger, ofta

16 37. g vet vilka ordningsregler som finns på Gällingeskolan 38. g försöker följa skolans ordningsregler Frågor till fritidselever 40. g är nöjd med mitt fritids 42. g känner mig trygg på fritids 44. g har kompisar på fritids Ett alternativ 46. De vuxna bryr sig om mig på fritids 48. TACK för dina svar! (I det interaktiva frågeformuläret ges eleverna möjlighet att lämna kommentarer till flertalet av trygghetsenkätens frågor)

17 Kartläggning av trygga och otrygga platser i skolmiljön bil 3

18