Gällingeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Gällingeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass - årskurs 5 och fritidshem Ansvariga för planen: Rektor & skolpersonal Planen gäller från Planen gäller till och med

2 Vår vision Gällingeskolan förbereder eleverna för framtiden så de får inte bara kunskaper och färdigheter utan även en förståelse för andra människors lika värde. alla tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. vi har en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. alla elever känner sig sedda och ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Det är de vuxna, genom sitt agerande, som sätter normer och skapar det klimat som råder på skolan. Genom tydliga vuxna och ett gemensamt förhållningssätt arbetar vi för ett positivt socialt klimat. Vi arbetar aktivt tillsammans för att skapa arbetsro och en lugn miljö för eleverna. En skola där varje elev ges optimal möjlighet till utveckling. I denna plan beskriver vi hur vi på Gällingeskolan ska se till så att elever och pedagoger behandlar varandra på ett respektfullt sätt. Vi beskriver också vad vi ska göra om någon elev blir orättvist eller illa behandlad. Planen ska läsas av elever, föräldrar och personal. Likabehandlingsplanen förankras aktivt i alla verksamheter varje år i samband med läsårsstart. Lagar Lagar som ligger till grund för vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Dessa lagar har till ändamål att främja elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet. Verksamheten i skolan ska, enligt skollag och läroplan (Lgr 11), utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Vidare understryks att ingen i skolan ska utsättas för kränkande behandling och att alla tendenser till trakasserier aktivt ska bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Andra lagar, konventioner och styrdokument som reglerar likabehandlingsarbetet på skolan är FN:s barnkonvention, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken och skolverkets allmänna råd.

3 Begreppsförklaring Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkande behandlingar kan ske vid enstaka eller upprepade tillfällen. Exempel på kränkningar är: Fysiska (t ex slag, knuffar) Verbala (t ex att bli hotad eller kallad för olämpliga ord) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) Textburna (t ex klotter, brev, lappar, sms och mail) Diskriminering Begreppet diskriminering innefattar negativ särbehandling och kränkning utifrån diskrimineringslagens sju grunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Direkt diskriminering Ett barn får inte missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan när det handlar om lagens sju diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering Ett barn får inte missgynnas genom att tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan missgynna personer utefter diskrimineringslagens sju grunder. Ett barn får inte diskrimineras genom att alla ska behandlas lika.

4 Utvärdering av 2015/2016 års mål Behov Mål Insats/resultat Vi ser en brist i att det är samma personal i EHT och i trygghetsgruppen. 50 % av eleverna upplever att de aldrig blir retade i skolan eller på fritids, 43 % upplever att de blir det ibland och 7 % skriver ofta. De som skriver ofta är uteslutande i F-1 klasserna. 77 % av eleverna upplever att de aldrig blir slagna i skolan eller på fritids, 22 % att det händer ibland och 1 % att det händer ofta. 65 % av eleverna upplever att det alltid finns någon vuxen att gå till om de känner sig otrygga, 35 % upplever att det ibland eller aldrig finns det, sista siffran gäller i huvudsak F-1 och % av eleverna tycker att de alltid använder ett positivt språk mot varandra, 80 % upplever ibland och 8 % att man aldrig använder ett trevligt språk till varandra. Målet är en mer välsammansatt trygghetsgrupp med representanter från pedagogerna. Eftersom vårt mål är nolltolerans så är detta arbete prioriterat. Eftersom vårt mål är nolltolerans så är detta arbete prioriterat. Alla ska ha någon vuxen de känner förtroende för. Att alla känner att man blir bemött och möter andra med respekt. Vi har valt att inkludera trygghetsarbetet i EHT. Detta har inneburit att vi vid behov bjudit in representanter från skola och fritids till EHT för samarbete. Ett tätare och tydligare samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare, både individuella kontakter samt föräldramöten. Insatser från EHT i form av handledning till pedagoger. Intervjuer med alla elever för framtagandet av ny värdegrund för Gällingeskolan. Större personaltäthet i de yngre årskurserna. Fadderverksamheten har varit fortsatt aktiv. Mer aktivt arbete med att fånga och följa upp kränkande behandling. Ökad rasttillsyn med tydliga rastvärdsområden fördelade mellan rastvärdarna. Ökad rasttillsyn med tydliga rastvärdsområden fördelade mellan rastvakterna. Gjort individuella insatser kring elever som upplevt otrygghet. Arbete i alla klasser kring värdegrundsfrågor och språkbruk. Diskussion på föräldramöte i de yngre årskurserna.

5 4 % av eleverna upplever att det alltid finns matro i matsalen. 63 % upplever ibland och 33 % tycker aldrig att det finns matro. De yngre eleverna känner mindre matro. Utifrån trygghetsvandringen/kartan ser vi några ställen som känns mindre trygga. De platserna är fotbollsplanen, grusplanen, omklädningsrummet och slöjdsalen. Det är till största del 4-5:orna som upplever otrygghet på dessa platser. 2-3 upplever otrygghet på fotbolloch grusplanen och F-1:orna vid stora rutschkanan samt gungorna. Vi upplever att vi har god kunskap om relationerna mellan barnen och gentemot oss vuxna men flera av resultaten i elevenkäten förvånar och oroar oss. Vi vill öka vår kunskap. Vårt mål är att alla ska känna matro i vår skolmatsal. Vårt mål är att alla ska känna trygghet på skolans område. Ha god kunskap om relationerna mellan barnen och gentemot oss vuxna. Vi har infört fem tysta minuter vid måltiden vilket fallit väl ut. Det har även utarbetats måltidsregler som sitter inramade på väggarna. Ökad rasttillsyn med tydliga rastvärdsområden fördelade mellan rastvärdarna. Vi har gjort individuella insatser och insatser i vissa klasser men det finns fortfarande ett behov av att kartlägga vidare på gruppnivå.

6 Kartläggning Gällingeskolan En kartläggning kring trivsel och trygghet har genomförts genom elevenkäter i samtliga klasser under VT Enkäterna har sammanställts och analyserats av EHT i samråd med skolpersonal. Elevenkäten har omfattat 18 frågor som behandlar elevernas psykosociala arbetsklimat och trygghet. Fokus i frågebatteriet är centrerat kring sociala relationer (både fysiska och nätbaserade) men innefattar också miljörelaterade frågor (gällande matsituation och platser på skolan ). Varje elev har haft tillgång till tre svarsalternativ (övervägande positivt, mittemellan och överhängande negativt svar). Kartläggningen ligger till grund för de mål vi sätter upp för kommande år i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med elevrådsprotokoll, klassrådsprotokoll, föräldrarådsprotokoll, brukarenkäter, utvecklingssamtal, hälsosamtal år 2 samt incidentrapporter. Delaktighet, inflytande, samverkan & förankring Eleverna har deltagit i upprättandet av planen genom en kartläggning i form av en trygghetsenkät och genom arbete i klassråd och elevråd. Årligen har de också fått besvara brukarenkäter i skolår 2 och 5. Resultaten bidrar till bilden av skolan och skolbarnsomsorgen. Vårdnadshavarna deltar i arbetet genom att närvara på utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. Personalen har varit aktivt delaktiga i arbetet med att ta fram planen i samband med arbetsplatsträffar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras under våren 2017 hos eleverna i klassråd/elevråd, hos vårdnadshavarna vid klassombudsmöten och hos personalen vid arbetsplatsträffar. Planen redovisas på Gällingeskolans hemsida. Rutiner för akuta situationer Vi har rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. För att ha god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid har vi ett rastvärdschema med tydligt fördelade områden på skolgården. Det gäller också att samtala och uppmuntra eleverna att våga ta kontakt med vuxna om de upplever eller ser kränkningar. Detta förtroende ska vi vuxna skapa genom att vi engagerar oss och visar intresse för barnen. Elevrådet ger en gång i månaden sin bild av tillståndet på skolan. Personal, elever och föräldrar kan vända sig till klassföreståndare eller fritidspersonal i skolbarnsomsorgen i första hand. Alla vuxna i verksamheten skall kunna hjälpa eller förmedla hjälp till eleverna, enskilda eller grupper. EHT involveras vid behov.

7 Utredning om kränkande behandling Följande rutiner finns för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever. 1. Så snart skolan får kännedom om att trakasserier eller kränkningar har, eller kan ha inträffat, ska uppgifterna utredas. En rapport skall skrivas och lämnas till rektor, senast dagen efter händelsen. Se bilaga 1. Rapporterna förvaras hos rektor. 2. Den som upptäcker kränkningen utreder den, om inte han/hon i samråd med klassläraren kommer fram till att det är bättre att klassläraren utreder eller att de väljer att göra det tillsammans. Man kan också ta hjälp av EHT-teamet. 3. Utredaren samtalar med den/de utsatta och den/de som utsätter. Vårdnadshavare till samtliga kontaktas. Uppföljningsmöte hålls med samtliga tills kränkningen upphört. 4. Om en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen på skolan eller om en vuxen utsätts av en elev utreds detta på samma sätt men alltid av rektor. 5. I slutet av varje läsår görs en kartläggning med hjälp av incidentrapporterna för att se var kränkningarna/trakasserierna inträffat och med hjälp av det vidta lämpliga åtgärder. Nulägesbeskrivning och analys med mål och åtgärder inför år Nulägesbeskrivning och analys Mål Åtgärd Ansvar När Vi anser att språkbruk fortfarande är ett prioriterat förbättringsområde. 30% anser att vi alltid har ett trevligt språk till varandra (förra året 12%). 65% anser att vi har ett vårdat språk ibland (80% förra året). 5% anser att vi aldrig har det (8% förra året). Att alla känner att man blir bemött och möter andra med respekt. Att all personal aktivt markerar och tydliggör för eleverna att vi alltid vill höra ett trevligt språk. Ny diskussion på höstens kommande föräldramöte samt elevråd. Schemalägga klassråd där språkbruk är en stående punkt. Alla. Rektor och mentor. Pågående Ht-17 På frågan finns det någon vuxna att gå till om du känner dig rädd eller orolig så svarar barnen samma som förra året vilket innebär att vi behöver fortsätta vårt arbete. Det vill säga att 65% av eleverna upplever att det alltid finns någon att gå till om de känner Alla ska ha någon vuxen de känner förtroende för. Rastvärdssystemet ska ses över för att säkerställa att pedagogerna sprider ut sig och därigenom täcker av en större yta av skolgården. Införa strukturerade rastaktiviteter som leds av elever med stöd av pedagoger. Rektor och rastvärdar. Rastvärdar Ht-17 Ht-17

8 sig otrygga, 33% upplever att det ibland finns någon vuxen att vända sig till och 2% att det aldrig finns det. På frågan brukar någon slå dig i skolan/fritids blir svaret även här i stort sett samma som förra året och vi fortsätter därför arbetet. 76% aldrig slagen, 22% ibland och 2% ofta. Eftersom vårt mål är nolltolerans så är detta arbete prioriterat. Genomarbeta Gällingeskolans värdegrund, implementera och synliggöra under läsåret genom att skapa aktiviteter på klassnivå och skolnivå. Schemalägga värdegrundsarbete där pedagogen tar upp det som är aktuellt för sin grupp. Använda sig av intervjuer och sociogram för att skapa sig en bättre bild. Bilaga 2 och 3. Vi kommer också skapa ett årshjul för Gällingeskolans värdegrund. Bilaga 4. Rektor, skolsköterska och pedagoger. HT-17 All utvärdering sker senast i slutet av 2017.

9 BILAGA 1 UTREDNING OM KRÄNKANDE BEHANDLING DATUM: UTSATT ELEV/ELEVER: KLASS: KLASS: KLASS: ELEV/ELEVER SOM UPPGES DELTAGIT I HÄNDELSEN: KLASS: KLASS: KLASS: KLASS: DET HÄR HAR HÄNT: vid behov fortsätt på baksidan DET HÄR SKA FÖRÄNDRAS: vid behov fortsätt på baksidan KONTAKT MED VÅRDNADSHAVARE Namn: Datum: TID FÖR UPPFÖLJNING: Underskrift ansvarig vuxen:

10 BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV UTREDNING OM KRÄNKANDE BEHANDLING DATUM: ELEVER: KLASS: KLASS: KLASS: KLASS: FÖRÄNDRING SOM SKETT vid behov fortsätt på baksidan DET HÄR SKA FÖRÄNDRAS YTTERLIGARE vid behov fortsätt på baksidan KONTAKT MED VÅRDNADSHAVARE Namn: Datum: TID FÖR EVENTUELL UPPFÖLJNING: Underskrift ansvarig vuxen:

11 Rutiner för att främja elevers trygghet Genom nedanstående kartläggningsverktyg får elevhälsan och pedagogerna en uppfattning om det aktuella läget på skolan när det gäller barn och elevers sociala utveckling, trygghet och arbetsmiljö. Utifrån den kunskapen utvecklar vi arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Kartläggning sammanställs, analyseras och åtgärder/mål upprättas. 1. september-oktober Skolsköterska/specialpedagog intervjuar varje elev i sin klass/grupp om hur det går i skolan både kunskapsmässig och socialt (bilaga 3). Sammanställs och analyseras av skolsköterska som delger elevhälsoteamet. Handlingsplan/åtgärdsprogram upprättas vid behov. 2. mars Eleverna kartlägger trygga och otrygga platser i sin skolmiljö, med klasslärare (bilaga 4). Resultatet från kartläggningen lyfts på elevrådet. Åtgärder sätts in utifrån kartlagda behov och utvärderas i mars. 3. november/april Avstämning av alla elever ur socialt perspektiv och kunskapsperspektiv vid elevkonferenser. På dessa konferenser nämns varje elev vid namn. Berörda pedagoger redogör för barn/elever/gruppens sociala och kunskapsmässiga behov. Pedagogerna kommer förberedda till mötet vilket innebär att ifylld blankett (bilaga 5) lämnas in digitalt en vecka innan mötet (läggs in i PMO) Resultatet analyseras av EHT. 4. September/mars Sociogram genomförs av klasslärare i alla grupper, senast första veckan i december (bilaga 6). Kartläggningen sammanställs och analyseras av skolsköterska/specialpedagog (läggs in i PMO). Uppföljning och åtgärder görs utifrån behov. 5. september/februari Utvecklingssamtal genomförs av klasslärare med elev och vårdnadshavare. Fokus på kunskap och trivsel. Utvecklingssamtalen utförs i början av februari respektive mitten av september. 6. december Utvärdering görs av pedagoger i enkätform och i arbetsenheter (bilaga 7). Protokoll och enkäter arkiveras av rektor.

12

13 Intervjuer med elever BILAGA 3 Frågor till elev intervjuer: 1. Hur trivs du i din klass? 2. Hur trivs du med dina klasskamrater? 3. Hur trivs du med dina lärare? 4. Har du alltid någon att vara med på rasten? 5. Hur trivs di i skolan? 6. Vilka är dina kompisar? 7. Är du rädd för någon på skolan? 8. Är du ofta glad i skolan? 9. Är du ofta ledsen i skolan? 10. Ar du ofta arg i skolan? 11. Lär du dig mycket i skolan? 12. Finns det något i skolan du skulle vilja ha hjälp med? 13. Hjälper du till att hålla ordning i ditt klassrum? 14. Berätta om något som du tycker om att göra i skolan.

14 Kartläggning av trygga och otrygga platser i skolmiljön BILAGA 4

15 Trivselenkät BILAGA 5 Detta är Gällingeskolans egen trivselenkät. Vi ser den som ett av flera viktiga underlag för att ta reda på hur våra elever uppfattar sin vardag på skolan. Enkäten ska besvaras under vecka 8 eller 9. Klassläraren gör enkäten i sin egen klass. Ge varje barn en papperskopia med frågor. Tänk på att läsa frågorna högt och fe de barn som behöver extra hjälp. Vi önskar hör svarsfrekvens. Om någon är frånvarande då du gör enkäten i don klass, vill vi att du låter eleven göra enkäten vid ett annat tillfälle.

16 HUR TRIVS DU I SKOLAN? Klass: Pojke Flicka Läs igenom varje fråga och måla det ansikte som du tycker passar in på dig. 1. Hur trivs du i klassen? Bra! Mittemellan! Dåligt! 2. Hur trivs du på fritids? Bra! Mittemellan! Dåligt! 3. Har du kompisar i klassen? Många! Några! Ingen!

17 4. Har du någon att vara med på rasterna? Många! Några! Ingen! 5. Har du någon att vara med på fritids? Många! Några! Ingen! 6. Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig! Ibland! Ofta! 7. Brukar någon reta dig på fritids? Aldrig! Ibland! Ofta! 8. Blir du slagen i skolan? Aldrig! Ibland! Ofta! 9. Blir du slagen i fritids? Aldrig! Ibland! Ofta! -

18 10. Finns det någon plats på skolan där du känner dig rädd? Nej! Ja! Om Ja. Var: 11. Finns det någon vuxen du kan gå till om du känner dig orolig eller rädd? Alltid! Ibland! Aldrig! 12. Använder eleverna på vår skola ett trevligt språk till varandra? Alltid! Ibland! Aldrig! 13. Känner du dig trygg när du åker buss till eller från skolan? Alltid! Ibland! Aldrig! Känner du dig trygg när du står i bussledet? Alltid! Ibland! Aldrig! -

19 15. Pratar du med kompisar på nätet? Ofta! Ibland! Aldrig! 16. Har du råkat ut för att någon skrivit något dumt om dig på nätet? Ofta! Ibland! Aldrig! 17. Tycker du att det är bra matro i matsalen? Alltid! Ibland! Aldrig! 18. Är det något annat vi vuxna på skolan bör känna till? Tack för att du svarade!

20 Sammanställning av trygghetsenkät Klass: Antal pojkar: Antal flickor: 1. Hur trivs du i skolan? Bra: Mittemellan: Dåligt: 2. Hur trivs du på fritids? Bra: Mittemellan: Dåligt: 3. Har du kompisar i klassen? Många: Några: Ingen:

21 4. Har du någon att vara med på rasterna? Många: Några: Ingen: 5. Har du någon att vara med på fritids? Många: Några: Ingen: 6. Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig: Ibland: Ofta: 7. Brukar någon reta dig på fritids? Aldrig: Ibland: Ofta: 8. Brukar någon slå dig i skolan? Aldrig: Ibland: Ofta:

22 9. Brukar någon slå dig på fritids? Aldrig: Ibland: Ofta: 10. Finns det någon plats på skolan där du känner dig rädd? Nej: Ja: 11. Finns det någon vuxen du kan gå till om du känner dig orolig eller rädd? Alltid: Ibland: Aldrig: 12. Använder eleverna på vår skola ett trevligt språk till varandra? Alltid: Ibland: Aldrig: 13. Känner du dig trygg när du åker buss till och ifrån skolan? Alltid: Ibland: Aldrig:

23 14. Känner du dig trygg när du står i bussledet? Alltid: Ibland: Aldrig: 15. Pratar du med kompisar på nätet? Ofta: Ibland: Aldrig: 16. Har du råkat ut för att någon skrivit något dumt om dig på nätet? Aldrig: Ibland: Ofta: 17. Tycker du att det är bra matro i matsalen? Alltid: Ibland: Aldrig:

24 18. Är det något annat vi vuxna på skolan bör känna till? Skriv ner vilka platser dina elever har markerat på kartan med ett minus i er trygghetsvandring: (endast otrygga platser) Tack för din sammanställning. Lägg sammanställningen överst med trygghetsenkäten och lämna den till EHT.