Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning"

Transkript

1 1 (40) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Mieåns avrinningsområde Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Blekinge län och Kronobergs län Arbetsmaterial juli 2014 Mieån har flottats sedan åtminstone år På den här platsen har renssten lagts åt sidan där tvätt, bad och byk förekom vid ån. Foto Jakob Marktorp 2014.

2 2 (40) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Avrinningsområdet Kulturlandskapet Sveriges nationalatlas Landskapets karaktärsdrag Agrarhistorisk landskapsanalys Vattnets kulturhistoriska betydelse Vattenförvaltningen Ekologisk status Kemisk status Biotopkartering och fiske-/biotopvård KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M Internationella och nationella intressen Natur- och kulturvattendrag Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendrag Riksintressen naturvården Naturreservat Natura Riksintressen kulturmiljövården Kulturreservat Bebyggelseregistret (BBR) Övrig information Kulturmiljöprogram och inventeringar Regionalt kulturmiljöprogram Kulturhistorisk vattendragsdokumentation Skog och Historia inventeringen Fornlämningar Fornminnesregistret (FMIS) Kvarnar Flottning Handpappersbruk Broar och värdefulla vägmiljöer Dammar Glasbruk Dikesföretag och historiska våtmarker Särskilda ansvarsmiljöer Miens HARO Sällsynta /unika limniska miljöer Miens HARO KUNSKAPSUPPBYGGNAD VATTENFÖRVALTNING KULTURMILJÖ Geografisk prioritering Tematisk prioritering REFERENSER... 33

3 Kartbilagor Kartbilaga 1 Översiktskarta Kartbilaga 2 Ekologisk status Kartbilaga 3 Värdefulla vatten Kartbilaga 4 Riksintressen och reservat Kartbilaga 5 BBR och FMIS Kartbilaga 6 Regionalt kulturmiljöprogram och utvalda kulturmiljöer Kartbilaga 7 Kulturhistorisk vattendragsdokumentation och Svenskt dammregister Kartbilaga 8 Dikesföretag, historiska våtmarker, vandringshinder och glasbruk 3 (40)

4 4 (40) Viktig information till läsaren Denna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod som presenteras i Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet med översikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer information hänvisas till förstudien. Observera att det för flera avrinningsområden kan finnas kunskapsunderlag som är gammalt och/eller behäftat med brister. Informationen kan därför vara inaktuell. Rapporten är ett arbetsmaterial och har tagits fram av antikvarie Jakob Marktorp vid Länsstyrelsen i Kronobergs län och antikvarie Petra Stråkendal vid Länsstyrelsen i Blekinge län. Kartproduktion: Jakob Marktorp Länsstyrelsen i Kronobergs län.

5 5 (40)

6 6 (40) 1 INLEDNING Denna sammanställning har gjorts av Jakob Marktorp, antikvarie vid Länsstyrelsen i Kronobergs län och Petra Stråkendal, antikvarie vid Länsstyrelsen i Blekinge län. Synpunkter på rapporten har lämnats av Karl-Oskar Erlandsson, arkeolog vid Länsstyrelsen i Blekinge län och Andreas Nilsson, sötvattensbiolog vid Länsstyrelsen i Blekinge län. Egna kommentarer i texten nedan är författarens egna kommentarer och tillägg. Syftet med denna kunskapsöversikt är att läsaren utifrån befintligt kunskapsmaterial ska få en inblick i de kulturmiljöer som ligger i anslutning till vatten. Syftet är alltså inte att göra en heltäckande utredning eller diskussion kring de kulturmiljöer som finns. Under Kunskapsuppbyggnad utreds var och i vilka ämnesområden kunskapsuppbyggnad är nödvändig för att kulturmiljö i framtiden ska kunna föra en diskussion kring vattenvårdsåtgärder. Metoden innebär att författaren behandlar förutbestämt material och försöker lyfta de källor som behandlar kulturhistoriskt intressanta anläggningar och händelser vid vatten. Detta är kulturmiljöer som skulle kunna vara aktuella för vattenvårdsåtgärder. Exempel på material som behandlas är: riksintressen för kulturmiljövården, regionala och kommunala kulturmiljöprogram, fornminnesregistret och inventeringar. Metoden medför således att kunskapsläget redovisas och var kunskapsuppbyggnad är nödvändig för kulturmiljö i relation till vattenförvaltning. Vid vissa vattendrag är det kulturhistoriska kunskapsläget mycket dåligt. Det är därför svårt att avgöra vilka kulturmiljöer som är mest värdefulla. Då kulturmiljölagen ändrades vid årsskiftet 2014 infördes en tidsgräns som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar. En lämning som kan antas ha tillkommit år 1850 eller senare omfattas inte av det allmänna skyddet för fornlämningar. Förutom gällande lagstiftning inverkar flera andra värderingsgrunder såsom sällsynthet, representativitet, ålder mm. Lämningarna utgör hela kulturmiljöer som gör att värderingar av enskilda lämningar måste göras efter platsens och vattendragets kulturhistoriska sammanhang. Det är dock svårt att göra sådana bedömningar endast utifrån det material som sammanställs i denna kunskapsöversikt. Bara för att en kulturmiljö inte finns med i den här kunskapsöversikten betyder det inte att den inte finns eller inte har något kulturhistoriskt värde. 1.1 Avrinningsområdet Mieåns källområden är belägna på den sydsmåländska sjö- och slättbygden. Nedströms sjön Mien, som bildades vid ett kraternedslag för ca 120 miljoner år sedan, rinner Mieån genom en markerad sprickdal som i Blekinge skär igenom landskap med tre olika terrängtyper. I norra Blekinge består ARO av ett kulligt platåområde som sluttar långsamt söderut. Platåområdet övergår till ett starkt kuperat dallandskap. Både platåområdet och dallandskapet är rikt på små sjöar. Dallandskapet övergår söderut till ett flackare kustland som är sjöfattigt. Det finns inga större tillflöden till huvudfåran.

7 7 (40) I avrinningsområdet finns en större sjö, Mien, på ca 29 km². Bergrunden i avrinningsområdet domineras helt av sura bergarter. I den norra delen dominerar gnejsgranit och söder ut förekommer mer granodioriter med mindre områden av olika graniter. Dominerande jordart är morän med stråk av isälvssediment utmed Mieåns dalgång. Två flacka deltaytor har utbildats där dalgången når fram till slättlandet i söder, söder och sydost om Långasjön. I vattensystemets Blekingedel finns två typer av sjöar. Humösa sjöar med gulbrunt relativt surt vatten och dålig buffringsförmåga samt sjöar med gulgrönt vatten som är något mindre surt och med bättre buffringsförmåga (Dokab & Östensson 2007). 1.2 Kulturlandskapet Sveriges nationalatlas Miens HARO 85 ligger inom två kulturlandskapsregioner enligt Sveriges nationalatlas, SNA (Helmfrid 1994). Blekinge Den agrara bebyggelsen är oftast spridd och kulturlandskapet är präglat av 1800-talets skiften. Uppodlade dalgångar åtskiljs av skogsklädda höjdryggar. Framför allt i söder finns ädellövskogar med bok och ek. Skogsbygden koloniserades först under vikingatid till tidig medeltid. Bebyggelsen expanderade kraftigt under 1800-talet, då ny odlingsmark vanns genom utdikning av kärr och mossar och stenröjning på moränjordar. Animalieproduktion dominerade och ännu finns ängar och hagmarker som hävdas på traditionsenligt sätt. Mycket av bebyggelsen har i dag försvunnit och skogen har vuxit in över hagarna (Helmfrid 1994). Mellersta och södra Småland Den norra delen av Bräkneåns avrinningsområde ligger i den här landskapsregionen. Landskapet kan ses som typiskt för södra Sveriges skogsbygder med insprängda odlade områden, ofta dåligt arronderade. Redan under järnåldern fanns här små blästerugnar i vilka framställdes järn av sjö- och myrmalmer. Under och 1700-talen byggdes ca 60 järnbruk i Småland där lokala malmförekomster kompletterades med bergmalm från Utö i Stockholms skärgård. Järnbruken betydde möjligheter för bönderna att sälja skogsprodukter, främst träkol men också pottaska, tjära, virke och ved. Skogssvedjorna var viktiga komplement till den odlade jorden. Hemmansklyvningen under 1700-talet måste ses mot bakgrunden av de arbetstillfällen, som just exploateringen av skogarna skapade. Nya uppfinningar inom metallurgin vid 1800-talets mitt innebar möjligheter att leva vidare men på järnrikets grund växte glasriket fram från seklets mitt. Träkolet till masugnar och smedjor ersattes av ved till glasbrukens ugnar. Med bondekapital och kunskaper från mästarna på Kosta växte verksamheten fram anlades inte mindre än ca 40 bruk. Under 1800-talets sista decennier grundades också sågverk och snickeriföretag men även cellulosafabriker, pappersbruk och mekaniska verkstäder. Järnvägsbyggandet var en förutsättning för dessa etableringar. Under de senaste decennierna kan vi registrera betydande förändringar. Både den odlade arealen och antalet gårdar har minskat drastiskt. Ett flertal glasbruk har under och 1980-talen lagts ned. Medelstora företag har i det närmaste helt försvunnit eller kommit att ingå i olika koncerner. Däremot har flera studiehyttor vuxit fram.

8 8 (40) De stora företagen inom skogs- och verkstadsbranscherna har också minskat i antal. Istället har vi fått en mer mångfacetterad småindustri, inte minst inom olika tekniksektorer. Sedan mitten av 1960-talet har det uppstått en betydande turistnäring inom glasriket som under sommarmånaderna upplever en invasion av turister (Helmfrid 1994) Landskapets karaktärsdrag Vägverket gjorde en regionindelning efter landskapens karaktärsdrag som gavs ut Miens avrinningsområde berörs av tre sådana regioner; två i Blekinge och en i Kronobergs län (Antonsson 2006). Skärgården, region 18 Jordbrukets agrara bebyggelselägen etablerades i huvudsak under medeltid. Området ligger i sin helhet under högsta kustlinjen. Regionen består framförallt av skärgårdsöarna, men även av en smal remsa kust. Öarna är jordfattiga och bergiga. Flera är öppna, gräsbeväxta och saknar skog. Öarnas topografi är flack, flera ligger under 5 m.ö.h. De större öarna kan nås med bil. Näringarna såsom aktiva jordbruk saknas i princip idag. Istället har fritidsbebyggelsen brett ut sig med ett omfattande båtliv. Kring Karlskrona gör sig flottans betydelse sig påmind genom många historiska byggnadsverk. Kusten, region 19 Centralbygd som ligger under högsta kustlinjen. I området ligger sedimentfyllda sprickdalar likt kilar i landskapet från norr till söder. Dessa utgör jordbruksområden som vidgar sig söderut. Höjdskillnaderna i norr mellan dalbotten och sidornas krön är markanta, men i söder blir relationen mindre. Mellan dalgångarna ligger relativt stora områden som består av flacka skogsklädda höjder av berg och morän. På dessa växer huvudsakligen lövskog. Blekinge är känt för sina eklandskap. Bebyggelsen ligger framförallt knuten till gränsen mellan odlingsjordar och höjder. Den är spridd eller förekommer i små grupper om några få gårdar. Jordbruket är inriktat mot boskapsproduktion och på den odlade jorden dominerar vall och fodersäd. Närmast kusten finns på flera ställen en bård av skog med fritidsbebyggelse. Samhällen och städer ligger många gånger i skärningspunkten mellan å och kust. Östra höglandet (Glasriket), region 12 Läget för dagens agrara bebyggelse etablerades framförallt under medeltiden. Regionen ligger över högsta kustlinjen. Området är kulligt och täcks i hög grad av skogsklädd morän. Inslaget av lövträd är stort. Flera större åar skär genom landskapet i nord-sydlig riktning. Bebyggelsen består vanligen av ensamliggande mindre gårdar. Bebyggelsen ligger som på andra delar av höglandet oftast lokaliserad till större eller mindre moränkullar. Rester efter mindre sätesgårdar finns i området med anor i 1600-tal. Landskapet kring de mindre sätesgårdarna är planlagt jämfört med bondgårdarna med siktlinjer, rationaliserade åkrar, alléer o.s.v. Några typiska ortnamnsformer som innehåller efterleden skruv (samband med medeltida järnhantering) eller måla (betyder avmätt jordområde, medeltida ursprung) finns i denna del av Sverige. Bygden är känd för sin glasindustri och turismsatsningen kopplad till denna (Antonsson 2006).

9 9 (40) Agrarhistorisk landskapsanalys I Kronobergs läns har Stefan Höglin för Riksantikvarieämbetet tagit fram en agrarhistorisk landskapsanalys över Kronobergs län. Analysen innehåller en regional indelning av 11 karaktäristiska landskapsavsnitt. Ett område berör Miens avrinningsområde. Område II:C Område med en varierande och huvudsakligen småbruten terräng i anslutning till Mien. Huvudsakligen ett medeltida kolonisationsområde. Frälset har spelat stor roll och sannolikt initierat en del av bosättningen. Dess ställning märks också i en rad mindre säterietableringar under 1600-talet av vilka många dock senare delats upp på ett antal brukningsenheter. Före skiften och hemmansklyvningar bestod området av ensamgårdar och små byar med upp till fyra hemman. Odlingslandskapet var småskaligt med uppsplittrad åkermark. Vid sidan av jordbruket hade framställningen av pottaska och tjära stor betydelse. Idag kännetecknas området av små brukningsenheter och en fortsatt relativt uppsplittrad åkermark (Höglin 1998). 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse Det finns en kontinuitet i vattnets kulturhistoriska betydelse från förhistorisk tid fram till våra dagar. Om detta vittnar flera stenåldersboplatser och senare bebyggelselämningar i vattendragens närhet. Människorna som levde och verkade i avrinningsområdet började tidigt forma de vattendrag som intensivt har använts för kvarnverksamhet, transport, flottning, fiske, markavvattning och senare vattenkraftsutnyttjaden. Historiskt hade de småländska gränslanden, i synnerhet Värend, handelsförbindelser med Danmark och Nordtyskland. Den största handelsvägen gick från Växjö över Urshult, Tingsryd och Backaryd till Ronneby. En annan väg anslöt till Växjövägen vid Urshult och gick sedan till det forna Bodekull, nuvarande Karlshamn. Från Småland transporterades oxar, hudar, pälsverk, talg, ost och smör till Ronneby för vidaretransport till Danmark och Tyskland. I utbyte importerades ofta salt, fisk, humle, koppar, vapen och lärft. Handeln pågick även i perioder av krig och oroligheter. Karlshamn uppstod ur den gamla lastageplatsen Bodekull, som låg vid Mieåns utlopp i Östersjön. Det strategiska läget för hamnplatsen blomstrade under tider av handel. Från talet exporterades en betydlig del stångjärn, tackjärn och kanonkulor samt virke, ved, beck, tjära och pottaska (Rollof 1977). Timmerflottningen i Mieån pågick sedan åtminstone år 1675 till år Under flottningsperioden genomfördes många åtgärder för att underlätta timrets framfart. Exempelvis rensades stora sträckor av vattendraget och vallar längs stränderna uppfördes. Mieån har den bäst bevarade flottleden av de inventerade åarna i Petra Torebrinks kulturhistoriska vattendragsdokumentation (2010). I samband med flottningen så ökade den mänskliga aktiviteten i omgivningarna. Flera andra verksamheter och industrier växte även fram i vattnets närhet, exempelvis Långasjönäs pappersbruk i Asarum. Flera manufakturer och industrier ligger längs den nedre delen av ån, vilket kan kopplas till närheten av staden Karlshamn. Här kan nämnas småindustriområdet

10 10 (40) runt Janneberg, Strömma bomullsspinneri AB och Granefors Bruk. I den norra delen av ån finns främst sågverk, t.ex. Johansfors och Dalfors. 1.4 Vattenförvaltningen Åtgärdsprogrammet för Mieåns avrinningsområde är i sin nuvarande form ett arbetsmaterial som togs fram i samband med förvaltningsplanen för södra Östersjöns vattendistrikt Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag eller fysiska förändringar. För en närmare presentation hänvisas till programmet. I Mieån finns problem med miljögifter, försurning, fysiska förändringar och övergödning. Det finns nio vattenförekomster av vilka fem är sjöar, tre vattendrag och ett grundvatten. Inom Mieåns avrinningsområde finns problem med försurning och flera vattenförekomster kalkas. Om kalkningsåtgärderna fortsätter kan god status förväntas uppnås men för att långsiktigt lösa problemet med försurning krävs det minskade utsläpp av försurande ämnen och ett icke försurande skogsbruk. Större delen av ån är flottrensad och en återställning skulle gynna fisk och övrig fauna. Som helhet har inte Mieån stora problem med övergödning. I de delar som ligger i Kronobergs län är den antropogena belastningen låg för att sedan stiga genom Blekinge ner mot kusten. Belastningen blir dock inte så hög att parametern för näringsämnen hamnar under målnivån god status utan alla vattenförekomster bedöms ha hög eller god status. Övergödning bedöms ändå vara ett miljöproblem i de avrinningsområden som ligger i Blekinge så det behövs minskningar av bl.a. fosfor för att utesluta risk för att god resp. hög status inte kan behållas. Även kustområdena har övergödningsproblem. För att minska övergödningsproblemen längs kusten och i havet behövs en reduktion av kväve och fosfor från både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan behövas i syfte att minska problemen i kustvattnen även i de områden i vilka inlandsvattnet inte har övergödningsproblem. Exempel på åtgärder i Mieåns avrinningsområde är anslutning av enskilda avlopp till kommunalt VA, anlägga skyddszoner och våtmarker samt förbättrad hantering av dagvatten. I Mieån är inte problemet med brunifiering lika stort som i många andra av Blekingekustens åar. I vattenförvaltningsarbetet görs en typindelning för alla vattenförekomster. En del i typningen är om vattnet är färgat eller inte. Gränsen för vad som bedöms som färgat vatten går vid 50 mg Pt/l vilket Mieån nedströms Mien överstiger medan ån uppströms Mien däremot ligger under detta värde (Dokab & Östensson 2007). Längs stränderna i Mien finns nyckelbiotoper och sumpskogsområden för groddjur, flora mm. Små rester av flodkräftbestånd finns i tillflöden till sjön. Potentiella lokaler för stormusslor finns i Mieåns huvudfåra. Långasjön, stora och lilla Kroksjön samt ytterligare ett antal sjöar ingår i ett område av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. I länets norra del rinner Mieån genom Ire Lobergsområde, ett välbevarat ålderdomligt kulturlandskap som är av riksintresse för naturvården. I stora Kroksjön finns en glacialreliktfauna. I ån finns flera bestånd av flodpärlmussla men de är isolerade från varandra då ån är kraftigt fragmenterad med ett antal stora dammar och andra vandringshinder. Det stationära öringbeståndet är svagt och ån är

11 11 (40) kraftigt flottningsrensad på de allra flesta strömsträckor. I den nedersta delen finns idag ett fint havsöringsbestånd. havsvandrande och stationär öring samt glacialrelikterna Pallasea quadrispinosa, Mysis relicta och Pontoporeia affinis i St. Kroksjön. Både strömstare och forsärla häckar i systemet. Vid ån finns växtgeografiskt intressanta lokaler för myrlilja (Narthecium ossifragum) (Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt 2009). Långasjön utgör ytvattentäkt som försörjer Karlshamn tätort med dricksvatten. Inom avrinningsområdet finns fyra vattenrelaterade Natura 2000 områden, Ire, Grimsmåla, Långasjönäs och Loberget, med en total yta på 385 ha varav 84 ha utgör en vattenrelaterad naturtyp. Två sjöar är bedömda värdefulla varav den ena är nationellt värdefull, Stora Kroksjön-Lilla Kroksjön-Bredagyl, och den andra är bedömd som regionalt värdefull, Rydegyl. Sjön Mien med tillflöden är nationellt värdefullt vattensystem. Ett nationellt värdefullt vattendrag, Mien (Länsgräns-Jepps Hoka) och ett regionalt värdefullt vattendrag, Mieån (Janneberg-mynning) finns också inom avrinningsområdet. I vattensystemet finns Miens och Arasjön-Östra Rammsjö fiskevårdsområde, Södra Mieåns fiskevårdsområde samt Alundsryds Östra fiskevårdsområde som även berör Mörrumsåns avrinningsområde (Dokab & Östensson, 2007). I området utförs övervakning inom ett Kalkeffektuppföljningsprogram med flera olika regionala program (regi: länsstyrelsen). Nedfall av försurande och övergödande ämnen mäts av luftvårdsförbunden i Kronoberg och Blekinge län. Det finns fyra stationer i närliggande avrinningsområden som kan användas för beräkning av nedfall från diffusa källor (Dokab & Östensson, 2007) Ekologisk status Kartbilaga 2 Ekologisk status Statusklassningen är preliminär och kan komma att ändras. Klassningen nedan är hämtad från VISS Tabellen visar den ekologiska statusen hos vattendragen och sjöarna inom Miens avrinningsområde. EU CD Vattendrag Ekologisk status SE Drevån: Mien - Bastaremålabäcken God SE Drevån: Bastaremålabäcken - Kalvsjön God SE Mieån: Östersjön - Långasjön Måttlig SE Mieån: Långasjön - Mien Måttlig SE Lunkbäcken Måttlig SE Bastaremålabäcken Måttlig Sjö SE Långasjön God SE Mien God SE Stora Kroksjön Måttlig SE Lilla Kroksjön Måttlig SE Bredagyl Måttlig

12 12 (40) Nedan presenteras de vattendrag och sjöar som inte uppnår god ekologisk status. Mieån: Östersjön Långasjön Den sammanvägda ekologiska statusen för Fröjdadalsbäcken bedöms till måttlig på grund av status för konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd (VISS ). Mien: Långasjön Mien Den sammanvägda ekologiska statusen för Mieån bedöms till måttlig på grund av status för fisk och bottenfauna (ingen konstaterad reproduktion av flodpärlmussla). Bedömningen stöds även av den hydromorfologiska bedömningen (konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd) (VISS ). Lunkbäcken Den sammanvägda ekologiska statusen för vattenförekomsten bedöms till måttlig med avseende på fisk samt förekomst av vandringshinder (brist på konnektivitet) inom vattenförekomsten (VISS ). Bastaremålabäcken Den sammanvägda ekologiska statusen för vattenförekomsten bedöms till måttlig med avseende på bottenfauna (VISS ). Stora Kroksjön Den sammanvägda ekologiska statusen för Stora Kroksjön bedöms till måttlig på grund av status för försurning. Ingen klassificering av biologiska kvalitetsfaktorer i sjön har gjorts ( ). Lilla Kroksjön Den sammanvägda ekologiska statusen för Lilla Kroksjön bedöms till måttlig på grund av status för försurning. Ingen klassificering av biologiska kvalitetsfaktorer i sjön har gjorts (VISS ). Bredagyl Den sammanvägda ekologiska statusen för Bredagyl bedöms till måttlig på grund av status för försurning. Bedömningen stöds även av den hydromorfologiska bedömningen (morfologiskt tillstånd). Ingen klassificering av biologiska kvalitetsfaktorer i sjön har gjorts (VISS ) Kemisk status Ingen av ytvattenförekomsterna i Miens avrinningsområde uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av kvicksilver. I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationellt luftnedfall under en lång tid (VISS ).

13 13 (40) Biotopkartering och fiske-/biotopvård Kartbilaga 8 Dikesföretag, historiska våtmarker, vandringshinder och glasbruk Mieån är biotopkarterad till ca 90 % av den del som rinner genom Blekinge, ca 20 km. I Kronobergs län är Drevån mellan Mien och Dreven karterad samt Bastaremålabäcken, som inte är utpekad som vattenförekomst, upp till Bastaremåla. Även Lunkbäcken där det finns lekplatser för Miens sjölevande öring är karterad. Totalt är ca 7 km biotopkarterat i Kronobergs län. Det finns 17 registrerade vandringshinder på den karterade sträckan i Blekinge och fyra registrerade vandringshinder i Kronobergs län. I Blekinge finns planerade åtgärder för att lösa situationen för tre vandringshinder mellan Norrefors och länsgränsen. Dessutom planeras biotopåtgärder för flottrensade sträckor i hela vattendraget. I Kronobergs plan för biologisk återställning så planeras åtgärder för utloppet ur sjön Mien samt vid Midingsbråte kvarn för att tillgängliggöra ca 3 km av Mieån för lekande öring. Utöver biotopkarterade vandringshinder finns det ytterligare knappt tio dammar och andra vandringshinder registrerade i Kronobergs och Blekinges databaser (Vattenmyndigheten Södra Östersjön 2009; Länsstyrelsen i Blekinge 2007; Länsstyrelsen i Kronobergs län 2007). Tabellen nedan visar vilka vandringshinder som finns registrerade inom Miens HARO i länsstyrelsens databas över vandringshinder. Namn Vandringshinder Bergfors Tidigare kvarn/såg Bruksgylet inlopp Bruksgylet utlopp Dalfors Elkraftverk/såg Fiskodling Fiskeanläggning Granefors nedre Elkraftverk Granefors övre Jannebergs kvarn Kvarn Norrefors nedre Tidigare såg Norrefors övre Elkraftverk/såg Strömma Elkraftverk 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M. 2.1 Internationella och nationella intressen Natur- och kulturvattendrag Inget vattendrag inom Mien HARO 85 har pekas ut som natur- och kulturvattendrag enligt Vattendragsutredningen (SOU 1996:155) Omtankar om vattendrag.

14 14 (40) Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendrag Riksantikvarieämbetet Särskilt värdefulla vatten Karlshamns stad (RI:K:006) Handelsstad med djuphamn i Mieåns utlopp. Industrianläggningar med direkt anknytning till Mieån som transportled eller/och kraftkälla. Mien (K:ny:322) Åns lopp från länsgränsen i norr till Lågasjön i söder är en flottningsled med flottningsrännor, flera ruiner efter vattendrivna hantverksanläggningar, mader och vid Långasjön ruinen efter pappersbruk samt vid södra stranden byggnadsminnet Froarps vattenverksanläggning. Högutnyttjad vattenled med många lämningar där strukturen ger en tydlig bild av hur viktig Mieån var för etableringen av flera olika näringar Naturvårdsverket Värdefulla vatten Mien m tillflöden (G 2075) Naturvård: Klart näringsrikt vatten, opåverkat. Sprickdalså som väl belyser landskapets utveckling. Märkligt sjö-å-odlingslandskap. Säregen sjö som antas ha bildats genom meteroitnedslag. Förser Karlshamns stad med vatten. Raritet avseende området i stort. Nyckelbiotoper längs stränder i Mien. Potentiella lokaler för stormusslor i Mieåns huvudfåra. Sumpskogsområden intill Mien för groddjur, flora mm. Flodkräfta i tillflöden till sjön (små rester av bestånd). Stora Kroksjön - Lilla Kroksjön Bredagyl (K 2412) Tre näringsfattiga relativt klara sjöar belägna inom naturreservatet Långasjönäs. St Kroksjön har en för sjötypen artrik flora, samt förekomst av istidsrelikterna Monoporeia affinis, Mysis relicta och Pallasea quadrispinosa. Artrikedom och tre istidsrelikter. Mieån (K 2411) Näringsfattigt vattendrag, mellan länsgränsen och Björkesjön S Jeppshoka, som trots talrika dammar, kvarnar och stenrensade sträckor hyser en artrik flora och fauna, däribland skyddsvärda arter som flodpärlmussla och öring. Kortare sträckor med kvillbildningar. Artrikedom, flodpärlmussla, naturtyper Fiskeriverket Särskilt värdefulla vatten Mien med tillflöden och Arasjön (G FiV 34) Storvuxen och ursprunglig öringstam.

15 15 (40) Värdefulla vatten Mieån (K FiV 10) Strömstationär öringstam i Sydsverige. Havsvandrande öringstam Riksintressen naturvården Kartbilaga 4 Riksintressen och reservat Tabellen visar de områden som är av riksintresse för naturvården och som ligger inom Miens HARO. ID Namn Beskrivning NRO07039 Brorsmåla Riksintresse Naturvård NK 7 Ire-Loberget Riksintresse Naturvård NRO07025 Mien-Mieån Riksintresse Naturvård Naturreservat Kartbilaga 4 Riksintressen och reservat Tabellen visar de naturreservat som ligger inom Miens HARO. Inga reservatsbeskrivningar lyfter värden kopplade till kulturmiljöer vid vatten. ID Namn Skyddstyp Midingsbråte Naturreservat Ramsö Naturreservat Natura 2000 Kartbilaga 4 Riksintressen och reservat Tabellen visar de Natura 2000-områden som ligger inom Miens HARO. Sitecode Namn Natura 2000 SE Alkärr i Gäddeviksås Habitatdirektivet SE Bellevueparken Habitatdirektivet SE Brorsmåla Habitatdirektivet SE Grimsmåla Habitatdirektivet SE Gäddeviksås Habitatdirektivet SE Ire Habitatdirektivet SE Loberget Habitatdirektivet SE Loberget Fågeldirektivet SE Långasjönäs Habitatdirektivet SE Ringamåla Habitatdirektivet SE Strömma Habitatdirektivet

16 16 (40) Riksintressen kulturmiljövården Kartbilaga 4 Riksintressen och reservat Tabellen visar de områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Ingen av beskrivningarna lyfter några värden kopplade till vatten. ID Namn K7 Ire K6 Karlshamns stad, Kastellet och Boön K3 Letesmåla Kulturreservat Det ligger inga kulturreservat i avrinningsområdet Bebyggelseregistret (BBR) Kartbilaga 5 BBR och FMIS Byggnadsminnen Tabellen visar de byggnadsminnen som ligger i Miens HARO och inom en buffert av 100 meter från fastighetskartans vattenskikt. Kommun Socken Bebyggelsebeteckning Namn Uppförd år Karlshamn Karlshamn KARLSHAMN STOCKHOLM 1 - Husnr 1 Asschierska huset 1682 Karlshamn Karlshamn KARLSHAMN TRIANGELN 2 - Husnr 2 Skottbergska gården 1766 Karlshamn Asarum KARLSHAMN FROARP 14:1 - Husnr 6 Froarps vattenverk 1901 Froarps vattenverk Under senare delen av 1800-talet hade Karlshamns stad stora problem med sin färskvattensförsörjning. Dricksvatten och vatten till matlagning fick hämtas i det fåtal brunnar som fanns inom stadens gränser eller i källor utanför staden. Visserligen fanns på torget en allmän brunn, försedd med pumpanordning, men vattenkvalitén var usel, liksom i de övriga brunnarna i staden gjordes den första stora utredningen angående anläggandet av nya vatten- och kloakledningar i staden. Utredningen, som gjordes av dåvarande stadsingenjören Nils Börring, resulterade i ett beslut att uppföra ett vattenledningsverk vid Långsjön på mark tillhörande Froarps by. Här uppfördes en vattenverksbyggnad, pumphus, kulvertar, dammar och maskinistbostad. Ledningar drogs till den nya vattenverksreservoaren på Pengaberget i Karlshamn, vilken uppfördes parallellt med vattenverket. Vattenverkets byggnader är exteriört och interiört mycket välbevarade. Vattenverksbyggnaden, pumphuset och ingången till kulverten är uppförda i block med huggen granit. Taken på vattenverksbyggnaden och på pumphuset är täckta med grönmålad plåt. Snickerier, som dörrar och fönster m.m., är påkostade och bevarade sedan byggnadstiden. Även interiört är byggnaderna mycket väl bevarade. Den tekniska utrustningen med pumpar, rörledningar o.s.v. bevarad i det närmaste intakt, även om

17 17 (40) moderniseringar av delar av denna utrustning skedd under den tid vattenverket var i bruk. Det gamla vattenverket i Froarp lades ned i mitten av 1960-talet, då ett nytt vattenverk uppfördes någon kilometer därifrån (RAÄ ) Kyrkor Asarums kyrka och Carl Gustafs kyrka ligger inom Miens HARO. Dessa ligger dock utanför en buffert av 100 meter från fastighetskartans vattenskikt Övrig information Det finns inga RAMSAR-områden i avrinningsområdet. 2.2 Kulturmiljöprogram och inventeringar Regionalt kulturmiljöprogram Kartbilaga 6 Regionalt kulturmiljöprogram och utvalda kulturmiljöer Kronoberg Grönteboda och Midingstorp Området omfattar de båda byarna Grönteboda och Midingstorp som ligger i ett kuperat landskapsavsnitt längs Miens nordvästra strand. Här domineras vegetationen av lövvegetation delvis som en följd av att markerna är föremål för betesdrift och i äldre tider brukade som äng. I likhet med de övriga områdena kring Mien förefaller den fasta bebyggelsen i området främst vara resultatet av etableringar under medeltid och senare. Flera indikationer, bland annat lösfynd av yxor, visar emellertid att Miens stränder redan under stenåldern utnyttjats som ressursområden. Grönteboda hade redan på 1600-talet en skvaltkvarn och en sågkvarn från slutet av talet. På Midingstorp fanns två skvaltor. Storskifte genomfördes i Grönteboda 1810 och laga skifte Midingstorp lagaskiftades redan I båda byarna skedde en viss utflyttning, i Grönteboda dock i liten utsträckning (Länsstyrelsen i Kronobergs län ). Gäddeviksås, Grönadal och Yttre Källehult Området, omfattande byarna Gäddeviksås, Grönadal och Yttre Källehult i Tingsås sn samt delar av Midingsbråte i Urshults sn, utgör ett småskaligt odlingslandskap, infogat i en kuperad terräng. Lämningarna efter en rad stenåldersboplatser har återfunnits längs Miens södra strand, vilket visar på områdets tidigt utgjort ett viktigt resursområde. Generellt sett förefaller bebyggelsen att ha etablerats relativt sent i området. Invid Miens utlopp finns en kvarn- och sågmiljö som åtminstone går tillbaka till 1800-talet. Här har ingått två kvarnar som varit samfälld egendom för Midingsbråte respektive Gäddeviksås byalag. De är belägna på varsin sida om strömfåran. Midingsbråte kvarn är den äldsta av de två kvarnbyggnaderna. Gäddeviksås kvarn uppges vara uppförd c:a På Midingsbråtesidan finns dels en äldre sågverksbyggnad som var i bruk till det att det nuvarande sågverket uppfördes c:a Den äldre sågen blev då virkesmagasin.

18 18 (40) Blekinge Asarum (82.6) Tätortsmiljö med värdefulla inslag av äldre bebyggelse representativ för regionens byggnadstraditioner. Vid vägskälet mot Mörrumsvägen ligger en offerkälla där midsommarfester har hållits in i sen tid (Länsstyrelsen i Blekinge 1983). Storelid Korpaberget (82.7) Egen kommentar: Inga kända värden knutna till vatten. Loberget (82.8) Egen kommentar: Inga värden knutna till vatten finns med i beskrivningen. Det finns dock tydliga flottledsrensningar från olika tidsperioder samt kraftverk Kulturhistorisk vattendragsdokumentation Kartbilaga 7 Kulturhistorisk vattendragsdokumentation och Svenskt dammregister Mellan åren genomförde Petra Stråkendal, f.d. Torebrink (2010) kulturhistoriska dokumentationer vid fyra av Blekinges vattendrag, bl.a. Mieån. Vid den norra delen av ån dominerar träindustri och flottning. Av de fyra inventerade vattendragen finns den bäst bevarade flottningsleden i norra delen av Mieån, från bron till Lobergets naturreservat upp till länsgränsen. Från Långasjön och ned till Karlshamn ligger flera tidigare stora industrier och kvarnar, som t.ex. spinneriet vid Strömma och Janneberg kvarn och garveri. Nötabråne kraftstation utmärker sig som kulturhistoriskt intressant i sin kategori (Torebrink 2010). Tabellen visar de områden som har besiktigats i samband med kulturhistorisk vattendragsdokumentation vid Mieån. Notera att källorna inte anges här utan finns i motsvarande GIS- och rapportunderlag. Namn Beskrivning Vandringshinder Stora Mölle / Tyska mölla / Såpebruket Nya Mölle / Rosenborgs kvarn Jannebergs kvarn Strömma kvarn/strömma Bomullspinneri AB Kvarnplats på östra sidan. Store Mölla börjar i slutet av 1700-t kallas Tyska Möllan. Blev stensliperi Inga lämningar förutom del av dammvallen och en slipad sten i åkanten. Mitt emot fanns "Såpebruket". Där finns byggnader och ränna kvar. Anl i början av 1700-t. Tillbyggd Drevs 1940 av 1 vattenhjul o 1 turbin. Utriven, men rester efter dammen och grund finns. Stenskodd kant på östra sidan. Fundament för hjulhuset synlig i ån. Två turbiner finns upplagda på västra sidan. Kallades tidigare "Stampen" efter den benstamp för garveriet som fanns här. Sedan träullstillv, mjöl- o fodermalning.till viss del fodermalning även idag, annars mest torkning och förvaring. Tegelbruk, bränneri och källare för hudtorkning tillh ägorna. I slutet av 1500-talet Strömma mölle. Pappersbr s om kvarn Senare Strömma bomullsspinneri AB tal. Välbev industrimiljö, men delv omb byggnader o interiört annan verksamh. Inga inventarier. Damm omb Fall med tub. Turbin prod elkr. Nej Nej Definitivt Definitivt Kvarn Kvarnplats utmärkt på Rågångsåtg 1777 och Generalstabskartan från Nej

19 19 (40) Kvarnar till Taraps såg Nötabråne kvarn Nötabråne kraftstation Långasjönäs pappersbruk Kvarn Bröderna Bengtssons sågverk/jeppshoka såg Norrefors övre / Norra Hoka såg/ Norrefors kvarn och sågverk Norrefors nedre Dannemarks såg/axel Svenssons kvarn och såg Senare en exteriört välbevarad tvättstuga på platsen. Ej interiört besiktad. Utmärkt på Rågångsåtg 1777 o Laga skifteskarta Tararps kvarnar enl ägobeskrivning Högt vattenstånd. Inga synl lämningar vid besiktn. Rester efter en senare mjölkvarn finns uppströms med stensatt ränna, kvarngrund och dammvall. Partiellt? Kvarngrund mitt emot kraftverket. Ägaren har en bild av målning som visar kv o den stora sten som fortf ligger kvar i åfåran. Strömma Bommullsspinneri AB köpte fallet 1896 o byggde kraftverket Kvarnbyggn kvar på bilder från kraftstat. bygget. Nej Välbevarat kraftverk från Grund efter tidigare kvarn finns på motsatta sidan. Lev el till Strömma Bommullsspinneri fram till 1960-talet. Restarurerades varsamt på 1980-talet. Bev maskinell utrustning och inventarier. Turbin i orginal. Definitivt Ruiner efter pappersbrukets verksamh. Dammvall, grunder, rännor, mätsten. Dammen anv för reglering till Nötabråne kraftstation. Bruket var i drift (brann). Enl uppg tillhörde 21 byggnader bruket år 1827, även sågbyggnad. Välbev anl. Definitivt Ska enligt Generalstabskartan år 1869 vara en kvarnplats. Är relativt lugnt vatten där idag. Sankmark längs kanterna gör att det inte går att komma till platsen. Boende i trakten känner inte till några lämningar, men ser på håll rensat ut längs kanten. Enbart en ruin kvar. Nej Jeppshoka såg på Rågångsåtgärd Bröderna Bengtssons sågverk. Såg på Häradsek o på Ek kartan I drift till slutet av 1990-t. Elkraft för direktdrift av såg. Intressant och välbev sågmiljö. Bev åtgärder behövs. Definitivt Kallad Norra Hoka såg på Rågångsåtg Ev 1700-t. Kv enl Generalstabskart Såg enl Häradskart , Kv drevs av turbin Elkkraft till hyvleri och hushållsel. Kvbyggn på ö sid riven sedan Jfr bilder från dammsäk inv. Omlöp? Kvarn enl Generalstabskartan år Såg enl Häradskartan Två byggnader kvar sedan ca 1900, men med annan funktion. Dammen ombyggd på 1970-talet. Idag används anläggningen till fiskodling och sportfiske. Inget industrihistoriskt intresse. Definitivt Kv o såg anl i slutet av el tid 1800-t. Två kvarnhjul drev ramsåg. Drevs på 1940-t med ett vattenhj. Såg till 1950-talet. Damm omb Rännan delvis raserad. Flera grunder. I kvgr hjulstock t underfallshj o kugghjul m träkuggar. Partiellt Kvarn enl Generalstabskart år 1869, Häradsek kartan från Kvarn och såg enl Ek kartan Dammen byggd 1965, mer dämmt idag och endast en ränna kvar av tidigare 5. Rest är igenfyllda. Potentiellt intressant att studera området vidare. Fisktrappa Dalfors sågverk Olof Nilssons mjölkvarn / Sågkvarn Mjöl- och sågkv Kv enl Generalstabskart 1869 o Lobergets kvarn Häradsek kart Såg på ek kartan Idag fiskodling. Har enbart och såg/ Bergfors besiktats utanför staketet, men bedöms ha litet kulturhistoriskt värde. sågverk Troligen doppningskar kvar. Ev turbin Lobergets sågverk? Sågmarkering på Häradskartan Ej i kontakt med ån. Nej Troligen definitivt

20 20 (40) Grimsmåla elverk Berggrens smedja Hakafors såg Kvarn Möllesjön Dalfors kvarn Jannebergs kvarn Kvarn Träindustri Tararpa mjölkvarn/ Tararps kvarn Froarps kvarnar Kvarnar till Tararps såg Froarps kvarn Granefors bruk (övre) Turbinen producerade el till cementgjuteriet uppströms. I samband med byggandet av kraftverket på 1940-talet gjordes en del upprensningar i ån. Har lagts upp på de tidig flottledsrensn. Byggnaden i dåligt skick och tillflödet är igenfyllt. Smedja. Grund. Använde vattenkraften. Välbevarad ränna och grund. Bro över tidigare dammvallen. Var inte i bruk under tidigt 1900-tal. Ytterligare en ränna för flottningen på västra sidan. Sågverk. Byggt 1876 och drevs till 1978, då utrustningen såldes. Nya sågspånshögar fanns på platsen. Byggnaderna i mkt dåligt skick. Håller på att kollapsa i ena rännan. Dammen byggd i tuktad sten och betong. Kvarnmarkering på Häradsek kartan Det har tidigare legat stockar i botten under vattenytan. Mkt lite rester kvar. Ev omrörd stensättn längs åkanten o grund anas. Balk ska ligga i ån. Ska inte ha varit i bruk sedan 1950-tal. Gamla bron gick här. Namnet Möllesjön kan tyda på äldre kvarnanl. I bäcken som rinner ut i Mieån finns rester av en dammvall och rensad ränna. Ev syftar namnet på denna anl. Tveksam kvarnpl. Flottning har skett här Ingen besiktning av den bäck som rinner till sjön. Utmärkt som kvarnplats på Hemmansklyvningskarta från Samfälld såg- och kvarnplan på Rågångsåtgärd från Inga rester kvar. Utfyllnader har gjorts och de tidigare rännorna är borta. Kvarnen byggdes under 1800-talet och anv med kvarnhjul. I denna ränna finns alltid ett litet flöde för ålvandring. Utmärkt på Rågångsåtg från Såg på andra sidan. Pappersbruk anlades på platsen. Såg utmärkt på Rågångsåtg från Kvarn något uppströms på andra sidan. Sågstugor utmärkta på ägobeskrivning Mjölkvarn enligt Rågångsåtg Tararps kvarn enl ägobeskrivning Stenskodd åkant, rensad åfåra och ev några syllstenar. Ej utmärkt på Generalstabskartan 1880-tal. Tararps kvarn låg senare söder om bron. Enligt Rågångsåtg 1777 och Ägobeskrivning 1781 ska det finnas två kvarnar på ungefär denna plats.även utmärkt på storskifteskarta från Vattenmängden gör att man inte kommer till, men fåran är rensad och fall finns. Enligt Rågångsåtg 1777 ska det finnas en kvarn på ung denna plats. Tararps kvarnar enl ägobeskrivning Kvarn även på storskifteskarta Inga rester synliga, men högt vattenstånd. På motsatta sidan låg Froarps kvarn enl karta. Enligt Rågångsåtg 1777 och Ägobeskrivning 1781 ska det finnas en kvarn på ung denna plats. På motsatta sidan låg en av Tararps kvarnar. Inga synl rester vid besiktningen. Manufakturverk anlades på talet. Produktion av smidda järn- och kopparplåtar mm. Utvidgad prod under och 1900-t. Anl har idag ingen prod i den övre anl, men dammen används för reglering. Tidigare kopparhammare på pl. Nej Nej Definitivt Nej Nej Definitivt Ålvandring möjlig Nej Nej Nej Troligen inte Nej Nej Definitivt Träindustri Sågkvarn utmärkt på Rågångsåtgärd år 1777 och ägobeskrivning Senare ingår platsen i bruksmiljön. Ej besiktad närmare. Dammen ombyggd Definitivt Kvarn Huvudfåran leds in i kanal. Stenlagda sidor. Ngn form av ränna. Ung plac. Nej

21 21 (40) Kan ev enbart vara någon form av rensning av åfåran. Tegelbyggnad kvar från 1890-t. Ytterligare byggn från mitten av 1900-t. Granefors bruk (nedre) Turbiner har satts in. Ska ha kallats Stampen söder om bron. Produktionen lades ner då den flyttades till Spanien. Dammen ombyggd Definitivt Tararps kvarn Kvarnplats. I drift Mjölkv, stensatt ränna, kvgrund m träkonstruktioner, dammvall, kvarnsten (gjuten, sten och järnband). Omr visar hur en kvarn samlade flera olika näringar som smed, sömmerska, lanthandel. Kvarnar på platsen sedan 1700-t Partiellt Dammvall Dammvall med lucka. Huggen sten och betong. Fortfarande i bruk. Används för att reglera vattenståndet till Nötabråne kraftstation. Definitivt S Hoka kvarn och såg? Kvarnplats. Rest av. Dammvall, rännor, stenskodda kanter, grunder.välbev. Skattlagd kvarn och såg Tillhört gården S Hoka. Drift till 1915, revs 1950-t. S om stenvalvsbron finns grund till stärkelsefabrik. Nej Dammvall Välbevarad dammvall. Ränna nedströms är inte tydlig. Bäcken som rinner från Möllesjön till Mieån är tydligt rensad. Enskifteskart 1824 visar byggnader som kan vara kv, men är svårläst. Ägostyckning 1925 visar lastageplats. Närmare undersökning behövs. Partiellt Övrig anläggning Längs detta åparti mellan sågen och bron ska det finnas rester i ån efter någon anläggning. För mycket vatten för att besikta sträckan. Troligen inte Jannebergs kraftstation Dammen byggd Kraftverket byggdes 1919 för att ge elförsörjning till Jannebergs gård, dess industrier och kringliggande fastigheter. Producerar fortfarande el. Ej interiör besiktning. Ålvandring möjlig Kvarn Dammvall och kvarngrund. Ej besiktigat. Skog och historia märkt ut. Troligen inte Stärkelsefabrik Stärkelsefabrik. Byggdes Drevs med ångmaskin, men nyttjade vattnet i ån för att tvätta potatisen. Revs på 1950-talet. Enb grund kvar Skog och Historia inventeringen Skog- och historiainventeringen är avslutad, har kvalitetsgranskats och förts in i Riksantikvarieämbetets databas FMIS. Det innebär inventeringen inte tas upp här utan behandlas tillsammans Fornminnesregistret Fornlämningar Fornminnesregistret (FMIS) Kartbilaga 5 BBR och FMIS FMIS: LÄMNINGTYP Summa alla Punkt Yta Linje Blästbrukslämning Boplats Bro Brunn/kallkälla 1 1 Bytomt/gårdstomt Dammvall 5 5 Flottningsanläggning 1 1 Fornlämningsliknande bildning 1 1 Fossil åker/omr med fossil åker 14 14

22 22 (40) Fyndplats 1 1 Fångstanläggning 1 1 Färdväg 4 4 Fästning/skans 1 1 Förvaringsanläggning Glasindustri 1 1 Grav markerad av sten/block 1 1 Gränsmärke 1 1 Hamnanläggning 2 2 Husgrund, historisk tid Hällristning 1 1 Kemisk industri Kolningsanläggning 1 1 Kvarn Lägenhetsbebyggelse Naturföremål/-bildning med tradition 1 1 Område med skogsbrukslämningar Pappersindustri Småindustriområde Stadslager 1 1 Stensättning 5 5 Textilindustri 8 8 Träindustri Vad 1 1 Vägmärke 9 9 Totalt Nedan presenteras några lämningar med starkare vattenanknytning än övriga. Pappersindustri (Asarum 112:2) Långasjönäs pappersbruk. Pappersbruket, som var baserat på linnelump anlades i slutet av 1700-talet, förstördes vid en brand Tidigare låg såg och kvarn på platsen. Inom området finns 1 pappersbruksruin, 1 boningshusgrund samt minst 3 övriga husgrunder. Genom ruinens V del flyter ett parti av ån. Inom området finns dessutom dämme, uppbyggda vattendelare, hjulrännor samt kallmurning längs åns sidor (RAÄ FMIS ). Träindustri (Ringamåla 479) Sågverkslämning, bestående av tre husgrunder, dammvall, samt kvarnränna (RAÄ FMIS ). Småindustriområde (Asarum 470) Småindustriområde, ca 140 x m (Ö-V), bestående av 1 dammvall, 1 damm, 1 fall och 1 stenskodd ränna. Här skall ha funnits en kvarn, en såg, en lastageplats och rännan kan möjligen ha utgjort en flottningsled. Enligt Länsstyrelsens rapport "Kulturhistorisk dokumentation av vattendrag " omtalas rännan som en flottningsled. Inga synliga spår efter lastageplatsen kunde upptäckas.

23 23 (40) Christopher Cronholm omnämner ca , två mjölkvarnar och två sågar vid Hoka by. Troligen är detta platsen för den ena kvarnen och sågen. Den andra platsen är belägen längre åt S vid Södra Hoka (se Asarum 457). På Enskifteskartan 1812 är området utritat och står som "Samfält Plan eller Lastageplats vid Per nils Hokas Hemmansquarn". Mitt i ån är en byggnad markerad, troligen en kvarn- och/eller sågbyggnad. På Ekonomiska kartan år 1971 utgör området fortfarande en samfällighet (RAÄ FMIS ). Småindustriområde (Asarum 387) Kvarnlämning, ca 50 x 40 m (Ö-V), bestående av 1 kvarngrund, 1 grävd ränna och 1 boningshusgrund. Kvarnen omnämns av Christopher Cronholm omkring 1750 som "Nya Möllan med 2 par stenar" och av N.H. Sjöborg år 1792 som "Nymölla... en mjölkvarn med två par stenar och en siktkvarn". Enligt Karlshamns kommuns hemsida hette kvarnen "Nymölle kvarn" och var i bruk mellan åren (RAÄ FMIS ). Småindustriområde (Ringamåla 536) Sågkvarnslämning, 40x20 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 dammvall, 1 kvarnränna samt 1 grund efter kvarn (RAÄ FMIS ). Småindustriområde (Karlshamn 81) Småindustriområde, ca 125 x 40 m (Ö-V), bestående av 1 rest av dammvall, 1 möjlig husgrund, 1 förfallen industribyggnad, stenskodda åkanter och cementerade konstruktioner i och intill ån eller 1745 uppförde Nils Grandell ett såpbruk i området, S om ån, vilket under 1700-talets mitt drevs av 1 mästare och 9 drängar. Mittemot såpbruket fanns vid samma tid ett oljeslageri och en stamp. På 1778 års ägomätningskarta är "Nya Såpebruket" markerat med två byggnader på S sidan av ån, SÖ om kvarnen, som på kartan kallas "Mestertons mölla". Ca 60 m SÖ om områdets V del är det "Gamla Såpebruket" markerat med en byggnad (RAÄ FMIS ). Småindustriområde (Asarum 457) Småindustriområde, ca 110 x 50 m (N-S), bestående av 1 dammvall, lämningar efter 1 kvarn, 1 såg, och 1 stärkelsefabrik. Här skall en stärkelsefabrik ha anlagts år Byggnaderna revs under 1950-talet. Även ett bränneri ska ha funnits i området (RAÄ FMIS ). Vad (Asarum 478) Vadställe, uppgift om, ca 5 m l (N-S) och ca 10 m br. Enligt ortsbefolkningen har platsen använts som vadställe. Här är lugnvatten och tämligen grunt med stenar i botten. På Enskifteskartan år 1812 är en bro med vägen till Pernilshoka markerad här. Vägen till gårdarna löper nu ca 40 m SV härom (RAÄ FMIS ). Flottningsanläggning (Ringamåla 343) Flottningsränna, ca 130 m l (N-S) och 4-5 m br, begränsad av stenvallar, delvis i kallmur. På initiativ av Amiralitet rensades åsträckan för flottning första gången Flottning pågick fram till slutet av 1800-talet (RAÄ FMIS ). Egen kommentar: nya efterforskningar påvisar att sträckan för första gången rensades år 1675 och är därmed en av Sveriges äldsta flottningslämningar.

24 24 (40) Flottningsanläggningen som är registrerad i FMIS norr om Loberget. Tydliga vallar bestående av rensning och skoning av åfåran första gången år Foto Jakob Marktorp Kvarnar Dalfors kvarn, Ringamåla Kvarnen uppfördes på 1800-talet i två våningar, tillbyggdes 1928 då också nytt kvarnverk installerades. Tillhörde först Ihre by. Drevs av vattenfall om 2,10 m från Mieån under hela året. Tillskottskraft från vattenturbin om 20 hkr fanns. Kvarnverket bestod av tre par stenar och fullständigt rensverk. Kvarnen sysselsatte en man som jämsides bedrev sågverksrörelse och hyvleri (Winning 1940). Janneberg kvarn, Karlshamn Kvarnen uppfördes på samma plats där en tidigare Stampamölla funnits. Kvarnen bestod av tre par grovmäldsstenar, två par stenar för siktning samt grynverk. I slutet av talet försågs kvarnen med valsverk. År byggdes kraftstation, varefter kvarnen fick elektrisk drivkraft. Kraftverket försåg förutom kvarnen ägarens industrier, tegelbruk, träullsfabrik samt grannar med energi. År 1934 sattes två valsverk, fullständigt rensverk, kärnputs, tre par stenar samt grynverk in. År 1940 hade kvarnen drivits av samma familj sedan Anläggningen drevs av ett vattenfall om 3,6 m från Mieån under hela året samt med tillskottskraft från Sydkraft. Kvarnverket drevs av två motorer om tillsammans 53 hkr,

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Månsarp 1:69 och 1:186

Månsarp 1:69 och 1:186 Månsarp 1:69 och 1:186 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Månsarp socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:38 Anna Ödeén Månsarp 1:69 och 1:186

Läs mer

Upptäck vattendragens kulturarv!

Upptäck vattendragens kulturarv! Upptäck vattendragens kulturarv! Fastlandet och på Öland Stora Rör 4 november 2015 Coco Dedering, Kulturmiljöenheten Illustrationer i detta bildspel: Niklas Johansson Vattendragens kulturhistoriska betydelse

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna Britt-Marie Lennartsson Renovering av dammvall, ett projekt inom Vårda Vattendragens Kulturarv Bosgårdsfallet, Bosgård 1:15, Torups socken, Hylte kommun

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A

K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A F orsen har en fallhöjd på 8 m och är ca 800 m lång. Fram till 900-talet låg industrier på båda sidor om forsen. De var beroende av

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Karlshammars kraftstation. Fr. v: kaplanhallen från 1935, francishallen från 1916 och maskinistbostaden. Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Emån Huvudfåran Historik Historiskt

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Mieån. Nötabråne kraftstation är värd att dokumentera mer ingående och eventuellt föreslå som byggnadsminne.

Mieån. Nötabråne kraftstation är värd att dokumentera mer ingående och eventuellt föreslå som byggnadsminne. Mieån Långasjönäs pappersbruk Mieån har den bäst bevarade flottleden av de dokumenterade åarna. Flera manufakturer och industrier ligger längs den nedre delen av ån, vilket kan kopplas till närheten av

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning 1 Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Sege å HARO 90 Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial

Läs mer

Väg 27 förbi Backaryd till Hallabro Särskild utredning steg 1

Väg 27 förbi Backaryd till Hallabro Särskild utredning steg 1 Väg 27 förbi Backaryd till Hallabro Särskild utredning steg 1 Backaryd och Öljehult socknar, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2015:6 Stefan Flöög och Arwo Pajusi Innehåll Bakgrund... 2 Topografi

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Karta över del av Kulltorps socken, med urval av objekt och miljöer. 1 - Lanna och Bobacka Tankarna går närmast till Österlen i Skåne när man ser de ädellövskogsbekransade

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Vindkraftspark Brunsmo

Vindkraftspark Brunsmo Vindkraftspark Brunsmo N och S Flymen Augerums socken, Karlskrona kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2008:35 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Bakgrund...2 Området...2 Tillgängligt

Läs mer

Kustnära fritidsboende

Kustnära fritidsboende Kustnära fritidsboende ÖP KRISTIANSTAD - www.kristianstad.se Program för fritidshus vid Olseröd - Maglehem Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun 2004-03-04 Inbjudan till samråd - vad tycker du?

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Kårahult

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Kårahult Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Kårahult Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:32 Arkeologisk utredning, steg 1 2006 Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne Lasse Wallin 2006 wallin

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer