RAPPORT. Utvärdering av energi och inneklimat, samt miljöklassning (miljöbyggnad) av ett modernt glaskontor i Malmö, Sjömannen

Transkript

1 RAPPORT Utvärdering av energi och inneklimat, samt miljöklassning (miljöbyggnad) av ett modernt glaskontor i Malmö, Sjömannen Upprättad av: Åke Blomsterberg Granskad av: Torbjörn Larson, Rikard Sjöqvist

2 2 (93)

3 RAPPORT Utvärdering av energi och inneklimat, samt miljöklassning (miljöbyggnad) av ett modernt glaskontor i Malmö, Sjömannen 1, Sjömannen 1 Kund Boverket och BELOK Konsult WSP Environmental Kontaktpersoner Åke Blomsterberg, WSP Rikard Sjöqvist, Midroc 3 (93)

4 Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING BESKRIVNING AV BYGGNADEN Utmaningar under projekteringen Erfarenheter från projekteringen METOD Mätning av dagsljus och artificiell belysning samt visuell utvärdering av arbetsplats Kontinuerlig insamling av mätdata Utvärdering Miljöklassning RESULTAT OCH KOMMENTARER TILL MILJÖKLASSNINGEN ENLIGT MILJÖBYGGNAD Köpt energi Energibehov vinter Energibehov sommar Energislag Ljudmiljö Luftkvalitet radon Luftkvalitet ventilation Luftkvalitet trafikföroreningar Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter (93)

5 5.11 Termiskt klimat sommar Dagsljus Risk för legionella Material och kemikalier RESULTAT OCH DISKUSSION Energianvändning Uppmätta ventilationsflöden Uppmätt närvaro Uppmätt energianvändning Beräknad energianvändning Inneklimat Uppmätta lufttemperatur Enkät bakgrund Enkät - termisk komfort Enkät luftkvalitet Enkät ljud Ljusklimat Arbetsplatsenkät Ljusmätning Enkät Hur upplevs det artificiella ljuset och dagsljuset på våra arbetsplatser? Utvärdering av visuell komfort på kontorsarbetsplats Behovet av solavskärmning vid nordfasad SLUTSATSER REFERENSER BILAGA: ENERGI- OCH MILJÖKRAV/PROGRAM ENLIGT FÖRSLAGSHANDLINGARNA BILAGA INDATA IDA-KÖRNING BILAGA LJUSENKÄT BILAGA MILJÖKLASSNING AV SJÖMANNEN (93)

6 1 Sammanfattning Många moderna kontorsbyggnader har glasfasader. Emellertid ifrågasätts ofta energianvändningen och inneklimatet i dessa byggnader. En detaljerad uppföljning under projekteringen av ett nytt kontor med glasfasader (Blomsterberg 2007) har visat att det är möjligt att säkerställa god termisk och visuell komfort och att uppnå en total energianvändning, som är på samma nivå som för en traditionell modern kontorsbyggnad. Detta genom att reducera glasytorna, förbättra glasfasadens U-värde och solavskärmning. Den aktuella byggnaden har en fönsterandel av fasaden på 53 %, men upplevs som glaskontor utifrån och inifrån. Denna byggnad är nu i drift i Malmö sedan november Under vintern 2009/2010 har studerats hur systemet fungerar i praktiken och hur den termiska och visuella komforten upplevs av de boende. Projektets målsättning har varit att utföra mätningar och undersökningar för verifiering av verkliga prestanda jämfört med projektering, att dra slutsatser utifrån uppmätta resultat och använda dessa för vidare rekommendationer om fortsatt utveckling och arbete, att utföra en miljöklassning av byggnaden enligt Miljöbyggnad för befintlig byggnad, samt att utvärdera miljöklassningssystemet Miljöbyggnad för befintlig byggnad. Utmärkande drag för byggnaden är relativt låga U-värden på tak, väggar, golv och fönster, begränsad glasarea, ca hälften av fasadytan. Byggnaden är försedd med dubbelskalsfasad, där den yttre rörliga effektiva solavskärmningen (persienner) sitter skyddad för väder och vind, mellan de två fasaderna. Låg elanvändning för hyresgästerna har eftersträvats med t.ex. frånvarostyrd eleffektiv belysning. Ventilationen är behovsstyrd. Frikyla med ventilation, framförallt nattventilation, tillämpas. Klimatskärmen har hög lufttäthet. Ett systemtänkande har eftersträvat för hela byggnaden. Den specifika energianvändningen enligt BBR dvs. energi levererad till byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är: 56 kwh/m²(a temp )år enligt den ursprungliga IDA-beräkningen för referensklimat för Köpenhamn 95 kwh/m²(a temp )år enligt mätningarna under år kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar för år kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar med drift enligt år 2010, men för referensklimat för Köpenhamn 55 kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar för år 2010 om verkningsgraden på värmeåtervinningen hade varit 75 %, börvärdet för kyla hade varit 24 C, vilket antogs i den ursprungliga IDA-beräkningen. Om mätningarna genomförts för ett klimat motsvarande referensklimatet för Köpenhamn hade uppmätt energianvändning förmodligen varit 79 kwh/m²(a temp )år. Målsättningen vad avser energianvändningen har alltså inte helt uppnåtts för låg/mellandelen av kontorsbyggnaden. Detta kan delvis förklaras med sämre verklig verkningsgrad på värmeåtervinningen på ventilationen än förutsatt vid projekteringen, annan verksamhetsprofil än antagen vid projekteringen, något sämre verkliga U- 6 (93)

7 värden för fönsterna, snävare börvärden för inneklimatet än antaget, dock nattkyla som inte antogs vid projekteringen. Uppföljningen och utvärderingen visar att det är möjligt att på ett effektivare sätt än vad som ofta är fallet, utnyttja den större tillgången till dagsljus och därmed minska elanvändningen för belysning. Detta samtidigt som den visuella komforten förbättras, ett bra termiskt inneklimat säkerställs hela året, samt en rimlig energianvändning uppnås, som är på samma nivå som för en modern kontorsbyggnad med traditionell glasandel. Krav på låg energianvändning, bra inneklimat och bra visuell komfort uppfylls dock inte för en glaskontorsbyggnad utan ökade investeringskostnader. Energikostnaderna blir inte lägre än för en bra traditionell byggnad. Om låg energianvändning eftersträvas, så kan det med nuvarande glasfasader endast uppnås med ytterligare minskad fönsterarea. Vid projektering av en glasfasad finns det många fallgropar, som om de inte undviks kan resultera i hög energianvändning, problem med inneklimat och visuell komfort (Blomsterberg 2008). Mycket viktiga parametrar är storleken på glasandelen, typ av glas, solavskärmning, U-värden på fönster, dagsljustransmittans för glaset och styrningen av glasfasaden. Vad beträffar erfarenheterna av miljöklassning av befintlig byggnad, Miljöbyggnad, så föreslås några smärre ändringar 2 Inledning Många moderna kontorsbyggnader har glasfasader. Den ökade användningen av glasfasader har möjliggjorts tack vare utvecklingen av bättre fasadteknik och förbättringen av fysiska egenskaper hos glas under de sista decennierna. I början berodde det stigande intresset för glasfasader på att de symboliserade utveckling och framtid. Under senare år har glasets förbättrade egenskaper och dess möjligheter att delta i en komplex konstruktion bidragit till ett ökat byggande av denna fasadtyp. Många moderna glaskontor har byggts. Arkitektoniskt skapas en luftig, transparent och lätt byggnad med inblick och utblick, där tillgången till dagsljus är större än i mer traditionella kontorsbyggnader. Tanken är ofta att skapa en byggnad med öppenhet och ge intryck av framtid. Den totala transparensen visar dessutom företagens vilja att kommunicera med och öppna upp sig mot samhället utanför. I många fall är glaskontor profilbyggen för företag. Glasbyggnad symboliserar både teknikutveckling och profilprojekt. Detta har inneburit att det alltjämt finns en efterfrågan på glaskontor. Emellertid ifrågasätts ofta energianvändningen och inneklimatet i dessa byggnader. En detaljerad uppföljning under projekteringen av ett nytt kontor med glasfasader (Blomsterberg 2007) har visat att det är möjligt att säkerställa god termisk och visuell komfort och att uppnå en total energianvändning, som är på samma nivå som för en traditionell modern kontorsbyggnad. Detta genom att reducera glasytorna, förbättra glasfasadens U-värde och solavskärmning. För att kunna sänka energianvändningen i enlighet med ovanstående framtida målsättning måste glasytor, U-värde och internvärme drastiskt minskas ytterligare dvs. nästan helt uppglasade fasader är inte möjliga. Detta studeras detaljerat i ett pågående 7 (93)

8 forskningsprojekt Energieffektiv kontorsbyggnad med låg internvärme simuleringar och projekteringsriktlinjer vid Energi och ByggnadsDesign vid Lunds Tekniska Högskola. Den aktuella byggnaden har en fönsterandel av fasaden på 53 %, men upplevs som glaskontor utifrån och inifrån. Varken i Sverige eller inom EU (se Best Practice for Double Skin Facades, har någon detaljerade uppföljning av verklig prestanda (energi och inneklimat) genomförts av glaskontor med stora glasytor eller glaskontor som projekterats för en rimlig energianvändning enligt ovan. Denna byggnad är nu i drift i Malmö sedan november Vintern 2009/2010 blir fastighetens och brukarnas andra hela vinter i huset och det finns goda förutsättningar för att ta reda på hur systemet fungerar i praktiken och hur den termiska och visuella komforten upplevs av de boende. Den största anledningen är naturligtvis för att samla på sig kunskap om system och inneklimat och utvärdera funktionen inför framtida kontorsprojekt. Vidare planeras en noggrann miljöklassning enligt Miljöbyggnad utföras på huset. Detta för att försöka bevisa att rimliga produktionskostnader och bra energiprestanda inte behöver betyda avkall på kvalitet och innemiljö samt för att driva utvecklingen av miljöklassningsprojektet vidare. Projektets mål: Att utföra mätningar och undersökningar för verifiering av verkliga prestanda jämfört med projektering Dra slutsatser utifrån uppmätta resultat och använda dessa för vidare rekommendationer om fortsatt utveckling och arbete Utföra en Miljöklassning av byggnaden enligt Miljöbyggnad för befintlig byggnad Utvärdera miljöklassningssystemet Miljöbyggnad för befintlig byggnad Vår förhoppning är att via spridning av resultaten rikta uppmärksamhet mot att energieffektivitet inte ger stora extrakostnader utan snarare stora besparingar med enkla medel och att detta inte behöver betyda avkall på kvalitet, komfort och inomhusklimat. Projektet genomförs av: Namn Tekn. Dr. Åke Blomsterberg, WSP Environmental, Malmö Civ. ing. Hans Wetterlund, WSP Environmental, Göteborg Civ. ing. Peter Pertola, WSP Ljusdesign, Stockholm och ljusdesigner Mia Persson, WSP Ljusdesign, Malmö Civ. ing. Rikard Sjöqvist, Midroc Projects, Funktion Projektledare IDA-simuleringar Visuell komfort, enkätbidrag Byggnads- och installationstek- 8 (93)

9 Malmö Rikard Sjöqvist, Midroc Projects, har varit projektledare för kontorsbyggnaden, som ingår i detta projekt. Midroc förvaltar byggnaden. nik 3 Beskrivning av byggnaden Byggnaden är speciell ur flera synvinklar. WSP har svarat för den arkitektoniska utformningen huset som är ett glashus byggt med fokus på teknik, energi och miljö. All projektering har utförts av WSP. Det är ett pilotprojekt för energieffektiva glaskontor, vilket har inneburit energi- och inneklimatsamordning under projekteringen och byggnationen med stöd från beställargruppen lokaler och Lunds tekniska högskola. I ett tidigt skede ställdes funktionskrav på energianvändningen och inneklimatet (se bilaga), som följdes upp under projekteringen och byggnationen. Fastigheten består av två delar: en lågdel på fem plan och en mindre mellandel på två plan. En separat högdel på åtta plan byggdes senare och ingår inte i detta projekt. Mellandelen sammanbinder hög- och lågdelen. Den totala verkliga golvarean för låg- och mellandelen är m² LOA exkl. garage eller m²a temp exkl. garage. I förslagshandlingarna var motsvarande areor m²loa resp m²bra. Plan 1 och 2 innehåller reception, möteslokaler m.m. och plan 3 5 kontor. Byggherren Midroc är även förvaltare av huset. WSP har arbetat enligt den så kallade Kyoto-pyramiden, där det viktigaste är att minimera värme- och kylbehovet, därefter elbehovet, utnyttja solenergin, visa och reglera energianvändningen och till sist på toppen av pyramiden välja rätt värmekälla. Värmebehovet har minimerats genom god isolering och lufttäthet. Alla ytor som inte är transparanta är fullisolerade, fönsterna har låga U-värden (1,1 1,3 W/m²K) och låg solenergitransmittans inkl. persienner (g system = 0,1). Konvektorer vid fönsterna har installerats för att minska kallraset och ventilationen är behovsstyrd. Fem minuter efter att ett rum är tomt minskar flödet av luft. Ventilationen är reducerad under kvällar, nätter och helger. WSP har satsat på att effektivt utnyttja den större tillgången på dagsljus som glaspartierna ger för att sänka elanvändningen för belysning, men ljusinsläppet måste regleras. Belysningsarmaturerna vid söderfasaderna, är konstantljusreglerad dvs. ju mer dagsljus desto mindre belysning. Alla enskilda belysningsarmaturer släcks 20 minuter efter det att ett rum är tomt. Detta sker med hjälp av närvarogivare som sitter i varje tilluftsdon, som täcker en eller två kontorsplatser. Belysningsarmaturerna är infällda i undertaket på 3 meters höjd över golvet. Dagsljus- och solvärmeinsläppet regleras genom att dels ha solskyddsglas och dels installera rörliga persienner i luftspalten mellan glasytorna på söder-, öster och västerfasaden, som är en s.k. dubbelskalsfasad. Placeringen av persiennerna i en dubbelskalsfasad innebär att solavskärmningen är skyddad och kan användas oavsett väderförhållandena. Persienner är bättre än yttre solavskärmning med aluminiumlameller eftersom de går att ta bort helt så att man kan få in ljus de dagar man inte 9 (93)

10 behöver persiennerna. De styrs av en ljusgivare på taket. För mycket dagsljus gör det svårt att se på dataskärmarna och ger för mycket kontraster. Elanvändningen har minskats genom att i stor utsträckning välja bärbara datorer, vilka är mera energisnåla än stationära. Huset värms upp av fjärrvärme. Den planerade fjärrkylan valdes bort eftersom den inte möjliggör kyla med uteluft (frikyla), vilket spar energi. Byggnaden kyls med luft från det behovsstyrda ventilationssystemet. Vid behov går ett kylaggregat in och kyler tilluften. Projektfakta: Antal våningar: 5 Område: Västra hamnen, Malmö Byggherre: Midroc projects Arkitekt: Erik Kajo (WSP under projekteringen) Projektering: WSP till fast pris baserat på förslagshandlingarna Entreprenörer, bygg: Allbygg, Strängbetong Entreprenörer, el: Prenad Entreprenörer, VVS: Totalinstallatören, Lindinvent Glasfasadtotalentreprenör: Preconal Energisamordning: Specialister från WSP, LTH och Skanska med koppling till forskningsprojektet Kontorsbyggnader i glas energi och klimat, under ledning av Åke Blomsterberg Hyresgäst: WSP (2/3 av lågdelen) Utmärkande drag för byggnaden: Låga U-värden på tak, väggar och golv: inkl. köldbryggor på 0,12, 0,22 resp. 0,32 W/m²K. Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten, för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden är 0,55 W/m²K. Fönster med låga U-värden: 1,1-1,2 W/m²K Begränsad glasarea, ca hälften av fasadytan Dubbelskalsfasad, där den yttre rörliga solavskärmningen sitter skyddad för väder och vind, mellan de två fasaderna. Effektiv solavskärmning med solskyddsglas kombinerat med yttre rörlig solavskärmning (solenergitransmittansens inkl. persienner dvs. g-värdet = 0,1, persiennerna går ner vid lux och upp vid lux. Regleringen sker i 7 olika steg upp och 7 steg ner beroende på solhöjd. Persiennerna ställs in vinkelrätt mot solen, för att skärma av den direkta solinstrålningen.) Låg elanvändning för hyresgästerna t.ex. frånvarostyrd eleffektiv belysning Behovsstyrd ventilation (drifttider för ventilation för WSPs del av byggnaden är måndag-fredag och lördag-söndag , samt övrig del av byggnaden måndag-fredag och lördag- 10 (93)

11 söndag , övrig tid gäller mycket lägre ventilation) Frikyla med ventilation, framförallt nattventilation Hög lufttäthet hos klimatskärmen Systemtänkande Figur 3.1 Närbild av dubbelskalsfasaden på söderfasaden. Figur 3.2 Norrfasaden 11 (93)

12 Figur 3.3 Väster- och söderfasaden. Figur 3.4 Kontorslandskap vid söderfasaden. 3.1 Utmaningar under projekteringen Moderna kontorsbyggnader har ofta en stor potential för energieffektivisering och inneklimatförbättring. Många moderna kontor må ha en lägre energianvändning för uppvärmning, men har i gengäld ofta en högre elanvändning jämfört med äldre kon- 12 (93)

13 tor, vilket beror på hög elanvändning för ventilation, kyla, belysning, och kontorsutrustning. Även i äldre kontorsbyggnader har elanvändningen ökat, då framförallt pga. kontorsutrustning. Särskilt under 90-talet har det byggts kontor med glasfasader, som riskerar att ha en högre energianvändning och sämre inneklimat än traditionella kontorsbyggnader där ca ¼ av fasadarean utgörs fönster. När Midroc Projects skulle bygga ett nytt kontor med glasfasader, initierades därför en uppföljning av energi, dagsljus och inneklimat under system- och bygghandlingsskedet. Detta för att studera möjligheter och tillvägagångssätt för att åstadkomma glaskontorsbyggnader med lägre energianvändning, bättre termisk komfort, bättre utnyttjande av dagsljus och bättre visuell komfort. Projekteringsstöd med avseende på energianvändning, inneklimat och dagsljus, har getts av en expertgrupp dels som en utökad förstudie under systemhandlingsskedet, dels som en uppföljning av förstudien under bygghandlingsskedet. Arbetet har inneburit överslagsberäkningar och avancerade beräkningar av energianvändning, inneklimat och dagsljus i samarbete med arkitekt och projektörer av den planerade byggnaden. Arbetet har genomförts av experter från WSP, Skanska och Lunds Tekniska Högskola. Flertalet av specialisterna har deltagit även i forskningsprojektet Kontorsbyggnader i glas Energi och inneklimat, vid Energi och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola, WSP har ansvarat för all projektering (förslags-, system- och bygghandlingar). Jämförelser med en referensbyggnad har gjorts. 3.2 Erfarenheter från projekteringen För att skapa en energieffektiv kontorsbyggnad med bra inneklimat krävs en helhetssyn där byggnaden betraktas som ett system bestående av byggnaden, tekniska installationer, verksamheter och brukare. För att en byggherre skall lyckas åstadkomma en kontorsglasbyggnad med låg energianvändning, bra termiskt inneklimat och bra visuell miljö krävs (Blomsterberg 2007): En målsättning för byggnaden bestäms i programskedet. En helhetssyn präglar arbetet Ett styrande kvalitets- och miljöprogram med funktionskrav ställs upp under programskedet och förfinas under projektets gång. En ansvarig energi- och miljökoordinator finns med, som säkerställer en helhetssyn fr.o.m. programskedet t.o.m. första verksamhetsåret. Energi och inneklimatsimuleringar genomförs fr.o.m. programskedet. Ett välfungerande samarbete mellan byggherre, brukare, arkitekt, VVSprojektör, byggprojektör, elprojektör, byggnadsfysiker, entreprenörer och förvaltare. Ett livskostnadsperspektiv tillämpas. En separat kravspecifikation för glasfasaden baserad på analyser av hela byggnaden tas fram. Uppföljning under byggskedet och driften. Vid projektering av en glasfasad finns det många fallgropar, som om de inte undviks kan resultera i en hög energianvändning, problem med inneklimat och visuell kom- 13 (93)

14 fort. Mycket viktiga parametrar är storleken på glasandelen, g-värden (glas och solavskärmning), U-värden (glas och profiler), dagsljustransmittans (glas) och styrningen av glasfasaden (solavskärmning och ljusreglering). En byggnad med glasfasad är mycket känsligare för fel än en byggnad med traditionell fasad. Därför krävs extra noggrann projektering, noggrant byggande, noggrann idrifttagning och noggrann drift av byggnaden. Noggrann projektering innebär bl.a. avancerade energi-, inneklimat- och dagsljussimuleringar. Projektet visar att det är möjligt att på ett effektivare sätt än vad som ofta är fallet, utnyttja den större tillgången till dagsljus och därmed minska elanvändningen för belysning. Detta samtidigt som den visuella komforten förbättras, ett bra termiskt inneklimat säkerställs, samt en rimlig energianvändning uppnås, som är på samma nivå som för en modern kontorsbyggnad med traditionell glasandel. Total beräknad (IDA ICE) energianvändning 125 kwh/m²år (m² LOA exkl. garage enligt förslagshandlingar). Fastighetselanvändningen är höjd jämfört med den ursprungliga beräkningen. Total beräknad energianvändning (IDA ICE) exkl. kontorsutrustning och belysning 67 kwh/m²år (BRA exkl. garage enligt förslagshandlingar) Midroc har uppskattat att investeringskostnad är 10 % högre än traditionell byggnad 4 Metod Projekt omfattade en uppföljning under driftskedet, insatser utöver vad som ingår i traditionell uppföljning under driftskedet. Detta genomfördes genom att mäta och utvärdera energianvändningen, det termiska inneklimatet och den visuella komforten under 1 år i låg- och mellandelen (Sjömannen 1) i Malmö: Parameter Energibalansen (Tillskott: sol, personer, rumsuppvärmning, rumskyla, hyresgästel, fastighetsel, belysningsel. Förluster: ventilation och transmission, samt läckage) Elanvändningen för hyresgäst Elanvändningen för kyla Elanvändningen för fastigheten Elanvändningen för fast belysning Metod Mätningar Mätningar Mätningar Mätningar Mätningar Inneklimatet Enkät (EcoEffect arbetsplatsenkäten, som genomfördes via under april-maj 2010) och mätningar Den visuella komforten samt funktionen hos: Enkät och mätningar 14 (93)

15 Komponent värmeväxlaren ventilationssystemet Metod Medel SFP och verkningsgrad Detaljerade mätningar Utvärderingsperioden inleddes med en funktionskontroll, därefter vidtog kontinuerliga mätningar under 1 år. Några av funktionskontrollerna upprepades under utvärderingsperioden. Följande funktionskontroller genomfördes: Funktionskontroll Termografering av fasaden för att bestämma kvalitén på utförandet och för att finna luftläckagevägarna. Täthetsmätning av hela byggnaden på tre olika sätt: med hjälp av ventilationssystemet, ett antal Blowerdoors och en kombination av metoderna. Inneklimatmätning (operativ temperatur) under en vinterperiod i ett rum mot söder och ett mot norr Innemiljöenkät i plan 3 5 (kontorslandskap och cellkontor) Visuell komfort kontrolleras genom stickprovsmätningar enl gällande standard samt genom att nyttjaren fyller i en enkät (som utvecklades, från embryot framtaget inom GreenLightprogrammet), se nedan. Vid några tillfällen dokumenteras luminanserna i ett antal kontor, samtidigt som persienninställning och extern solinstrålning registreras. Anm. genomfört i separat SBUF-projekt (Blomsterberg 2009) genomfört i separat SBUF-projekt (Blomsterberg 2009) 4.1 Mätning av dagsljus och artificiell belysning samt visuell utvärdering av arbetsplats Nedanstående mätningar och utvärderingar kompletteras med en enkät rörande enbart belysning. Enkäten (se bilaga) är ett komplement till EcoEffect Arbetsplatsenkät. Mätningar och utvärderingar Samtliga nedanstående mätningar görs, där det är möjligt: på både norr- och söder sida av huset vid 2 olika persiennläge när det är mörkt respektive ljust ute Nedanstående typer av mätningar skall genomföras: Belysningsstyrka, enhet: Lux 15 (93)

16 1. På arbetsplats 2. På konferensbord 3. I gång/korridor 4. Mätpunkter på golv, från fasad: 0.5 m, 1.5 m och 2.5 m samt mitt i byggnaden i öppet landskap Luminans, enhet: cd/m 2 5. Mot fasad, 90 mot fasad och 180 från fasad. 6. Vitt papper på arbetsyta 7. Mätpunkter på tak, från fasad: 0.5 m, 1.5 m och 2.5 m 8. På armatur, ljusaste delen. Plats- och korridorsarmatur. 9. Mätpunkt bredvid armatur, ca 20 mm från armaturkant. Övrigt 10. Utvärdering av visuell komfort på kontorsarbetsplats enligt Metod för utvärdering av visuell komfort på kontorsarbetsplatsen ( del A) 11. Behovet av solavskärmning vid nordfasad 4.2 Kontinuerlig insamling av mätdata De kontinuerliga mätningarna koncentreras på energianvändningen, innetemperaturen och uteklimatet. Långtidsmätningarna genomförs med hjälp av SÖ-systemet för undercentralerna (Honeywell) och SÖ-systemet för rumsklimatet (Lindinvents system för behovsstyrd ventilation, styr och övervakar rumsklimatet med hjälp av CANmaster och webläsare). Mätpunkter Mätvärden lagras huvudsakligen som timvärden. Mätpunkter i kontorsbyggnaden, lågdelen T1 T320 T320 T GT GT32 N1 N320 E1-E33 E34 E35 Rumstemperatur vid undertak (Lindinvent), ± 0,5 K Tilluftstemperatur (Lindinvent), ± 0,5 K Lufttemperatur i garage, ± 0,5 K Lufttemperatur i garage, ± 0,5 K Närvaro (Lindinventdonen) Hyresgästselanvändning, ± 2 %, Mbus Elanvändning för fast belysning på 2/3 av plan 4 (WSPs del), ± 2 %. Denna mätning har dessvärre inte fungerat, utan uppskattats från månadsavläsningar av hyresgästelanvändningen. Total elanvändning, ± 2 % (debiteringsmätare) V1 V320 Tilluftsflöde (Lindinvent), ± 5 % 16 (93)

17 Mätpunkter/fläktrum E36-37 Elanvändning för kyla, ± 2 % (månadsavläsningar) VT1 VT2 Totalt frånluftsflöde (Lindinvent) E30 Elanvändning, fläktrum, ± 2 % (månadsavläsningar) 5502-GT51 Framledningstemperatur, kylmedium, ± 0,2 K 5502-GT61 Returledningstemperatur, kylmedium, ± 0,2 K 5701-GT11 Tilluftstemperatur för kyla, uteluftstemperatur, ± 0,5 K 5701-GT12 Tilluftstemperatur efter kyla och värme, ± 0,5 K 5702-GT11 Tilluftstemperatur för kyla, uteluftstemperatur, ± 0,5 K 5702-GT12 Tilluftstemperatur efter kyla och värme, ± 0,5 K Mätpunkter/värmecentral 5600-VMM1 VMM2 TV1 TV GT GT61 Total (hög-, mellan- och lågdel) energianvändning för uppvärmning dvs. fjärrvärme, ± 5 % (debiteringsmätare) Energianvändning för uppvärmning av högdelen dvs. fjärrvärme (månadsavläsningar) Temperaturverkningsgrad vvx Framledningstemperatur, radiatorer Returledningstemperatur, radiatorer 5601-GT51 Framledning temperatur hetvatten, radiatorer, ± 0,5 C 5601-GT61 Returledningstemperatur hetvattem, radiatorer, ± 0,5 C Mätpunkter, uteklimat S1 UTE-GT41 UTE-GT42 VH VR Solinstrålning (global) horisontalplanet, ± 5 %, från närmsta väderstation Utetemperatur, norr (ingår i SÖ-systemet, placerade vid fläktrummet), ± 0,3 K Utetemperatur, söder (ingår i SÖ-systemet för undercentralerna), ± 0,3 K Vindhastighet, från närmsta väderstation Vindriktning, från närmsta väderstation 17 (93)

18 4.3 Utvärdering Mätresultaten kontrolleras och utvärderas regelbundet. Därefter vidtar beräkningar av den totala energianvändningen och energibalansen för byggnaden. Beräkningarna grundar sig på uppmätta värden för byggnaden på ventilation etc. De tidigare energiberäkningarna genomförda med IDA ICE upprepas för verklig verksamhet. Uppmätta och sammanställda prestanda för byggnaden liksom klimat utgör slutligen ett underlag för en bedömning av energianvändningen och inneklimatet. 4.4 Miljöklassning Byggnaden är miljöklassad enligt Miljöbyggnad för befintlig byggnad (Boverket 2010). 5 Resultat och kommentarer till miljöklassningen enligt Miljöbyggnad Miljöklassningen förväntas resultera i att byggnaden uppnår Silver och finns redovisad i bilaga. Efter en först granskning av Sweden Green Building Council efterfrågades komplettering av Innemiljö-fukt och Material och kemikalier-förekomst. Dessa kompletteringar var inte slutförda vid rapportskrivningen. Befintlig byggnad utan ombyggnad efter aggregering och slutbetyg uppdaterad = Celler som ska fyllas i med rullist - klicka i rutan Byggnad Områden Klass Aspekter Klass Indikatorer Klass SILVER 5.1 Köpt energi Energianvändning GULD Köpt energi GULD Energi SILVER Energibehov GULD Innemiljö Material och kemikalier SILVER Värmeförlusttal Solvärmelasttal Klassningskriterierna anges i kwh/m² LOA eller BOA, medan kraven i BBR och redovisningen i Indataprotokoll för miljöbyggnad anges i kwh/m²a temp. Lämpligt vore att ange klassningskriterierna i kwh/m²a temp i överensstämmelse med BBR. Ett annat problem är att energianvändningen enligt BBR:s definition i hög grad påverkas av verksamheten (personbelastning, hyresgästelanvändning m.m.) i byggnaden, vilket framgår av denna rapport och andra rapporter. GULD GULD Energislag BRONS Andel av olika energislag BRONS Ljudmiljö SILVER Bedömning alt ljudklassning SILVER Luftkvalitet Radonhalt Ventilation Kvävedioxid i inneluften GULD GULD GULD Fukt GULD Fuktsäkerhet GULD Termiskt klimat Transmissionsfaktor Solvärmefaktor SILVER GULD Dagsljus GULD Dagsljus GULD Vatten GULD SILVER BRONS SILVER Förekomst SILVER Tappvarmvattentemperatur - legionella Förekomst av utpekade farliga ämnen. BRONS SILVER 18 (93)

19 5.2 Energibehov vinter Förenklad beräkning, med schablonvärden på U-värden m.m. är alldeles för grov. Olika resultat på värmeförlusttal torde erhållas om energiberäkningsprogram eller energisignatur används. Det är dock rimligt att tillåta båda metoderna. 5.3 Energibehov sommar För ett kontor kan olika resultat erhållas beroende på olika resultat från golvareaberäkningen, som kan bero på gränsdragningen mellan kontorslandskap och korridor. Detta gäller för aktuellt kontor. Ett alternativ vore att tillåta en beräkning av kylbehovet med ett energiberäkningsprogram och ange olika klassningskriterier för kylbehov på m² golvarea. 5.4 Energislag Klassningskriterierna kan ställa till bekymmer i områden där användning av fjärrvärme förutsätts och där fjärrvärmeproduktionen inte är tillräckligt miljövänlig, som t.ex. i Malmö. 5.5 Ljudmiljö Lyssningstest är alldeles för godtycklig metod. Enkät ger ett bättre underlag. Det allra bästa är om byggnaden är ljudklassad. 5.6 Luftkvalitet radon Inga kommentarer. 5.7 Luftkvalitet ventilation Antaget antal personer (dimensionerande antal) ger inte så mycket information för ett kontor med cellkontor, kontorslandskap, mötesrum m.m.. Om något värde skall anges borde det vara dimensionerande antal för mötesrum, resp. kontorsrum m.m. eller m² golvarea per person. 5.8 Luftkvalitet trafikföroreningar Inga kommentarer. 5.9 Fuktsäkerhet Att får brons, silver eller guld kan vara mycket svårt om nuvarande klassningskriterier tolkas strikt. Ytterst få byggnader, även med fuktsäkra konstruktioner, torde vara helt utan någon form av fukt- eller vattenskada. Syftet med miljöklassningen är att premiera byggnader som saknar fuktskador och har få riskkonstruktioner ur fuktsynpunkt. Det framgår därmed inte hur en fuktskada eller en riskkonstruktion definieras. 19 (93)

20 Resultatet från fuktinventeringen i form av olika påträffade skador kan ge helt olika konsekvenser, såsom enbart estetiska, hållfasthetsnedsättande eller påverka människors hälsa negativt. Normalt menas att hälsoaspekten åsyftas framför övriga faktorer. I Boverkets Byggregler är det övergripande syftet med fuktsäkerhet: 6.51 Allmänt Byggnader skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. (BFS 2011:6, BBR 18) Vid utförd fuktinventering av befintlig byggnad bör därmed en bedömning av påträffad skadas konsekvens för brukarna avgöra om den är avgörande för klassningen. Om påträffad fuktskada inte anses påverka brukarnas hälsa, tolkas utifrån BBR att den därmed inte bör påverka klassningen. Påpekande brister i utförd fuktinventering bedöms generellt ha marginell konsekvens för brukarnas hälsa, varför klassningen resulterar i BRONS. Eftersom brister i utförandet påträffats uppnås ej SILVER Termiskt klimat vinter Olika resultat erhålles för transmissionsfaktorn beroende på golvareaberäkningen, som beror på gränsdragningen mellan kontorslandskap och korridor. För aktuellt kontor resulterade beräkningen av transmissionsfaktorn i BRONS medan beräkningen av operativ temperatur resulterade i GULD. Beräkningen av transmissionsfaktorn är onekligen snabbare än beräkningen av operativ temperatur med IDA ICE Termiskt klimat sommar Båda alternativen ger för aktuellt kontor GULD dvs. beräkning av transmissionsfaktor resp. beräkning av operativ temperatur med IDA ICE. Alternativ 1: Solvärmefaktor. Glasandel anges till 0,8, vilket inte alltid är fallet. Dessutom torde i de flesta fall en förklaring behövas Dagsljus Risken för ett glaskontor som med rörlig solavskärmning uppfyller högt ställda krav är dock att det finns tidpunkter med för mycket dagsljus, vilket kan medföra bländning och problem att se något på en dataskärm. Detta kan bero på brister i styrningen/hanteringen av den rörliga solavskärmningen. För aktuellt kontor finns dock effektiv solavskärmning i form av automatiskt styrda persienner Risk för legionella Inga kommentarer. 20 (93)

21 5.14 Material och kemikalier För nya byggnader borde det räcka att dokumentera inköpta material, eftersom farliga ämnen förbjudna, vilket innebär att behovet av en inventering av farliga ämnen inte behövs. Vad beträffar freoner kan detta dokumenteras genom en köldmedierapport. 6 Resultat och diskussion 6.1 Energianvändning Uppmätta ventilationsflöden Kontinuerliga mätningar av luftflöden i WSPs del av byggnaden visar under oktober-mars ett medelluftflöde under kontorstid kl. 7 till 18 på l/s (0,44 l/sm²a temp ) och övrig tid ca 170 l/s (0,04 l/sm²a temp ) för WSPs del av kontorsbyggnaden. Det framgår att ventilationen varierar pga. av behovsstyrningen (se figur 6.1). Maxflödet för fläkten är l/s vilket aldrig uppnås. Luftflöde, l/s Figur 6.1 Uppmätt luftflöde (dygnsprofiler), oktober-mars , vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. Kontinuerliga mätningar av luftflöden visar under maj-september ett medelluftflöde under kontorstid kl. 7 till 18 på l/s (0,76 l/sm²a temp ) och övrig tid ca l/s (0,42 l/sm²a temp ) för WSPs del av kontorsbyggnaden. De högre luftflödena beror på att byggnaden kyls med uteluft dagtid när så behövs och är möjligt, nattetid kan byggnaden även kylas med uteluft. Det framgår att ventilationen varierar pga. av behovsstyrningen (se figur 6.2). 12 Tid (93)

22 Flöde [l/s] Figur 6.2 Uppmätt luftflöde (dygnsprofiler), maj-september 2010, WSPs del av kontorsbyggnaden. Kontinuerliga mätningar av luftflöden i övrig del av byggnaden visar under oktobermars ett medelluftflöde under kontorstid kl. 7 till 18 på l/s (0,57 l/sm²a temp ) och övrig tid ca 550 l/s (0,12 l/sm²a temp ). Det framgår att ventilationen varierar inom ett stort område pga. av behovsstyrningen (se figur 6.3). Maxflödet för fläkten är l/s vilket aldrig uppnås Luftflöde [l/s] Figur 6.3 Uppmätt luftflöde (dygnsprofiler), oktober-mars , vardagar mellan kl. 7 och 18, övrig del av kontorsbyggnaden. Kontinuerliga mätningar av luftflöden visar under maj-september ett medelluftflöde under kontorstid kl. 7 till 18 på l/s (0,75 l/sm²a temp ) och övrig tid l/s (0,51 l/sm²a temp ) för WSPs del av kontorsbyggnaden. De högre luftflödena beror på att byggnaden kyls med uteluft dagtid när så behövs och är möjligt, nattetid kan byggnaden även kylas med uteluft. Det framgår att ventilationen varierar pga. av behovsstyrningen (se figur 6.4) (93)

23 Luftflöde [l/s] Figur 6.4 Uppmätt luftflöde (dygnsprofiler), maj-september 2010, övrig del av kontorsbyggnaden. Det är alltså ingen större skillnad mellan de två delarna av kontorsbyggnaden, trots att den ena delen består av flera separata kontor och den andra delen är ett stort kontor. Medelluftflödet för hela byggnaden blir 5330 l/s eller 0,62 l/sm²a temp under kontorstid och 1833 l/s eller 0,26 l/sm² A temp (se figur 6.5) untanför kontorstid. Luftflödet under kontorstid kan jämföras med ett ofta använt normalvärde på 1,5 l/sm²a temp utan behovsstyrning (Levin 2010). Kontorstid kl. 7-18, l/s Maxflöde, l/s Ej kontorstid, l/s Kontorstid kl. 7-18, l/sm² (A temp ) Maxflöde, l/sm² (A temp ) Ej kontorstid, l/sm² (A temp ) Oktobermars ,51 1,40 0,08 Majseptember ,75 1,98 0,47 Hela året ,62 1,98 0,26 Tabell 6.1 Uppmätta luftflöden för hela byggnaden, maj 2010 mars Uppmätt närvaro Cellkontoren mot norr i WSPs del av kontoret visar en genomsnittlig närvaro på 21,7 personer mellan kl. 7 och 18 på vardagar under perioden juni till augusti, 2010, i (se även figur 6.6). För cellkontoren har antagits en person per närvarogivare. Antal kontorsplatser är 52, vilket innebär en närvarograd på 42 %. Därutöver finns 6 närvarogivare utanför kontorsrummen. 23 (93)

24 60 50 Antal aktiverade närvarosensorer Kl. 07:00-18:00 Figur 6.6 Uppmätt närvaro (dygnsprofiler baserad på närvarogivare) i cellkontor och mötesrum mot norr, juni-augusti 2010, vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. Motsvarande värde för kontorslandskap och mötesrum mot söder är 43,2 personer mellan kl. 7 och 18 under perioden juni till augusti, 2010 (se figur 6.7). För kontorslandskapet har antagits 1,4 personer per närvarogivare, eftersom flertalet av närvarogivarna täcker två kontorsplatser. Antalet kontorsplatser är 108, vilket innebär en närvarograd på 40 %. Därutöver finns 6 närvarogivare utanför kontorslandskapet. 70 Antal aktiverade närvarosensorer kl. 07:00-18:00 Figur 6.7 Uppmätt närvaro (dygnsprofiler baserad på närvarogivare) i kontorslandskap och mötesrum mot söder, juni-augusti 2010, vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. 24 (93)

25 Närvarograden för byggnaden är alltså 41 % under sommaren. Övrig del av kontoret visar en genomsnittlig närvaro på 14,8 personer mellan kl. 7 och 18 på vardagar under perioden juni till augusti, 2010, i rum mot norr. För rummen har antagits en person per närvarogivare. Antal närvarogivare är 31, vilket skulle kunna innebära en närvarograd på 48 %, om varje närvarogivare motsvarar en kontorsplats. Motsvarande värde för rum mot söder är 16,2 personer mellan kl. 7 och 18 under perioden juni till augusti, Antalet närvarogivare/kontorsplatser är 36, vilket innebär en närvarograd på 45 %. Närvarograden för övrig del av byggnaden är alltså 46 % under sommaren. För helar byggnaden innebär detta en närvarograd på 42 % under sommaren. Det låga värdet beror på att många personer har semester under sommaren. Cellkontor och mötesrum mot norr i WSPs del av byggnaden för övriga delen av året visar en högre genomsnittlig närvaro på 28,5 personer för (se figur 6.8). Detta innebär en närvarograd på 56 % Antal aktiverade närvarosensorer Kl 07:00-18:00 Figur 6.8 Uppmätt närvaro (dygnsprofiler baserad på närvarogivare) i cellkontor och mötesrum mot norr, september-maj , vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. Motsvarande värde för kontorslandskap och mötesrum mot söder är 56,3 personer mellan kl. 7 och 18 under perioden september till maj, (se figur 6.9). Detta innebär en närvarograd på 52 %. Närvarograden för WSPs del av byggnaden är alltså 53 % under höst, vinter och vår. 25 (93)

26 70 60 Antal aktiverade närvarosensorer kl 07:00-18:00 Figur 6.9 Uppmätt närvaro (dygnsprofiler baserad på närvarogivare) i kontorslandskap och mötesrum mot söder, september-maj , vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. Övrig del av kontorsbyggnaden visar en genomsnittlig närvaro på 16,4 personer mellan kl. 7 och 18 på vardagar under perioden september-maj, , i rum mot norr. För rummen har antagits en person per närvarogivare. Antal närvarogivare är 31, vilket skulle kunna innebära en närvarograd på 50 %, om varje närvarogivare motsvarar en kontorsplats. Motsvarande värde för rum mot söder är 17,1 personer mellan kl. 7 och 18 under perioden juni till augusti, Antalet närvarogivare/kontorsplatser är 36, vilket innebär en närvarograd på 49 %. Närvarograden för övrig del av byggnaden är alltså 49 % under höst-vinter-vår. För hela byggnaden innebär detta en närvarograd på 52 % under höst-vinter-vår. Detta innebär en medelnärvarograd under hela året för vardagar kl på 50 %, vilket omräknat till kl innebär 60 % Uppmätt energianvändning Under 2010 uppmättes en fjärrvärmeanvändning på 603 MWh, vilket motsvarar 70 kwh/m² (A temp ) (se fördelningen över året i figur 6.10). Fastighetselanvändningen inklusive elanvändningen för kyla var 215 MWh, vilket motsvarar 25 kwh/m²(a temp ), varav 8 kwh/m²(a temp ), är elanvändning för kyla. Detta innebär en total energianvändning på 95 kwh/m²(a temp ), vilket kan jämföras med BBR:s krav på 100 kwh/m²(a temp ) (luftflödeskorrigering ger ett krav på 119 kwh/m²(a temp )) och ursprungligen beräknat 67 kwh/m² (38 kwh/m²(a temp ) fjärrvärme + 14 kwh/m²(a temp ) fjärrkyla + 17 kwh/m²(a temp ) fastighetsel). Värdena på fjärrvärmeanvändningen är inte korrigerade till samma uteklimat. Uppmätt hyresgästelanvändning är 322 MWh, vilket motsvarar 38 kwh/m², varav 13 kwh/m² går till belysning. 26 (93)

27 Detta kan jämföras med antaget värde i beräkningarna på 46 kwh/m², vilket kan jämföras med normalvärdet 50 kwh/m² (Levin 2010). kwh Hyresgästel Belysningsel Fastighetsel El till kyla Fjärrvärme Figur 6.10 Uppmätt energi användning under Uppmätt elanvändning är avsevärt lägre än medelvärdet för 123 svenska kontorsbyggnader av olika ålder (Persson 2006) (se figur 6.11). En bidragande orsak till den låga elanvändningen kan vara att närvarograden har varit mindre än beräknat, men av den stora studien framgår inte vilken närvarograd som rått i de 123 kontoren Uppmätt 17 Figur 6.11 Jämförelse mellan uppmätt energianvändning och energianvändningen enligt STIL-undersökningen av 123 kontorsbyggnader, kwh/m²år. 27 STIL Fjärrvärme El till kyla Fastighetsel Belysningsel Hyresgästel (93)

28 Viktiga skillnader mellan verklig drift och beräkning är: nivån på personvärme, verklig närvarograd var 60 % av 188 personer och antagen 80 % av 341 personer. verkliga börvärden kyla resp. värme på 22 C resp. 21 C, samt beräknade på 24 C resp. 22 C. verkningsgrad på värmeåtervinning, beräknad 75 % och verklig ca 45 % enligt uppskattning från drift och produktdata. Skillnaden i verkningsgraden beror framförallt på att batterivärmeväxlare installerades istället för roterande värmeväxlare bl.a. pga. platsbrist i fläktrummet Beräknad energianvändning Byggnaden har varit i drift ett antal år och loggade driftdata för år 2010 finns tillgängligt. Den ursprungliga IDA-modellen har nu reviderats utifrån dessa data för att simulera den verkliga energianvändningen under Därefter reviderades den ursprungliga energiprognosen till att gälla för verklig verksamhet och drift Förutsättningar Tillgängliga loggade driftdata ger inte fullständig möjlighet till korrigering av IDAmodellen. Tillgängliga driftdata för 2010 är: Rumstemperaturer: Medeltemperatur över året 21,5⁰C Närvarograd enligt närvarogivare 60 % Luftflöden i aggregat: Medelflöde över året 4350 l/s Temperaturverkningsgrad värmeåtervinning på ventilationen 45 % Kylmaskinens COP 3,5 Dessutom finns klimatfil för Malmö år 2010 framtagen, som använts. Med hjälp av dessa data har IDA-modellen reviderats. Beräkningarna gäller för låg- och mellandelen Beräkningar Ursprunglig IDA-modell har reviderats efter tillgängliga driftdata, se även ovan. 28 (93)

29 Ändrade indata Ursprunglig modell för Köpenhamn referensår Reviderad modell för Malmö 2010 Min-luftflöde ventilation 0,1 l/s,m 2 0,35 l/s,m 2 Närvarograd 80 % 60 % Temperaturverkningsgrad 75 % 45 % Max rumstemperatur +24⁰C +22⁰C COP 1 3,5 Tabell 6.2 Indata för IDA-beräkningar Resultat Den totala årliga energianvändningen enligt den ursprungliga beräkningen är 769 MWh, den uppmätt för år 2010 är MWh och den för år 2010 beräknade med verklig drift är 993 MWh. Skillnaden mellan den ursprungliga beräkningen och uppmätt beror på att: den verkliga byggnaden är något större olika driftförhållanden bl.a. lägre närvarograd år 2010 olika uteklimat, kallare vinter och varmare sommar år 2010 Skillnaden mellan uppmätt och beräknad för år 2010 är framförallt en skillnad i fjärrvärmeanvändning, som till en del förmodligen beror på att styr och regler är mindre perfekt i verkligheten än i teorin. Exakt överensstämmelse mellan teori och verklighet uppnås sällan, men här är avvikelsen ovanligt stor. 29 (93)

30 Fjärrvärme (varmvatten + radiatorer + värmebatteri) El till kyla Energidata ursprunglig IDA-modell [kwh] (75 % temperaturverkningsgrad) ( fjärrkyla) Energidata för år 2010 [kwh] Energidata reviderad IDA-modell för år 2010 [kwh] El till fläktar El till pumpar El till utomhusbelysning El till hissar mm fastighetsel Total el Summa El till hyresgäster Total energianvändning inkl. schablonpåslag för servrar Tabell 6.3 Jämförelse ursprungligen beräknad, uppmätt år 2010 och beräknad för år 2010 energianvändning. Om verkningsgraden på värmeåtervinningen hade varit 75 %, börvärdet för kyla hade varit 24 C, så hade den totala energianvändningen minskat från 993 MWh till 793 MWh för Malmö Fjärrvärmeanvändningen hade minskat från 455 MWh till 303 MWh och elanvändningen för kyla från 78 MWh till 73 MWh (se figur 6.12). 30 (93)

31 MWh/år , Hyresgästel Serverel Fastighetsel El till kyla Fjärrvärme 0 Ursprunglig IDA, Kphmn Uppmätt 2010 IDA 2010 IDA 2010, Kphmn Rev. ursprunglig IDA för 2010 Figur 6.12 Beräknad och uppmätt energianvändning. Endast för ursprunglig beräkning särredovisas elanvändningen för servrar. För övriga ingår elanvändningen för servrar i hyresgästelanvändningen. Den totala specifika energianvändningen är (se figur 6.13): 103 kwh/m²(a temp )år enligt den ursprungliga IDA-beräkningen för referensklimat för Köpenhamn. Antagen fjärrkyla är omräknad till el till kylaggregat. 133 kwh/m²(a temp )år enligt mätningarna under år kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar för år kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar med drift enligt år 2010, men för referensklimat för Köpenhamn 92 kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar för år 2010 om verkningsgraden på värmeåtervinningen hade varit 75 %, börvärdet för kyla hade varit 24 C, vilket antogs i den ursprungliga IDA-beräkningen. Intressant är att se betydelsen av klimatet hade uppenbarligen en kallare vinter och en varmare sommar än referensklimatet för Köpenhamn, vilket resulterade i 53 kwh/m²(a temp )år istället för 43 kwh/m²(a temp )år för fjärrvärme och 9 kwh/m²(a temp )år istället för 6 kwh/m²(a temp )år för el till kyla. En jämförelse mellan ursprunglig beräknad total energianvändning och beräknad med drift enligt 2010 men klimat enligt den ursprungliga beräkningen ger samma totala energianvändning, 103 kwh/m²(a temp )år. Detta trots olika drift. Om den specifika energianvändningen anges enligt BBR dvs. energi levererad till byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi så blir den specifika energianvändningen: 31 (93)

32 56 kwh/m²(a temp )år enligt den ursprungliga IDA-beräkningen för referensklimat för Köpenhamn 95 kwh/m²(a temp )år enligt mätningarna under år kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar för år kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar med drift enligt år 2010, men för referensklimat för Köpenhamn 55 kwh/m²(a temp )år enligt IDA-beräkningar för år 2010 om verkningsgraden på värmeåtervinningen hade varit 75 %, börvärdet för kyla hade varit 24 C, vilket antogs i den ursprungliga IDA-beräkningen. Skillnaden mellan IDA-beräkningarna för 2010 är 23 kwh/m²(a temp )år (78-55), vilket innebär att den verkliga byggnaden med bättre värmeåtervinning och höj börvärde för kyla borde kunna åtminstone uppnå en energianvändning på 72 kwh/m²(a temp )år för Malmöklimat år 2010 eller ca 62 kwh/m²(a temp )år för referensklimatet för Köpenhamn. Om mätningarna genomförts för ett klimat motsvarande referensklimatet för Köpenhamn hade uppmätt energianvändning förmodligen varit 79 kwh/m²(a temp )år. kwh/m² Ursprunglig IDA, Kphmn Figur 6.13 Beräknad och uppmätt energianvändning. Endast för ursprunglig beräkning särredovisas elanvändningen för servrar. För övriga ingår elanvändningen för servrar i hyresgästelanvändningen. 6.2 Inneklimat Uppmätt Uppmätta lufttemperatur I cellkontor och mötesrum mot norr i WSPs del av kontorsbyggnaden så är lufttemperaturen mellan 20 C och 23 C under 93 % av tiden mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna maj- september, 2010 (se figur 6.14). Mätvärden för april 2010 saknas. Endast för 9 kontorstimmar är temperaturen högre än kravspecifikationens maxvärde på 26 C IDA 2010 IDA 2010, Kphmn Rev. ursprunglig IDA för 2010 Hyresgästel Serverel Fastighetsel El till kyla Fjärrvärme 32 (93)

33 Antal timmar ,5 19,5 20,5 21,5 22,5 23,5 24,5 25,5 26,5 27,5 28,5 Temperatur Figur 6.14 Uppmätt lufttemperatur i cellkontor och mötesrum mot norr, majseptember 2010, vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. I kontorslandskap och mötesrum mot söder så är lufttemperaturen mellan 20 C och 23 C under 95 % av tiden mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna majseptember (se figur 6.15). Endast för 3 kontorstimmar är temperaturen högre än kravspecifikationens maxvärde på 26 C Antal timmar ,5 19,5 20,5 21,5 22,5 23,5 24,5 25,5 26,5 Temperatur Figur 6.15 Uppmätt lufttemperatur i kontorslandskap och mötesrum mot söder, maj- september 2010, vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. I cellkontor och mötesrum mot norr så är lufttemperaturen mellan 20 C och 23 C under 99,8 % av tiden mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna oktober-mars (se figur 6.16). Medeltemperaturen är 21,5 C under kontorstid. Medeldygnstemperaturen är 21,4 C. 33 (93)

34 Antal timmar ,5 20,5 21,5 22,5 Temperatur Figur 6.16 Uppmätt lufttemperatur i cellkontor och mötesrum mot norr, oktobermars , vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. I kontorslandskap och mötesrum mot söder så är lufttemperaturen mellan 20 C och 23 C under 99,6 % av tiden mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna oktober-mars (se figur 6.17). Medeltemperaturen är 21,6 C under kontorstid. Medeldygnstemperaturen är 21,4 C Antal timmar ,5 20,5 21,5 22,5 23,5 Temperatur Figur 6.17 Uppmätt lufttemperatur i kontorslandskap och mötesrum mot söder, oktober-mars , vardagar mellan kl. 7 och 18, WSPs del av kontorsbyggnaden. I rum mot norr i övrig del av kontorsbyggnaden så är lufttemperaturen mellan 20 C och 23 C under 97 % av tiden mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna maj- 34 (93)

35 september. Endast för 3 kontorstimmar är temperaturen högre än kravspecifikationens maxvärde på 26 C. I rum mot söder så är lufttemperaturen mellan 20 C och 23 C under 95 % av tiden mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna maj- september. Endast för 3 kontorstimmar är temperaturen högre än kravspecifikationens maxvärde på 26 C. Enligt de kontinuerliga mätningarna så är lufttemperaturen i rum mot norr mellan 20 C och 23 C alltid mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna oktober-mars. Medeltemperaturen är 21,5 C under samma tidsperiod. Medeldygnstemperaturen är 21,5 C. I rum mot söder så är lufttemperaturen mellan 20 C och 23 C under 99,6 % av tiden mellan kl. 7 och 18, vardagar, under månaderna oktober-mars. Medeltemperaturen är 21,6 C under samma tidsperiod. Medeldygnstemperaturen är 21,6 C. De två delarna av kontorsbyggnaden har alltså mycket lika lufttemperaturer och uppfyller uppställda krav (se tabell 6.4 och 6.5). Temperaturvariationen inom byggnaden, mellan olika plan och olika rum, är liten. Lufttemperatur, C Kl Kl WSP norrfasad 21,5 21,4 söderfasad 21,6 21,4 ej-wsp norrfasad 21,5 21,5 söderfasad 21,6 21,6 Tabell 6.4 Uppmätt medelvärde på lufttemperaturen, oktober-mars, WSP norrfasad 9 söderfasad 3 ej-wsp norrfasad 3 söderfasad 3 Tabell 6.5 Uppmätt antal kontorstimmar över 26 C, maj-september, Enkät bakgrund Svarsfrekvensen på enkäten var totalt 75 % efter två påminnelser. Vid utvärderingen betraktas ett besvär som ett besvär om det uppträder ofta. Den inledande delen av enkätundersökningen gäller hur de anställda trivs med arbetsplatsen (se figur 6.18). På frågan är du nöjd eller missnöjd med din arbetsplats svarar mer än 90 % att de är nöjda (mycket, ganska nöjda eller varken nöjda eller missnöjda) med storleken på sin, utformningen av, möjligheten till utblick vid sin personliga arbetsplats, samt nöjda med städningen och övrigt underhåll av lokalerna. Mycket nöjd är man framförallt med storleken på sin arbetsplats och möjligheterna till utblick vid sin arbetsplats. 35 (93)

36 Är du nöjd eller missnöjd med... Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd storleken på Din personliga arbetsplats? utformningen av Din personliga arbetsplats? möjligheterna till utblick vid din arbetsplats? städningen av lokalerna? övrigt underhåll av lokalerna? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.18 Enkätresultat är du nöjd eller missnöjd med din arbetsplats? Vad gäller arbetsplatsen i övrigt så är mer 90 % nöjda med sina arbetsuppgifter, samarbetet med kolleger, arbetsbelastningen, sina möjligheter att påverka förhållandena på arbetsplatsen och den allmänna stämningen på arbetsplatsen (se figur 6.19). Eftersom flertalet är nöjda med sin arbetsplats så är förutsättningarna för att genomföra en rättvisande enkätundersökning alltså goda. Mycket nöjd Ganska nöjd Är Varken du nöjd nöjd eller missnöjd eller Ganska missnöjd Mycket med... missnöjd dina arbetsuppgifter? samarbetet med kollegor? arbetsbelastningen? dina möjligheter att påverka förhållandena på arbetsplatsen? den allmänna stämningen på arbetsplatsen 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.19 Enkätresultat är du nöjd eller missnöjd med din arbetsplats? Enligt enkätstudien vistas de anställda i genomsnitt per dag 7,2 h vid sin huvudsakliga arbetsplats, varav en mycket stor del är framför en dator, 6,7 h. 60 % är yngre än 45 år och några är äldre än 65 år. Lite mer än hälften är män, ca 60 %. 36 (93)

37 Mindre än 10 % har eller har haft någon from av astmatiska besvär eller någon form av eksem. Lite mer än 20 % har eller har haft hösnuva Enkät - termisk komfort På frågan händer det att du besväras av följande problem med värmen vid din arbetsplats, så är det mindre än 5 % som besväras ofta frånsett tre typer av besvär som ligger på högre besvärsfrekvens (se figur 6.20). Ca 30 % anger att de ofta besväras av för kallt på vinterhalvåret, vilket kan bero på de stora glasfasaderna. Ca 15 % upplever ofta att rumstemperaturen varierar med utetemperaturen. Lite mer än 10 % upplever drag från ventilation, vilket med stor sannolikhet är kallras från de stora glasfasaderna. Ja, ofta (varje vecka) Ja, ibland Nej, sällan eller aldrig för kallt på vinterhalvåret? för varmt på vinterhalvåret? för kallt på sommarhalvåret? för varmt på sommarhalvåret? rumstemperaturen varierar med kallt golv? kalla väggar? kallt tak? drag vid golv? drag från fönster? drag från dörrar? drag från ventilationen? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.20 Enkätresultat Händer det att du besväras av följande problem med värmen vid din arbetsplats? En intressant följdfråga är hur stora är dina möjligheter att påverka värmen vid din arbetsplats (t. ex. med värme/kylreglage, fönstervädring, solskydd)? Svaret var att 80 % anser att det inte finnas några möjligheter (figur 6.21). Det finns ju egentligen inga möjligheter att påverka värmen genom att t.ex. ändra rumstemperaturen. Det går inte heller att öppna något fönster och persiennerna styrs med automatik. Mätningarna visar dock att lufttemperaturen uppfyller uppställda krav (se 6.2.1). Mycket stora Ganska stora Ganska små Mycket små Finns inga möjligheter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 6.21 Enkätresultat Hur stora är dina möjligheter att påverka värmen vid din arbetsplats (t ex med värme/kylreglage, fönstervädring, solskydd)? 37 (93)

38 Ovan angavs att ca 30 % ofta besväras av för kallt på vinterhalvåret, att ca 15 % upplever ofta att rumstemperaturen varierar med utetemperaturen, samt att lite mer än 10 % upplever drag från ventilationen. Det stämmer överens med enkätresultatet att ca 25 % anser att värmen på arbetsplatsen är dålig eller ganska dålig under vinterhalvåret (se figur 6.22). På sommarhalvåret är motsvarande värde mindre än 10 %. Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig (acceptabel) Ganska dålig Mycket dålig Under vinterhalvåret Under sommarhalvåret 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.22 Enkätresultat Hur tycker du värmen i stort sett brukar vara på din arbetsplats? Enkät luftkvalitet Enkätundersökningen innehåller även frågor relaterade till luftkvaliteten. Nästan ingen besväras av någon form av lukt (se figur 6.23). 38 (93)

39 Ja, ofta (Varje vecka) Ja, ibland Nej, sällan eller aldrig.avgaslukt, t ex bilavgaser?.tobaksrök?.matos?.lukt av kopieringsmaskiner,.soplukt?.avloppslukt?.stickande lukt?.mögellukt?.unken lukt? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.23 Enkätresultat Händer det att du besväras av någon av följande lukter vid din arbetsplats... Även vad beträffar luftens kvalitet är besvärsfrekvenserna mycket låga (se figur 6.24). Ja, ofta (Varje vecka) Ja, ibland Nej, sällan eller aldrig dammig luft? elektrostatiskt uppladdad för torr luft? för fuktig luft? instängd luft? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.24 Enkätresultat Händer det att du besväras av någon av följande olägenheter vid din arbetsplats... En intressant följdfråga är hur stora är dina möjligheter att påverka Luftkvaliteten vid din arbetsplats (t ex fönstervädring). Svaret var att mer än 80 % anser att det inte finnas några möjligheter (figur 6.25). Det finns ju egentligen inga möjligheter att påverka luftkvaliteten genom att t.ex. ändra ventilationen. Det går inte heller att 39 (93)

40 öppna något fönster för vädring. Mycket stora Ganska stora Ganska små Mycket små Finns inga möjlig-heter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 6.25 Enkätresultat Hur stora är dina möjligheter att påverka luftkvaliteten vid din arbetsplats? Totalt sett är dock 98 % nöjda med den övergripande luftkvaliteten (se figur 6.26). Mycket bra Varken bra eller dålig (accep-tabel) Mycket dålig Ganska bra Ganska dålig 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 6.26 Enkätresultat Hur tycker du att luftkvaliteten i stort sett brukar vara på din arbetsplats? Dock bedömer 15 % innemiljön i sammanträdesrum med avseende på luftkvalitet som dålig (se figur 6.27). Detta beror förmodligen på att det behovsstyrda luftflödet inte är tillräckligt högt, när många vistas i sammanträdesrummen. För övriga gemensamma utrymmen upplevs luftkvaliteten som bra eller acceptabel. 40 (93)

41 Bra Accep-tabel Dålig Fikarum/ pausrum Matsal Korridor Samman-trädesrum Övriga utrymmen Arbets-platsen som helhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.27 Enkätresultat Hur bedömer du innemiljön i gemensamma utrymmen m a p Luftkvalitet? Enkät ljud Vad beträffar ljudmiljön, så besväras mindre än 10 % av olika typer ljud (se figur 6.28). Det finns dock typer av ljud där besvärsfrekvensen är besvärande hög, nämligen tal/röster från angränsande rum med en besvärsfrekvens på över 50 %, ljud från korridorer med en besvärsfrekvens på ca 30 %, samt ekande ljud från tal och röster i rummet med en besvärsfrekvens på ca 20 %. De två första besvären berodde på brister i ljudisoleringen ovanför undertaket, vilket har åtgärdats efter enkätundersökningen. Intressant är att endast 6 % av de tillfrågade besväras ofta av ljud från ventilationen. Detta trots att ventilationen är behovsstyrd och därmed varierar ventilationsflödena i storlek. 41 (93)

42 Ja, ofta (Varje vecka) Ja, ibland Nej, sällan eller aldrig ljud utifrån, t ex från trafik, industri eller tal/röster från angränsande rum? stegljud från angränsande rum? ljud från korridor? skrapljud från möbler? ljud från ventilationen? ljud från kranar, rör eller element? ljud från kopieringsmaskiner eller andra ekande ljud från tal och röster i rummet? svårighet att uppfatta tal i rummet (för dämpat)? 0% 50% 100% Figur 6.28 Enkätresultat Händer det att du besväras av följande ljud vid din arbetsplats Totalt sett är dock en stor del av de tillfrågade nöjda med ljudförhållandena, ca 70 %, (se figur 6.29). Mycket bra Varken bra eller dålig (accep-tabel) Mycket dålig Ganska bra Ganska dålig 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 6.29 Enkätresultat Hur tycker du ljudförhållandena i stort sett brukar vara vid din arbetsplats? 42 (93)

43 6.3 Ljusklimat Arbetsplatsenkät EcoEffect arbetsplatsenkäten innehåller även övergripande frågor med avseende på ljus. Vad beträffar ljusmiljön, så besväras mindre än 10 % av olika typer av ljus (se figur 6.30). Det är bra värden och speciellt med tanke på att det är ett glaskontor. Uppenbarligen fungerar regleringen av dagsljus med automatiskt styrda persienner och den frånvarostyrda och dagsljuskompenserade belysningen i stort sett tillfredställande. Dock besväras %, varav ca 1/5 sitter vid norrfasaden, ofta/ibland av solreflexer och för mycket direkt solinstrålning. Ingen besväras av bländande lampor i lokalen, flimrande lampor eller för kall eller för varm elbelysning. Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan eller aldrig För lite dagsljus För mycket direkt solinstrålning Solreflexer För svag elbelysning För stark elbelysning Bländande lampor i lokalen flimrande lampor För starka ljuskontraster För kall eller för varm elbelysning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.30 Enkätresultat Händer det att du besväras av följande problem med ljuset vid din arbetsplats Ett problem som kan uppstå i framförallt i ett glaskontor är problem att läsa bildskärmen. Enkätstudien visar att mindre än 5 % upplever ofta ögon- eller synproblem när de läser eller arbetar vid bildskärm (se figur 6.31). Ca 25 % upplever ibland ögon- eller synproblem. 43 (93)

44 Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan eller aldrig 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 6.31 Enkätresultat Har du ögon- eller synproblem när du läser eller arbetar vid bildskärm? Över 90 % anser att ljusförhållandena i stort sett bukar vara bra vid sin arbetsplats (se figur 6.32). Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåliga (Acceptabla) Ganska dåliga Mycket dåliga 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 6.32 Enkätresultat Hur tycker du att ljusförhållandena i stort sett brukar vara vid din arbetsplats? Ljusförhållandena upplevs som bra i de flesta utrymmena (se figur 6.33). Mer än 90 % bedömer ljusförhållandena som bra eller acceptabla. 44 (93)

45 Bra Accep-tabla Dåliga Fikarum/ pausrum Matsal Korridor Samman-trädesrum Övriga utrymmen Arbets-platsen som helhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6.33 Enkätresultat Hur bedömer du innemiljön i gemensamma utrymmen m a p Ljusförhållandena? Ljusmätning Mätningarna genomfördes Mätning med infallande dagsljus gjordes kl och persiennerna stod vågrätt, 90, mots fasad. Vädret var strålande sol med enstaka moln. Mätning utan infallande dagsljus men med belysning på gjordes kl Mätningarna är gjorda på en punkt under ett tillfälle. Anläggningen har varit i drift i ca 4 år (inflyttning skedde under hösten 2007). Ljuskällorna över arbetsplatserna är av fabrikat Osram med färgtemperatur 3000 K. Ljuskällorna i gångstråk är av blandade fabrikat och blandade färgtemperaturer, K. Nedan redovisas uppmätta värden samt mätpunkter. 45 (93)

46 Anm. Mätpunkt Belysningsstyrka (Lux) Arbetsplats Norr (cellkontor) Arbetsplats Söder 14 (kontorslandskap) Konferensbord (Norr) 2 Korridor Norr Korridor Söder Mätpunkt golv Norr Mätpunkt golv Söder Från fönster 0,5m ,5m ,5m Från fönster 0,5m ,5m ,5m Mot fasad Norr Mot fasad Söder Vitt papper arbetsyta Norr Vitt papper arbetsyta Söder Mätpunkt tak Norr Mätpunkt tak Söder Från fönster 0,5m ,5m ,5m Från fönster 0,5m ,5m Luminans (Candela/m²) 2,5m På armatur (ljusaste punkten) Platsarmatur Korridorsarm Vinkel: 45 från tak Vinkel: 45 från tak. Bredvid armatur (platsarmatur. Figur 6.34 Resultat av mätning av dagsljus och artificiell belysning (93)

47 Figur 6.35 Placering av mätpunkter. 47 (93)

48 Följande slutsatser kan bland annat dras av mätningen: Då mätningarna genomfördes var det strålande sol och enstaka moln på himlen och persiennerna stod i 90 vinkel mot fasaden. Eftersom mätningarna enbart gjorts vid ett tillfälle kan inga jämförelser mot andra väderförhållanden göras. Dock är det intressant att trots solavskärmning ligger ljusnivån på arbetsplatser, 864 lux (norr) och 1270 lux (söder) långt över rekommenderad nivå som är 500 lux. Dock är en högre ljusnivå på arbetsplatsen sällan ett irritationsmoment, eftersom det istället handlar om kontraster och luminanser som påverkar vår synupplevelse. Detta behandlas närmare under Utvärdering av visuell komfort på kontorsarbetsplats. Mätningarna på arbetsplats utan dagsljus men med belysning är även de över den rekommenderade nivån. Vid mätningen översteg mängden infallande dagsljus den belysningsstyrka som rekommenderas enligt SS-EN för belysning inomhus (500 lux), på en arbetsplats med knappt 60 % vid söderfasad och med knappt 40 % vid nordfasad. Ändå anger 4 av 6 personer vid söderfasad att de Alltid tänder platsorienterad (främst armaturer i tak) belysning och 4 av 6 personer vid nordfasad anger att de Ofta gör det. Detta kan förklaras med att när det är väldigt ljust ute upplever man ibland att det är mörkt/skumt inomhus, trots att det är ljusare än vad man faktiskt anses behöva. Kontrasten mellan inom- och utomhus blir för stor och man tänder den platsorienterade armaturen för att kompensera Enkät Hur upplevs det artificiella ljuset och dagsljuset på våra arbetsplatser? Totalt deltog 18 personer enkätundersökningen. Dessa var fördelade som följer: 6 personer per våningsplan 3, 4 och 6. Av dessa hade 2 st. arbetsplats vid nordfasad, 2 st. vid västerfasad samt 2 st. vid söderfasad. På frågan hur tycker du att belysningen som helhet är på din arbetsplats? svarade mer än 17 av 18 personer att den är bra (mycket bra, ganska bra) (se figur 6.36). Enligt arbetsplastenkäten så anser 90 % av den anställda (90 av 120) att ljusförhållandena i stort sett brukar vara bra vid sin arbetsplats. Färre än hälften av de 18 personerna, drygt 40 %, skulle vilja ha större möjlighet att styra belysningen eller kontrollera dagsljuset på sin arbetsplats (se fråga 6, figur 6.40) Mycket bra Ganska bra Neutral Ganska Dålig Mycket dålig 1. Hur tycker du att belysningen är som helhet är på din arbetsplats? Figur 6.36 Enkätresultat 48 (93)

49 På följdfrågan om vad man tycker om belysningen i det rum där man har sin arbetsplats svarade endast 1 person att det var för ljus, samtliga andra tillfrågade ansåg att belysningen var acceptabel (se figur 6.37) För mörk Något för mörk Acceptabel Något för ljus För ljus 2. Hur tycker du att belysningen är i rummet där du har din arbetsplats? Figur 6.37 Enkätresultat På frågan om man stördes av bländning eller reflektioner svarade endast 2 personer ja, och bländningen/reflektionen kom från takarmaturen (se figur 6.38). För hela kontoret anger ingen att det finns bländande lampor i lokalen (se arbetsplatsenkäten) Ja från takarmaturen Ja från bords/skrivbordslampa Figur 6.38 Enkätresultat Ja från armatur i gångstråk Nej 3. Störs du av bländning från någon av de lampor/ljuskällor som omger Din arbetsplats (flera alternativ är möjliga) På frågan kring ljusriktning ansåg samtliga utom 1 person som inte kunde bedöma en riktning, att riktningen var bra eller acceptabel (se figur 6.39). Då armaturer över i princip samtliga arbetsplatser i huset är placerade på samma sätt, i framkant av Ja från takarmaturen Ja från bords/skrivbordslampa Nej 4. Störs du av reflexter från någon av de lampor/ljuskällor som omger din arbetsplats? (flera alternativ är möjliga) 49 (93)

50 skrivbord samt bakom den som arbetar, bör detta anses vara en bra placering av armaturer Ljusriktningen är bra Acceptabel Ljusriktningen är dålig Kan ej bedöma en riktning på ljuset 5. Tycker du att ljuset från belysningen vid din arbetsplats i huvudsak har en bra riktning när du sitter/står och arbetar? Figur 6.39 Enkätresultat Vad gäller styrningen av belysningen över den egna arbetsplatsen svarar drygt 40 % att de skulle vilja ha större möjlighet att styra belysningen eller kontrollera dagsljuset på sin arbetsplats (se figur 6.40). Drygt 50 % anser sig vara nöjda med den lösning som finns idag, som innebär att styrning sker via aktiv tändning/släckning över 1-2 arbetsplatser samt automatisk släckning vid frånvaro. En person anger att han känner ett behov av att kunna styra belysningen mer men ser en kompletterande skrivbordslampa som en möjlighet till att kunna göra detta Ja ändra ljusstyrka (dimma) Figur 6.40 Enkätresultat Ja ändra riktning Ja skärma av dagsljus 6. Skulle du vilja kunna styra belysningen mer på din arbetsplats (flera alternativ är möjliga) Uppenbarligen ger belysningen en bra spridning av ljuset, åtminstone anger all 18 tillfrågade att belysningen inte ger några skuggeffekter (se figur 6.41). Nej 50 (93)

51 Belysningen ger skarpa skuggeffekter och jag besväras av dessa Belysningen ger skarpa skuggeffekter men jag besväras ej Belysningen ger inga skuggeffekter 7. Besväras du av skarpa skuggeffekter från belysningen i ditt arbetsrum eller vid din arbetsplats? Figur 6.41 Enkätresultat Två personer upplever reflexer på dataskärmen från belysningen (se figur 6.42). Enligt arbetsplatsenkäten upplever 6 av 120 besvär med ögon eller syn vid bildskärmen. Då datorskärmarna vid arbetsplatserna är av olika typ, ålder och kvalitet kan detta påverka svaren i frågan Belysninge ger reflexer på dataskärmen och jag besväras av dessa Figur 6.42 Enkätresultat Belysningen ger reflexer men jag besväras ej Belysningen ger inga reflexer på dataskärmen 8. Besväras du av att belysningen ger reflexer på din dataskärm? Mer än hälften av personerna tänder alltid eller ofta belysningen på sin arbetsplats (se figur 6.43). 1 person svarade alltid under vintertid och sällan under sommartid. Endast en av de tillfrågade personerna har en skrivbordslampa. Han sitter vid västerfasad och uppger att han ofta tänder den. 51 (93)

52 Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 9. Hur ofta tänder du platsorienterad belysning, i tak eller på skrivbord? Figur 6.43 Enkätresultat Endast 1 person anser att ljusets färg är för kall, övriga anser den vara neutral (se figur 6.44). Ljusfärgen på lysrören över arbetsplatser är 3000K För varmt Neutral För kallt 10. Vad anser du om ljusets färg? Figur 6.44 Enkätresultat Drygt 50 % (9 av 18) anser att de får lagom mycket dagsljus på sin plats (se figur 6.45). Enligt arbetsplatsenkäten upplever 6 av 120 det får för lite dagsljus på sin arbetsplats och 12 av 120 att de får för mycket direkt solinstrålning. 52 (93)

53 För mycket Något för mycket Lagom Något för lite För lite 11. Tycker du att du får för mycket eller för lite dagsljus vid din arbetsplats? Figur 6.45 Enkätresultat Jag upplever den inte alls Figur 6.46 Enkätresultat Funktionell Lång fördröjning Väsnas Irriterande 12. Hur upplever du persiennen och dess styrning? (fler alternativ får kryssas för) Knappt 30 % upplever persiennen som funktionell och 60 % upplever att den har lång fördröjning, att den väsnas eller är irriterande (se figur 6.46). Intressant är att även några personer som sitter vid nordfasad upplever att persiennen, som enbart finns på söder- och västfasad, väsnas eller är irriterande (se figur 6.47). 53 (93)

54 Jag upplever den inte alls Personer vid nordfasad Funktionell Lång fördröjning Väsnas Irriterande 12. Hur upplever du persiennen och dess styrning? (fler alternativ får kryssas för) Figur 6.47 Enkätresultat ja, reflektioner från omkringliggande hus stör Personer vid nordfasad ja, det är för ljust ja, annan anledning nej 13. Om du sitter vid norrfasaden, skulle du önska att det fanns persienner även där? Figur 6.48 Enkätresultat Hälften av de tillfrågade personerna som sitter vid nordfasad skulle önska att det fanns persienn även här (se figur 6.48). Enligt arbetsplatsenkäten upplever ca 10 % (av 120 personer), vid norrfasaden besvär ofta/ibland av solreflexer och för mycket direkt solinstrålning Utvärdering av visuell komfort på kontorsarbetsplats En visuell utvärdering av arbetsplats enligt Metod för utvärdering av visuell komfort på kontorsarbetsplatsen (del A) av Staffan Abrahamsson WSP Ljusdesign Stockholm, har genomförts på 3 arbetsplatser enligt följande: 1. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot öster, söderfasad 2. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot väster, söderfasad 3. Arbetsplats i cellkontor med blickriktning mot öster, norrfasad Utvärderingen genomfördes under vecka 33 kl på samtliga platser. 54 (93)

55 Metoden är ämnad att bedöma den visuella komforten i kontorsmiljö och skall ses som en del i helheten vid bedömning av arbetsmiljö. Del A fokuserar på själva arbetsplatsens arbetsfält (datorn) och dess omedelbara närmiljö. Utvärderingen består av fyra delar: Dator, bakgrund, Skrivbord/arbetsyta samt Belysning/Dagsljus. Mätningar av bland annat belysningsstyrka (lux) och luminans (candela/m²) ingår samt beskrivning av ytor och ljusförhållanden runt omkring ingår. Resultatet räknas fram med en total poäng enligt följande: >4 = bra miljö för att utföra synarbete på en kontorsarbetsplats försedd med dator 3-4 = acceptabel miljö, bör ses över om den ligger närmare tre än fyra 0-3 = undermålig visuell miljö för stadigvarande arbetsplats med dator Utvärderingarna utfördes vid två olika tillfällen, vid väderförhållande lätt molnighet och delvis sol samt jämn molnighet. Resultatet av utvärdering vid väderförhållande lätt molnighet och sol är enligt följande: 1. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot öster = 3,3 2. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot väster = 2,7 3. Arbetsplats i cellkontor på nordfasad med blickriktning mot öster = 4,0 Resultatet av utvärdering vid väderförhållande jämn molnighet är enligt följande: 1. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot öster = 3,1 2. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot väster = 2,5 3. Arbetsplats i cellkontor på nordfasad med blickriktning mot öster = 3,9 Detta ger ett medelvärde som följande: 1. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot öster = 3,2 2. Arbetsplats i kontorslandskap med blickriktning mot väster = 2,6 3. Arbetsplats i cellkontor på nordfasad med blickriktning mot öster = 3,95 Medelvärdet för arbetsplatser i huset slutar på 3,25 poäng vilket enligt ovan är en acceptabel miljö som bör ses över om den ligger närmare tre än fyra. En av de största anledningarna till att våra arbetsplatser i snitt endast anses acceptabla är att många av arbetsplatserna har mycket höga kontrastförhållanden. Till exempel har en arbetsplats i kontorslandskap vid söderfasad med blickriktning mot väster mycket stora skillnader i luminans mellan en ljus skärm (250 cd/m²), en mörk skärmvägg bakom (10 cd/m²) och himlen utanför fönstret (2000 cd/m²) uppmätt under en molnig dag. Ljusa skrivbordsytor/skärmar och mörka vertikala partier i direkt blickriktning samt stora fönster med utblick mot himlen innebär stora kontraster. Det är också en faktor, hur stor del av vårt synfält som upptas av höga luminanser. Detta kan upplevas som olika nivå av bländning och därmed upplevas störande och/eller ansträngande. 55 (93)

56 6.3.5 Behovet av solavskärmning vid nordfasad Mängden infallande dagsljus från norr överstiger i de flesta fall den mängd ljus som behövs på en arbetsplats enligt Ljus och Rum Planeringsguide för belysning inomhus. Hälften av de tillfrågade i enkäten, som satt vid nordfasad, skulle önska att det fanns solavskärmning även här, då man upplever det som för ljust och störande reflektioner från omkringliggande hus. På plan 5 upplever samtliga 6 personer som sitter i kontorslandskap vid nordfasad störningar av solljus/dagsljus. Problem uppstår när solen går ner samt när solen står lågt under vinterhalvåret. Solen reflekteras i datorskärmar alternativt reflekteras den i omkringliggande fasader och ger mycket irriterande reflektioner i ögon och på datorskärmar. Ett par personer hade lagt till kommentarer i enkäten: En person skriver att persiennerna funkar förvånansvärt bra men att de har en fördröjning med ca minuter, särskilt under vår och höst, som gör infallande solljus omöjliggör arbete vid datorskärm. Andra kommentarer är att persiennernas styrning sker upp och ner vid fel tillfälle och att de reagerar inte på morgonsol eller lågt stående vintersol. Då resultatet baseras på 6 personers svar, och underlaget därmed är för litet, går det inte att dra en säker slutsats. Dock kan man av ovanstående information anta att det skulle kunna vara tillräckligt med enklare invändig solavskärmning som dessutom var flyttbar för att anpassas efterhand. En möjlig lösning är panelgardiner eller vertikala lamellgardiner, likt de som finns i konferensrum mot nordfasad. 7 Slutsatser Projektet visar att det är möjligt att på ett effektivare sätt än vad som ofta är fallet, utnyttja den större tillgången till dagsljus och därmed minska elanvändningen för belysning. Detta samtidigt som den visuella komforten förbättras, ett bra termiskt inneklimat säkerställs hela året, samt en rimlig energianvändning uppnås, som är på samma nivå som för en modern kontorsbyggnad med traditionell glasandel. Den visuella komforten skulle dock kunna förbättras ytterligare med bl.a. en bländningsgardin på den uppglasade norrfasaden, bättre styrning av persiennerna eller komplettering med bländningsgardiner för att undvika ibland störande solreflexer och ibland för mycket direkt solinstrålning. Målsättningen vad avser energianvändningen har dock inte helt uppnåtts för låg/mellandelen av kontorsbyggnaden. Detta kan delvis förklaras med sämre verklig verkningsgrad på värmeåtervinningen på ventilationen (pga. batterivärmeväxlare istället för roterande värmeväxlare) än förutsatt vid projekteringen, annan verksamhetsprofil än antagen vid projekteringen, något sämre verkliga U-värden för fönsterna, snävare börvärden för inneklimatet än antaget, dock nattkyla som inte antogs vid projekteringen. Utvärderingen av energianvändningen visar att det dels kan vara svårt att få överenstämmelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning dels att bestämma om energikraven uppfyllts när verkliga driftsförhållanden avviker från ursprungligen antagna. Den senare byggda högdelen av kontorsbyggnaden har lägre energianvändning för värme bl.a. tack vare bättre värmeåtervinning med hjälp av roterande värmeväxlare. 56 (93)

57 Krav på låg energianvändning, bra inneklimat och bra visuell komfort uppfylls inte för en glaskontorsbyggnad utan ökade kostnader för noggrann projektering (avancerade energi-, inneklimat- och dagsljussimuleringar) och ökade investeringskostnader för fasaderna, jämfört med en byggnad med en traditionell fasad. Energikostnaderna blir inte lägre än för en bra traditionell byggnad. Om låg energianvändning eftersträvas, så kan det med nuvarande glasfasader endast uppnås med ytterligare minskad fönsterarea. Vid projektering av en glasfasad finns det många fallgropar, som om de inte undviks kan resultera i hög energianvändning, problem med inneklimat och visuell komfort. Mycket viktiga parametrar är storleken på glasandelen, g-värden (glas och solavskärmning), U-värden (glas och profiler), dagsljustransmittans (glas) och styrningen av glasfasaden (solavskärmning och ljusreglering). En byggnad med glasfasad är mycket känsligare för fel än en byggnad med traditionell fasad. Därför krävs stor noggrannhet vid projektering, byggande, idrifttagning och drift av byggnaden. Vad beträffar erfarenheterna av miljöklassning av befintlig byggnad, Miljöbyggnad, så föreslås några smärre ändringar 8 Referenser Blomsterberg, Å., Kontorsbyggnad i glas Uppföljning av energi, dagsljus och inneklimat för en kontorsbyggnad i glas under system- och bygghandlingsskedet Hamnplan i Malmö. Beställargruppen lokaler, Blomsterberg, Å., Möjligheter med kontorsbyggnader i glas i Norden - Energi och inneklimat. Energi och ByggnadsDesign, Arkitektur och byggd miljö, Lunds Tekniska Högskola, rapport EBD-R 08/20. Blomsterberg, Å., Lufttäthet i kontorsbyggnader - Mätningar och beräkningar. SBUF, Boverket, Miljöklassad byggnad Manual för befintlig byggnad. Utgåva version 2.0, intresseföreningen miljöklassad byggnads tekniska råd. Levin, P., Blomsterberg, Å, et al, Brukarindata för energiberäkningar i kontor vägledning. Svebyprogrammet. Persson, A., et al, Förbättrad energistatistik för lokaler Stegvis STIL Rapport för år 1 Inventering av kontor och förvaltningsbyggnader. Statens Energimyndighet. 9 Bilaga: Energi- och miljökrav/program enligt förslagshandlingarna. I detta program prioriteras - Ljus (effektivt utnyttjande av dagsljus för belysning) - Termisk komfort - Energianvändning 57 (93)

58 För att kunna använda dagsljuset som belysning måste det riktas om. Bäst är någon form av rörlig länkutrustning (persienner, en form). Det är viktigt att inte hindra dagsljuset på vintern. Men det kommer ändå att behövas avskärmning. Vistelsezonen Avstånd till golv, undre gräns Avstånd till golv, övre gräns Avstånd till yttre vägg Avstånd till innervägg Avstånd till ytterdörr, radiator, fönster 0,1 m 2,1 m 0,5 m 0,3 m 0,8 m Energianvändning För hela byggnaden. En lämplig kravnivå kan vara en total energianvändning (fjärrvärme + fjärrkyla + el för pumpar, fläktar etc. + el för belysning, PC etc.) på kwh/(m 2 år). BBR-förslag på nya byggregler ligger på 80 kwh/(m 2 år) exkl. hyresgästel. Kravet gäller totalnivån, delposterna kan avvika från värdena i tabellen. kwh/(m 2 år) Minkrav Målsättning Fjärrvärme Fjärrkyla Elanvändning för pumpar, fläktar etc. Elanvändning för belysning, PC etc Total elanvändning m 2 är uttryckt i LOA (SS ) Krav Elanvändning för ventilation, kw/m 3 /s 2,0 1,0 Lufttäthet Målsättning Beskrivning Krav Målsättning Kommentar Lufttäthet <1.8 l/(m² s) vid 50 Pa tryckskillnad <0.9 l/(m² s) vid 50 Pa tryckskillnad Avser klimatskärmen 58 (93)

59 Funktionskrav för rum Nedanstående funktionskrav avser vistelsezonen inom kontorsytan (kontorsrum, mötesrum etc.). Beskrivning Krav Målsättning Kommentarer Ljus: Solavskärmning mot direkt solljus. Länka in dagsljus och reglera belysningen Dagsljusfaktor min 1 % och max 5 % Belysning: Cellkontor: lux, < 12 W/m 2 elanvändning Korridorer: > 100 lux, < 6 W/m 2 elanvändning Kontorslandskap: lux, < 12 W/m 2 elanvändning färgåtergivningsindex (Ra-index) > 85 luminansfördelning arbetsmaterial : närmaste omgivningen : omgivande ytor 10 : 3 : 1 Luminans inom det normala synfältet < 1000 cd/m 2 Utanför det normala synfältet < 2000 cd/m 2 Bibehålla utblick Dagsljusfaktor min 2 % och max 10 % Cellkontor: lux, < 10 W/m 2, elanvändning Korridorer: > 100 lux, < 6 W/m 2 elanvändning Kontorslandskap: lux, < 10 W/m 2 elanvändning färgåtergivningsindex (Ra-index) > 85 ett mer dagsljuslikt spektra luminansfördelning arbetsmaterial : närmaste omgivningen : omgivande ytor 5 : 3 : 1 Kraven är tillämpbara under kontorstid Elanvändningen, tid och effekt, kan minskas vid rätt utnyttjande av dagsljus! Se nyaeustandarden SS- EN Minimera stand-by förluster 59 (93)

60 Beskrivning Krav Målsättning Kommentarer Internvärme: Från kontorsutrustning < 20 W/m 2 från PC + bildskärm: < 125 W dvs. < 5 W/m 2 om 25 m 2 /person från kontorskopieringsmaskin: < 400 W dvs. < 1 W/m 2 från laserskrivare: 50 W dvs. < 2 W/m 2 från serverrum < 5000 W från personer: 4 W/m 2 (100 W/person) Ventilation: > 0,35 l/sm 2 + > 7 l/sperson, luftutbyteseffektivitet > 40 % Relativ luftfuktighet: 0,35 l/sm l/sperson, luftutbyteseffektivitet > 40 % % % Ingen be/avfuktning är aktuell, vilket kan innebära att kravet inte alltid uppfylls Luftkvalitet: < 1000 ppm CO 2 < 1000 ppm CO 2, men kortare perioder högre CO 2 > 1000 ppm max 500 kppmtimmar Termisk komfort: Lufttemperatur minimum S 22 C och maximum S 24-26ºC, lufthastighet v < 0.15 m/s Strålningstemperaturasymmetri v från vertikala ytor < 10 K Vertikal lufttemperaturskillnad v mellan 1,1 och 0.1 m < 3 K 90 % av tiden PPD < 10 % 90 % av tiden -0.5 < PMV < 0.5 Operativ temperatur C (100 timmar > 27 C under sommaren) lufthastighet < 0.15 m/s, vinter < 0.25 m/s sommar S sommarförhållande med kläder motsvarande 0,5 clo är antagna 60 (93)

61 v vinterförhållande med kläder motsvarande 1 clo är antagna 10 Bilaga Indata IDA-körning Ursprunglig körning enligt BELOK-rapport (Blomsterberg 2007). Ursprunglig körning under projektering Körning för 2010 Allmänt Antal personer i kontoret: 431 Drifttid ventilation: vardagar kl på hel fart, övrig tid 10%, lördagar 10% dygnet runt, söndagar 10% dygnet runt 188 personer Drifttid ventilation: WSPs del av byggnaden vardagar och lördagsöndag , samt övrig del av byggnaden vardagar och lördag-söndag , övrig tid gäller mycket lägre ventilation. Grundflöde ventilation: 10 l/(s och person) 12 l/(s och person) Tilluftstemperatur: 16 C till 19 C Tilluftstemperatur: 14 C till 20 C Solavskärmning referensbyggnad: persienn styrning: IDA räknar med att solavskärmningen är på när infallande solljus genererar mer än 100 W/m 2 på fönsterytan. Belysning: alltid på under kontorstid Börvärde lufttemperatur värme: + 22,5 C Solavskärmning referensbyggnad: persienn styrning: IDA räknar med att solavskärmningen är på när infallande solljus genererar mer än 100 W/m 2 på fönsterytan. Dagsljuskompensation söderfasad, samt alla armaturer frånvarosläckning, Börvärde lufttemperatur värme: + 21,5 C Börvärde lufttemperatur kyla: + 24,5 C Börvärde lufttemperatur kyla: + 22,5 C Beräknad värme: fjärrvärme Beräknad kyla: fjärrkyla Antagna internlaster i cellkontor Kontorstid vardagar: Kl och PC 125 W Belysning 8 W/m 2 Personvärme 108 W/person Internlaster totalt Fjärrvärme Kylaggregat och frikyla Kontorstid vardagar: Kl Se hyresgästel, nedan uppskattat 13 kwh/m² (Atemp) Personvärme 108 W/person 61 (93)

62 Utöver PC tillkommer faxar, kopieringsmaskiner och skrivare. För hela byggnaden antas beläggningen under kontorstid vara 80 %. Icke kontorstid antas 15 % av elanvändningen för kontorsutsättningen finnas kvar pga. tomgångsförluster. För alla beräkningsfall har antagits belysningen är på under kontorstid, oavsett tillgång till dagsljus eller närvaro. Kyla serverrum ingår, schablonpåslag Fönster: max area = 53 % av fasadarean (se tabell 5.2), max U-värde = 1,1 W/m²K (för dubbelfasad gäller värdet för: vinter med stängd spalt, enkelglas i yttre fasaden, naturligt ventilerad spalt), min dagsljustransmittans = 55 %, dagsljusfaktor min 2 % och max 10 %. Dubbelfasadens (glasdelens) U-värde, med helt oventilerad spalt och persiennerna uppdragna har beräknats till 0,9 W/m 2 K dvs. för glasmitt. Om spalten är något ventilerad pga. 2 % öppningsarea i ytterglaset (vilket gäller för Preconals förslag) kan U-värdet försämras till ca 1,0 W/m 2 K. Med antagandet att profilernas U-värde är 2,0 W/m 2 K blir fönster U-värdet 1,2 W/m 2 K, vilket innebär att kravet på 1,1 inte uppfylls. Solavskärmning mot söder, väster och öster: max solenergitransmittans för glas + solavskärmning dvs. system g- värde = 0,1. Värmeåtervinning på luft: verkningsgrad = 70 % eller 75 %. Ventilation: medel SFP = 2,0 kw/m3/s Byggnads, U-värde (Wm -2 K -1 )del Yttervägg 0.22 Källarbjälklag 0.32 Takbjälklag 0.12 Närvaro under kontorstid 8-17, 60 % Icke kontorstid antas 12 % av medeleleffekten för kontorsutrustning och belysning, enligt en veckas decembermätning Kyla serverrum ingår i uppmätt el till kyla, beräknas separat U-värde för DSF är förmodligen är 1,2 W/m²K och för norrfasaden 1,3 W/m²K. Profilen har ett U-värde på 2,1 W/m²K och utgör 9,3 % av fönsterarean. Vanlig reguladetri ger Uglas på 1,11 och 1,21 resp. inkl. linjeförluster för glaset. Samma 45 % 2,5 Samma Samma Samma 62 (93)

63 11 Bilaga Ljusenkät 1 Hur tycker Du att belysningen är i rummet där du har din arbetsplats? för mörk något för mörk acceptabel något för ljus alldeles för ljus 2 Hur tycker du att belysningen som helhet är på din arbetsplats? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig/acceptabel Ganska dålig Mycket dålig 3 Störs Du av reflexer från någon av de lampor/ljuskällor som omger Din arbetsplats (flera alternativ får kryssas för)? Ja från takarmaturen Ja från bords- eller skrivbordslampa Nej Tycker Du att väggar och möbler i ditt arbetsrum är så ljusa att de upplevs som bländande? Tycker Du att ljuset från belysningen vid Din arbetsplats i huvudsak har en bra riktning när du sitter/står och arbetar? Skulle Du vilja kunna styra belysningen mer på Din arbetsplats? (flera alternativ får kryssas för)? Ja mycket bländande Ja, något bländande Vet ej Nej inte alls bländande För mörka Ljusriktningen är bra Acceptabel Ljusriktningen är dålig Kan ej bedöma någon riktning på ljuset Ja ändra ljusstyrka (dimma) Ja ändra riktning Ja skärma av dagsljus Nej 63 (93)

64 7 Besväras Du av skarpa skuggeffekter från belysningen i Ditt arbetsrum eller vid Din arbetsplats? Belysningen ger skarpa skuggeffekter och jag besväras av dessa Belysningen ger skarpa skuggeffekter men jag besväras ej Belysningen ger inga skuggeffekter 8 Besväras Du av att belysningen ger reflexer på Din dataskärm? Belysningen ger reflexer på dataskärmen och jag besväras av dessa Belysningen ger reflexer på dataskärmen men jag besväras ej Belysningen ger inga reflexer på dataskärmen Saknar dator vid min arbetsplats 9 Tycker Du att du får för mycket eller för lite dagsljus vid Din arbetsplats? För mycket Något för mycket Lagom Något för litet För lite Hur upplever du persiennen och dess styrning? (flera alternativ får kryssas för)? Hur ofta tänder du platsorienterad belysning, i tak eller på skrivbord? Om du sitter vid norrfasaden, skulle Du önska att det fanns persienner även där? Jag upplever den inte alls Funktionell Lång fördröjning Väsnas Irriterande Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Ja, reflektioner från om kringliggande hus stör Ja, det är för ljust Ja, annan anledning 64 (93)

65 Nej 13 Vad anser du om ljusets färg? För varmt Neutral För kallt 65 (93)

66 12 Bilaga Miljöklassning av Sjömannen (93)

67 67 (93)

68 68 (93)

69 69 (93)

70 70 (93)

71 71 (93)

72 72 (93)

73 73 (93)

74 74 (93)

75 75 (93)

76 76 (93)

77 77 (93)

78 78 (93)

79 79 (93)

80 Bilaga 2 Värmeförlusttal Hans Wetterlund, Värmeförlusttalet har beräknats med hjälp av IDA ICE. Lufttemperaturen inne är satt till 22,5 C : Garagen finns med eftersom de är uppvärmda med värmd tilluft (fyra luftvärmare). VFT=20 ( W/9172 m²a temp, A temp enligt IDA-modellen) Exkl. garage blir VFT= 21,5 ( W/8573 m²a temp, A temp i den färdiga byggnaden). Bilaga 3 Solvärmelasttal Åke Blomsterberg, Beräkningen gjord för WSPs storkontor plan 4 mot söder (mellan tysta rummet Mount Everest och vägg till grannkontoret). Detta rum bedöms vara mest kritiskt. Plan 3 5 innehåller kontorsrum och mötesrum. De tre planen är likadana. Plan 1 och 2 innehåller framförallt mötesrum. Söder-, väster- och österfasad är försedda med effektiv solavskärmning i form av yttre (i en dubbelskalsfasad) automatiskt styrda persienner. Söderfasaden har störst andel glas, fönsterandelen av fasadarean är 75 %. Glasfasad: profilandel (5,1 cm + 9,3 cm + 5,1 cm + 9,3 cm)/540 cm = 0,053 dvs. glasandel 0,947 Glasfasad: glashöjd = 2,91 m Glasfasad: glasarea (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 2,91m x 0,947 m = 77,16 m² Golvarea: (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 6,4 m + 4 m x 4,15 m + 2,8 x 4,15 m = 207,4 m² Solvärmelasttal = 800 x 0,1 x (77,16/207,4) = 29,8 W/m² där g-värdet inkluderar persienn och glas Bilaga 4 Energislag 80 (93)

81 Bilaga 5 Bedömning av ljudmiljö i WSPs kontor Åke Blomsterberg och Annika Hansson, WPS, Med stängda fönster går det knappt att höra trafikljud när det i övrigt är tyst i rummet. När det är tyst i rummet går det inte att höra installationsljud om man lyssnar efter det. Det märks inte när ventilationen stängs av på kvällen. Svagt ljud hörs vid normal samtalston från angränsande rum men innehållet i samtalet går ej att uppfatta. Inget ljud hörs ovanför rummet vid flytt av möbler och från personer med hårda klackar. 81 (93)

82 82 (93)

83 83 (93)

84 84 (93)

85 Bilaga 8 Luftkvalitet - Trafikföroreningar Resultat Diffusionsprovtagare 85 (93)

86 Uppdragsnr Analysuppdrag 3734 WSP StatId Station Starttid Stopptid Mötesrum, hörna NV, plan 3 Reception plan Sydamerika : : :05 Temp C NO 2 µg/m 3 STP :15 21,0 7, :22 21,0 7, :25 21,0 8,22 Bilaga 10 Termiskt klimat vinter - Transmissionsfaktor Åke Blomsterberg, Beräkningen gjord för WPSs storkontor plan 4 mot söder (mellan tysta rummet Mount Everest och vägg till grannkontoret dvs. ungefär mitt i byggnaden). Plan 3 5 innehåller kontorsrum och mötesrum. De tre planen är likadana. Plan 1 och 2 innehåller mötesrum. Söderfasaden har störst andel glas, fönsterandelen av fasadarean är ca 75 %, vilket inifrån sett innebär fönster från tak till golv, eftersom fönstren är 3 m hög och mellanbjälklag med undertak bygger 1 m. Norrfasaden har en fönsterandel av fasadarean på ca 50 %, vilket innebär att det i en del av rummen finns en fönsterbröstning och i andra rum inte. Glasfasad: profilandel (5,1 cm + 9,3 cm + 5,1 cm + 9,3 cm)/540 cm = 0,053 dvs. glasandel 0,947 Glasfasad: glashöjd = 2,91 m Glasfasad: glasarea (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 2,91m x 0,947 m = 77,16 m² Glasfasad: fönsterarea 77,16/0,947 = 81,5 m² Golvarea: (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 6,4 m + 4 m x 4,15 m + 2,8 x 4,15 m = 207,4 m² U-värde glas = 1,1 W/m²K Transmissionsfaktor = 81,5/207,4 x 1,1 = 0,43 Bilaga 11 Termiskt klimat sommar - Solvärmefaktor Åke Blomsterberg, Beräkningen gjord för WSPs storkontor plan 4 mot söder (mellan tysta rummet Mount Everest och vägg till grannkontoret). Detta rum bedöms vara mest kritiskt. Plan 3 5 innehåller kontorsrum och mötesrum. De tre planen är likadana. Plan 1 och 2 innehåller mötesrum. Söder-, väster- och österfasad är försedda med effektiv 86 (93)

87 solavskärmning i form av yttre (i en dubbelskalsfasad) automatiskt styrda persienner. Söderfasaden har störst andel glas, fönsterandelen av fasadarean är 75 %. Glasfasad: profilandel (5,1 cm + 9,3 cm + 5,1 cm + 9,3 cm)/540 cm = 0,053 dvs. glasandel 0,947 Glasfasad: glashöjd = 2,91 m Glasfasad: glasarea (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 2,91m x 0,947 m = 77,16 m² Golvarea: (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 6,4 m + 4 m x 4,15 m + 2,8 x 4,15 m = 207,4 m² Solvärmefaktor = 0,1 x 77,16/207,4 = 0,037 där g-värdet inkluderar persienn och glas Bilaga 12 Dagsljus - Fönsterglasandel Åke Blomsterberg, Beräkningen gjord för WPSs storkontor plan 4 mot söder (mellan tysta rummet Mount Everest och vägg till grannkontoret), samt ett cellkontor mot norr liten fönsterarea. Dessa två rum bedöms vara mest kritiska. Plan 3 5 innehåller kontorsrum och mötesrum. De tre planen är likadana. Plan 1 och 2 innehåller mötesrum. Söder-, väster- och österfasad är försedda med effektiv solavskärmning i form av yttre (i en dubbelskalsfasad) automatiskt styrda persienner. Söderfasaden har störst andel glas och solskyddsglas, fönsterandelen av fasadarean är 75 %. Norrfasaden har inte solskyddsglas. Storkontor Glasfasad: glashöjd = 2,91 m Glasfasad: glasarea (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 2,91m x 0,947 m = 77,16 m² Golvarea: (1,2 m + 4 x 5,4 + 5,2 m) x 6,4 m + 4 m x 4,15 m + 2,8 x 4,15 m = 207,4 m² AF = 100 x 77,16/207,4 = 37 Cellkontor Glasarea: (0,6 m + 1,08 m) x 2,2 m = 3,696 m² Golvarea: 3,9 m x 2,6 m = 10,14 m² AF = 100 x 3,696/10,14 = (93)

88 Bilaga 13 Tappvarmvattentemperatur Appendix - Tappvattentemperatur Mätresultat Mätdatum: Mätning utförd av: Emma Karlsson, Jens Åkesson Tappställe: Mätvärde efter 10 sek: Mätvärde efter 30 sek: Mätvärde efter 60 sek: Kallvatten [ C] Varmvatten [ C] Kallvatten [ C] Varmvatten [ C] Kallvatten [ C] Varmvatten [ C] WC Plan 1 19,4 23,1 17,8 50, ,0 WC Plan 1 17,8 23,4 16,7 51,2 16,3 54,9 HWC Plan 2 20,0 42,0 16,8 55,8 16,2 57,0 Kök Plan 2 18,8 47,4 16,4 50,6 16,2 51,1 WC Plan 3 17,5 47,4 16,4 51,8 16,1 52,8 Kök Plan 3 17,6 42,9 16,1 52,7 15,9 59,9 WC Plan 4 17,7 45,5 16,4 51,0 16,2 51,9 Kök Plan 4 18,4 36,2 16,4 56,3 16,0 57,4 WC Plan 5 20,0 42,0 18,6 57,5 17,8 59,5 Kök 17,5 45,1 16,3 55,3 16,1 56,3 Kommentar: Bilaga 15 Beräkning av operativ temperatur, solvärmefaktor och dagsljusfaktor för Sjömannen 1 Hans Wetterlund, Inledning Beräkningarna är genomförda med IDA ICE 4.0 och för sommarfallet med klimat från Köpenhamn, ett normalår. Termiskt klimat vinter alternativ 2 max- och mintemperaturer Temperaturer beräknade för typiska rum, kontorslandskap. Ingen solinstrålning är medräknad. DVUT = -13,9 C. Börvärde lufttemperatur värme = 21 C. Minimum lufttemperatur Minimum yttemperatur Yttemperatur tak 21,0 C 16,5 C (fönster) 20,5 C 88 (93)

89 Yttemperatur golv Total beräknad operativ temperatur Tabell 1. Termiskt klimat vinter 19,5 C 20,7 C C Last day of simulation: Mean air temperature, Deg-C Operative temperature, Deg-C Figur 1. Beräknad operativ temperatur i typiskt rum, vinterdag. 89 (93)

90 Solvärmefaktor, SVF De mest typiska rummen är del av kontorslandskap åt sydväst. Under den varmaste 7-dagarsperioden i juli blir inomhustemperaturen enligt nedan figur. Figuren visar att kriteriet P26 klarar sig alla arbetstimmar under denna period. Börvärde lufttemperatur kyla = 24,5 C. (GULD) C 24.4 Week: from to Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun Mean air temperature, Deg-C Operative temperature, Deg-C Figur2. Inomhustemperatur i kontorslandskap (en meter från glasfasaden) andra veckan i juli. f4 S N 6.0 m f1c f1b f1a f2 f3 Kontorslandskap plan 3. Gubben sitter 1 m in från sydvästra hörnet 90 (93)

91 28. Week: from to Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun Outside air dry-bulb temperature, Deg-C Figur 3. Utomhustemperaturen andra veckan i juli. Dagsljusfaktor Dagsljusfaktorn skall beräknas för en mulen dag, bara diffust solljus. Representativ tid på året är vårdagjämning, 20 mars. Dagsljusfaktorn är förhållandet mellan dagsljuset inne på en representativ plats och dagsljuset ute. Dagsljusnivå _ inne Dagsljusfaktorn beräknas enligt D = 100 % Dagsljusnivå _ ute Lux Date: Outside daylight, Lux Figur 5. Ljusstyrka ute den aktuella dagen 91 (93)

92 Lux Date: Daylight at desktop (at first occupant), lx Figur 6. Ljusstyrka inne den aktuella dagen 520 D = 100 = 3,6 (GULD) Dagsljusfaktorn är beräknad i det mörkaste hörnet av kontorslandskapet. N 6.0 m f1c S f1b f1a f4 f3 Kontorslandskap plan 3. Gubben sitter i mörkaste delen f2 92 (93)