Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Transkript

1 Bilaga Energi TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1

2 Bilaga: Energi, Tekniska anvisningar Juni 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningar i projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

3 Innehåll Allmänt 4 Energimål 4 Energiberäkning 5 LCC 5 Verifiering 5 Riktlinjer energiberäkning 5 Förutsättningar för energiberäkningen 6 Riktlinjer energiverifiering 8 Kontinuerlig övervakning av drift 8 Vad som ska mätas 9 Mätplan 11

4 Allmänt 01 Utöver bygglagstiftningen med tillhörande författningar ska fastighetsförvaltningens energimål följas. Fastighetsförvaltningens krav ska jobbas in på samma sätt som lagkrav. Vid speciella omständigheter kan avvikelser medges. Avvikelser ska dokumenteras med skriftligt godkännande från fastighetsförvaltningen. Vad byggnadens beräknade och verkliga energianvändning blir beror på beslut inom mer eller mindre samtliga projekteringsdiscipliner. God energihushållning uppnås genom noggrann projektering med hänsyn till de projekterade systemens samverkande påverkan. Detta gäller såväl energi- och effektbehov som driftskostnad och miljöbelastning. En energisamordnare ska finnas med genom hela projektet. Se projekteringsanvisningarnas bilagor Rollbeskrivning energi och Fastställda värden. Energimål 01 Från och med 1 januari 2019 ställs kraven på energiprestanda i BBR, Boverkets Byggregler, som byggnadens primärenergital, istället för som tidigare byggnadens specifika energianvändning. För fullständig beskrivning hänvisas till BBR kapitel 9 Energihushållning. Nedan följer en förenklad definition. Byggnadens energianvändning (E bea ) är den energi som vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Den benämns ofta köpt energi. Tidigare energikrav i BBR på specifik energianvändning, avsåg denna energimängd fördelad på tempererad golvarea, A temp. Byggnadens primärenergital (EP pet ) är ett annat värde för att beskriva byggnadens energiprestanda. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (F geo ), multiplicerat med primärenergifaktorn för respektive energibärare och fördelat på tempererad golvarea, A temp. 4

5 Utöver aktuella krav i BBR har fastighetsförvaltningen egna interna energimål. Dessa finns uttryckta i projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden. 02 Energiberäkning Energiberäkningarna, utan påslag av säkerhetsmarginal, ska visa att byggnaden klarar energimålen, både vad gäller primärenergital och verksamhetsenergi. Energiberäkningarna ska utöver redovisning mot BBR-krav också tydligt redovisa byggnadens energianvändning (E bea ) det vill säga den köpta energin. För rekommendationer kring indata se kapitel Riktlinjer energiberäkning. 03 LCC För systemval med stor påverkan på energianvändningen ska LCC, livscykelkostnadsanalys användas som beslutsunderlag. Förutsättningar för LCC anges i projekteringsanvisningarnas bilaga Riktlinjer LCC. Vilka LCC-beräkningar som ska göras i respektive projekt beslutas av projektledare och energisamordnare gemensamt. 04 Verifiering Byggnadens energianvändning, inklusive verksamhetsenergi, ska stämmas av löpande, vid driftuppföljningsmöte 2 gånger/år, samt verifieras i drift inom 2 år efter byggnadens färdigställande, då också primärenergitalet verifieras. Förutsättningarna för verifiering av energiprestanda anges i kapitel Riktlinjer energiverifiering. Riktlinjer energiberäkning 01 Tidigt i projekteringsprocessen ska en energiberäkning genomföras som visar att byggnaden klarar lagenliga energikrav och fastighetsförvaltningens energimål. Energiberäkningar ska göras enligt den metodik som beskrivs i det här dokumentet, med ett dynamiskt energiberäkningssystem, typ IDA ICE eller VIP Energy. 5

6 Beräkning och verifiering ska utföras med normalt brukande enligt Boverkets föreskrifter om allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2017:6, BEN 2). Här benämnt BEN Förutsättningar för energiberäkningen Energiberäkningar ska utföras baserat på projekterade värden och tekniska egenskaper vid verklig drift. Osäkra indata bör hanteras med motiverade säkerhetspåslag eller känslighetsanalyser. I det här dokumentet redovisas de specifika förutsättningar som gäller för hur energiberäkningen ska hanteras. Boverkets författning BEN gäller för att fastställa en byggnads energiprestanda. BEN innehåller föreskrifter och allmänna råd om hur byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår fastställs genom beräkning eller genom mätning. BEN ska tillämpas när man vid bygglovsansökan ska verifiera att en byggnad uppfyller krav på energiprestanda i BBR eller när man ska fastställa en byggnads energiprestanda i en energideklaration. Typ Värde Säkerhetsmarginal - Känslighetsanalyser - Ventilationstillägg till energikrav i BBR Enligt BBR Beskrivning Energiberäkningen ska visa att fastighetsförvaltningens energimål uppfylls. Projektering för att uppfylla fastighetsförvaltningens energimål innebär att byggnaden har en projekterad säkerhetsmarginal mot energikraven i BBR. Energisamordnare och projektledare ansvarar för att komma överens om vilka känslighetsanalyser som är lämpliga för det aktuella energiberäkningsprojektet. BBRs krav för lokaler (primärenergital och maximal installerad effekt) får höjas med ett ventilationstillägg då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s, m 2. Ventilationstillägget ska baseras på det hygieniska medelluftflödet och aktuell drifttid. Det baseras alltså inte på det utökade luftflöde som kan behövas för att värma eller kyla byggnaden. Tillägget kan lämpligtvis beräknas med hjälp av Excelsnurra på Förtydligande: Tillägg till BBRs krav på energiprestanda för flerbostadshus och lokaler får, enligt BBR, göras om det finns hygieniska motiv till ett uteluftsflöde som är högre än 0,35 l/s, m 2. Tillägget beräknas enligt anvisning i kapitel 9:2 i BBR. 6

7 Typ Värde Inomhustemperatur lokaler Enligt projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden. Inomhustemperatur bostäder Enligt BEN 2 U-värde på byggnadsdelar och fönster i klimatskalet. Köldbryggor Enligt BBR, krav på maximal genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) Lufttäthet Enligt Tekniska anvisningar Arkitektur och Konstruktion Dagsljuskrav Enligt BBR (eller hänvisa till Tekniska anvisningar Arkitektur och Konstruktion) Termisk komfort (vinter och sommar) - VVC-förluster Rörisolering enligt Tekniska anvisningar för värme- och sanitetsanläggningar Beskrivning Energiberäkningar för lokaler ska baseras på de inomhustemperaturer som byggnaden projekteras för, med hänsyn till varierade börvärden. Fastighetsförvaltningen har definierat vilka lufttemperaturer inomhus som gäller för olika typer av verksamheter och lokaler. Se projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden. Vårdboende, LSS-boende och boendelägenheter ska uppfylla energikraven för bostäder. För bostäder finns angivet i BEN 2 vilken inomhustemperatur som ska användas i energiberäkningen som ska jämföras mot kraven i BBR. Energiberäkningen ska baseras på projekterade U-värden och beräknade värden på köldbryggor. I inledande skeden får ett påslag på 30 % av transmissionsförlusterna göras istället för att beräkna köldbryggor. Energiberäkningen ska uppdateras med uppmätta värden i relationshandlingsskede. Ansvaret för att projektet klarar dagsljuskraven ligger på arkitekten. Se till att uppfyllandet av dagsljuskraven inte innebär problem med värmeförluster vintertid eller solvärmelaster övriga tider på året. Säkerställ för det aktuella projektet var ansvaret ligger att redovisa hur de termiska komfortkraven uppfylls. VCC-förlusterna ska beräknas baserat på planlösning och rörlängder. 7

8 Typ Värde Brukarindata (lokaler) Baseras på aktuell verksamhet, utom vad gäller tappvarmvatten som ska antas till 2 kwh/ m 2 A temp, år Brukarindata (bostäder) Enligt BEN Vädring 4 kwh/m 2 A temp, år Beskrivning I tidiga skeden, om det inte finns möjlighet att få fram uppgifter om brukarindata, kan standardiserade värden, enligt tabell 2:4-2:7 i BEN 2, användas. Tabell 2:1 för småhus och tabell 2:2 för flerbostadshus, BEN 2. Enligt allmänt råd i BEN 2. Vädringspåslag ska göras. Annat värde än angivet ska motiveras. Riktlinjer energiverifiering 01 Dessa riktlinjer är baserade på Mätföreskrifter från Sveby. Riktlinjerna beskriver vilka parametrar som ska kontrolleras för att kunna verifiera byggnadens energiprestanda, samt hur och när denna mätning ska göras. Energianvändningen inklusive användningen av verksamhetsel ska verifieras efter 2 års drifttid. 02 Kontinuerlig övervakning av drift Energianvändningen ska verifieras både för att bekräfta funktionaliteten och energiprestandan i den inledande och fortlöpande driften, och för att styrka att lagkraven uppfylls. Det är av denna anledning viktigt att redan vid idrifttagningsskedet ha installerat de mätare som behövs för att direkt komma igång med övervakningen. Det är byggherrens ansvar att följa upp energiprestandan för att visa att lagkraven i BBR uppfylls. Det kan göras med uppmätta värden eller med en beräkning på relationshandlingen. Byggherren har också krav på sig att energideklarera byggnaden. Energideklarationen ska i normalfallet användas 8

9 för att verifiera att lagkraven i BBR uppfylls. Fastighetsförvaltningen ser gärna att energideklarationen innehåller kvalitativa förslag på energibesparande åtgärder, för att identifiera möjligheter att förbättra byggnadens energiprestanda. Verifieringen förutsätter en noga genomtänkt mätplan och en metod för kontinuerlig övervakning av driften baserat på dessa mätare. 03 Vad som ska mätas Mätare för värme inklusive tappvarmvatten Energi för uppvärmning och tappvattenvärmning ska mätas per byggnad och energislag. Om flera byggnader har gemensam undercentral ska undermätare installeras för att kunna fördela energianvändningen mellan byggnaderna. Om byggnaden värms med el (till exempel någon slags värmepump) ska en separat mätare mäta den el som går åt till uppvärmning, skilt från övrig drift- och fastighetsel (se nedan). Det underlättar vid verifieringen om det finns separat mätning av energi till uppvärmning av tappvarmvatten. Egengenererad värme ska mätas. Den värme som produceras och som kan användas i byggnaden (momentant) belastar inte energianvändningen i jämförelse mot krav i BBR. Mätare för kyla Energi för kyla ska mätas per byggnad och energislag. Om flera byggnader har gemensam undercentral ska undermätare installeras för att kunna fördela energianvändningen mellan byggnaderna. Om byggnaden värms med el (till exempel någon slags värmepump) kan el till komfortkyla mätas på samma mätare som byggnadens driftel. Om byggnaden värms med annat energislag ska separat mätare för kyla mäta el till kyla skilt från övrig drift- och fastighetsel. Energi för processkyla (alltså kylinstallationer som är till för att kyla bort värmeöverskott från processenergi) ska mätas separat. Mätare för tappvarmvatten Om mätning av energin för uppvärmning av tappvarmvatten saknas, ska varmvattenvolymen [m 3 ] mätas med flödesmätare, för att kunna beräkna andelen av uppvärmningsenergin som går åt till tappvarmvatten. 9

10 Det kan även finnas anledning att mäta inkommande temperatur på kallvatten för att kunna bekräfta den beräknade andelen uppvärmningsenergi. Mätare för el Den el som rör byggnadens drift, det vill säga fastighetselen, ska mätas per byggnad. Det är viktigt att det går att skilja på vad som är fastighetsel respektive hushålls- eller verksamhetsel. För gränsdragning mellan fastighetsel respektive hushålls- eller verksamhetsel se Boverkets Gränsdragningslista. För elinstallationer som tillhör kategorin hushålls- eller verksamhetsel men som mäts på fastighetselmätare (eller tvärt om) gäller att: Om elinstallationen förväntas ha en årlig energianvändning på mer än 3 kwh/m 2 A temp ska den mätas separat. Om elinstallationen förväntas ha en årlig energianvändning på mindre än 3 kwh/m 2 A temp kan schablonvärden baserade på installerad effekt och användningstid användas för korrigering, dock under förutsättning att den totala energianvändningen av dessa schablonanvändare tillsammans inte överstiger 20 % av byggnadens energiprestanda. Egengenererad el ska mätas. Den el som produceras och som inte kan användas i byggnaden (momentant) får inte räknas av mot energianvändningen i jämförelse mot krav i BBR. För byggnader som värms med el, eller i byggnader med annat uppvärmningssätt där den egengenererade elen på årsbasis beräknas att överstiga användningen av fastighetsel, måste mätningen ske på timsnivå för att kunna avgöra vilka producerade kwh som får tillgodoräknas energianvändningen (momentan användning) i jämförelse mot krav i BBR, genom att jämföra timvärden på den egengenererade elen mot timvärden på fastighetselen. Kompletterande mätare för verifiering, korrigering och normalisering Uppmätt tempererad golvarea, A temp, från energiberäkningsmodellen ska verifieras mot ritningsunderlaget och bekräftas mot zonindelning modellerade driftförutsättningar. För att korrigera för normalt brukande bör följande användning mätas eller på annat sätt verifieras: Uteluftsflödet i lokaler med högre uteluftsflöde än 0,35 l/s, m 2, för att räkna fram genomsnittligt flöde. Flödet mäts både under drifttid och utanför drifttid. 10

11 innetemperaturen vinter och sommar drifttider för tekniska system och brukande tillförd energi som utgörs av värmetillskott från återvunnen värme ur processenergi Om möjligt mäts eller verifieras även: vädring verksamhets- och/eller hushållsenergi 04 Mätplan Entreprenören ska upprätta en mätplan där de mätare som används för att verifiera energiprestandan är listade, samt ett flödesschema över samtliga dessa mätare. En mätplan kan till exempel innehålla information enligt tabellen nedan 1 för respektive: mätare för värme inklusive tappvarmvatten mätare för kyla mätare för el kompletterande mätare för korrigering och normalisering Mätartyp Placering ID nr Betjäningsområde Mätenhet Mätt /Fördelat Anmärkning /Kommentar 1. Baserat på Sveby Verifieringsmall version

12 FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Drottninggatan 7 Postadress Helsingborg Reception