Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 kap. 2 och 2 kap. 3 järnvägsförordningen (2004:526) samt beslutar följande allmänna råd.

Transkript

1 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] JÄRNVÄG Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 kap. 2 och 2 kap. 3 järnvägsförordningen (2004:526) samt beslutar följande allmänna råd. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Säkerhetskritiska arbetsuppgifter är de arbetsuppgifter som är av betydelse för säkerheten enligt 2 kap. 4 järnvägslagen (2004:519). 2 Dessa föreskrifter gäller inte för personal som utför de säkerhetskritiska arbetsuppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg och som omfattas av kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslutet 2012/757/EU om teknisk specifikation för driftskompabilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen. 3 Den som även omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för lokförare och som genomgår hälsokontroller enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare, behöver inte genomgå motsvarande undersökningar enligt dessa föreskrifter. Detta gäller under förutsättning att personens hälsotillstånd är oförändrat sedan senast genomförda hälsoundersökning. Bestämmelser om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:xx) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. Grundläggande krav för samtliga hälsotillstånd 4 Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter enligt 1 får inte ha sådana sjukdomar eller tillstånd, använda läkemedel eller andra medel med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk. 1

2 5 Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses i dessa föreskrifter följande. 1. Påverkan på medvetandet. 2. Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration. 3. Plötslig förlust av funktionsförmågan. 4. Nedsatt balans eller koordination. 5. Betydande begränsningar av rörligheten. 6 Om läkaren i det individuella fallet bedömer att hälsotillståndet eller följderna av bruket av läkemedel eller andra medel inte innebär en trafiksäkerhetsrisk enligt 5 får säkerhetskritiska arbetsuppgifter utföras. Detta gäller under förutsättning att inget annat sägs i Om läkaren i det individuella fallet bedömer att flera sjukdomar eller tillstånd tillsammans vid en sammantagen bedömning innebär en trafiksäkerhetsrisk, får säkerhetskritiska arbetsuppgifter inte utföras. Detta gäller även om sjukdomarna eller tillstånden var för sig inte utgör hinder att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter enligt dessa föreskrifter. Hälsoundersökning 8 De hälsoundersökningar och bedömningar som här föreskrivs ska utföras av en legitimerad läkare. Hälsoundersökningen ska utföras med beaktande av vilken typ av säkerhetskritiska arbetsuppgifter som utförs och vilka säkerhetskritiska funktioner som arbetsuppgiften innefattar. De säkerhetskritiska arbetsuppgifterna innehåller funktioner som 1. framförande av fordon, 2. leda eller övervaka spårtrafik, 3. bedöma fordon eller spåranläggningar med avseende på dess trafiksäkerhetsmässiga tillstånd, eller 4. i övrigt enligt verksamhetsutövarens säkerhetsstyrningssystem omfattar bedrivande av trafik och arbete på spår. Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 8 2 är tågklarerare, tågledare och huvudtillsyningsman. Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 8 3 är besiktningsman och signalsäkerhetskontrollant. Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 8 4 är tågbefälhavare, trafikbiträde, tågvarnare, tillsyningsman vid spärrfärd, växling eller arbete på spår samt tillsyningsman med A-, E-, L- eller S-skydd. 9 De hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med dessa föreskrifter ska minst omfatta 1. en allmän medicinsk undersökning, 2. undersökning av syn, hörsel och färgseende, 3. urin- eller blodprover för uteslutande av diabetes, 4. en självskattning från personen avseende aktuella alkohol- och drogvanor, och 2

3 5. urin- eller blodprover för upptäckt av andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen. 10 Direkt eller indirekt inblandning i en olycka eller ett tillbud utgör hinder för att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om personen kan ha påverkats psykiskt eller fysiskt av händelserna på sådan sätt att arbetsuppgifterna inte kan utföras på ett från trafiksäkerhetssynpunkt tillförlitligt sätt. Innan fortsatt tjänstgöring ska personen bedömas av läkare avseende kraven i dessa föreskrifter. 11 Den som har haft en sammanhängande frånvaro- eller sjukskrivningsperiod i mer än 30 dagar eller upprepad korttidsfrånvaro ska före fortsatt tjänstgöring bedömas av läkare avseende kraven i dessa föreskrifter. Med sammanhängande frånvaro avses i dessa föreskrifter inte semester eller annan godtagbar frånvaro. 12 Behovet av en ny hälsoundersökning ska beaktas när personal övergår till annan arbetsuppgift som omfattas av kraven i dessa föreskrifter. 13 Den som utför arbetsuppgifter enligt 1 ska genomgå en hälsoundersökning 1. vart femte år i åldern till och med 40 år, 2. vart tredje år i åldern från 41 till och med 62 år, och 3. varje år i åldern över 62 år. Hälsoundersökningen kan i det individuella fallet ske oftare om det krävs för att säkerställa att sjukdomen eller tillståndet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. 14 Vid museal verksamhet på en spåranläggning som är avskild från det allmänna spårnätet, får varannan hälsoundersökning enligt 13 ersätts av en hälsodeklaration från den anställde. Om det finns avvikelser jämfört med det hälsotillstånd som rådde vid den senaste hälsoundersökningen ska en läkare bedöma avvikelsens betydelse. Närmare bestämmelser om vissa sjukdomstillstånd Hjärt- och kärlsjukdomar 15 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid behandling mot hjärt- och kärlsjukdom som innebär en trafiksäkerhetsrisk. Implanterad ICD är en sådan behandling som innebär en trafiksäkerhetsrisk och utgör hinder för att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 och Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 och 2 får inte utföras efter genomgången hjärttransplantation. 17 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 3 och 4 får utföras efter hjärttransplantation om läkare bedömt att konsekvenserna 3

4 av hjärttransplantationen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att tillståndet 1. är väl behandlat, och 2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. Behovet av hur lång tid som ska gå innan arbetsuppgifterna återupptas efter hjärttransplantationen ska bedömas i det enskilda fallet. Läkaren ska i sin bedömning av om tillståndet är väl behandlat beakta förekomst av allvarliga postoperativa komplikationer. 18 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 och 2 får inte utföras vid bradyarytmier med AV-block II Mobitz typ 2, AVblock III eller alternerande skänkelblock. 19 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 3 och 4 får utföras vid bradyarytmier med AV-block II Mobitz typ 2, AV-block III eller alternerande skänkelblock om läkare bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att sjukdomen 1. är väl behandlad, och 2. tillståndet minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk 20 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid annan hjärt- och kärlsjukdom än de som avses i om läkare bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att 1. sjukdomen är väl behandlad, 2. eventuella riskfaktorer är under kontroll, 3. prognosen för sjukdomen i övrigt bedöms vara god, och 4. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. Exempel på hjärt- och kärlsjukdomar är kranskärlsjukdomar som yttrar sig i kärlkramp eller hjärtinfarkt, rytmrubbningar som kan medföra en akut medvetandesänkning, pacemaker, hjärtsvikt, kardiomyopatier, hjärtklaffssjukomar, tillstånd efter kranskärlsingrepp, tillstånd efter kranskärlsoperation samt tillstånd efter en hjärtklaffsoperation. 21 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid förhöjt blodtryck om läkare bedömt att konsekvenserna av det förhöjda blodtrycket i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att blodtrycket 1. är väl behandlat, och 2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk, Som riktvärden anses ett blodtryck i vila överstigande 160 i systoliskt tryck eller 95 i diastoliskt tryck vara förhöjt. 4

5 Diabetes 22 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 och 2 får inte utföras vid diabetes som behandlas med läkemedel som ger ökad risk för hypoglykemi (insulin eller läkemedel innehållande sulfonureider). 23 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid diabetes som inte avses i 22, om läkare bedömt att sjukdomen eller behandlingen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att 1. läkare har bedömt att diabetessjukdomen är under godtagbar kontroll avseende risken på hypoglykemi, 2. personen kontrollerar blodsockret innan tjänstgöringen påbörjas, 3. personen god förmåga att känna varningstecken på hypoglykemi, 4. personen har förmåga att vidta åtgärder vid hypoglykemi, och 5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. 24 Vid läkares bedömning av om säkerhetskritiska arbetsuppgifter kan utföras trots diabetes ska komplikationer från kärlsystemet till följd av diabetessjukdomen särskilt uppmärksammas liksom makro-vaskulära komplikationer med risk för hjärt- och kärlsjukdom. Exempel på komplikationer från kärlsystemet är retinopati eller neuropati med motoriska och sensoriska bortfallssymptom eller kognitiv påverkan. Ögonbottenundersökning bör ske regelbundet i de intervaller som ögonläkare bedömer i det individuella fallet. Sömn- och vakenhetsstörningar 25 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 och 2 får inte utföras vid obehandlad sömn- och vakenhetsstörning eller annan obehandlad sjukdom med sömnstörning. 26 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 och 2 får inte utföras vid narkolepsi. 27 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 3 och 4 får utföras vid narkolepsi om läkaren bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att 1. sjukdomen är väl behandlad, 2. trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under tjänstgöring, och 3. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. 28 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid sömn- och vakenhetsstörning eller annan sjukdom med sömnstörning som inte avses i 5

6 25-27 om läkare bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att. 1. Trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under tjänstgöring, behandling sker med CPAP/APAP eller bettskena och sjukdomen regelbundet genom sömnregistrering eller annan behandlingskontroll följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. 2. AHI inte överstiger 14 och dagtrötthet inte förekommer. Alkohol och andra droger 29 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras av den som brukar narkotika eller medel med liknande effekter. 30 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras under påverkan av alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter. 31 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid substansbrukssyndrom avseende alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter förrän varaktig helnykterhet har verifierats och prognosen för fortsatt nykterhet bedöms vara god. Varaktig nykterhet vid milt substansbrukssyndrom ska avse minst sex månaders verifierad varaktig helnykterhet. Varaktig nykterhet vid måttligt till svårt substansbrukssyndrom ska avse minst ett års verifierad varaktig helnykterhet. Dessutom ska alltid minst ett års helnykterhet verifieras om 1. personen har ertappats påverkad inför eller under tjänstgöring, eller 2. tidigare behandlingsinsatser har misslyckats. Vid bedömning av om personen uppfyller kriterierna för ett substansbrukssyndrom bör läkaren utgå från det kriteriebaserade systemet för diagnosklassificering DSM Efter återgång i tjänst då varaktig helnykterhet har verifierats, ska fortsatt varaktig nykterhet verifieras. Personen ska följas under en period som bedöms lämplig av läkare i det individuella fallet, dock minst 36 månader. För att säkerställa verifierad nykterhet ska erkända metoder och tester användas som kan påvisa alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter. Exempel på erkända metoder och tester för bruk av alkohol är PEth och CDT. 33 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid bruk av läkemedel som kan påverka reaktionsförmågan och vakenheten under förutsättning att läkemedlet 1. tas enligt läkarordination, och 6

7 2. inte har sådan effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk. Neuropsykiatriska tillstånd 34 Med neuropsykiatriska tillstånd avses i dessa föreskrifter t ex ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd. 35 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid neuropsykiatriska tillstånd om läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att 1. tillståndet är väl behandlat, 2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk, 3. prognosen för sjukdomen är god, och 4. sjukdomen minst två gånger om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. Vid bedömning av om konsekvenserna av tillståndet innebär en trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta störning av impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme samt tvångsmässig fixering. I bedömningen ska även tillståndets konsekvenser för det dagliga livet, förmåga att följa regler och förmåga till social interaktion beaktas. Epilepsi och andra neurologiska tillstånd 36 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 och 2 får inte utföras om personen har 1. haft ett epileptiskt anfall under de senaste fem åren, eller 2. fått diagnosen epilepsi och ett epileptiskt anfall har inträffat under de senaste tio åren. Epilepsin får inte ha behandlats med läkemedel under de senaste fem åren. 37 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 3 och 4 får inte utföras om personen har haft ett epileptiskt anfall under de senaste fem åren. 38 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid sjukdom i nervsystemet om läkare bedömt att det inte förekommer några neurologiska eller kognitiva symptom som i det individuella fallet innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att 1. sjukdomen är väl behandlad, 2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk, 3. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och 4. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. Vid bedömning av om sjukdomen innebär en trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta tillståndets kliniska form och utveckling samt behandlingsresultat. Synfältsdefekter, nedsättning av kognitiva funktioner 7

8 och motoriska eller sensoriska symptom som påverkar balans, koordination eller psykomotorisk hastighet ska särskilt beaktas. Exempel på sjukdomar i nervsystemet är multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Demens eller andra kognitiva störningar 39 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid diagnosen demens eller andra allvarliga kognitiva störningar. 40 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid kognitiva störningar om läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Vid bedömning av om konsekvenserna av störningen utgör en trafiksäkerhetsrisk ska särskild hänsyn tas till nedsättning av uppmärksamhet, omdöme och förmåga att ta in och bearbeta synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglekt ska särskilt uppmärksammas. Psykiska sjukdomar och störningar 41 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning som innebär en trafiksäkerhetsrisk. Med allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning avses schizofrena och andra tillstånd med psykos, affektiva syndrom med hypomani och mani samt andra psykiska sjukdomar och störningar med liknande symptom. 42 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid lindrig grad av psykisk sjukdom eller störning läkare i det individuella fallet bedömt att sjukdomen eller störningen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att 1. sjukdomen är väl behandlad, 2. personen har god sjukdomsinsikt, 3. läkemedel tas enligt läkarordination och inte medför sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk, 4. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och 5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. Rörelseorganens funktioner 43 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid nedsatt balans, nedsatt koordination eller begränsningar av rörligheten om läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. 8

9 Hörsel 44 Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en hörselfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig information kan uppfattas utan svårigheter. Riktvärden vid tonaudiometri för den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1, 2 och 4 är att hörseltrösklarna inte överstiger 40 db vid frekvenserna 500 och Hz och 45 db vid frekvensen Hz. 45 Om tillräcklig hörselfunktion endast uppnås med hörapparat ska denna användas under tjänstgöringen. Vidare ska ett praktiskt hörselprov i aktuell arbetsmiljö visa att all information av betydelse för trafiksäkerheten kan uppfattas utan svårigheter. 46 Om hörselskydd används får skyddens dämpande egenskaper inte vara större än att all information av betydelse för trafiksäkerheten kan uppfattas utan svårigheter. Syn 47 Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en synfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig information kan uppfattas utan svårigheter. Ögonsjukdomar som kan innebära en trafiksäkerhetsrisk får inte förekomma. 48 För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 1 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till 1,0 där värdet ska vara minst 0,5 i det sämre ögat. Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller 8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter. Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass. 49 För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 2 och 4 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till 0,8 där värdet ska vara minst 0,3 i det sämre ögat. Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller 8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter. Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass. 9

10 50 För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 3 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till 0,5. Om syn helt saknas i ett öga ska synskärpan i befintligt öga uppgå till minst 0,6. Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller 8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter. Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass. 51 För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska synfältet vara normalt på båda ögonen. För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt 8 3 och 4 kan en synfältsdefekt i ett öga tillåtas under förutsättning att synfältsdefekten helt kan kompenseras av det andra ögat och att defekten inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften. 52 Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha ett normalt mörkerseende. 53 Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter får ha ett dubbelseende om läkare bedömt att tillståndet i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att tillståndet 1. har funnits så länge att personen har tillräcklig adaption- och kompensationserfarenhet, och 2. inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften. 54 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid defekt färgseende om arbetsuppgifterna i det individuella fallet inte innehåller moment där färger har säkerhetsmässig betydelse. 55 Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid linsimplantat, keratomi eller keratektomi om kontroller genomförs i den omfattning som behandlande läkare finner lämpligt. Internationella överenskommelser 56 Andra bestämmelser vad gäller hälsokrav och hälsoundersökning kan ersätta bestämmelser i dessa föreskrifter enligt de förutsättningar som anges i en internationell överenskommelse avseende erkännande av hälsokrav. Undantag 57 Undantag från dessa föreskrifter får meddelas av Transportstyrelsen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den 1 mars

11 2. Genom denna författning upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. 3. Undantag som har beslutats enligt de gamla föreskrifterna gäller enligt sitt innehåll i varje enskilt beslut. 4. Ett intervall för periodisk hälsoundersökning som påbörjats före 1 mars 2020 får fullföljas enligt bestämmelserna i de gamla föreskrifterna. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Sara Magnusson (Väg och järnväg) 11