3. BYGGMÄsranrRADITIoNEN
|
|
- Göran Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3. BYGGMÄsranrRADITIoNEN LANDSBYGD OCH En vanlig liirestiillning tir au landsbygdens byggnader endast iir ett resultat TRADITIONS. av lokal tradition. Husens tillkomst och form skulle ha skett helt utifrån täxfaxon bygdens egen historia. Som om de vuxit upp ur jorden likt svampar vars mycel iir människorna i bygden och deras kulturhistoria. Ritningar har aldrig örekommit, ej heller stilar, moden, trender, arkitekter eller uwecklingsdiskussioner.landsbygdochbygdb traktassomskildfrånstaden och öwig samhällsutveckling. Men teori och praktik har alltid gått hand i hand. $drro ffion o4 fl)rilitrligs $$ctrrf Grl L?Ålnögo oclt $öum6genl,.ct, ll* örn Sgenom mdngo drd egns Eörföf ;$orfomo gtdenffo $,aildrtu$\s$ffien, Uri truflfen trlfdnno gffrud lef förndm" fto fom ar Scnbtrnon 6ör nefs o6 f.rrffd, tit nr irrbrögtig 8qnb.ltudtöUning, inrdtrocbf ' oö tdardanbc: Ecfgnnerligen en nog qdgnonb. $årcflörfcl, fom ci ol lenoft gllber ren od7 fin Ull, urcn albefcs 6eooior $drcn för fl-cbctr'gc fiufbumar, od $immor ben förbe r1'rueligo gdn,bödeni!ttt! lltdrt art. fcrolårtil tell erth![ttlt, Srotngi[Den cf canl GUSTAF BOTJE, Dö til Ergdcl tcoslre! Sirfens göstjfuige g.ånoer6 ' M,rrvurecrvn,-Cor.rrorn* 6tocf 0otm, &rdt los LO& LuDv. GBDFINQ, ryt!, Fipur 3:I. År 1755 diskweradc nun i ikdagen iordbntks sintation och,råiltph"t ttil farkovran. Äret efter ptblicerades flera sbifur och ritningar fai tåme joial* och ldugdrdsskösel. 15
2 LANTBRUK OCH LAGSTIFTNING Lantbrukets byggprocess är på mänga sått annorlunda än stadens, men fördenskull varken obefintlig e r ouwecklad. Bygglagstifminge n med planer och byggreglet är i huvudsak imiktad på tättbebyggda områden- Av tradition har lantb'ruk varit näst intill helt fristående. Det lr'dvs vanligwis inte bygglov för lantbrukets ekonomibyggnader' Man har alltså varit mycket fri att själv frnna sina vägar och forma sin byggtradition. Detta giiller i hisorisk och modem tid- HISTORISK FÖRKLARING Det iir i huvudsak tre fakorcr som bidragit till en sort byggrvnäsartadition och lantbn*ets egen byggprocess. Detta tillsamrnans med tidsfaktom har i sin tur bidragit till au lokala siirdrag fctr olika bygder bevarats. De tre viktigaste fakorema ör lantb'rukets unika bygg?nm ss:. Självbyggeri och lokala byggmästare.. P lans chverks traditionen, typritningar och sy s temlös ningar.. Frihet från bygglov för lantbrukets ekonomib yggn ader. Vad är det då som len fram till lantb'rukets byggprocess och landsbygdens unika byggnadskultur? Under l70gtalet bödade man diskutera jordbnrket ur effektivitetssynpunkt. L&de miin reste på kontinenten och inhämtade kunskaper om olika nymodigheter. Inom adeln diskuterades naturligtvis ny telnik och framåtskridande i olika former. Vid skolor och akademier förevisades ritningar till nya maskiner och byggnader. Vid 1800-talets plöjningstiivlingar och lantbnrksnriiten visades olika planscher. Precis som med djuren och redskapen så ingick rimingama i en tävlingsklass diir de bedömdes ah tilldelades Priser. Traditionen med mönsterförlagor fanns redan inom snickarskrået och det blev en naturlig uweckling att använda ftirlagor till hela hus och gårdar. Dessa mönsterförlagor anviindes och anviinds av snickare och byggmästare som förebilder. Till en tiirjan fr?imst ftir att visa olika former av utsmyckningar, detaljer, liswerk, trappräcken, bås- och boxsystem, mumingsmönster rned mera. Många sådana planscher kom unprungligen aån tyikland och användes flitig av snickare i Sverige redan under 17G talet (Rentzhog, 1967). På tekniksidan fanns också denna tradition. Eftersom mycket få saker kunde köpas fiirdiga blev det den lokale smeden och snickaren som fick sätta samman nymodigheterna- Handeln med maskiner och redskap blev betydande örst under slutet av l80gtalet (Moberg' 1989). Nåir gårdama flyttades vid I-aga skifte flyttades i allmänhet de gamla byggnaderna med. De återuppftirdes i ston sett som de sett ut från början. Hus av timmer, skiftesverk och konvirke gick relatiw enkelt att plocka ner och flytta Halm och spån som takmateriat kunde förnyas och korrpleneras på piatsen. Något tiotal år efter udlytmingen hade man på många håll dragit 16
3 nytta av den rationellarc odlingstekniken och man fick råd att bygga större och rymligare hus som var bättre anpassade till den nya formen av jordbruk. SJÅLVHUSHÅLL BLIR LANTBRUKS. FÖRETAG Anonhundratalets agrara revolution var en produktionsföråindring från självhushåll till produktion för avsalu' Detta var en stor föråindring som naturligt nog krävde nya typer av byggnader. Husdjursskötseln utvecklades och ladugårdama växte i storlek både på stora och små gårdar' Skördama ökade vilket medförde behov av större lagerbyggnader. I detta omvåilvande skede då lantbruket tog steget från självhushåll till produktion för avsalu publicerades lantbruksarkitekten Charles Emil lxifvenskiölds planschverk. De fyllde ett uppkommet kunskapsbehov om byggnader för en ny typ av jordbruk, byggt på företagsmässiga principer' Ritningsmaterialet blev flitigt anv:int och lijfvenskiölds formidder kom att prägla landsbygdens bebyggelse ffin minen av l8ogtalet och en bra bit in på 1900-talet. De var avsedda att användas av lokala byggare vilka tacksamt utnyttjade det informativa materialet. Allteftersom ritningama blev omodema ersattes de av nya planschverk och typritningar. Traditionen var egentligen en fortsättning av 1700-talets byggnadstradition som sedan uwecklades och bef?istes under 1800-talet. Anda fram till Lantbruksstyrelsens nedläggning 1991 har det från myndighets- och rådgivningshåll producerats typ- och standardritningar. Eftersom det inte krävts några bygglov har det räckt med mycket enkla handlingar. Om bygghenen och byggmästaren förstår varandra klarar man sig med en minimum av ritningar. En plan och en sektion räcker långt om min håller sig till befintlig tradition och känd teknik. Ofta gors inga fasadritningar. Byggnaden uppförs efter plan-, konstruktions- och sektionsriming. Detn innebiir inte a$ man lämnar fasaden åt slumpen. Istiillet följs gängse stilrradition. Det ges ut planschverk och systemlösningar genom Lantbruksuniversitetel, och även av industrin. Rådande produktionsform ger ramama och industrins material den sludiga formen' Denna tradition iir fast {tjrankrad och etl resultat av en mycket lång utveckling. l7
4 Figw 3 :2. År 1840 sanlades Clarles Enil lifiterskiötds alrtklar och byg gprojekt till planschverket Landlmannabygcnadcl. Ar gavs L,aniltmannaby7gnader hufvudsakligen för minilre iordbruk ut. År 1890 utgavs Cft postwnt verk ov Kungliga Skogs- och I'antbrul<sakademien. Iiufenskiölds planeringsprinciper kom att prdgla lawbrukets byggnadsplanering under ett sekcl. BYGGANDETS ORGANISATION Innan byama skiftades, nlir byalaget stytde arbetsorganisationen, hjåilptes man åt med stora projekt som exempelvis byggande. Om det skulle uppföras en ladugård i byn så hjälptes man åt. Ist?illet för direkt ersättning bjöds det på gillen vid olika skeden. Ofta var någon duktig med yxan, en annan var smed och så vidare. Alla var btinder men oftast även med andra specialiteter inom olika hanwerk och yrkesinriktningar (Werne, 1980). 18
5 Systemet med självbyggeri, tjänster och genijänster, grannar och siåiktingar emellan prakdseras iin idag. Niir en lantbrutare planerar att bygga,äser han runt och tittar På likaftade system som-det han sjiilv t?inkt rigi-fotutorn ynkesbrö'dernas gårdar studeras olika lösningar och ny-.ädigh"t.. viä mässor och utställningar. Istället för att utgå ifrån en ritnin! - en teori - vilket är brukligt i övrigt byggeri, utgår man ifrån verklilheten. Man lägger ihop och drar ifrån utifrån de hus och anläggningar-man studerat. I bästa fall gör man sedan upp en elkel ritning att bygla efter. Redan i den gamla byn utgick man från befintliga anläggningar som ftirebilder (Werne, 1980). Bylgandets organisation parat med planschverkstraditionen har givit jordbrulet sln "gen byggptoc"ss. Planschema togs fram Iiir att liira allmogen ett bättre och mer ekonomiskt byggande och brukande. De gavs ut genom Vetenskapsakademien, Lantbruksakademien' hushållningssiillskapen och i modern tld genom lantbruksstyrelsen (nu Jordbruksverket)' Lantbruksuniversiteteioch LRF samt naturligtvis av industrin' Syftet har hela tiden varit undervisande! RÅDGIVNING Ofta sker utvecklingen som en dialog mellan forskning och praktik' Inom lantbruket har det hittills varit kona vägar mellan forskare, rådgivare och praktiker. Få branscher har haft en så effektiv och genomarbetad rådgivningsorganisation som lantbruket. Denna tradition gntndlades tidigt och beflstes-av hushållningssällskapen under l80gtalet kompletterat med den framväxande kooperitionen. Under i900-talet utvecklades lantbruksstyrelsen och lantbruksnämndema. AIla dessa organisationer har bidragit tiil att ny teknik och nya former snabbt har nån ut till bönder i olika delar av landet. Fipur 3:3. Hushåtlninpssöllsknpen var viktiga förnvdlare av lantbruks-,a1pii"ins. Hör en ek"onomiby'ggnad, utarietad av ingenjör lars N Grämön fbr Stockhotms kjns H ushållningssöllskap' t9
6 BYGGMASTAR. TRADITIONEN Byggmästarc som bygger för jordb'ruket har av tradition varit relativt väl insatta i jordbruket som sådant Man lir från bygden, vänner och sliittingar åir btinder. Ofta er både byggmäståre och byggnadsarbetarc bosattå på mindre gårdar ah sjiilva deltidsjordbnrkare. Dc kiinner i allmlinhet mycket våil till den upplysning och inriktning som giiller ftir jordb'ruker Husens form blir rpsultatet av n dialog mellan byggare och bonde. Som utgångspunkt fiir diskussionema anvånds typrihingarna. De typrimingar som faller ortsbefolkningen i smaken används på flera håll. Detaljer av olika slag blir en sammanhållande faktor som bidrager till bygdens särart i fdrhållande till andra bygder. Den äldre lantbruksundewisningen liksom byggnadsundervisningen byggde på att elevema fick rita av redskap och rimingar. Det var inte fult att kopiera! En bra teknisk idd eller en bra lösning på ett byggnadspmblem har alltid kopierats och blivit var mans egendom. De första eleverna vid llltuna Lantbruksinstitut liirde sig ny teknik genom att rita av nya redskap, byggnader och driineringssystem. Rimingarna tog de med sig hem ftir att med hjiilp av smeden och snickaren framst?illa sina egna redskap. PRAKTISK ERFARENHET Ett av mina Fjnta uppdrag i tbrjan på 8&talet giillde en ladugård vid en av kyrkans gårdar. Byggnaderna uppfiirdes av en?ildre byggmästare med stort förtroende i trakten. Fasadritningarna avfiirdades som obehövliga. Han ville ha en b'ra plan och sektion. Fönster och dörrar kom diir de kom och det visste man ju hur en ladugård såg ut. Rimingar var en oniidig kostnad och några estetiska synpunkter behövdes inte för något så självklart som en ladugård. Detta betyder inte att uformningen iir berydelselös. Om man utgår från gemensamma fti,rebilder så behövs ingen ytterligare bestrivning. I det hiir fallet var det lantbruksstyrelsens typrimingar som båda parter dinkt på niir de resonerade om den yme udormningen. Viktiga funktionella faktorer som placering av dörrar och ponar framgick av planen liksom fönstrens placering. Befolkningsutvecklingen och nyodlingsaktiviteter av olika slag resulterade i flera nya gårdar i tidigare mer eller mindre obrukade omräden. Mot sekelskiftet kom egrahemsdebatten igång och man verkade rrd politiska medel fijr att hanwerkarc och deltidslantbrukare skulle kunna få ett eget hem- Alla dessa faktorer medfiirde en mycket stor byggnadsaktivitet på den svenska landsbygden under perioden 18, Det åir detta byggnadsbestånd som vi nu har an förvalta. Strukturrationalisering och specialisering inom jordbruket har lett till att mellan 50 och 70 procent av de lantbruksfiiretag som fanns under kirjan av 1900-talet nu är överförda till annat. Gårdar och byggnader finns dock kvar i stor utsträckning, exempelvis som hästgårdar eller andra typ r av småförctag som inte iir lantbruk' eller som bostiider och fritidshus. 20
7 I c. -ovr4ä/,t/v a4 Fipur.3:4. Ladupård för te kor utgiven av statens egnalemsstyrelse 1938' Ritninge.nfims åven oiblicerad I Hanwerkcts Bok sattna år. Ugg nörkz till fun överbyggda.safrselstatkn. 'Mettanbigstid och protektionistisk jordbru!,spolirikfokuserde pd lutshduntng (N atul reswser' TYPRITN I 6SSATS INTEHÄLLER: to 108 FASAO LÄNGSIOA PLAN L0 103:1 TRELIoSRAM L0 1c8:2 TREIS0SRAM DETALJER L0 108:3 GAVELTAKSToL L010g:4 VIN0FöRBANo LO 108:5 IliFÄSTtIINGAR TILL MURKRöN 0-TA:106 YTTERTAK B-TA:101 LOtiTER INGSAXV ISNII{G SKULLEY6GNAD 1OB M@5 dec 84 Fiour 3 :5. lawbruksnrelsen övertog statens egruthemsstyrelses fiotkbncr på.1940'alet' i,-":å#{*m,wffi Man i:;ta;wm:'mwt^?#kffi g'' i#;rtå;;;:f udr;s rttf;b*i *r"iayggn"d.r. Man anonseradc dven htrser och sarnordningsknnferenser. Deras norrninpå laffiei'åliä urtrara prdg"et pd byggantut 'ää;' [rån ;;;;;th i'" ;'åh;i'ååd nyctret stad; Nontand och övriga slesbvstur' 2l tiu 1980'
s o f t a? Bild: Pija Lindenbaum
s o f t a? Om du hade varit ung på medeltiden hade du förmodligen inte haft så mycket fritid som i dag. Så snart barnen kunde fick de börja arbeta och vid 10 12 års ålder tyckte man att de var vuxna. Skolor
Läs merUppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2
Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merNybyggnation av trähus med 12 unika lägenheter och 2 lokaler Kv Banken 1 ; Södra Kyrkogatan 13 ; Eksjö. Vision 130706
Nybyggnation av trähus med 12 unika lägenheter och 2 lokaler Kv Banken 1 ; Södra Kyrkogatan 13 ; Eksjö Vision 130706 Ark SAR/MSA Pål Dunér tel: 0381-146 80 ; 070-766 47 66 mail: pal@duner.it VATTENTORNET
Läs merRåd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen
PM 1(5) Framtagen 2015-10-21 Uppdaterad 2015-11-23 Råd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen Allmänt Basera era beslut på en verksamhetsbeskrivning. Verksamheter
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2011
Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser
Läs merHon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna
Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil
Läs merINNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?
INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merUppsala brandförsvar
Uppsala brandförsvar Peter Arnevall Enhetschef/Insatsledare skift 2 Uppsala Brandförsvar RADHUS Bakgrund Inventera problemet Hur stort problem är det här egentligen? Inventering 2012-2014 Totalt 803 radhuslängor
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merwww.garsas.com Redaktion: Jordi Arkö / Garsås Framtidsgrup Nästa Budkavle utkommer i juni 2011 En till varggrop återupptäckt i Garsås.
Årgång 19 Nr 6 maj 2011 www.garsas.com Redaktion: Jordi Arkö / Garsås Framtidsgrup Nästa Budkavle utkommer i juni 2011 En till varggrop återupptäckt i Garsås. Se vidare sid 3. Behållningen från Påskfesten
Läs merSkapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras!
Skapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras! Kärlek till hållbarhet Från skog till tryckimpregnerat Brunt eller grönt? En smaksak. För att skapa material till en härlig uteplats eller ett stabilt staket
Läs merDenna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå
Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra träning
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merInformation juni 2004
2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför
Läs merSKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123
SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 2 Typritning skyltar i centrummiljön Upprättat av Hjo
Läs merAtt värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merLärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:
Läs merKvalitet i alla led. - Varför Botrygg skiljer sig från resten
Kvalitet i alla led - Varför Botrygg skiljer sig från resten Vår filosofi Mer än bara hus. När du flyttar in ett Botrygg-hus så kan du vara trygg i att du gjort ett bra val. Vi har förvaltat hus i nästan
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merHuddingetrainee: ingenjör och arkitekt
Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt Till dig som ska börja ditt sista år på en arkitekt- eller ingenjörsutbildning inom Lantmäteri, Mark & Fastighetsjuridik, Väg & Vatten, GIS eller Samhällsplanering.
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merVad jag gjorde innan
Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt
Läs merSlutrapport för projektet
(7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet
Läs merBesöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen
Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen Påståenden (1 = stämmer sämst och 4 = stämmer bäst), 2015 års resultat i blått 1 Personalen lyssnar, förstår och respekterar
Läs merBO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5
BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt
Läs merBerättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial
Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 1: Tidsresan Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 1: Tidsresan Pernilla Kans, Elin Ulander, 2008 Illustrationer
Läs merHUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade
Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merVILKA HANDLINGAR BEHÖVS NÄR JAG SKA SÖKA BYGGLOV?
VILKA HANDLINGAR BEHÖVS NÄR JAG SKA SÖKA BYGGLOV? För att handläggningen av ditt bygglov ska gå snabbt och smidigt är det viktigt att ritningarna innehåller rätt information från början. Följande handlingar
Läs mer1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges
LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland REMISSYTTRANDE 2016-04-29 Länsstyrelsen Västra Götaland Yttrande om utökat strandskydd i 21 kommuner LRF Västra Götaland har beretts möjlighet att lämna yttrande
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merSMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Läs merStugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Läs merBesök på Arvid Backlundgården
V Besök på Arvid Backlundgården i har i vår kommun två berömda konstnärshem öppna för besökare. Ett av dem är Arvid Backlundgården i Kyrkbyn i Svärdsjö. De flesta kulturintresserade SPF-are har troligen
Läs merLärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs mer7. LADOR LADOR, SKULLAR OCH LOGAR
7. LADOR LADOR, SKULLAR OCH LOGAR l,adan var den byggnad diir spannmåi, halm, hö och öwigt foder föwarades. l,ogen var den plats d?ir materialet togs in och diir sjåilva tröskningen kunde ske. En loge
Läs merPedagogiskt program Februari april 2012 Pedagogiska program och erbjudanden för maj månad kommer på www.vallbyfriluftsmuseum.se
VÄSTERÅS SKOLMUSEUM Pedagogiskt program Februari april 2012 Pedagogiska program och erbjudanden för maj månad kommer på www.vallbyfriluftsmuseum.se Välkomna till en ny termin på Vallby Friluftsmuseum och
Läs merLägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag
Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merKyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Läs merFÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.
FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.
Läs merLokal plan för Fölene
Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4
Läs mer2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF
2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs mer8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: 2010-05-11 Fastighetsadress: Kleva 205
33 8.9 ANSÖKAN OM BYGGLOV FÖR ÄNDRING AV I STRID MED BYGGLOV TILLBYGGD DEL AV FÖRRÅD (SJÖBOD), SAMT ÄNDRING AV TAK PÅ URSPRUNGLIGT FÖRRÅD (SJÖBOD) PÅ FASTIGHETEN KLEVA 3:9 Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum:
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs merAngående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad 2014-05-09 gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"
1 Aspöja 2014-08-25 Till: Länsstyrelsen Östergötland Naturvårdsenheten 58186 Linköping Från: Aspöja Byalag c/o Helén Forsman Aspöja Östergård 61025 Vikbolandet Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merDenna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(5) KONSEKVENS- UTREDNING 2014-10-20 Dnr 3.4.16-9853/14 Samordningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merFristad på kartorna. Karta ägomätning 1650
Fristad på kartorna Det finns inte så mycket bevarat kartmateriel från Fristad. Den äldsta funna kartan finna på Lantmäteriets hemsida och under historiska kartor. Den är från 1650 och visar ett tätt liggandes
Läs merSamhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun
Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merEtt ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf
Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?
Läs merStålbyggnader sedan 1975
Stålbyggnader sedan 1975 Tectum är ett av de äldsta företagen i stålbyggnadsbranschen och grundades redan 1975. Inledningsvis såldes stallbyggnader men snart föddes idén att ta fram en byggnad för lantbruksmaskiner,
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merTITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011
TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011 årskurs 8, teknik och textilslöjd Utsmyckning med konstnär Unna Katz Förutsättningar I projektet samarbetar jag med Jane Stipelius, lärare i teknik och Asil Lafat, textillärare.
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merGammaldags lektion Västerås Skolmuseum
Gammaldags lektion Västerås Skolmuseum Åldersgrupp: förskolans 5-åringar till år 2 och särskolan Max antal: 30 Tid: Kan bokas 5 februari-8 mars, tis-tor kl. 10.00 och 11.00 Längd: ca 1 timme Kontakt: ulla.blomqvist@vasteras.se,
Läs merRätt skylt på rätt plats
Rätt skylt på rätt plats Riktlinjer för kommersiell skyltning i Sundbybergs stad Antaget av... Innehåll Skyltning i Sundbyberg 3 Rätt skylt på rätt plats 4 Placering 5 Utformning 6 Skyltexempel 7 Skyltar
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merHan har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig.
Anställa lärling Postad av Kenta Jonsson - 11 nov 2013 22:08 Hej alla. Är inne på att anställa en lärling. Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig. Just nu
Läs merNr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7
Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merArkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg
Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg Förberedelse av examensarbete i arkitektur HT14 Mattias Hambraeus Victorson KTH-A 2014-05-15 Innehåll: 1. Sammanfattning
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merjn\ KONS TSNÖ SPAR TÄBY KoNsrsttöspÅn VE RKSAM H ETS B ERÄTTELS E 201 4-O7 -O1-201 5-06-30 :{t T F t* AUGUSTI 2015
jn\ J t {' L. 2TÄBY SPAR tt TÄBY KoNsrsttö VE RKSAM H ETS B ERÄTTELS E 201 4-O7 -O1-201 5-06-30 :{t T,f 44 * F t* T AUGUSTI 2015 TA BY ÅnsnnoovrsNrNc Årsredovisning för rtikenskapsåret 20 I 4-07-0 I -
Läs merTänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.
Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merFöretagande mot sporten
Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. Mamma har kommit hem från sjukhuset med en liten
Läs mer2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)
2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merSkapandet är det största i livet
Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet
Läs merVi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.
. Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig
Läs merarkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Läs merIllaren och det skånska köket genom historien
Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har
Läs merTunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Läs merExempelritningar för nybyggnad av enbostadshus SEKTION A
Exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus SEKTION A BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA KUNGÄLV KÄVLINGE LINKÖPING LIDINGÖ
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merSe dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs mer