Systemkonstruktion JOAKIM SANDBERG MIKA HYVÄRINEN TOMMY ROBERTSON JON SKAGERSTEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systemkonstruktion JOAKIM SANDBERG MIKA HYVÄRINEN TOMMY ROBERTSON JON SKAGERSTEN"

Transkript

1 Systemkonstruktion JOAKIM SANDBERG MIKA HYVÄRINEN TOMMY ROBERTSON JON SKAGERSTEN Systemuppbyggnad av en skotare Stockholm, Sverige 2008

2

3 Framställning av motor, drivlina, hjulmotorer och regenerativ bromsning till en skotare Joakim Sandberg Mika Hyvärinen Tommy Robertson Jon Skagersten Systemuppbyggnad av en skotare, MF2011 Systemkonstruktion MKN KTH KTH Industriell teknik och management Maskinkonstruktion SE STOCKHOLM

4

5 Systemuppbyggnad av skotare Drivlina, hydraulmotorer, förbränningsmotor, hydraulpump, regenerativ bromsning och skivbroms. Joakim Sandberg Mika Hyvärinen Tommy Robertson Jon Skagersten Godkänt Examinator Ulf Sellgren Uppdragsgivare Ulf Sellgren Handledare Ulf Sellgren Kontaktperson Ulf Sellgren Sammanfattning CTL är en typisk tvåmans-, tvåmaskinsoperation där en skördare kapar trädet, skalar det från grenar och kapar av det till önskad längd. Den maskin som fraktar det kapade trädet till en uppsamlingsplats kallas för skotare. Vid uppsamlingsplatsen hämtas träden av en lastbil eller ett tåg och körs till timmerbruk. Det är ett nytt skotarkoncept som skall undersökas på systemnivå i detta projekt. Skotarkonceptet är en fyrhjulig skotare som inte är midjestyrd och har en stel ram. De fyra hjulen drivs individuellt av varsin hydraulmotor. En förbränningsmotor driver en hydraulpump som pumpar ut hydrauloljan till de fyra hydraulmotorerna. Under projektets gång framkom det att förbränningsmotorn bör vara en DC9 60 A motor tillverkad av Scania som kan leverera 177 kw. Pumpen valdes efter vilket deplacement den skulle jobba med. Pumpen som valdes var A4CSG 500 tillverkad av Bosch Rexroth. Hydraulmotorerna som driver hjulen valdes även de efter vilket deplacement de var tvungna att jobba med. Hydraulmotorerna som valdes var av typen CA tillverkade av Hägglunds. 1

6 2

7 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING METOD METOD HYDRAULMOTORER PUMP FÖRBRÄNNINGSMOTOR ACKUMULATORTANKAR SLANGAR REGENERATIV BROMSNING ÖVRIGA HYDRAULKOMPONENTER VOLYMSTRÖMSDELARE HYDRAULTANK LUFTFILTER OLJEFILTER ÖVRIGA VENTILER SKIVBROMS RESULTAT HYDRAULMOTORER PUMP FÖRBRÄNNINGSMOTOR ACKUMULATORTANKAR SLANGAR REGENERATIV BROMSNING ÖVRIGA HYDRAULKOMPONENTER VOLYMSTRÖMSDELARE HYDRAULTANK LUFTFILTER OLJEFILTER ÖVRIGA VENTILER STOPPBROMSNING FRÅN 40 KM/H UPPREPANDE BROMSNING FRÅN 10 KM/H DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING DISKUSSION REFERENSER BILAGA A: EXTRA INFORMATION A.A MATLAB KOD A.B KOPPLINGSSCHEMA

8 4

9 1 INTRODUKTION Detta kapitel beskriver bakgrund, syfte, avgränsningar samt metod för skotarprojektet. 1.1 Bakgrund Cut-to-length (CTL) är en mekaniserad skördeprocess där träd fälls, skalas från grenar och kapas till önskad längd. CTL är den i Europa primära metoden för kapning av timmer till skillnad mot till exempel Nordamerika och andra länder där trädstorleken kan överskrida storleken hos fällningshuvudet hos skördaren. CTL är en typisk tvåmans-, tvåmaskins-operation där en skördare kapar trädet, skalar det från grenar och kapar av det till önskad längd. Den maskin som fraktar det kapade trädet till en uppsamlingsplats kallas för skotare. Vid uppsamlingsplatsen hämtas träden av en lastbil eller ett tåg och körs till timmerbruk. Det är en ny typ av skotare som skall undersökas på systemnivå i detta projekt. 1.2 Syfte Syftet med detta projekt är att på systemnivå undersöka ett nytt skotarkoncept. Arbetet bedrivs i grupper och följer en förutbestämd V-modell. Det aktuella skotarkonceptet skiljer sig i några punkter från andra koncept och lösningar nämligen att: skotaren inte är midjestyrd, skotaren har 4 hjul som drivs individuellt av hydraulmotorer, skotaren har en stel ram. Den uppgift som denna grupp tilldelats är att beräkna och ta fram vilken förbränningsmotor och hydraulmotor som behövs, samt ta fram en drivlina och lösning för regenerativ bromsning. En skivbroms ska tas fram och dimensioneras med tillhörande bromsklossar. 1.3 Avgränsning Projektets avgränsningar när det gäller ingående komponenter i systemet dras vid att projektet skall behandla det skotarkoncept som presenterades gruppen i början av kursens gång. 1.4 Metod Dimensionering och val av hydraulmotorer, pump, ackumulator tankar samt slangar gjordes med hjälp av kunskaper inhämtade av gruppen under kursen Hydraulik och pneumatik. För att underlätta beräkningarna användes Matlab [1]. Dimensionering och val av förbränningsmotor gjordes även de med hjälp av de kunskaper som inhämtats från ovan nämnda kurs. Även här användes Matlab för att underlätta beräkningarna. Beräkningar för regenerativ bromsning har även dessa gjorts med hjälp av Matlab. Mer utförlig metodsbeskrivning finnes i kapitlet Metod nedan. 5

10 6

11 2 METOD Detta kapitel beskriver den aktuella arbetsprocessen. Nedan kommer de beräkningar som utförts att redovisas i ekvationsform. Resultatet av dessa beräkningar kommer att redovisas under kapitlet resultat. Som utgångspunkt har hydraulsystemet dimensionerats för direktdrivning med hjulmotorer. Hydraulsystemet är tänkt att vara ett slutet system, d.v.s. den hydraulolja som returneras ifrån hjulmotorerna kommer ledas direkt tillbaks till pumpen och inte via en stor tank. Dock kommer en mindre tank krävas för att samla upp läckage ifrån motorer, pumpar, övertrycksventiler mm. Drivlinan ska även vara anpassad för att bromsenergi ska kunna lagras i trycktankar och sedan användas för framdrivning. 2.1 Hydraulmotorer För att kunna dimensionera hydraulmotorerna så var gruppen tvungen att ta reda på vilket radiandeplacement hydraulmotorerna skulle jobba med. Redovisning av hur denna dimensionering gick till följer nedan. För skotaren finns ett antal indata. Dessa redovisas i tabell 1 nedan. Tyngdgravitation, g 9,81 m/s² Massa maskin, m maskin 8000 kg Massa last, m last kg Hastighet backe, v 2 backe 3, 6 m/s² Hastighet plan mark, v 50 mark 3, 6 m/s² Hjuldiameter, d hjul 1,3 m Rullmotstånd backe, μ backe 0,02 Rullmotstånd plan mark, μ mark 0,1 Friktion, f 0,03 Pa s C vm C vp C mm C mp Maxtryck i systemet, max 11, 10 1, , , p Pa Tabell 1. Indata för beräkning av deplacement för hydraulmotorer. 6 5 dm 3 Det sökta deplacementet i ges av ekvation 1 nedan. rad V motor = backe ( p η ) max M hm _ backe 1000 ( 1) 7

12 I ekvationen ovan är M backe och η hm _ backe okända. När skotaren går i en backe med 30 graders lutning så kommer momentet att vara högre än när den går på plan mark. Det blir därför det dimensionerande scenariot. Momentet som krävs per hjul kan beräknas med ekvation 2 nedan. F D backe hjul M backe = 4 2 (2) F backe är okänt och måste beräknas. F backe ges av ekvation 3 nedan. ( sin( 30) + cos( 30) ) ( 3) Fbacke = mtot g μ backe I ekvation 3 är allt känt och F backe kan beräknas. Kvar som okänt från ekvation 1 är η hm _ backe som måste beräknas. Detta görs med ekvation 4 nedan. η hm _ backe = 1 Cmm ψ backe ( 4) ψ backe är okänt i ekvation 4 ovan och måste beräknas. ψ backe = f ω p backe max ( 5) I ekvation 5 ovan måste ω backe beräknas. Detta gjordes med ekvation 6 nedan. ω backe v = D backe hjul / 2 ( 6) Med detta beräknat kunde deplacementet beräknas enligt ekvation 1 ovan. Det beräknade deplacementet jämfördes sedan med Hägglunds [2] katalog över hydraulmotorer. Den hydraulmotorn med närmast större deplacement jämfört med det beräknade deplacementet valdes. 2.2 Pump När hydraulmotorer valts måste volymsflödet som krävs för att leverera hydraulolja fram till dessa beräknas. Efter det måste en pump som klarar av att leverera detta flöde väljas. Dessa beräkningar gjordes i följande steg. För att veta vilken pump som skall väljas måste pumpens deplacement först beräknas. Detta gjordes med ekvation 7 nedan. V pump Q = ω η pump pump _ plan v _ pump ( 7) I ekvation 7 ovan är allt okänt och måste beräknas. Q pump _ plan är det flöde som pumpen måste leverera till de fyra hydraulmotorerna. Detta flöde är större vid drift på plan mark, då det är hastigheten som har störst inverkan på flödet. Hastigheten var som bekant högre vid drift på plan mark än vid drift i backe. Av den anledningen blir drift på plan mark här det dimensionerande scenariot. 8

13 Q pump 4 Qmax_ motor _ plan = ( 8) η v _ pump Q max_ motor i ekvation 8 kunde beräknas med ekvation 9 nedan. Qideal _ motor Qmax_ motor = ( 9) η v _ plan Det ideala motorflödet, Q ideal _ motor, beräknades för det plana scenariot där motorerna antogs gå med halva deplacementet (givet från katalog över vald hydraulmotor) samt att driven skedde på två av de fyra hjulen. Q ideal _ motor beräknades enligt ekvation 10 nedan. Q ideal Vvald _ motor _ motor = ω plan ( 10) 4 Till ekvation 10 beräknades ω plan enligt: ω plan v = D plan hjul / 2 ( 11) För fullständig beräkningsgång se bilaga A, Matlab kod. Då deplacementet för pumpen beräknats kunde en pump med närmast större deplacement väljas ur Bosch Rexroths [3] produktkatalog. 2.3 Förbränningsmotor Med pumpen vald så måste en förbränningsmotor väljas som kan leverera erforderlig effekt till pumpen. Vid beräkning framkom det att effektbehovet vid drift i backe var större än effektbehovet vid drift på plan mark, av den anledningen redovisas endast beräkningsgången för drift i backe nedan. För att beräkna pumpens effektbehov vid drift i backe användes ekvation 12 nedan. P pump _ backe = Q pump _ backe p pump _ backe ( 12) Där Q pump _ backe är pumpens volymsflöde vid drift i backe och p pump _ backe är systemtrycket i samma driftförhållande. 9

14 2.4 Ackumulatortankar I tabell 2 nedan redovisas de antaganden som gjordes för beräkningen. Retardation, g 9,81 m/s² Begynnelsehastighet, v1 30 km/h Sluthastighet, v2 0 km/h Tabell 2. Indata för beräkning av ackumulatortankar. För att uppskatta lämplig volym på ackumulatorn antogs start och sluthastigheter för inbromsningen samt retardationen. Flödet in till ackumulatorn beräknades utifrån: Q = motor 4 V vald _ ϕ ( 13) Där, ϕ, är vinkelhastighet och, V vald _ motor, är radiandeplacementet för varje hydraulmotor. Den volymetriska verkningsgraden sattes till 1 då denna varierar med tryck och rotationshastighet. Δ V = ΔQ Δt (14) Volymförändringarna, Δ V, summerades sedan för att beräkna totalvolymen. 2.5 Slangar Strömningsförlusterna i hydraulslangen approximerades som vid rörströmning. Tryckförlusten per längdenhet beräknades enligt 2 Δp λρv = (15) l 2d Där ρ är oljans densitet, d är slangens innerdiameter, v är oljans medelhastighet vilken ges av Q A, flöde per area. λ är oljans friktionstal, 64 λ = ( 16) Re, vid laminär strömning. 0, 316 λ = ( 17) 4 Re, vid turbulent strömning. Strömningen antas vara turbulent vid Reynolds tal (Re) över Reynolds tal vid rörströmning ges av vd Re = ( 18) υ där υ är oljans kinematiska viskositet. 10

15 2.6 Regenerativ bromsning Vid inbromsning leds hydrauloljan från samtliga hydraulmotorer till en ackumulator, i denna ackumulator lagras energin i form av komprimerad kvävgas. Vid behov kommer sedan denna trycksatta oljan att ledas in till pumpen, vilket innebär att tryckökningen över pumpen blir lägre och motorns belastning minskar. För att kompensera för den varierande volymen i systemet kommer ytterligare en ackumulatortank användas, denna kommer dock att vara trycksatt med ett betydligt lägre förtryck. De valda ackumulatorerna är av typen blåsackumulator (se figur 6). Blåsan i ackumulatorn är fylld med kvävgas som komprimeras då ackumulatorn fylls med olja. Då hydraulmotorerna kommer att arbeta mot ett mottryck kommer det maximala bromsande momentet per hjulmotor ges utav: M = V ϕ Δp η hm (19) där V ϕ är hydraulmotorns radiandeplacement och η hm är hydraulmotorns hydraulmekaniska verkningsgrad. Trycket i ackumulatorn kommer att öka allt eftersom den fylls vilket innebär att Δp kommer att variera och därmed även bromsmomentet. Detta medför att för att de mekaniska bromsarna kommer att vara tvungna att kompensera och jobba tillsammans med hydraulsystemet för att säkerställa en kontrollerad och säker inbromsning. Då ackumulatorn är full kommer oljan gå genom en tryckbegränsningsventil där oljans rörelseenergi kommer att omvandlas till värme. De valda ackumulatortankarna är specificerade för arbetstryck upp till 35 MPa, alltså bör tryckbegränsningsventilen vara inställd på detta. Trycket in till hydraulmotorerna kommer i detta fall vara det tryck som matarpumpen levererar (1 till 2 MPa). Förhållandet mellan volym och tryck i ackumulatorn beror dels på om kompressionen/expansionen av kvävgasen sker isotermiskt eller adiabatiskt. Vid låga hastigheter då gasen hinner kylas av sker kompressionen isotermiskt och vid höga hastigheter adiabatiskt. Isotermiskt: V 1 p1 = V2 p2 (20) Adiabatiskt: p 1 Vχ1 = p2 Vχ 2 (21) Vid höga tryck kommer måste även en korrektionsfaktor tas med i beräkningarna. För att reglera flödet till och från ackumulatorerna så krävs ett antal ventiler. T ex tillverkaren Bosch Rexroth levererar färdiga kundanpassade lösningar för detta. Hur dessa är uppbyggda är dock oklart men en möjlig uppbyggnad skulle kunna se ut som enligt figur 1. 11

16 Figur 1. Hydrauschema, styrning av regenerativ bromsning. Denna lösning är uppbyggd av tre riktningsventiler, två tryckbegränsningsventiler samt en backventil. Riktningsventilerna Rv1 och Rv2 styrs synkroniserat och styr broms/gaspådrag medans Rv3 styrs om fordonet skall drivas bakåt eller framåt. Samtliga riktningsventiler styrs elektroniskt ifrån en central styrdator. Anslutningarna P1/P2 kopplas till pumpen, M1/M2 till motorerna och A1/A2 till ackumulatorerna. 2.7 Övriga hydraulkomponenter För att hydraulsystemet ska fungera tillfredsställande krävs ett antal ytterligare komponenter som nämns nedan. Volymströmsdelare För att fördela oljeflödet mellan hjulmotorerna används en volymströmsdelare. Denna enhet pilotstyrs elektroniskt ifrån en datorenhet och kan reglera flödet individuellt till de olika hjulmotorerna samt även frikoppla dessa. Hydraultank Trots ackumulatortankarna kommer kompensera för volymsförändringar kommer även en icke trycksatt hydraultank krävas. Denna tank har bland annat till uppgift att avskilja fri luft, avskilja vatten, avskilja fasta föroreningar, kyla oljan och fungera som vätskereservoar. Då ett slutet system används kommer enbart läckage ifrån pumpen, hjulmotorerna samt olja ifrån tryckbegränsningsventiler ledas till tanken. För mobila applikationer rekommenderas att tankvolymen i liter ska vara lika stor som flödet till tanken i liter/minut. Läckaget ifrån pump och motorer beräknades utifrån den volymetriska verkningsgraden på dessa enligt ekvation 22 nedan. Q läckage = Q pump 1 Vpump Q motor 1 Vmotor (22) Det största läckaget uppstår då flödet är som störst vid framdrift i 50 km/h. 12

17 Luftfilter Till hydraultanken behövs även ett luftfilter för att inte föroreningar ska sugas in tanken. Oljefilter Hydrauloljan behöver filtreras för att begränsa antalet skadliga partiklar. Detta för att undvika ökat slitage på pumpar och motorer eller att någon känslig ventil sätter igen. Ett sugfilter kommer att monteras innan huvudpumpens matarpump som filtrerar bort större partiklar ifrån hydraultanken. Ett tryckfilter kommer även att monteras efter matarpumpen, detta kommer att kunna filtrera bort finare partiklar. I valda filter ingår tryckbegränsningsventiler för att undvika att filtret förstörs om det täpps igen samt manometrar som visar när det är dags att byta filter. Detta genom att tryckfallet över filtret ökar när partiklar ansamlas i det. Oljefiltren dimensioneras mot flödet enligt ekvation 22, tryckfiltret dimensioneras även mot matarpumpens tryck. Övriga ventiler För att säkerställa att trycket i systemet inte överskrider önskade värden krävs en tryckbegränsningsventil. 2.8 Skivbroms För att få en överblick om vilka temperaturer som uppstår i en skiva när den utsätts för ett bromsande moment görs en termisk analys med hjälp av programmet Comsol Multiphysics. Den termiska analysen hjälper oss att se vilka dimensioner som kan väljas hos skivan utan att riskera termisk deformation. För att göra analysen krävs vissa antaganden. Bland annat antags att konvektionen endast ligger på skivans sidor, se nedanstående figur. Figur 1. I Comsol Multiphysics definieras konvektionen endast på skivans sidor, de röda pilarna. Figuren symboliserar skivans tvärsnitt. Nedan visas även en grafisk illustration över hur konvektionen ser ut. 13

18 Ingen konvektion Konvektion Figur 2. Grafisk illustration, pilarna symboliserar värmeflöde Vidare approximeras bromsskivan som en cirkelskiva, med andra ord tas ingen hänsyn till att skivan kan vara ventilerad eller annorlunda utformad. Friktionen mellan mark och hjul antags vara ett vilket innebär att ingen slirning förekommer. Ytterligare information som krävs för analysen är materialdata för skivan: Elasticitetsmodul, E=210 GPa Poissons tal, v=0,3 Värmeutvidgningskoefficient, α=11e-6 K -1 Specifikt värme, c p =500 J/kgK Värmeledningstal, k=45 W/mK Densitet=7800 kg/m 3 En bromsskiva med innerdiameter är 200 mm, ytterdiametern är 400 mm och bredden 20 mm väljs till att börja med. Vidare har skotaren två bromsskivor vid varje hjul och förhållandet mellan framaxel/bakaxel antags vara 80/20. Massan för skotaren är i nuläget 11,38 ton och den beräknas lasta timmer på 20 m 2 vilket motsvarar en vikt på 16 ton (timmer väger uppskattningsvis 800 kg/m 3 ). Totalvikten för skotare och timmer är således 27,38 ton vilket har används i beräkningarna. Förhoppningsvis kommer vikten att reduceras men för att vara på den säkra sidan dimensioneras bromsskivorna utifrån denna vikt. Omgivningstemperaturen sätts till 20 C. 14

19 3 RESULTAT I detta kapitel presenteras resultaten av de beräkningar som ställdes upp i metod kapitlet. Valda komponenter kommer också att redovisas. 3.1 Hydraulmotorer dm 3 Ur ekvation 1 erhölls ett radiandeplacement på 0,5678. Ur Hägglunds katalog över rad hydraulmotorer valdes sedan den motor som hade det närmast större radiandeplacementet dm 3 nämligen motor CA med ett radiandeplacement på 0,6002. rad 3.2 Pump Volymsflödet som krävs för att leverera hydraulolja fram till hydraulmotorerna ges av ekvation 8 l till 14,5211 l/s. Detta gör att pumpdeplacementet enligt ekvation 7 blev 0,0675. Utefter rad detta pumpdeplacement valdes pump A4CSG 500 ur Bosch Rexroths katalog. A4CSG 500 som l valdes hade ett pumpdeplacement på 0,0796. Denna pump är anpassad för slutna rad hydraulsystem och har en matarpump för matning av olja ifrån hydraultanken. I figur 4 nedan ses en CAD-modell över vald pump. Figur 4. CAD-modell över vald pump. 3.3 Förbränningsmotor Förbränningsmotor väljs utifrån den effekt som hydraulpumpen kräver. Effekten beräknades enligt ekvation 12 till 170,68 kw. Scania [5] har ingen motor med så låg effekt då den minsta motorn har en effekt på 177 kw enligt figur 5 nedan. 15

20 Figur 5. Scanias Industrial Engines listade efter effekt. Den översta motorn i figur 4 är en 5-cylindrig rak motor som passar bra till vår applikation. För att enkelt kunna se om motorn kommer få plats i den slutliga konstruktionen görs en CADmodell med de viktigaste yttermåtten, samt mått för fästpunkterna hos motorn, se figur 6 nedan. Figur 6. CAD-model av Scania DC9 60A med dess fästpunkter markerade. 3.4 Ackumulatortankar Volymen för ackumulatortankarna beräknades enligt ekvation 13 till 13,0726 liter. Efter testning av olika bromsfall så valdes två stycken 20 liter stora ackumulatortankar. Det bör poängteras att detta är en ganska grov uppskattning då inga kördata fanns att tillgå. I figur 7 nedan ses en CADmodell över en ackumulator tank. 16

21 Figur 7. CAD-modell över en ackumulatortank. 3.5 Slangar Oljans densitet uppskattades till 890 kg/m 3 och oljans kinematiska viskositet uppskattades till 30 mm 2 /s. Flödet till och från hydraulmotorerna blir som störst vid körning på plan mark i 50 km/h. För att klara av stora temperaturvariationer och ett arbetstryck på 350 bar valdes en hydraulslang ifrån Specma Hydraulic, modell 855. Denna slang ska klara arbetstemperaturer från -40ºC till +121ºC och ett arbetstryck på 420 bar. Då hydraulslangar säljs i standard tum dimensioner, valdes en slang med innerdiametern 1¼ vilket skulle ge en tryckförlust på ca 0,11 bar/m, vilket antas godtagbart. För att undersöka hur stor plats slangarna kommer att ta samt hur slangdragningen skulle se ut på skotaren så användes Solid Edge. I Solid Edge finns tilläggspaketet XpresRoute som tillåter användaren att dra rör mellan två punkter. Detta kan ske på två olika sätt, nämligen att programmet själv räknar ut den bästa vägen mellan de två punkter mellan vilka rören skall dras och sedan ritar ut röret åt användaren. Alternativ två är att användaren själv definierar den banan efter vilken rören skall dras och sedan ritar programmet ut rören. Anledningen till att XpresRoute användes istället för till exempel Harnessing var den att harnessing är ett tilläggspaket för elektronikkablage. Detta medför att kablarna har en mycket mindre diameter än den diameter som slangarna i verkligheten har. Det negativa med XpresRoute är att man drar stela rör istället för slangar. De kommer alltså inte att påverkas något av gravitationen och kommer alltid att hänga stelt i luften, vilket en slang inte skulle göra. För att kringgå detta så dras rören så nära ramen som möjligt. I och med det skulle de likväl kunnat vara slangar som fästs vid ramen. För att beräkna den extra vikt som medförs av hydrauloljan så användas ekvationen nedan. m = ρ V 2 2 3, där volymen olja i slangarna ges av V slang = π r l = π 0, , 8= 0, 0331m. 3 Hydraulmotorerna har ett deplacement på 0,6002 dm / rad. Om det antas att mängden hydraulolja som får plats i en hydraulmotor är halva deplacementet under ett varv så blir denna 3 volym 0, π = 1, 8856dm. Total volym hydraulolja i samtliga motorer blir då 0, m. 17

22 3 I ackumulatorerna ryms så mycket som 0,02 m hydraulolja. Detta ger att det är 0, m hydraulolja i ackumulatorer och motorer tillsammans. Detta ger en vikt för hydrauloljan på 890 0, 0606 = 53, kg. Givet ur produktkatalog från Specma Hydraulics är att hydraulslang modell 855 väger 3,6 kg/m. Då detta är givet samt att längden uppskattas med Solid Edge till 41,8 meter, så blir vikten för själva slangarna 150,5 kg. Total vikt för slangar och hydraulolja i systemet blir 204,5 kg. 3.6 Regenerativ bromsning Med ett antaget matartryck på 2 MPa och med den beräknade hydraulmekaniska verkningsgraden för hjulmotorerna vid 50 km/h (denna verkningsgrad minskar med hastigheten) fås ett bromsmoment enligt ekvation 15 på: 3 3, 771 m 6 M = V Δp hm = rad ϕ η, π [ Pa] 0 955= [ Nm] Den lösning för styrning av oljeflödet till och från ackumulatortankarna som föreslagits under metod är uppbyggd av tre riktningsventiler, två tryckbegränsningsventiler samt en backventil. Denna kan byggas i ett ventilblock, då detta inte finns tillgängligt som standard är det svårt att uppskatta vikt och storlek på detta ventilblock. Detta block är innehåller dock färre ventiler än den valda volymströmsdelaren, men med de höga flödena i åtanke bör räkna med en vikt på minst 30 kg. 3.7 Övriga hydraulkomponenter Nedan följer en redovisning av övriga valda hydraulkomponenter som krävs för att hydraulsystemet ska fungera tillfredsställande. Volymströmsdelare En volymströmsdelare ifrån Bosch Rexroth, modell RTM 25 E4. Ventilblocket väger 59,2 kg, Information om ytterdimensioner saknas i Bosch Rexroths webbkatalog. Hydraultank Tankvolymen har beräknats enligt ekv. 22 till 105 liter. Detta är dock en rekomendation och kan förmodligen minskas. Med en tank på 105 liter hydraulolja väger oljan ca 93 kg. Med hjälp av en enkel tankmodell i Solid Edge uppskattas tankens vikt till ca 55 kg. Detta med en tank gjord av 4 mm tjock stålplåt. Detta medför en total vikt på tank och olja på ca 150 kg. Luftfilter Inga beräkningar har genomförts för att utreda vilken filterstorlek som krävs, dock rör det sig om små extravikter. De luftfilter som Bosch Rexroth erbjuder väger i storleksordningen 0,5 till 2 kg. 18

23 Oljefilter Utifrån ekv. 22 blir flödet över oljefiltren 105 liter/min. Den valda huvudpumpens matarpump levererar ett maximalt tryck på 30 bar vilket tryckfiltret har dimensionerats utifrån. Som tryckfilter har modell 40/160 LE0020 ifrån Bosch Rexroth valts, vilket väger 4,86 kg Som sugfilter har modell SE225 ifrån Bosch Rexroth valts, vilket väger 7,5 kg. Övriga ventiler En variabel tryckbegränsningsventil av modell ifrån Bosch Rexroth har valts. Denna är ställbar mellan 50 till 350 bar och väger 1,0 kg. 3.8 Stoppbromsning från 40 km/h Ett vanligt förekommande fall är att man behöver bromsa in till stillastående vid till exempelvis en korsning. En stoppbromsning från 40 km/h innebär att man kör i denna hastighet och bromsar tills fordonet står helt stilla. Skotaren är fullastad med timmer och har totalvikten 27,38 ton. Effekten som bromsarna utvecklar under stoppbromsningen är vid tiden t: M = Skotarens totala massa, i nuläget är M=27,38 ton V 0 = Begynnelsehastigheten, i detta fall 40 km/h = 11,1 m/s a = Retardationen, i detta fall sätts retardationen till 9,82 m/s 2 Från 40 km/h och med retardationen 9,82 m/s 2 tar bromsningen 1,13 sekunder enligt: Figur 3. Temperaturen efter avslutad stoppbromsning varierar mellan 308 och 324 K, vilket motsvarar 35 och 51 C. Men det är viktigt att studera hela det transienta förloppet eftersom stora temperaturskillnader uppstår i början av det transienta förloppet. Därför görs en mer ingående analys i Matlab enligt nästa sida. 19

24 Anledningen till den låga temperaturen beror på att det sitter dubbla skivor vid varje hjul. Om man endast skulle ha en skiva per hjul skulle den maximala temperaturen efter en stoppbromsning från 40 km/h bli 81 C, vilket också är helt ok. Däremot kommer temperaturskillnaderna i början av det transienta förloppet att bli så stora som 180 C om endast en skiva per hjul används, detta ger upphov till tryckspänningar uppemot 500 MPa vilket inte är acceptabelt. I nedanstående plot illustreras det transienta förloppet för en stoppbromsning från 40 km/h.. Figur 4. I början av bromsningen uppstår stora temperaturvariationer mellan skivans yta och skivans kärna, redan efter 0,2*tb är yttemperaturen uppemot 140 C medan kärnans temperatur inte förändrats någonting alls. Konstanten tb är den totala bromstiden. Efter bromstidens slut ligger temperaturen mellan 44 och 48 C. Enligt Comsol för samma simulering fåsatt temperaturen varierar mellan 35 till 51 C. Eftersom avvikelserna från medeltemperaturen i skivan skapar problem i form av termoelastiska spänningar beräknas dessa utifrån nedanstående samband: (1) (2), där värmeutvidgningskoefficienten är samt E och är elasticitetsmodul respektive Poisson s tal som är givna för stål. Temperaturdifferenserna ges ur plotten på nästa sida, den illustrerar max-, min- och medeltemperaturen i skivan under det transienta förloppet. Temperaturen varierar i skivan. Högst temperatur uppstår på ytan medan den lägsta temperaturen uppstår i skivans kärna. 20

25 T medel -T max T medel -T min Figur 5. Max-, min- och medeltemperaturen i skivan under det transienta förloppet. Dessa temperaturskillnader ger upphov till spänningar enligt ekvartionerna (1) och (2). T medel -T max ger ett negativt värde Tryckspänning medan T medel -T min ger ett positiv värde Dragspänning. Värdet hos den maximala temperaturen uppgår till 135 C vilket ligger en bra bit under 200 C som sågs som ett krav hos en hjullastare från Volvo. Spänningarna skall också studeras. Ekvationerna (1) och (2) matas in i Matlab och spänningarna beräknas i diskreta punkter. Resultatet plottas mot tiden på nästa sida. Dragspänningar i k Tryckspänningar i Figur 6. De maximala tryckspänningarna är 342 MPa och de maximala dragspänningarna är 128 MPa. 21

26 Vid ett tidigare projekt där skivbromsarna till en hjullastare skulle simuleras fanns kraven att tryckspänningarna inte fick överstiga 350 Mpa och dragspänningarna inte fick överstiga 160 Mpa. Skivorna till skotaren uppfyller dessa krav men de ligger på gränsen till termisk plasticering vilket inte är bra. Därför behålls konfigurationen med dubbla skivor vid varje hjul. Genom att göra sveparean på skivorna något större visar det sig att spänningarna sjunker. Om ytterdiametern hos skivorna ökas med 5 cm kommer tryckspänningarna minska till 250 Mpa vilket är helt ok. Därför är det att rekommendera att göra skivorna något större, men först bör vikten på skotaren fastställas och även viktfördelningen så att den verkligen väger 27,38 ton och har viktfördelningen 80/20 mellan fram- och bakaxel. Viktigt att notera är att om skivorna görs tjockare kommer det ta längre tid för värmen att nå kärnan i skivan och större temperaturvariationer kommer uppstå. Ur spänningssynpunkt bör inte skivan göras tjockare alltså. 3.9 Upprepande bromsning från 10 km/h Med upprepad bromsning avses att skotaren kör i 10 km/h för att sedan bromsa ned till stillastående, därefter kör skotaren upp i 10 km/h igen och efter 30 sekunder bromsar den ned till stillastående. Denna simulering ska efterlikna ett vanligt förekommande fall då skotaren kör runt i terrängen och flyttar sig mellan olika ställen. Hastigheten 10 km/h kan diskuteras om den är rimlig, men snabbare kör man nog inte i terrängen. Simuleringen bygger också på att skotaren kör på plan mark och att rullning utan glidning förekommer. Den totala bromseffekten vid upprepad bromsning formuleras till: (1), där t s är intervalltiden mellan inbromsningarna, här antags t s vara lika med 30 sekunder. Skotaren antags som tidigare ha två bromsskivor vid varje hjul och förhållandet mellan framaxel/bakaxel är 80/20. Största brompåverkan blir på en skiva i fram, vilket ger faktorn framför ekvation (1). I Comsol Multiphysics definieras randvillkoren. Comsol kräver det inåtriktade värmeflödet i enheten [W/m 2 ], alltså matas Q Bromsning dividerat med kylarean in, kylarean symboliseras av de röda pilarna i Figur 2. Även värmeledningskoefficient och extern temperatur matas in. Den externa temperaturen antags vara 293 K. Simuleringen ger nedanstående plott: 22

27 Figur 7. Temperaturen ligger runt 500 K vilket motsvarar 227 C då skotaren kör upprepad bromsning från 10 km/h med 30 sekunders intervall. Även denna simulering gjordes vid hjullastarprojektet och kraven var då max 500 C efter en upprepad bromsning från 20 km/h. Om hastigheten ökas från 10 km/h till 20 km/h hos skotaren fås en maximal temperatur på 495 C i kärnan. Även om temperaturen ligger på 495 C så går det få ner den ytterligare. Som det ser ut nu är vikten på skotaren 27,38 ton vilket är väldigt mycket. Att minska vikten med 6 ton gör att temperaturen går ner till 419 C. Man kan också diskutera hur rimligt körfallet är. Ofta åker skotaren till en plats, stannar och lastar. Har kranen en god räckvidd behöver inte skotaren åka runt lika mycket och skivorna hinner svalna emellanåt. 23

28 24

29 4 DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING I detta kapitel diskuteras de resultat som presenterats i föregående kapitel. 4.1 Diskussion Eftersom projektet har sysselsatt flera olika grupper har kommunikationen grupperna emellan varit viktig. Detta har fungerat relativt bra inom de flesta områden. Men tyvärr visade det sig att skivbromsarna inte hade fått så stor uppmärksamhet i början av projektet. Ett argument för att kommunikationen mellan grupper är viktig genom hela projektet är att skivorna blev svåra att implementera i det befintliga hjulhuset när projektet började gå mot sitt slut. När det gäller skivbromsarna har de simulerats som plana cirkelskivor, detta gör att de får något sämre kylning mot om man skulle ha ventilerade skivor eller helt enkelt låta skivorna kylas av ett oljebad. Detta är egentligen inte av betydelse då simuleringen kommer ge en högre temperatur än den verkliga vilket gör att man ändå ligger på den säkra sidan. Ska man däremot optimera vikten på skivorna, är det av betydelse att göra en mera noggrann analys för att få så noggrant resultat som möjligt och därmed kunna minska mängden material i skivorna. Man bör också titta på hur stor bromseffekt det regenerativa bromssystemet bidrar till. Men för att få redundans som var syftet med att ha två olika bromssystem bör skivbromssystemet vara oberoende av det regenerativa systemet. Ett alternativ skulle då vara att även ha en handbroms i form en trumbroms som exempel, om det räcker? Då skulle det regenerativa bromssystemet kunna samarbeta med skivbromssystemet och ändå ge redundans tack vare handbromsen. De slutsatser man kan dra från simuleringarna i detta kapitel är att tjockleksvariationer hos bromsskivan är generellt inte speciellt effektiva. Större sveparea är betydligt bättre för att få god konvektion vid höga temperaturer. Även slutgiltiga värden på massa och tyngdpunkt har ännu inte kunnat ges. Men som dagens konstruktion ser ut kommer det bli besvärligt att få in en skivbroms i den nuvarande konstruktionen eftersom hjulupphängningen är i vägen. Därför är det av stor vikt att försöka få ner dimensionerna hos bromssystemet och helst endast ha en skiva per hjul. Skivorna skall i dagsläget ha ytterdiametern 40 cm, innerdiametern 20 cm och bredden 2 cm. Dubbla skivor vid varje hjul eftersträvas. Vidare skulle ventilerade skivor vara bra för att få bättre kylning, det man bör beakta då är utformningen av skivorna och hur kraftflöden sprider sig för att undvika spänningskoncentrationer som kan uppstå i hål osv. Även oljekylningen skulle ge bra kyleffekt, nackdelen är att ett sådant paket tar stor plats. Värden som värmeledningsförmåga och värmeledningstal har uppskattats ifrån förra årets hjullastarsimulering. Vad gäller den hydrauliska delen har även här vissa värden antagits. Dessa värden har uppskattats från uppgifter som framkommit i årets Hydraulik och Pneumatik kurs. Kranen på skotaren kommer att drivas hydrauliskt, dock är det oklart hur denna ska kopplas till drivlinans hydraulsystem. Detta kan göras dels genom att koppla in ytterligare en pump, den valda pumpen kan väljas med en utgående axel för inkoppling av ytterligare en pump i upp till samma storlek som den själva. Ett annat alternativ är att genom ett ventilblock koppla in kranen direkt till drivlinans hydraulsystem, men hur detta skulle ske har ännu inte utretts. 25

30 26

31 5 REFERENSER 1. MATLAB R2007b, Version , Copyright , The MathWorks Inc. 2. Hägglunds katalog, besökt den 8 december Bosch Rexroth, k=off&lvid=56169&mvid=1272&clid=20&sid=4eefc19e4e4f62b3d64ec5a2f0672 A01&sch=M, besökt den 15 december COMSOL Multiphysics, Copyright COMSOL AB. 5. Scania, besökt den 19 januari

32 28

33 BILAGA A: EXTRA INFORMATION Detta kapitel innehåller de till projektet relevanta bilagorna. Dessa har av utrymmesskäl inte placerats i huvudrapporten. A.A Matlab kod % Systemkonstruktion - beräkning av hydraulikkomonenter. % Mika Hyvärinen, Jon Skagersten, Joakim Sandberg och Tommy Robertson clc clear all g = 9.81; %m/s^2 m_maskin = 8000; m_last = 12000; m = m_maskin + m_last; v_backe = 2/3.6; %m/s v_plan = 50/3.6; %m/s D_hjul = 1.3; %meter Ur CAD-modell Rullmotstand_plan = 0.02; %Antagen!! Rullmotstand_backe = 0.1; %Antagen!! Friktion = 0.03; %Pa*s Cvm = 1.1*10^-9; %Antagen enligt tidigare inlämning!! Cvp = 1.4*10^-8; %Antagen enligt tidigare inlämning!! Cmm = 2.3*10^6; %Antagen enligt tidigare inlämning!! Cmp = 1.4*10^5; %Antagen enligt tidigare inlämning!! p_max = 33*10^6; %Pa, Antagen!! omega_backe = v_backe / (D_hjul/2); omega_plan = v_plan/(d_hjul/2); omega_pump = 2200*2*pi/60; % Antagen ur Scania bilaga!! gaffel_backe = Friktion*omega_backe/p_max; gaffel_plan = Friktion*omega_plan/p_max; gaffel_pump = Friktion*omega_pump/p_max; etha_hm_backe = 1 - (2.3*10^6 * gaffel_backe); etha_hm_plan = 1 - (2.3*10^6 * gaffel_plan); etha_v_plan = 1/(1+Cvm/gaffel_plan); etha_v_backe = 1/(1+Cvm/gaffel_backe); etha_v_pump = 1 - (Cvp/gaffel_pump); etha_hm_pump = 1/(1 + Cmp*gaffel_pump); F_backe = m*g*(sind(30) + Rullmotstand_backe*cosd(30)); %Kraften i backe F_plan = m*g*rullmotstand_plan; %Kraften på plan mark M_backe = (F_backe/4)*(D_hjul/2); %Moment M_plan = (F_plan/4)*(D_hjul/2); %Moment V_motor = (M_backe / (p_max*etha_hm_backe))*1000 % Deplacementet i dm^3/rad V_katalog = 3.771/(2*pi) %Ur Hägglundskatalog "CA 70 60" Q_i_motor = V_katalog/4 * omega_plan; % Volymström vid gång på plan mark %OBS! Motorerna körs med halvt deplacement!! och 2 hjul!! Q_max_motor = Q_i_motor/etha_v_plan; 29

34 p_pump_backe = (M_backe / (V_katalog*10^-3*etha_hm_backe))/etha_hm_pump; %Systemtrycket p_pump_plan = (M_plan / (V_katalog*10^-3*etha_hm_plan))/etha_hm_pump; %Systemtrycket Q_v_motor = (1-etha_v_plan)*Q_max_motor; Q_pump_plan = 4*Q_max_motor / etha_v_pump % Pump flöde i l/s 50km/h Q_pump_backe = (4*V_katalog*omega_backe / etha_v_backe)/etha_v_pump M_max = 18*100; v_max = 310*2*pi*1.3*3.6/60; % Max hast. för hjulmotorerna på plan mark V_pump = Q_pump_plan / (omega_pump*etha_v_pump) % Pump deplacement i liter/rad V_pump_cm3_varv = V_pump * 1000*2*pi; V_pump_katalog = 500/(1000*2*pi) % Variable Pump A4CSG Bosch Rexroth P_pump_backe = Q_pump_backe/1000 * p_pump_backe % Pump effekt i backe P_pump_plan = Q_pump_plan/1000 * p_pump_plan % Pump effekt på plan mark % Dimensionering av ackumulator Volym=[0]; a = 9.81; v1=30/3.6; v2=0/3.6; v=[v1:-(v1-v2)/100:v2]; 30km/h till 0 [m/s] % Retardation [m/s^2] % Hastighet vid bromstillslag [m/s] % Sluthastighet [m/s] % 100 steg lång hastighetsvektor från t_broms = (v1-v2)/a; % Total bromstid [s] tt=t_broms/length(v); % Bromstid per beräkningssteg [s] fi=v/(0.5*d_hjul); % Vektor med vinkelhastighet [rad/s] Q=4*V_katalog*fi; % Flödet till akumulatortanken (från 4 motorer) med en volymetrisk verkningsgrad 1 for ii=1:length(v) deltavolym(ii)=tt*q(ii); % Volymsändring i liter Volym(ii+1)=(Volym(ii)+deltavolym(ii)); end Ackumulatortank = max(volym) % Maximal volym som krävs under inbromsningen [l] % Beräkning av maximalt hydrauliskt bromsmoment vid 50km/h. p_tback = 33*10^6; % Tryckskillnad i Pa över hjulmotorerna vid maxtrycket 35MPa i ackumulatortanken och 2MPa ingående tryck M_bromsmax = V_katalog*p_tback*etha_hm_plan/1000 % Rörströmning dens_olja = 890; % Oljans densitet [kg/m^3] antaget visk_kin = 30*10^-6; % Oljans kinematiska viskositet [m^2/s] anges av leverantörer i mm^2/s visk_dyn = visk_kin*dens_olja; % Oljans dynamiska viskositet [Ns/m^2] d_ror_pump = 30*10^-3; % Rördiameter [m] A_ror_pump = 0.25*pi*d_ror_pump^2 % Area på röret [m^2] v_olja_pump = (Q_pump_plan*10^-3)/A_ror_pump; % Maximal medelfluidhastighet ifrån pumpen (vid gång på plan mark 50km/h) [m/s] 30

35 Re_ror_pump = v_olja_pump*d_ror_pump*dens_olja/visk_dyn; if Re_ror_pump < 2300 lamb_ror_pump = 64/Re_ror_pump; strömning else lamb_ror_pump = 0.316/(Re_ror_pump^(1/4)); strömning i släta rör end % Reynolds tal % Laminär % Turbulent pfl_pump = (lamb_ror_pump*dens_olja*v_olja_pump^2)/(2*d_ror_pump) % Tryckfall per meter rör [Pa/m] % Beräkningen stämmer med formuläret som finns på % % Filtersflöden Q_filter = Q_pump_plan*((1-etha_v_plan)+(1-etha_v_pump))*60; % Läckage från motorer och pump i liter/min A.B Kopplingsschema Figur 8. Kopplingsschema över drivlinan. 31

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Konstruktion och hållfasthetsanalys av ram samt utkast till dumpermodul Olof Karlsson Daniel Granquist MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren

Läs mer

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19. KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00

Läs mer

Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik

Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik Växjö krandagar 2011 Tema hydraulik Växjö 2011-11-09 Karl-Magnus Wirestig Anders Jacobi Agenda Kort om oss Föroreningar och renhet Hydraulsystem Framtiden Systemföroreningar Fasta partiklar Luft Vatten

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering Grundkurs 1 - Självtest Sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk verkningsgrad

Läs mer

Hydraulpump Serie F1Plus Fast Deplacement

Hydraulpump Serie F1Plus Fast Deplacement Fast Deplacement Katalog 9129 8218-01 Augusti 1998, SE Innehåll Allmänt, konstruktion 3 Specifikationer 4 Pump i genomskärning 4 Pumpval och dimensionering 5 Installationsmått Orderinformation 6 F1-25/-41/-51/-61

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering sid. 1:4 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Försämringen av den volymetriska verkningsgraden i en pump är exempel på: 1/ oregelbundna fel

Läs mer

Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 FMV ProjLedDU 14 611:31541/00 HYDRAULSYSTEM 2000 HYDRAULSYSTEM

Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 FMV ProjLedDU 14 611:31541/00 HYDRAULSYSTEM 2000 HYDRAULSYSTEM Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 HYDRAULSYSTEM ALLMÄNT Normtabell För utförligare beskrivning av normerna se M7782-112001 NORMER GEMENSAMT. Publikationen gäller Hantering och transport Hydraulsystem

Läs mer

Kraftuttag 9. Innehåll

Kraftuttag 9. Innehåll Innehåll KRAFTUTTAG Kraftuttagsmöjligheter Växellådsdrivna kraftuttag Kopplingsoberoende kraftuttag Motorkraftuttag Kraftuttag - Automatväxellåda 5 KRAFTUTTAG - PÅBYGGNAD 6 KRAN BAKOM HYTT 7 Bakmonterad

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering Grundkurs 1 Facit till Självtest sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk

Läs mer

Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare

Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare Northern Nature Energy 1 02/2009 Innehåll Allmänt om solvärmeanläggningar 3 Allmänna råd 6 Placering 7 Dimensionering 7 Montering på tak

Läs mer

Tentamen MF1039 DoP Komponenter

Tentamen MF1039 DoP Komponenter Tentamen MF1039 DoP Komponenter 2012 torsdag 15 mars 14-18 Tillåtna hjälpmedel är: Skrivmaterial, Miniräknare, Maskinelement Handbok, SKF-katalog NAMN: Personnummer: Tentamen består av: 25 p A-del 1-6

Läs mer

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat.

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat. Skotare Teknisk rapport - Hytt Fredrik Berglund MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren Februari 2009 Sammanfattning Till skotarkonceptet som arbetades

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient

Läs mer

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSSYSTEMET ÄR VÄSENTLIGT FÖR DIN SÄKERHET Bromsarna måste svara direkt och exakt varje gång du trycker ner pedalen.

Läs mer

Sten-Ove Claesson, Fluidteknik AB

Sten-Ove Claesson, Fluidteknik AB SSG 2013 Sten-Ove Claesson, Fluidteknik AB ENERGI MILJÖ I HYDRAULSYSTEM Fluidteknik AB Hur kan det se ut idag? Dimensionering av energibehov: elmotoreffekt = max p x Q + 10-15% för att vara säker. Centralhydrauliksystem

Läs mer

Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual

Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Montering av Hydraulcylinder...3 3. Montering av rattpump...5 4. Montering av slangar...6 5.

Läs mer

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2016-01-15 TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp Tentamensdatum: 15 januari 2016 Skrivtid: 14 00-20 00 Antal uppgifter:

Läs mer

Vedkombi 330 Bruksanvisning

Vedkombi 330 Bruksanvisning Vedkombi 330 Bruksanvisning Produktpresentation Effektiv och användarvänlig vedkombi som kapar och klyver veden i ett moment. Producerar ca 5 m3 per timme. Klarar vedlängder upp till 53 cm och veddiameter

Läs mer

NAF-Check spjällbackventiler PN 10 - PN 100 NAF 526520-528530

NAF-Check spjällbackventiler PN 10 - PN 100 NAF 526520-528530 NAF-Check spjällbackventiler PN 0 - PN 00 NAF 5650-5850 Fk 0.70(4)SE 8.98 Ersätter Fk 0.70()SE.95 Primära egenskaper NAF-Check spjällbackventiler tillverkas i kolstål, låglegerat stål och rostfritt stål.

Läs mer

Hydraulik. En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon. Danny Nygård MI.3

Hydraulik. En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon. Danny Nygård MI.3 Hydraulik En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon Danny Nygård MI.3 Individuell fördjupning Uppsala universitet vt 15 Innehåll Innehåll... 1 1. Allmänt...

Läs mer

Instruktionsbok Modeller: T1100, FL400

Instruktionsbok Modeller: T1100, FL400 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord och ID-nummer 2 Allmänt 3 Säkerhetsföreskrifter 3-5 Användning 5 Underhåll och service 6 Reparationer 6 Förvaring 6 Förord FL 400 och T1100 tillverkas av Kranman AB Innan du

Läs mer

alla komponenter som krävs för att bygga ett komplett system för högtryckshydraulik och för att komma igång.

alla komponenter som krävs för att bygga ett komplett system för högtryckshydraulik och för att komma igång. alla komponenter som krävs för att bygga ett komplett system för högtryckshydraulik och för att komma igång. Alla komponenter har utvecklats för största möjliga precision och är konstruerade för att fungera

Läs mer

2015-11-16. Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse

2015-11-16. Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Bromsar Remväxlar 1 Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Funktion - Bromsa (retardera) rörelse Stoppbroms - Hålla rörelse vid konstant hastighet Reglerbroms - Hålla fast i stillastående

Läs mer

Innehåll Sida Kapitel

Innehåll Sida Kapitel Innehåll V1 pump 7 Innehåll Sida Kapitel umpval och ledningsdimensionering...11... 2 Specifikationer...42 V1-045 /-075 i genomskärning...42 Installationsmått, V1-045 och -075...43 -ventilblock-045/075...44

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Hydraulstyrning för Roder

Hydraulstyrning för Roder Hydraulstyrning för Roder Marsili 70/100/120/200 Installationsmanual 1 Även om alla åtgärder har vidtagits för att informationen i denna manual skall vara korrekt och fullständig tar Flotec Marin AB inget

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Kracht Kugghjulspump KP 3 Högtryckspump Gjutjärn

Kracht Kugghjulspump KP 3 Högtryckspump Gjutjärn Kracht Kugghjulspump KP 3 Datablad 1 (8) Kracht Kugghjulspump KP 3 är enkla och robusta i sin konstruktion. Det är så kallade ytterkugghjulspumpar som klarar att skapa höga tryck. Pumphuset är tillverkat

Läs mer

Maskininformation vm-1200

Maskininformation vm-1200 VM-1200 INFO AMADA MACHINE TOOLS är ett välkänt begrepp för industriaktörer världen över. Företaget leder utvecklingen av såväl sågmaskiner som sågblad och har ett av världens största sortiment av bimetall-

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

Bruksanvisning RINK Modell 1005 & 1010 Maskin nr:

Bruksanvisning RINK Modell 1005 & 1010 Maskin nr: Bruksanvisning RINK Modell 1005 & 1010 Maskin nr: OBS! FÖR ATT SÄKERSTÄLLA SÄKER ANVÄNDNING OCH UPPNÅ BÄSTA MÖJLIGA PRESTANDA ÄR DET MYCKET VIKTIGT ATT DU LÄSER DENNA BRUKSANVISNING INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA

Läs mer

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Inlämningsuppgift 4 NUM131 Inlämningsuppgift 4 NUM131 Modell Denna inlämningsuppgift går ut på att simulera ett modellflygplans rörelse i luften. Vi bortser ifrån rörelser i sidled och studerar enbart rörelsen i ett plan. De krafter

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09 Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

ProjektHydraulik AB. Målinriktad hydraulikutbildning. Industri. 4 dagar. Grundläggande hydraulik FÖRETAGSANPASSAD UTBILDNING. Underhåll hydraulsystem

ProjektHydraulik AB. Målinriktad hydraulikutbildning. Industri. 4 dagar. Grundläggande hydraulik FÖRETAGSANPASSAD UTBILDNING. Underhåll hydraulsystem ProjektHydraulik AB Målinriktad hydraulikutbildning HYDRAULIK FÖR EL & AUTOMATION GRUNDKURS EL FÖR HYDRAULIKER 3 dagar TILLÄMPAD FELSÖKNING Mobil Industri PROPORTIONAL- TEKNIK (GRUNDKURS 2) GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Brand- och skaderisk i anslutning till heta komponenter

Brand- och skaderisk i anslutning till heta komponenter Heta komponenter Heta komponenter VARNING! Avgassystemet på en lastbil kan vid hög arbetsbelastning uppnå temperaturer över 500 C. Brandrisken kan bli stor om påbyggnadsutrustning placeras alltför nära

Läs mer

NT400 CABSTAR 3.5T 145HP SC

NT400 CABSTAR 3.5T 145HP SC NT400 SE-19-0331 NT400 CSTR 3.5T 145HP SC vikt: 3.500 Kg. 145 hk Specifikationer IC M C G. C. H1 Underrun protection bar 140 Foh 109 VT R VD PÅGGND SKISS 35.145 35.145 M L DIMENSIONER (mm) Hjulbas Foh

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektronik Åke Fransson Lars Bäckström entamen i Energilagringsteknik C 5p Datum: 006-06-08, tid: 08:30 14.30 Hjälpmedel: Kursboken: hermal Energy Storage - systems and

Läs mer

Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z3 Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag 1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda

Läs mer

Foh Överhäng fram Roh Överhäng bak 1 283 1 583 LT Totallängd (1) 4 183 4 983 R1 R2. Kant till kant 5 920 6 730 CW Hytt, bredd MW Totalbredd

Foh Överhäng fram Roh Överhäng bak 1 283 1 583 LT Totallängd (1) 4 183 4 983 R1 R2. Kant till kant 5 920 6 730 CW Hytt, bredd MW Totalbredd CABSTAR 35.14 Totalvikt: 3.500 Kg. 136 hk Specifikationer M C G. C. A B Underrun protection bar 140 Foh B 109 PÅBGGNAD SKISS DIMENSIONER (mm) 35.14 MB 2 900 3 400 Foh Överhäng fram 1 062 Överhäng bak 1

Läs mer

Hydraulisk Borrhammare HRD20

Hydraulisk Borrhammare HRD20 Hydraulisk Borrhammare HRD20 Från serienr. 3195 Reviderad 2014-11-03 Före användning Tack för ert val av en HYCN borrhammare. För att säkerställa problemfri drift och långvarig användning av era nya verktyg,

Läs mer

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER ÄKERHETAVTÅND I BILKÖER En studie i bilars stoppavstånd Foad aliba Bassam Ruwaida Hassan hafai Hajer Mohsen Ali Mekanik G118 den 7 februari 8 AMMANFATTNING Projektet utgångspunkt har varit att svara på

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 3 Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Värmekraftverk Växthuseffekten https://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics Simuleringsprogram

Läs mer

LOGSET TH skördaraggregat

LOGSET TH skördaraggregat LOGSET TH skördaraggregat 2 Effektivitet utan kompromisser TH75 kan utrustas med en barkningssats för eukalyptusträd. Den synkroniserade matarkretsen, de parallellstyrda kvistningsknivarna och matarhjulen

Läs mer

Instruktionsbok. Minilunnare

Instruktionsbok. Minilunnare Instruktionsbok Minilunnare Denna instruktionsbok bör samtliga som handhar OXEN studera. Den innehåller instruktioner om service, underhåll och körning, som om de följs kommer att gynna ägaren genom hög

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. Pilotventilen c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll:

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Datablad 3.308 1 (12) Kracht Kugghjulspumpar KFF 2,5 KFF 112 Drivmedelspumpar Segjärn

Datablad 3.308 1 (12) Kracht Kugghjulspumpar KFF 2,5 KFF 112 Drivmedelspumpar Segjärn 1 (12) är enkla och robusta i sin konstruktion. De är så kallade ytterkugghjulspumpar som klarar att skapa höga tryck. Pumphusen är tillverkade av segjärn, kugghjul och axlar av härdat stål samt specialbelagda

Läs mer

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar

Läs mer

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker

Läs mer

1. Bilda en vätskefilm vilket minskar friktionen och därmed den alstrade värmen. 2. Att kyla packningen.

1. Bilda en vätskefilm vilket minskar friktionen och därmed den alstrade värmen. 2. Att kyla packningen. 1 Boxpackningar 1.1 Inledning Packboxen eller boxtätningen var en av de första formerna av tätning för roterande eller fram- och återgående rörelser. Från början användes natur- och växtfibrer som flätades

Läs mer

Lektion 3: Verkningsgrad

Lektion 3: Verkningsgrad Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt

Läs mer

Vedmaskiner fra Per Wikstrand AB i Sverige

Vedmaskiner fra Per Wikstrand AB i Sverige Vedmaskiner fra Per Wikstrand AB i Sverige Sagutstyr AS Spara ryggen och kapa veden med säkraste vedkapen Rättvikskapen är en vedkap av balanstyp med rullbord. Det som främst skiljer Rättvikskapen från

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Examensarbete inom M/P/T,grundnivå

Examensarbete inom M/P/T,grundnivå Examensarbete inom M/P/T,grundnivå MF103x/MF102x/MF104x Maskinkonstruktion MF111x/MF112x/MF114x Integrerad produktutveckling MF1025 Modellbaserad produktutveckling Lektion 1 Modellbaserad produktutveckling

Läs mer

Idrifttagande & underhållsmanual för Arcos Hydraulcylindrar

Idrifttagande & underhållsmanual för Arcos Hydraulcylindrar Idrifttagande & underhållsmanual för Arcos Hydraulcylindrar Januari 2014 Innehåll 1. Generell information 1.1 Dokumentation 1.2 Användningsområde cylinder 1.3 Transport 1.4 Lagring 2. Idrifttagande och

Läs mer

Handbok. Automatiska tysta kompressorer

Handbok. Automatiska tysta kompressorer Handbok Automatiska tysta kompressorer Innehåll 1 Allmänt...3 1.1 Använda handboken...3 1.2 Innehåll...3 1.3 Förvarning...3 1.4 Bortskaffande av förpackningsmateriel...3 1.5 Lyftning...3 1.6 Säkerhet...4

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Mekaniska konstruktioner Provmoment: Tentamen Ladokkod: TM011A Tentamen ges för: Bt3, Af-ma1, Htep2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 mars

Läs mer

MAXITHERM COOLFLEX Fjärrkyla, kall-/dricks- och avloppsvatten. MAXITHERM VVS AB Grundades 1942

MAXITHERM COOLFLEX Fjärrkyla, kall-/dricks- och avloppsvatten. MAXITHERM VVS AB Grundades 1942 MAXITHERM VVS AB Grundades 1942 MAXITHERM Fjärrkyla, kall-/dricks- och avloppsvatten Kulverten är kvalitets- och miljöcertifierad enligt ISO 9001/14001 Innehållsförteckning 155 Innehållsförteckning Systembeskrivning

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen

Läs mer

IKOT Inlämning 8 Verifiera och utvärdera konceptet. Axel Jonson. Alexander Beckmann. Marcus Sundström. Johan Ehn CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

IKOT Inlämning 8 Verifiera och utvärdera konceptet. Axel Jonson. Alexander Beckmann. Marcus Sundström. Johan Ehn CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 Inledning Produkten

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

Kurs PM: HYDRAULIK & PNEUMATIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011

Kurs PM: HYDRAULIK & PNEUMATIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011 Kurs PM: HYDRULIK & PNEUMTIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011 Kau Kursen examineras på följande sätt: 1. Teori. Skriftlig tentamen 3,5 hp. Betyg; U, 3, 4 eller 5. (Förra årets tenta, se bilaga) 2. Konstruktionsuppgift

Läs mer

SwemaAir 50 Bruksanvisning vers 1.13 MB20111012

SwemaAir 50 Bruksanvisning vers 1.13 MB20111012 SwemaAir 50 Bruksanvisning vers 1.13 MB20111012 OBS! Innan du börjar mäta med ditt nya instrument läs kapitel 7. Inställningar. Vid leverans är k2-faktor och automatisk densitetskompensering för lufttryck

Läs mer

Montering och installation av solfångare

Montering och installation av solfångare Montering och installation av solfångare 2007-07-01 Innehåll www.trebema.se 1. Allmänna monteringsråd... 2 2. Montering och uppsättning av solfångarna... 4 3. Driftsättning av solfångarna... 5 4. Service

Läs mer

Allmänt. Götaverkens Sportdykarklubb 2006-11-13

Allmänt. Götaverkens Sportdykarklubb 2006-11-13 Allmänt LW-450E är en kompressor som är tillverkad av Leonard & Wagner. Namnet kan tydas så att 450 är kapaciteten i antalet minutliter och E står för att den går på en trefas elmotor. Den har tre stycken

Läs mer

Bonnet Vedklipp 20T Bruksanvisning

Bonnet Vedklipp 20T Bruksanvisning Bonnet Vedklipp 20T Bruksanvisning Produktpresentation En kraftfull vedklipp som snabbt och enkelt klyver veden i 2-4 delar. Med en tryckkraft på hela 20 ton och ett kraftigt klyvblad klarar den att klyva

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

WaveEl ett Vågspel vid Vinga

WaveEl ett Vågspel vid Vinga WaveEl ett Vågspel vid Vinga Finansierat av Göteborg Energis Forskningsstiftelse Sommaren 2010 1 Allt har en historia Försök att i Europa utnyttja energin i havens vågor är kända sen mer än hundra år.

Läs mer

Två gränsfall en fallstudie

Två gränsfall en fallstudie 19 november 2014 FYTA11 Datoruppgift 6 Två gränsfall en fallstudie Handledare: Christian Bierlich Email: christian.bierlich@thep.lu.se Redovisning av övningsuppgifter före angiven deadline. 1 Introduktion

Läs mer

Nessie Plug&Spray TM. Data Blad

Nessie Plug&Spray TM. Data Blad Nessie Plug&Spray TM Generellt Danfoss Nessie Plug&Spray system är anpassadeför befuktning och adiabatiska kylsystem baserat på högtrycksprincipen. Systemen finns med fast varvtal och med IEC eller Nema

Läs mer

Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik

Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik Håkan Hallberg vd. för Hållfasthetslära Lunds Universitet December 2013 Exempel 1 Två krafter,f 1 och F 2, verkar enligt figuren.

Läs mer

GYRO. Den perfekta lösningen för avgradning och slipning. För stål, rostfritt och metaller. Oscillerande slipteknik

GYRO. Den perfekta lösningen för avgradning och slipning. För stål, rostfritt och metaller. Oscillerande slipteknik R GYRO Den perfekta lösningen för avgradning och slipning Oscillerande slipteknik För stål, rostfritt och metaller - ett starkt och effektivt maskinkoncept..! Ett karakteristiskt kännetecken för varje

Läs mer

Komponenter för hydraulisk utrustning. Allmänt. Åtgärder före start av nytt hydraulsystem

Komponenter för hydraulisk utrustning. Allmänt. Åtgärder före start av nytt hydraulsystem Allmänt Allmänt Det finns möjlighet att beställa komponenter från fabrik för att driva hydraulisk utrustning. Följande komponenter finns tillgängliga: Reglage Hydrauloljetank med tryckbegränsningsventil

Läs mer

Automag. Självrensande och helautomatisk magnetfilter

Automag. Självrensande och helautomatisk magnetfilter Automag Självrensande och helautomatisk magnetfilter Självrensande magnetf Magnetfilter Automag av Eclipse Magnetics tillverkas med användning av kraftfull sällsynt substans av jordartsmetall - magnetiskt

Läs mer

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

8-1 Formler och uttryck. Namn:. 8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:10) om automatiska vågar

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:10) om automatiska vågar Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:10) om automatiska vågar Ändring införd t.o.m. STAFS 2011:25 Tillämpningsområde

Läs mer

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept Emil Larsson MF2011 Systems engineering Skolan för industriell teknik och management Mars 2009 Sammanfattning Efter i tabell

Läs mer

MEGA Power MP10 MP70. Fläktkonvektor för höga effekter, 3-40 kw. 3-40kW MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN KAN KANALANSLUTAS 3-HASTIGHETSMOTOR

MEGA Power MP10 MP70. Fläktkonvektor för höga effekter, 3-40 kw. 3-40kW MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN KAN KANALANSLUTAS 3-HASTIGHETSMOTOR MEGA Power MP10 MP70 Fläktkonvektor för höga effekter, 3-40 kw 3-40kW MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN KAN KANALANSLUTAS 3-HASTIGHETSMOTOR INDUSTRIUTFÖRANDE KOMPAKT KRAFTIG KONSTRUKTION LÄTT ATT INSTALLERA ENKEL

Läs mer

PMC cyklontank. Spar utrymme, pengar och miljön. Downsizing av hydraulik del i vinnande koncept sidan 7. Foto: Atlas Copco

PMC cyklontank. Spar utrymme, pengar och miljön. Downsizing av hydraulik del i vinnande koncept sidan 7. Foto: Atlas Copco PMC cyklontank Spar utrymme, pengar och miljön Downsizing av hydraulik del i vinnande koncept sidan 7 Foto: Atlas Copco Upp till 90 procent av utrymmet (ibland mer) blir över när man ersätter en traditionell

Läs mer

IA HECON LOCAL. Installationsinstruktioner

IA HECON LOCAL. Installationsinstruktioner Installationsinstruktioner Installationsinstruktioner 1.0 Allmän information Användandet av dessa instruktioner förutsätter att användaren är väl bekant med handhavandet av både blockenheten och hydraulsystemet

Läs mer

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect 2015-08/Ersätter ISOVER FireProtect 2012-02 Vad sker vid en brand? Med brand menas eld som man förlorat kontrollen över. Vid

Läs mer

Styrtransmission för bandfordon

Styrtransmission för bandfordon Styrtransmission för bandfordon VIKTOR LASSILA PONTUS JONASSON Examensarbete Örnsköldsvik, Sverige 2006 Styrtransmission för bandfordon Pontus Jonasson Viktor Lassila Examensarbete MMK 2006:36 MME 780

Läs mer

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna

Läs mer

Scanwill. Parmab Drivelement AB. Produktprogram

Scanwill. Parmab Drivelement AB. Produktprogram Scanwill Produktprogram Parmab Drivelement AB www.parmab-drivelement.se tel: 08-520 175 45 Box 144 info@parmab-drivelement.se fax: 08-520 188 12 149 22 Nynäshamn Hydrauliska Tryckstegrare MP-T En inbyggnadstryckstegrare

Läs mer

GYLT/GYLS. Manual. Sid 1(6) Smidig och enkel anslutning med M12-kontakten. Mekanisk specifikation

GYLT/GYLS. Manual. Sid 1(6) Smidig och enkel anslutning med M12-kontakten. Mekanisk specifikation Sid 1(6) GY-serien från Regal Components erbjuder givare som möter de absolut högsta kraven på marknaden, producerade av ledande givartillverkare i Japan. Årtionden av erfarenhet borgar för högsta kvalitet.

Läs mer

HANDBOK Balsavac. Serienr: År: Rev 2009-05-29

HANDBOK Balsavac. Serienr: År: Rev 2009-05-29 HANDBOK Balsavac Innan systemet tas i bruk måste denna handbok studeras i detalj. Endast av MEDICVENT auktoriserad personal får utföra reparationer och justeringar på denna utrustning. Vid reparationer

Läs mer

från tillverkningsår 1995

från tillverkningsår 1995 Bruksanvisning Sparas för framtida behov Formrivningsvagn DF och Stapelram DF från tillverkningsår 1995 Stapelram DF Artikelnr. 586079 Typskylt DOKA INDUSTRIE, A-3300 Amstetten Beteckning: FORMRIVNINGSVAGN

Läs mer

Nyhet. Lågtryckspump - GP1

Nyhet. Lågtryckspump - GP1 Nyhet Lågtryckspump - GP1 Beskrivning GP1 är en tystgående lågtryckspump speciellt framtagen för cirkulation och transport av olja i kyl och fi lterkretsar samt smörjoljesystem. GP1- Lågtryckspump är av

Läs mer

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper. KTH Mekanik Fredrik Lundell Mekanik mindre kurs för E1 och Open1 Läsåret 05/06 Tentamen i 5C110 Mekanik mk, kurs E1 och Open 1 006-03-15 Var noga med att skilja på skalärer och vektorer. Rita tydliga figurer

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept

5 Skapa ett vinnande koncept 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Idégenerering Varje gruppmedlem har idégenererat egna koncept som löser huvudfunktionerna innan ett idégenereringsmöte genomfördes. Under idégenereringsmötet presenterades

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TERMISK RESPONSTEST (TRT) Svenskt Geoenergicentrum 2015

RIKTLINJER FÖR TERMISK RESPONSTEST (TRT) Svenskt Geoenergicentrum 2015 RIKTLINJER FÖR TERMISK RESPONSTEST (TRT) Svenskt Geoenergicentrum 2015 FÖRORD Dessa riktlinjer för utrustning, utförande, analys och redovisning av Termisk Responstest (TRT) för energibrunnar har tagits

Läs mer