WaveEl ett Vågspel vid Vinga

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WaveEl ett Vågspel vid Vinga"

Transkript

1 WaveEl ett Vågspel vid Vinga Finansierat av Göteborg Energis Forskningsstiftelse Sommaren 2010

2 1 Allt har en historia Försök att i Europa utnyttja energin i havens vågor är kända sen mer än hundra år. På 1880-talet utrustades den sju meter långa snipan Argonaut med simfenor i för och akter. Argonauts stampande rörelser i vågorna kunde driva fram den i farter på 3-4 knop, mot vågorna. Sedan dess har intresset för tillförsel av vågenergi varierat med krig och kriser av olika slag, tillfälliga och lokala politiska beslut och med oljepriset. Efter den så kallade energikrisen i början av 1970-talet kom statligt finansierad vågenergiforskning igång på Chalmers i Göteborg, i samarbete med dåvarande, statliga Svenska Varv och med mindre privata företag, som IPS Service AB. Syftet var att omvandla vågornas effektflöde till elektrisk effekt som kunde matas in på elnätet. Försök gjordes då som nu vid Vinga i Göteborgs skärgård, men även vid fyren Trubaduren i närheten. I början av 1980-talet, hundra år efter Argonaut, testade norska forskare samma teknik på trålande fiskebåtar, för att spara bränsle. Det såg ganska lovande ut, men ungefär samtidigt (1985) sjönk oljepriset kraftigt och intresset för energieffektivisering och för energitillförsel från sol, vind och vågor avtog snabbt. Vid den tiden fanns inte avsättning för den fullt utbyggda svenska kärnkraftens kapacitet och intresset att öka kapaciteten ännu mer var svagt. Under det senaste decenniet har frågan om eventuella samband mellan användning av fossila bränslen och globala klimatförändringar diskuterats intensivt. En växande oro för följderna av dessa klimatförändringar har på nytt ökat intresset för energitillförsel från sol, vind och vågor. Tekniken att tillföra energi från havsvågor närmar sig en kommersialisering. Tillförsel av elenergi från exempelvis vind och vågor beror av det lokala vädret, som i sin tur varierar kaotiskt runt årstidernas medelväder på platsen. Samtidigt varierar även samhällets elanvändning kaotiskt omkring både ett veckodags- och ett årstidsberoende medelvärde. I Sverige blåser det mer på vinterhalvåret och vågorna är mer energirika då. Tillgången på vind- och vågenergi följer det svenska samhällets behov av eltillförsel, som också är större vintertid. När både tillförsel och användning är kaotisk, krävs någon form av lagrad energi som hela tiden balanserar skillnaden mellan eltillförsel och elanvändning. Vattnet i kraftverksdammar är ett sådant lager. Vattenvågor vandrar eller rör sig tack vare tyngdkraften (gravitationsvågor), där vågberget dras ned och vågdalen trycks upp. Båtar och fartyg som rör sig i vattenytan skapar vågor, men framför allt ger växelverkan mellan vattenytan och vinden upphov till vågor. Vågenergin är mekanisk och sammansatt av lägesenergi och rörelseenergi i vattenmassan. Följer man en vattenpartikel nära ytan rör den sig i en cirkelbana runt en punkt nära ytan. Vattenmassan vandrar inte, men energin i störningen av vattenytan vandrar genom vattenmassan, nära vattenytan och åt samma håll som vinden. På ett djup som motsvarar en halv våglängd finns bara några procent kvar av vågenergin. I sommarens sjöbris blir vågorna drygt 20 meter långa utanför Göteborg. Effekten i vågor som skapats

3 2 av vinden brukar man beskriva i enheten kilowatt per meter vågfront [kw/m]. Vågfronter uppfattar du till exempel när du står så att vågorna kommer rakt emot dig och effekten räknas per meter av vågfrontens bredd. Vattenytans form är kaotisk eller slumpmässig, eftersom vindhastigheten är det. Man använder statistiska mått som medelvärden eller genomsnittsvärden för att beskriva vågor och vågeffekter. Tidigt på hösten 2009 startade projektering och bygge av en vågkraftboj för omvandling av vågenergi till elenergi. Projektet drevs av samma familj som genomförde försök under 70- och 80-talen. Flera Göteborgsföretag deltog i arbetet: Frog, Test-Service, Boddy Hydraulik och Reinertsen. Under våren och sommaren 2010 genomfördes försöken i havet strax väster om Vinga i Göteborgs skärgård. Mätsystemet och analysen av data sponsrades av Göteborg Energi AB. Syfte och mål för försöken Ett av syftena med försöken var att undersöka hur väl den använda simuleringsmodellen beskriver vågkraftbojens beteende som vågenergienergiomvandlare. Ett mål var att testa styrningen av vågkraftbojens generator som belastades med ett värmeelement. Hur fungerar det? Ett förankringssystem som tillåter hävningsrörelser hos vågkraftbojen, uppåt eller nedåt i vågorna, gör det möjligt att på något sätt omvandla energin i hävningsrörelsen till elektrisk energi. Denna energiomvandling, eller kanske mer korrekt effektomvandling, bromsar vågkraftbojens hävningsrörelser i vågorna. Ett hydrauliksystem arbetar mellan en mindre massa (vågkraftbojen) som påverkas direkt av vågorna och en större massa (vattnet i röret) som inte påverkas lika mycket av vågorna. Inne i det långa röret, som går genom vågkraftbojen och slutar 19 meter under vattenytan, flyter en kolv. Kolven är fäst i en annan mindre hydraulkolv inne i en hydraulcylinder, som i sin tur sitter fast i vågkraftbojen. När vågen lyfter vågkraftbojen drar hydraulcylindern med sig den mindre hydraulkolven, som drar i den stora kolven i röret. Hydraulkolven inne i hydraulcylindern kopplar samman krafterna på vågkraftbojen med krafterna på vattenmassan i det långa röret. Vågornas krafter på vågkraftbojen kommer att pumpa hydrauloljan från hydraulcylindern genom en hydraulmotor som i sin tur driver den elektriska generatorn. Mellan hydraulcylindern och hydraulmotorn sitter en tryckackumulator som fungerar som korttidslager för den olja som hydraulmotorn inte hinner ta emot. Hydraulmotorn tar också olja från tryckackumulatorn när flödet från hydraulcylindern är mindre än flödet genom hydraulmotorn. Minskas generatoreffekten kan hydraulmotorns varvtal öka med ökad genomströmning av olja - och tvärt om.

4 Medeleffekten P i vågorna beror av våghöjd och vågperiodtid och skrivs ofta som P = 0.5H 2 1/3 T z [kw per meter vågfront] 3 och där H 1/3 är medelvärdet av den största tredjedelen av våghöjderna och T z är vågornas medelperiodtid. Våghöjden räknas i meter, från vågdalen till vågtoppen. Vågperiodtiden räknas som tiden i sekunder från det vattenytan, på väg uppåt passerar vattenytans läge utan vågor, till nästa gång samma sak händer. Vågmätare brukar som standard bestämma H 1/3 och T z under drygt 17 minuter. En vanlig sommardag med sjöbris på västkusten kan våghöjden H 1/3 vara 1 meter och vågperiodtiden T z vara 4 sekunder, vilket motsvarar vågeffekten 2 kw/m. På havsbotten i närheten av vågkraftbojen placerades en vågmätare som sände ultraljud uppåt mot vattenytan och med hjälp av ekot beräknade vattenytans läge. Vågmätningarna administrerades av SMHI. Vågeffektens årsmedelvärde kan variera mellan 3 kw/m och 12 kw/m, beroende på var man är på den svenska öppna kusten. I svenska vatten är effekten i de största vågorna under en period av ca 17 minuter mer än 10 gånger högre än vågornas medeleffekt under samma tid. En vågenergiomvandlare måste kunna hantera stora och snabba effektvariationer. Figur 1. Reologisk modell med de tre huvudkomponenterna som tillsammans omvandlar en del av vågenergin till mekaniskt arbete i hydraulcylindern Figur 1 visar en så kallad reologisk modell med vågkraftbojen (Boj), vattnet i det långa röret (Rör) samt kolven (Kolv) som rör sig i det långa röret. Fjädern, uppe till vänster på blocket Boj och som vågkraftbojen hänger i, symboliserar vattnets lyftkraft på vågkraftbojen. Dämparen till höger om fjädern symboliserar vågorna som vågkraftbojen sänder ut när den rör sig upp och ned.

5 4 Havsvågorna verkar på vågkraftbojen med kraften F fk, Kraften F b som verkar på vågkraftbojen, kommer från hydraulkolven i hydraulcylindern. Fjädern uppe på blocket Rör representerar tryckkraften som driver vattenytan i röret till sitt jämviktsläge. Kraften F 23 kommer från kolven i röret och bromsar rörelsen hos vattnet i röret. Längst till höger i Figur 1 hänger blocket Kolv i en fjäder som symboliserar lyftkraften som för den till ett jämviktsläge i vattnet inne i röret. Samtidigt dras kolven av vattnet i röret med kraften F 23 och bromsas med kraften F b från hydraulkolven i hydraulcylindern. De tre massorna i vågkraftbojen, röret och den flytande kolven samverkar i ett komplext mönster som drivs av vågorna. Konstruktionen, med en stor vattenmassa i det långa röret och en vågkraftboj med mindre massa som sätts i svängning av vågorna, bildar ett system som kan komma i resonans med vågorna. Högt tryck i tryckackumulatorn ger stora krafter mellan vattnet i röret och vågkraftbojen som rör sig trögt i vågorna. Med lågt tryck i tryckackumulatorn rör sig vågkraftbojen lättare. Krafterna bestäms av generatorn. En hög elektrisk effekt bromsar hydraulcylindern hårdare, med högre tryck och större krafter mellan vågkraftbojen och vattenmassan i röret. Mindre krafter är bättre i korta vågor och större krafter är bättre i långa vågor. Resultaten från de tidigare försöken under 70- och 80-talen bestämde vågkraftbojens huvuddimensioner. Den matematiska/numeriska simuleringsmodellen användes för att bestämma specifikationerna för komponenter som överförde vågkrafter till elektricitet. Hur gick det? Vågkraftbojen anpassades till sensommarvågor på svenska västkusten och gavs diametern 4 meter och förseddes med ett rör som gick rakt igenom vågkraftbojen och slutade med en öppen ände 19 meter under vattenytan. Rörets andra öppna ände slutade i taket på däckshuset, 4 meter över vattenytan och hela konstruktionen vägde 13 ton. Figur 2 nedan visar ett foto från sjösättningen i mitten av april I däckshuset fanns generator, hydraulsystem, mätsystem, kommunikationsutrustning. Ombord fanns också säkerhetsutrustning, bland annat AIS för att informera båtar och fartyg i närheten om vågkraftsbojens position.

6 5 Figur 2. Vågkraftbojen med sitt långa rör på väg att sjösättas någon distansminut väster om Vinga, i Göteborgs yttre skärgård. Figur 3. Sjösättning och kontroll av förankring.

7 6 Under försöksperioden, från mitten av april till mitten av augusti 2010, fungerade inte kommunikationen mellan vågmätaren och utrustningen ombord på vågkraftbojen. Anledningen var troligen en missanpassning mellan sändaren i vågmätaren och mottagaren på vågkraftsbojen. En ny vågmätare, utan kommunikation med vågkraftverket, lades ut i början av juli. Vågdata blev tillgängliga först när vågmätaren plockades upp vid försökets slut. Detta innebar att det inte var möjligt att pröva idéer om styrning utifrån aktuella vågförhållanden. Tre förankringslinor höll vågkraftbojen på plats. Linorna gick horisontellt ut till tre mindre förankringsbojar placerade runt om vågkraftbojen, se Figur 3, och från dessa vidare till ankare på botten. En svårighet kan vara att positionera och förspänna de tre mindre bojarna korrekt, så att man undviker slack i de horisontella linorna till vågkraftbojen i stora vågor. Slack innebär risk för ryck i linan så att denna går av. Ett ankare placerades så nära vågkraftbojen, att den horisontella förankringslinan skadades vid ett par tillfällen med stora vågor. Någon gång i början av försöksperioden skadades nedre delen av det långa röret så att den tröga vattenmassan reducerades kraftigt. Effektupptagningen blev sämre än förväntat i större vågor. Detta bekräftades också när vågkraftbojen och vågmätaren togs upp i augusti Solen och vågorna försörjde mät- och hjälpsystemen ombord. Dessa fungerade i stort sett som förväntat. Data kunde hämtas och styralgoritmer i generatorn ändrades från land. Figur 4 - Figur 9 nedan visar resultatet när mätta vågor från en kuling på natten den 30 juli 2010 matas in i simuleringsmodellen. Figur 5 visar att hydraulcylindern låses eller fastnar när vågkrafterna är mindre än krafterna på grund av trycket i tryckackumulatorn. Figur 6 visar hur trycket sjunker i tryckackumulatorn när hydraulcylindern är låst och ingen olja pumpas från hydraulcylindern. Figur 9 visar på de korta flödesspikar som pumpas in i hydraulsystemet och delvis lagras i tryckackumulatorn. Utan denna skulle generatoreffekten variera mellan noll och medeleffekten gånger tio. Figur 7 ger exempel på effektvariationer, från halva medeleffekten och upp till tre till fyra gånger medeleffekten. Med en tryckackumulator i systemet kan man klara effektomvandlingen med en mindre generator.

8 7 Simulerat beteende i mätta vågor vid testplatsen med Tz= 4.8 s och H1/3= 2.4 m under tiden 500 s till 1000 s från 30/ kl 23:16 Figur 4. Uppmätta vågor (m) under tiden 500 s till 1000 s från 30/7 2010, kl 23:16 Vågorna i Figur 4 är ganska branta och orsakas av en snabbt övergående kuling. Figur 5. Hydraulcylinderns position (m) relativt bojen under tiden 500 s till 1000 s från 30/ kl 23:16.

9 8 Figur 6. Ackumulatortrycket (bar) under tiden 500 s till 1000 s från 30/ kl 23:16 Figur 7. Elektrisk effekt (kw) under tiden 500 s till 1000 s från 30/ kl 23:16

10 9 Figur 8. Generatorvarvtal (rpm) under tiden 500 s till 1000 s från 30/ kl 23:16 Figur 9. Cylinderflöde (l/s) under tiden 500 s till 1000 s från 30/ kl 23:16

11 10 Och sen Återvinning, resurseffektivisering och enbart tillförsel från solens instrålning krävs för att människan skall kunna leva på planeten utan att förstöra livsbetingelserna för sig och alla andra levande organismer. Solpaneler och termiska solfångare påverkas direkt av solljuset, medan vindoch vågkraftverk påverkas mer indirekt, av det lokala klimatet. Vattenkraft representerar solenergi som lagrats en tid, upp till ett år eller längre. Vågenergin kan vara en viktig resurs för samhällen på öar och längs kuster. Kustnära fiske och sjöfart kan kompletteras med inkomster från drift och underhåll av vågkraftverk, så att kustbefolkningens speciella kompetens inte försvinner med fisken. Idag kompletterar en del jordbrukare med inkomster från drift av mindre biobränsleeldade pannor i små fjärrvärmesystem eller från drift av vindkraftverk. Problemen med förankringslinan och rörskadan har både förklaringar och lösningar. Simuleringsmodellen har kunnat beskriva och förklara en stor del av resultaten och erfarenheterna från försöket utanför Vinga sommaren Mer utveckling och drifterfarenhet behövs innan vågenergitekniken blir lika mogen som vattenkraften eller hinner ifatt den relativt erfarna vindkraften. Fler diagram Figur nedan visar mätresultat från samma tillfälle, som simulerade data visar i Figur 5 - Figur 9. Det skadade röret med mindre trög vattenmassa kan förklara skillnaderna mellan mätta och simulerade data. Figur 10 kan jämföras med Figur 5. De mätta rörelserna på hydraulcylindern är betydligt mindre men även här låses hydraulcylindern när vågkrafterna inte övervinner tryckkrafterna från tryckackumulatorn. Det uppmätta ackumulatortrycket i Figur 11 är betydligt lägre än simulerat tryck i samma vågor. Återigen kan det förklaras av skadorna på röret. Det lägre ackumulatortrycket ger generatorvarvtal enligt Figur 12. När trycket understiger 40 bar är ackumulatorn tom och generatorvarvtalet kan gå ned till noll ibland när hydraulcylindern är låst, jämför med Figur 10. Om man prövar att beskriva och införa effekten av skadorna på röret i simuleringsmodellen liknar simulerade resultat de uppmätta resultaten i Figur 10 - Figur 13.

12 11 Figur 10. Mätt position på hydraulcylindern vid 23-tiden 30/ Figur 11. Uppmätt tryck i tryckackumulatorn vid 23-tiden 30/7 2010

13 12 Figur 12. Uppmätt generatorvarvtal vid 23-tiden 30/ Figur 13. Flöde i hydraulcylindern vid 23-tiden 30/

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3

Läs mer

Vågkraft och tidvattenkraft

Vågkraft och tidvattenkraft Vågkraft och tidvattenkraft Källor: Sida 1: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/lysekils projektet.html Sida 2: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/vagkraft.html

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

VÅG OCH TIDDVATTEN. bild:1. El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå

VÅG OCH TIDDVATTEN. bild:1. El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå VÅG OCH TIDDVATTEN bild:1 Wincent.Grönlund klass: EE1c El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå Hej jag heter Wincent Grönlund Jag fick till uppgift att skriva om våg och tidvatten kraft.

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare

Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare Northern Nature Energy 1 02/2009 Innehåll Allmänt om solvärmeanläggningar 3 Allmänna råd 6 Placering 7 Dimensionering 7 Montering på tak

Läs mer

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Från Malta o till Sicilien är det bara en Skagen resa i våra mått, det skuttet tog vi den 14 september o hamnade i viken Rada Di Portopalo på södra delen

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual

Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Montering av Hydraulcylinder...3 3. Montering av rattpump...5 4. Montering av slangar...6 5.

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

SBK-Nytt Nr: 3, 2014 Kallelse till Höstmötet, torsdag den 25 september, kl 18.30.

SBK-Nytt Nr: 3, 2014 Kallelse till Höstmötet, torsdag den 25 september, kl 18.30. SBK-Nytt Nr: 3, 2014 Kallelse till Höstmötet, torsdag den 25 september, kl 18.30. Foto: Stefan Green - 1 - Ordföranden har ordet Tiden rullar på och om några veckor är det dags för gemensam sjösättning.

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

SVENSKA BÅTUNIONEN Riksorganisation för landets båtklubbar

SVENSKA BÅTUNIONEN Riksorganisation för landets båtklubbar SVENSKA BÅTUNIONEN Riksorganisation för landets båtklubbar MiljöBästa Motorbåt Svenska Båtunionen, tillsammans med SWEBOAT och Sjöfartsinspektionen tar inför mässan Allt För Sjön 2009 fram önskemål/kriterier

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

BADA SÄKERT. Sjöräddningssällskapet undsätter. i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp.

BADA SÄKERT. Sjöräddningssällskapet undsätter. i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp. BADA SÄKERT Sjöräddningssällskapet undsätter en badare vid Lillebybadet i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp. VI BEHÖVER DIN HJÄLP! Vi på Sjöräddningssällskapet har som huvuduppgift att rädda

Läs mer

Rapport RL 2004:35. Olycka med flygplanet SE-CXE vid Skokloster, Uppsala län, den 11 juni 2004. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.

Rapport RL 2004:35. Olycka med flygplanet SE-CXE vid Skokloster, Uppsala län, den 11 juni 2004. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom. ISSN 1400-5719 Rapport RL 2004:35 Olycka med flygplanet SE-CXE vid Skokloster, Uppsala län, den 11 juni 2004 Dnr L-14/04 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

Implementeras via TSFS 2009:44

Implementeras via TSFS 2009:44 Sjövägsregler för FBVIII Navigering och sjömanskap Sid 139-152 Ansvar Utkik Säker fart Risk för kollision Åtgärd för att undvika kollision Fartyg som ska hålla undan Fartyg som skall hålla kurs och fart

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges

Läs mer

Övningsprov Förarintyg

Övningsprov Förarintyg Övningsprov Förarintyg 1. Vad är ett fartyg? 2. Vad är ett skepp, och vem får framföra det? 3. Vem ansvarar för fartyget? 4. Beskriv Redaransvaret 5. Vem är befälhavare ombord? 6. Beskriv befälhavaransvaret:

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet 2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Övningstentamen. Syfte med tentamen

Övningstentamen. Syfte med tentamen Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Splitsning av flätade linor gjorda av polyester eller nylon.

Splitsning av flätade linor gjorda av polyester eller nylon. Denna splits är inte lämplig för dubbelflätade linor vars styrka enbart beror på styrkan i kärnan. Öglesplitsen används för att placera en permanent ögla i änden av ett rep, i allmänhet för förtöjning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning OPEX Installations- och skötselanvisning 2009-05-01 www.trebem a.se Innehåll Leveransomfattning...2 Komponentförteckning...2 Installation Pannrum och skorsten...3 Rökrörsanslutning...3 Elektrisk installation...3

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Rapport om Ankare och ankring

Rapport om Ankare och ankring Rapport om Ankare och ankring I denna artikel skriver jag i huvudsak mest om mina erfarenheter av olika ankare och sättet att ankra. Det är svårt att ankra och man blir aldrig fullärd i denna konst. Båten

Läs mer

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger

Läs mer

MIDSKEPPS INTERCEPTOR OCH AKTERLIGT TRIMPLAN

MIDSKEPPS INTERCEPTOR OCH AKTERLIGT TRIMPLAN PLANANDE MOTORBÅT MED MIDSKEPPS INTERCEPTOR OCH AKTERLIGT TRIMPLAN Syftet med den här presenterade undersökningen är att visa på ett alternativ till en effektivare motorbåt än den vanligt förekommande

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal När vi kom till den lilla viken Ria De Cedeira den 18 aug så blev vi liggande många nätter på svaj, vilket är det bästa vi vet (helt gratis och inga grannar

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Hur kan vi ta vara på våra naturliga resurser I Östersjön och samtidigt bidra till en förbättrad miljö I havet?

Hur kan vi ta vara på våra naturliga resurser I Östersjön och samtidigt bidra till en förbättrad miljö I havet? Hur kan vi ta vara på våra naturliga resurser I Östersjön och samtidigt bidra till en förbättrad miljö I havet? 1. VINDKRAFT 2. VÅGKRAFT 3. HAVSSTRÖMMAR 4. SYRESÄTTNING 5. FORSKNING 6. UTVECKLING 7. FISKODLING

Läs mer

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg 1 (32) Utfärdad: 27.2.2014 Träder i kraft: 1.3.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 23 1 mom. och 83 Upphäver: Trafiksäkerhetsverkets

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept

5 Skapa ett vinnande koncept 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Idégenerering Varje gruppmedlem har idégenererat egna koncept som löser huvudfunktionerna innan ett idégenereringsmöte genomfördes. Under idégenereringsmötet presenterades

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär -Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär Projektansvarig: Johan Burström Erik Johansson Marcus Persson Sammanfattning av projektet... 3 Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Solen är grunden för livet på jorden

Solen är grunden för livet på jorden Situationen är kritisk! För att vi ska kunna bo kvar på jorden måste vi minska vår energianvändning. Ledningen för Agents Against Power Waste, A.A.P.W. har därför handplockat dig och ett fåtal andra agenter

Läs mer

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen. ISSÄKERHET Innan man ger sig ut på is bör man alltid testa underlaget noggrant med ispik eller isbill. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän

Läs mer

Solfångarstyrning SWP140

Solfångarstyrning SWP140 Solfångarstyrning SWP140 Innehåll. Solfångarstyrningen består av ett antal komponenter. 1 st Styrning kapslad i ljusblå/vit låda 1 st Givarkabel för solpanel, längd ca 12 meter. Gul anslutningskontakt.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget

Läs mer

FAMILJEBÅT MED BUSTER CABIN TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON

FAMILJEBÅT MED BUSTER CABIN TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON FAMILJEBÅT MED TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON Busters senaste kabinbåt delar skrov med nya Magnum E och bjuder på både sov- och busmöjligheter. Vi har testat den grundligt i Kvarkens skärgård. 18 FARTRESURSER

Läs mer

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör 1 Swedish Translation LYRICUS DISCOURSES 1 Experiencing the Wholeness Navigator LYRICUS SAMTAL NR. 1 Att uppleva Helhetens Navigatör James, skaparen av WingMakers material, har översatt dessa samtal till

Läs mer

Luftförvärmare artikel

Luftförvärmare artikel Text: Henrik Håkansson Gruppmedlemmar: Henrik Håkansson, Mateusz Gierkowicz, Oscar Ringqvist och William Skarpling. Luftförvärmare är ett smart sätt att värma upp t.ex. hus, det kräver ingen el och är

Läs mer

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11 Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

Ny personal- och kontorsbyggnad. Karta över återvinningscentralen

Ny personal- och kontorsbyggnad. Karta över återvinningscentralen EkoParken på Österröd består av Återvinningscentralen, Ekohuset som innehåller utställnings- och undervisningslokaler, naturstig och det centrala avloppsreningsverket. I samband med nybyggnad av personallokaler

Läs mer

Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan

Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan 1 Sjöfartshögskolan WINDBELT Henrik Nilsson Thomas Helgesson Examensarbete 6 hp Vårterminen 2012 Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan 2 Linnéuniversitetet Sjöbefälskolan Arbetets art: Titel: Författare:

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

9 NAVIGATIONSUTRUSTNING

9 NAVIGATIONSUTRUSTNING 9 NAVIGATIONSUTRUSTNING 9.1 Kompass Kompassen skall vara fast monterad och balansupphängd. Kompassen skall vara devierad. Deviationstabell skall finnas. Extra kompass bör finnas. SXK Västkustkretsen, Tekniska

Läs mer

Elseglare med T-stabilisator

Elseglare med T-stabilisator FÄRDIGBYGGT RC-FLYGPLAN MED 4-KANALS RADIOANLÄGGNING Elseglare med T-stabilisator Spännvidd... 1300mm Längd... 790mm Motor... Kraftfull 480-storlek Batteri... 8.4V laddningsbart Sändare/mottagare... 35MHz

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Skandinaviens största hamn expanderar Upptäck dina möjligheter

Skandinaviens största hamn expanderar Upptäck dina möjligheter THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E Skandinaviens största hamn expanderar Upptäck dina möjligheter VI TAR SVERIGE TILL VÄRLDEN OCH VÄRLDEN TILL SVERIGE Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn

Läs mer

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar

Läs mer

Resebrev nr 8, 3 12 juli 2011. Kort resa från Kos till Rhodos o mötet med Elin o Larsa, som var ombord 1 vecka o var med o segla utmed Rhodos.

Resebrev nr 8, 3 12 juli 2011. Kort resa från Kos till Rhodos o mötet med Elin o Larsa, som var ombord 1 vecka o var med o segla utmed Rhodos. Resebrev nr 8, 3 12 juli 2011. Kort resa från Kos till Rhodos o mötet med Elin o Larsa, som var ombord 1 vecka o var med o segla utmed Rhodos. Äntligen så kom då vårt besök, Elin o Larsa gående på gatan,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1 ysik Prov 1 1:e pril, 2014 Na1 Skriv alla dina svar på svarspapper. Redoör LL dina beräkninar och vilka formel som används. ne svar med rätt antal värde siffror och prefi. Kraft E Uppifter. Tre krafter

Läs mer

GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra

GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra GISEKVARNS HISTORIA En samling berättelser om tiden som varit Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra sid 1 (Fakta kring Gisekvarn berättat vid Gisekvarns tomtområdes 30-årsjubileumsfirande

Läs mer