Ge inte upp - Du måste kämpa!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ge inte upp - Du måste kämpa!"

Transkript

1 Ge inte upp - Du måste kämpa! Kartläggning av vidarebosatta barn och ungdomars upplevelser och behov av information om sitt nya liv i Sverige Rapport 2012:10

2

3 Ge inte upp Du måste kämpa! Kartläggning av vidarebosatta barn och ungdomars upplevelser och behov av information om sitt nya liv i Sverige Foto omslag: Eira film/es film

4

5 Förord Länsstyrelsen Gävleborg har sedan 2009 arbetat med det länsövergripande projektet Landa för att utveckla introduktions- och informationsinsatserna för nyanlända vidarebosattv ta flyktingarr i Gävleborg. Målet var att ta fram modeller för introduktionsinsatserr som skall kunna användas av alla kommuner och län som tar emot vidarebosatta flyktingar. Under 2012 övergick projektet i Landa III där vi vidareutvecklar länets arbete med vidarebosatta inom bland annat följande områden: - Ett regionalt mottagande av vidarebosatta flyktingar i länett - En vidareutveckling av informationsinsatserna med särskilt fokus på barn och ungdomar Projektet finansierass med medel från Europeiska Flyktingfonden. Projektet P drivs i samarbete med länets kommuner, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Inom projektet har under 2012 en kartläggning av 51 mottagna barn och ungdomars upplevelser av mottagandet genomförts. Kartläggningenn har genomförts av Mariana Femling. Kartläggningen har också dokumenterats i filmen Don t give up. Rapporten och filmen finns tillgänglig på webbsidan avleborg.se Gävle oktober Lars Blomqvist Projektledare Landaa Kontaktpersoner Lars Blomqvist, projektledare Marianaa Femling, utredare tfn tfn

6

7 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Frågeställningar... 4 Hypoteser... 4 Definitioner och förkortningar... 4 Bakgrund... 6 Flyktingsituationen i världen... 6 Den svenska flyktingkvoten... 6 Metod... 7 Tidsplan... 7 Arbetssätt... 7 Urval... 8 Etiska aspekter... 8 Samarbetspartners... 8 Spridning av resultatet... 8 Resultat... 9 Så blev urvalet... 9 Individuella intervjuer Gruppintervjuer Informationen de fått och vad de kom ihåg Vad är viktig information? Vad är viktigast att berätta? Vad är trygghet? Tips för en informationsfilm för barn/ungdomar Några röster från flyktingsamordnare, lärare och föräldrar Begränsningar Diskussion Information inför avresan Information vid ankomsten och den närmaste tiden efter Stora framtida krav på kommunerna Rekommendationer Använda källor Litteratur - rapporter Muntliga källor Digitala källor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Intervjumall Informationsbrev och medverkandeformulär Underlag för gruppdiskussioner Intervjuer - statistik Ungdomarnas röster Detta är viktigt att berätta för barn/ungdomar som kommer till Sverige Ungdomarnas röster Trygghet är Några exempel på bra informationsmaterial 1

8

9 Sammanfattning Landa är ett länsövergripande projekt som arbetar med att utveckla introduktions- och informationsinsatserna för nyanlända vidarebosatta flyktingar i Gävleborg. Dessa insatser vänder sig till stor del till vuxna. Gruppen barn och ungdomar i åldersgruppen 7-18 år har inte varit prioriterad i introduktions- och etableringsinsatserna. För att förbättra insatserna och ta fram ett anpassat introduktionsmaterial för den här gruppen behövdes ökade kunskaper kring barn/ungdomars upplevelser av mottagandet samt deras behov av introduktionsinsatser. Intervjuer har gjorts med 51 vidarebosatta barn/ungdomar både individuellt och i fokusgrupper. Här är några exempel på frågor som ställts och diskuterats kring: Vad visste du om Sverige innan du kom hit? Vad fick du för information när du kom hit? Av vem fick Du veta det? Vad är viktigt att berätta för någon som ska flytta från ditt hemland till Sverige? Hur ska vi berätta det? Cirka 60 % av de barn/ungdomar som projektet intervjuat har deltagit i ett av Migrationsverkets Sverigeprogram och cirka 40 % hade i stort sett inte fått någon information alls om Sverige innan avresan. Alla hade fått hjälp och introduktion vid ankomsten. Tydligt är att Sverigeprogrammet gör skillnad och framförallt de Sverigeprogram som har haft lokal information och personal med vid informationstillfället. Att skolan, språket, klimatet samt att man måste kämpa och jobba hårt tyckte stort sett alla som projektet intervjuat var viktigast att informera om till de barn/ungdomar som kommer hit. De yngre barnen tyckte att det var viktigast att berätta om skolan, fritiden och klimatet. De äldre tyckte att problem som uppkommer i familjen efter ankomst, ensamheten och svårigheten med en bra skolgång var det viktigaste. Här är några av citat - deras röster: Du måste kämpa Ge inte upp! Det är jätteviktigt att lära sig språket så fort som möjligt Berätta om klimatet och årstiderna att det går runt Berätta mycket om skolan att utan utbildning är det jättesvårt att få jobb i Sverige Vid intervjuerna kom fram att det är viktigt att berätta om sådant som skapar trygghet. Att ta fram bilder och film för barn/ungdomar och låt ungdomar som gjort resan vara med i introduktionsarbetet var några av de råd projektet fick. Kartläggningen visar att barnen/ungdomarna har behov av att snabbt integreras i det svenska samhället. En bra start och introduktion kan vara helt avgörande för nyanlända barn/ungdomar som flyttar till ett nytt hemland. Att lägga tid och resurser på en bra start är en god investering såväl för samhället som för den enskilda individen. Samtidigt som Sverige kommer att behöva ta emot betydligt fler flyktingar i framtiden har kommunerna genom den nya etableringsreformen fått minskade resurser för flyktingmottagandet. Här finns mycket att vinna på att samordna och kvalitetssäkra ett samarbete mellan länets kommuner. Det finns behov av en funktion för att stötta, handleda och förse personal med aktuellt och uppdaterat informationsmaterial. Utse en regional samordnare för introduktionsarbetet/flyktingmottagandet. Kartläggningens resultat bygger på barn/ungdomars erfarenheter och behov av introduktionsinsatser men är till stora delar överförbart även på vuxna 2

10

11 Inledning Länsstyrelsen Gävleborg har sedan 2009 arbetat med det länsövergripande projektet Landa för att utveckla introduktions- och informationsinsatserna för nyanlända vidarebosatta flyktingar i Gävleborg. Målet var att ta fram modeller för introduktionsinsatser som skall kunna användas av alla kommuner och län som tar emot vidarebosatta flyktingar. Under 2012 övergick projektet i Landa II där vi vidareutvecklar länets arbete med vidarebosatta inom bland annat följande områden: - Ett regionalt mottagande av vidarebosatta flyktingar i länet - En vidareutveckling av informationsinsatserna med särskilt fokus på barn och ungdomar Projektet finansieras med medel från Europeiska Flyktingfonden. Projektet drivs i samarbete med länets kommuner, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Vidareutveckling av informationsinsatserna omfattar både den information och introduktion som ges inför avresan till Sverige och en utveckling av en gemensam informationsinsats för nyanlända flyktingar i direkt anslutning efter ankomsten till den nya hemkommunen. Projektet Landa arbetar med att utveckla en modell för hur informationen ska kunna ges på ett pedagogiskt sätt under en begränsad tid, så att den blir ändamålsenlig och tydlig. Bland annat har olika typer av informationsmaterial tagits fram såsom informationsbroschyrer på de aktuella språken samt informationsfilmen En Eritreansk familjs vardag i Sverige på tigrinja. När det finns möjlighet ger Migrationsverket genom sitt Sverigeprogram, vidarebosatta flyktingar som fått uppehållstillstånd, information innan avresan om Sverige och livet i det nya landet. Syftet med programmet är att informera flyktingarna om svenska förhållanden och förbereda dem inför resan och ankomsten till Sverige samt skapa realistiska förväntningar. Dessa insatser har hittills till stor del vänt sig till vuxna. Barn/ungdomar i åldrarna upp till 18 år är en eftersatt grupp vid etableringsinsatser och introduktion. De börjar i för-, grund- eller gymnasieskola. Skolans fokus och uppdrag är språk och kunskapsinlärning. Barn/ ungdomar får inte del av de etableringsinsatser och den introduktion som görs för vuxna och det finns sällan insatser inom detta område riktade mot åldersgruppen. I denna kartläggning läggs därför särskilt fokus på nyanlända vidarebosatta barn/ungdomars behov av introduktions- och informationsinsatser. Projektet vill ta reda på vad som behövs för att förbättra mottagandet och introduktionsinsatserna för barn/ungdomar i åldersgruppen 7-18 år. Utifrån den kunskapen ska en modell tas fram för hur man i länet ska arbeta i det fortsatta mottagandet. Denna modell skall sedan testas i mottagningsarbetet under 2013 för att sedan användas i det ordinarie arbetet med mottagning av vidarebosatta barn/ungdomar. Syfte Syftet med denna kartläggning är att öka kunskaperna om vidarebosatta barn och ungdomars behov av introduktions- och informationsinsatser inför avresan och vid mottagandet i anslutning till ankomsten till den nya hemkommunen. Mål Målet med kartläggningen är att ta fram ett underlag för att utveckla en modell för introduktionsinsatserna i det fortsatta mottagandet av vidarebosatta flyktingar i åldersgruppen 7-18 år. 3

12 Frågeställningar För att öka kunskapen kring barn och ungdomars upplevelser av mottagandet samt deras behov av introduktionsinsatser behöver kartläggningen få svar på: Vad behöver barnen/ungdomarna veta innan de kommer? Vad är viktigast att förmedla? Hur kan man på bästa sätt arbeta med introduktionen? Hur ska man informera barn/ungdomar på bästa sätt? Hur ska man ta tillvara på deras erfarenheter från den första tiden i Sverige samt deras förslag till förbättringar? Hypoteser Inför kartläggningen är våra hypoteser att: informationen kommer att vara oerhört varierande barnens/ungdomarnas upplevelser av samma information kommer att variera många inte har fått någon information alls språksvårigheter kan komma att påverka resultatet de som fått Sverigeprogrammet har fått förutsättningar för en bättre start den information som ger möjlighet att bearbeta med flera sinnen såsom bilder, rita, måla, sjunga, leka m.m. är mer framgångsrik än traditionell information med tal och text. ungdomarna inte vågar eller att de är inte vana vid att ge kritik. Definitioner och förkortningar Här nedan följer definitioner och förkortningar som används i rapporten. Introduktionsinsatser: En inledande hjälp, annan information, eller samtal, text, lektion, etc. där inledande hjälp ges. Information: Allting som kan uppfattas. Barn definieras enligt FN:s barnkonvention som personer under 18 år. Ungdomar används för att beskriva de som är år gamla. För åldersgruppen 13 till 18 år kan alltså båda begreppen användas (Unicef, 2012). Flykting är den person som flytt sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet (UNHCR, 2012a). Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Vidarebosättning är den organiserade uttagningen och överföringen av flyktingar till Sverige. Det genomförs av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. De som tas ut kallas ofta för kvotflyktingar. 4

13 Bild 1. Flyktingläger Kvotflykting är flyktingar och andra personer i behov av skydd. Kvotflyktingar tas ut i samarbete med FNs flyktingorgan UNHCR som presenterar ärenden där de bedömer att alla andra möjligheter, som återvändande till hemlandet eller bosättning i flyktlandet, är uttömda u och där vidarebosättning är den enda lösningen. Dessa personer som tas ut inom den svenska flyktingkvoten har sina uppe- hållstillstånd klara vid ankomsten och kan därmed direkt bosätta sig i en kommun. I det här arbetet används begreppet vidarebosatta eller vidarebosatta flyktingar. Foto Migrationsverket Följande förkortningar förekommer i rapporten: FN Förenta nationerna SFI Svenska för invandrare UNHCR United Nations High Commissioner for Refugees - FN: :s Flyktingorgan UNICEF The United Nations Children's Fund - FN: :s barnrättsorganisation IOM International Organisation of Migrationn EBO Eget boende den asylsökande ordnar eget boendee ABO Migrationsverkets anläggningsboende 5

14 Bakgrund Flyktingsituationen i världen För att sätta flyktingkvoten i ett större sammanhang kan det vara bra att jämföra med något. De här siffrorna kommer från UNHCR. Idag befinner sig ca 44 miljoner människor på flykt utanför sitt hemland. Utav dem uppskattas ungefär personer vara i behov av vidarebosättning under de närmaste åren d.v.s. de har en ohållbar situation och det finns ingen lösning för dem. Det finns idag ca platser för kvotflyktingar i hela världen. Det betyder att bara var 10:e person som behöver den här hjälpen kan få den. Se bild kommer som kvotflyktingar till Gävleborg Bild 2. Flyktingsituationen i världen Källa och bild Migrationsverket Den svenska flyktingkvoten Sverige är ett av cirka 25 länder i världen som tar emot kvotflyktingar vidarebosatta flyktingar. Varje år avsätter riksdagen pengar till en svensk flyktingkvot. Den svenska flyktingkvoten är avsedd för flyktingar och andra personer i behov av skydd, som inte kan återvända hem och inte är säkra där de befinner sig. Migrationsverket tar i samarbete med UNHCR ut de ärenden där det bedöms att alla andra möjligheter, som återvändande till hemlandet eller bosättning i flyktlandet, är uttömda och där vidarebosättning är den enda lösningen. Dessa personer som tas ut inom den svenska flyktingkvoten har sina uppehållstillstånd klara vid ankomsten och kan därmed direkt bosätta sig i en kommun. Sverige är det land i Europa som årligen tar emot flest vidarebosatta flyktingar cirka flyktingar per år. Gävleborg är ett av de län i Sverige som tar emot flest vidarebosatta cirka per år. Åtta av länets 10 kommuner tar i dagsläget emot vidarebosatta flyktingar. Dessa är Ljusdal, Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo, Sandviken, Hudiksvall, Nordanstig och Hofors kommun. 6

15 Metod Tidsplan Tidsplanen för kartläggningen har varit från februari 2012 till september Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep En intervjumall och ett informationsbrev till föräldrar och skola togs fram. Flyktingsamordnare/handläggare kontaktades för att nå barn och ungdomar. En mindre litteraturstudie gjordes för att få en översikt av aktuell forskning på området. Två pilotstudier genomfördes genom testintervjuer. Intervjuer genomfördes och data samlades in Sammanställning av data. En arbetsmodell togs fram för det fortsatta mottagandet. Kartläggningens resultat presenterades. Arbetssätt Inför starten av detta projekt togs kontakt med Region Gävleborg för att hjälp med utformning av en intervjumall och med hur barnintervjuer bör utformas, se bilaga 1. Kontakt togs även med sakkunniga på UNHCR och med forskare på barnintervjuer, Lindköpings universitet. Med hjälp av flyktingsamordnare/handläggare i respektive kommun och lärare på ett antal skolor kontaktades ett urval av vidarebosatta barn/ungdomar. Ett kombinerat informationsbrev och medgivarformulär skickades ut i förväg, se bilaga 2. Ett par provintervjuer genomfördes för att testa och utveckla frågeformuläret. Frågorna fokuerade på målgruppens upplevelser av de informationsinsatser de deltagit i samt deras förslag på förbättringsområden. Aktuella frågeområden är avresan, resan, mottagandet vid ankomsten, introduktionen till hemmet, skolan och möjligheten till olika fritidssysselsättningar. I kartläggningen genomfördes både enskilda intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. I tre av intervjuerna användes tolk. Alla intervjuer spelades in. Under två dagar gjordes intervjuer och grupparbeten i fokusgrupper tillsammans med lärare och elever i projektet Begripligt hela vägen, Strömsunds kommun. Där tillfälle gavs har frågor även ställts till föräldrar, flyktingsamordnare/handläggare och lärare. Frågor som Vilka frågor ställde ungdomarna i början? och Vad är viktigt för att få en snabb väg in i Svenska samhället? ställdes. Handläggaren har vid två tillfällen deltagit vid mottagandet av vidarebosatta flyktingar, i Sandvikens och Ljusdals kommuner. Samt även medverkat i arbetet med de första informationstillfällena för ett antal nyanlända familjer i Ljusdal, Ockelbo och Nordanstigs kommuner. I maj 2012 arrangerades konferensen, EU Resettlement Skills Share Day i Bryssel. Till det tillfället togs en film fram - Dont give up!. Filmen visar hur projektet Landa arbetar med kartläggningen av barn/ungdomars upplevelser av introduktionen de fått inför avresan och vid ankomsten till sitt nya hemland. Filmen är på engelska och kan ses på: och Kartläggningen har fortlöpande utvärderats av företaget Reflektus. 7

16 Urval Följande urval av barn/ungdomar för intervjuerna gjordes: Barn/ungdomar vilka kommit till Sverige som vidarebosatta flyktingar. Barnen/ungdomarnas ålder vid ankomst till Sverige bör vara mellan 7-18 år. Projektet eftersträvade jämn fördelning gällande ålder, kön, ursprungsland och mottagarkommun. För att undvika tolk vid intervjuerna och för att tiden från ankomst inte ska ha varit för lång har projektet valt att ta med ungdomar som varit i Sverige mellan 1 4 år. Åldern vid intervjutillfället bli då cirka 8-22 år. Både de som genomgått Migrationsverkets Sverigeprogram och de som inte fått någon introduktion alls inför ankomsten till Sverige har ingått i studien. Mottagarkommunerna där urvalet av ungdomarna gjorts är 9 av Gävleborgs 10 kommuner. Dessa är Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker och Sandvikens kommun. Barn/ungdomar från Strömsunds kommun har tillkommit efter ett två dagars samarbete med fokusgrupper. På grund av att Söderhamns kommun har många asylsökande i eget boende, EBO, och att Migrationsverket har ett anläggningsboende, ABO, i kommunen har Söderhamns kommun ingen mottagning av vidarebosatta flyktingar. Därför har Söderhamns kommun inte heller deltagit i kartläggningen Etiska aspekter De frågor som ställts till barn/ungdomarna har endast fokuserat på den introduktion och information de fick inför avresan och vid mottagandet. De ungdomar som förekommer på bilder i rapporten och i filmen har gett sitt medgivande. Intervjuerna har varit helt frivilliga och barn/ungdomarna är anonyma. Inga namn eller andra uppgifter som kan identifiera personerna används i rapporten eller i övrigt presentationsmaterial. Samarbetspartners Kartläggningen har haft samarbete med projektet Begripligt hela vägen, Strömsunds kommun. Ett projekt med stöd från Europeiska Flyktingfonden. Tillsammans gjordes intervjuer i fokusgrupper kring frågeställningarna Vad tycker Du är viktigt att berätta för någon som ska flytta från ditt hemland till Sverige? och Vad är trygghet? Ett grupparbete genomfördes även kring utformning av en introduktionsfilm för barn och ungdomar. Spridning av resultatet Kartläggningens resultat lämnas genom denna rapport till styrgruppen. Kartläggningens resultat har eller kommer att redovisas för Migrationsverket, på flyktingsamordnarträffar, för arbetsgruppen Integration Gävleborg, på olika konferenser som Integration Gävleborg genomför samt på internationella konferenser där Landa deltar. Pressmedelande går ut till Svensk press, radio och TV. Rapporten är översatt till engelska och finns tillgänglig på webbplatsen Både rapporten och filmen Don t give up finns även att tillgå på det internationella nätverkets hemsida 8

17 Resultat Så blev urvalet Målgruppen stämmer mycket väl med de uppsatta kriterierna: Kartläggningen genomfördes med totalt 51 barn/ungdomar. Utav dessa var 26 flickor och 25 pojkar Medelåldern vid ankomsten till Sverige var 14,,1 år med enn spridning av 7-23 år. Se diagram 1. Vid intervjutillfället varr medelåldern 16,9 år med en spridning av 9 26 år I snitt hade barnen/ungdomarna varit i Sverige i 2,7 år medd en spridning av 0,5-6 år Diagram 1. Barnens/ungdomarnas ålder vid ankomsten till Sverige Ungdomarnas hemländer var Burma, Eritrea, Somalia, Afghanistan, Etiopien, Palestina, Sudan och Colombia, se diagram 2.. Vilket speglar bilden av a länets kvotflyktingmottagning för ca tre år sedan Endast en av 51 barn/ungdomar varr född i sitt hemland. Med något undantag har de heller aldrig varit i sitt hemland. De har levt som flyktingar i helaa sitt liv. Diagram 2. Familjens hemland 9

18 De länder som barn/ungdomarna har levt som flyktingar i och o där de rest till Sverige ifrån är främst Thailand, Sudan, Iran ochh Kenya. Men även Malaysia, Irak, Indien, Costa Rica, Jemen och Libyen är representerade. Se diagram 3. Diagram 3. Avreseländer De barn/ungdomar som intervjuades bor idag i 8 av länets kommuner samt i Strömsunds kommun, se diagram 4. På grund av att Gävle kommun har många asylsökande i EBO har de valt att i dagsläget inte ta emot vidarebosatta flyktingar och har därmed inte medverkat m i kartläggningen. Diagram 4. Mottagarkommuner 10

19 Individuella intervjuer Under studien genomfördes 40 individuella intervjuer. Samtalen inleddes med fika och spontansamtal för att få ett avspänt intervjuklimat. Frågorna fokuserade främst på målgruppens upplevelser av de informationsinsatser de deltagit i samt deras förslag på förbättringsområden. Här nedan är några exempel på de frågor som diskuterades kring. Se även bilaga 1. Vad visste du om Sverige innan du kom hit? Av vem fick Du veta det? Vad fick du för information när Du kom hit? Vad tycker Du är viktigt att berätta för någon som ska flytta från ditt hemland till Sverige? Hur ska vi berätta det? Bild 3. Individuell intervju Foto Eira Film Gruppintervjuer Vid 9 tillfällen genomfördes intervjuer i fokusgrupp. Gruppstorleken varierade mellan två till sju ungdomar och deras ålder var mellan år. Totalt medverkade 27 barn/ungdomar i gruppdiskussionerna. Fördelningen ses nedan: Ockelbo 5 st Nordanstig 2 st Ljusdal A 3 st Ljusdal B 3 st Hofors 2 st Hudiksvall 3 st Strömsund A 7 st Strömsund B 6 st Sandviken 3 st Under arbetet med fokusgrupper tog vi upp följande frågor. Se även bilaga 2. Vad är det viktigaste att berätta om för en ungdom i Din ålder som ska komma till Sverige? Vilket är det bästa sättet att berätta det på? Hur ska vi informera dem? Har Du något förslag på vad som kan göra bättre jämfört med den information Du fick? Vad är trygghet för Dig? I de fyra sista fokusgrupperna gjordes grupparbeten kring Hur ska en bra informationsfilm för barn och ungdomar vara? 11

20 I samarbete med Strömsund kommun gjordes intervjuer i fokusgrupp och grupparbeten med film som tema. Arbetet gjordes både i blandad grupp och uppdelade i en tjej- och en killgrupp. Bild 4. Grupparbete med tjejgruppen i Strömsund Foto Ulrika Engholm Informationen de fått och vad de kom ihåg Av 51 barn/ungdomar hade cirka 60 % deltagit i ett Sverigeprogram Cirka 35 % av barn/ungdomarna hade deltagit i ett Sverigeprogram med lokal information och personal från Gävleborg eller Jämtlands län. Cirka 40 % av barn/ungdomarna hade i stort sett inte fått någon information alls, om Sverige eller vad som skulle hända den närmaste tiden, innan avresan. En av 40 barn/ungdomarna som intervjuades individuellt hade haft tillgång till internet innan avresan. Det var stor skillnad på den information barn/ungdomarna hade fått om sitt nya liv och hemland inför avresan. Det var allt ifrån att inte veta något annat än att jag ska till Sverige (utan att ens veta var Sverige ligger) och att där är kallt och snö snön är varm till att ha deltagit i ett Sverigeprogram och fått information i två på varandra följande dagar. Där informationen omväxlande genomfördes i en barn/ungdomsgrupp och i en stor grupp tillsammans med hela familjen där de fått både muntlig information och bilder på lokala motiv och personal. Det är svårt att ta in information i den omvälvande situation som avresan till ett helt främmande land innebär. Informationen inför avresan uppfattades av många ungdomar som diffus och många av dem hade relativt oklara minnesbilder. Detta visar de genom svar som kom inte ihåg, har glömt m.m. Ungdomarna minns dessutom helt olika saker. Intressant är att jämföra svaren från syskonpar. Vid ett par tillfällen fick vi helt olika svar ifrån syskonpar eller ungdomar vilka varit med vid samma informationstillfälle. Ett av syskonen har t.ex. sett bilder och berättar i detalj vad de såg medan det andra syskonet "inte har sett något alls". Ibland var det även svårt att skilja ut den information de fått inför avresan ifrån den information de fått efter ankomsten. 12

21 Nedan följer några röster - citat från intervjuerna på frågan om vad de kom ihåg av informationen innan de åkte: Kommer inte ihåg har glömt bort Man har så mycket annat i huvudet annat att tänka på Jag tänkte bara på hur vad jag skulle ha på mig och hur jag såg ut Jag oroade mig hela tiden för hur det skulle bli utan mina kompisar Jag brydde mig bara om ifall jag skulle kunna spela fotboll Jag tänkte bara på ett fast land o ett hem tänkte bara på att vi skulle fly De barn/ungdomar som fått information både genom att någon berättade, via bilder och via film kom ihåg och visste mycket mer om resan, sitt nya liv och hemland än de som enbart fått muntlig eller skriftlig information. Skillnaden var påfallande stor. Här är det tydligt att Sverigeprogrammet gör skillnad och framförallt de Sverigeprogram som har haft lokal information och personal med vid informationstillfället. De ungdomar som fått ta del av informationen i en ungdomsgrupp har uttryckt att det är: Viktigt för att våga fråga frågar inte när föräldrar/vuxna är med många kvinnor vågar inte fråga när män är med Det går snabbare Det är mycket roligare Man får nya kompisar som ska göra samma sak En av ungdomarna uttryckte däremot att hon absolut inte ville lämna familjen, det var i en familj där familjemedlemmar efter att ha gått ut försvunnit och aldrig mer kommit tillbaks. Några av dem berättade att föräldrarna sagt till att de inte fick ställa några frågor för de var rädda att uppehållstillståndet skulle dras tillbaka. Däremot mindes ungdomarna mycket väl den introduktion de fick vid ankomsten och tiden närmast efter. Vilket till stor del beror på att man träffas ett flertal gånger. Det blir ett antal repetioner och att det är i en betydligt tryggare och lugnare situation. Alla hade fått hjälp och introduktion vid ankomsten. Det var dock rätt stor skillnad mellan kommunerna. Barnen/ ungdomarna lyfte särskilt fram tillgängligheten och den hjälp de fått av personal på kommunens flyktingmottagning. Även engagemanget från lärarna i förberedelseklasserna lyftes fram. Citat från en av ungdomarna: Små problem och frågor slipper bli stora katastrofer om man får hjälp i tid Jättesvårt för dom som kommer nu när inte flyktingsamordnarna finns Vad är viktig information? Vad är viktigast att berätta? Vad som är viktig information skiljer sig åt beroende på tidigare upplevelser, ålder, religion, kön, utbildning, hemland m.m. Barnen/ungdomarna uttrycker behov av att snabbt integreras i det svenska samhället och det var några faktorer som i stort sett alla nämnde oberoende vilken bakgrund de hade. I stort sett alla barn/ungdomar tyckte att skolan, språket, klimatet och att man måste kämpa - jobba hårt var viktigast att informera om till de barn/ungdomar som kommer hit. De yngre barnen tyckte att det var viktigast att informera om skolan, fritiden och klimatet årstiderna att det går runt. 13

22 De äldre tyckte att problem som uppkommer i familjen efter ankomst, ensamheten och svårigheten med en bra skolgång var det viktigaste. Läs mer om deras röster i bilaga 5. Några citat röster från intervjuerna: Ge inte upp Du måste kämpa I stort sett alla Berätta mycket om skolan - Att skolan är bra I skolan får man mat Man får inte slå barn i skolan I stort sett alla I Sverige är det kallt och mörkt och att alla människor är inne Tjej 11 år Viktigt att berätta att allt inte blir perfekt berätta inte bara bra saker Tjej 22 år Jag bor i Sverige men lever på Arabiska Tjej 18 år Du ska veta att ditt liv börjar om från noll Kille 19 år Berätta att man tar av sig skorna i Sverige Kille 13 år Det finns riktig mat i skolan Kille 9 år Gör inte vad som helst för att få kompisar Tjej 13 år Du måste våga be om hjälp Tjej 25 år Du måste kämpa mer än 100 % Tjej 16 år I Sverige måste man passa tiden det finns inget före eller efter eller sen Tjej 15 år Ta kontakt själv med svenskarna de kommer inte ta kontakt sen blir man kompisar Tjej 22 år Samla på ord Kille 22 år Roligt att resa kul att åka flygplan Kille 15 år Viktigt att veta att man inte får slå barn men förklara för pojkarna att det betyderinte att man får göra vad man vill Tjej 22 år Att alla äter gris Tjej 11 år Att svenskar inte har sjal Tjej 15 år Mamma bestämmer inte jag bestämmer själv Tjej 16 år Man får inte stå och äta i affären på ICA Kille 9 år Utan utbildning - inga jobb i Sverige Tjej 19 år Vad är trygghet? Utöver att diskutera vad som är viktigast att berätta så resonerades mycket kring begreppet trygghet Vad är trygghet för dig? Vad trygghet är skiljer sig mycket åt beroende på ålder, kön, ursprungsland, tidigare upplevelser m.m. Barn/ungdomar uttrycker att de behöver veta sådant som bidrar till att skapa trygghet. Konkret information och information som avdramatiserar skapar trygghet. Några faktorer som bidrar till trygghet inför avresan är för de flesta: Information om resan Att veta vad som kommer att hända den närmaste tiden Attveta att man får hjälp när man kommer fram och tiden efter Att få veta mycket om skolan Film och bilder från det nya landet Film och bilder på lokala orten och de personer som kommer att ta emot 14

23 Ungdomarnas svar på frågan vad trygghet är varierar. Det handlar om att veta att polisen inte tar folk, att lärare inte får slå barn, att ta med sig minnessaker och att vara med sin familj inte komma bort från sin familj. Här är ytterligare några röster: Att få veta mycket om skolan Att man inte får slå barn i skola Att veta hur man ska kunna studera klart Att förstå språket Att veta att jag kan spela fotboll där borta Att kunna dricka vattnet Att ha mycket minnessaker Att i Sverige finns inte tjuvar på cykel som tar barn Det är trygghet att det inte är krig Vara med sin familj inte komma bort från sin familj Att veta att man får hjälp när man kommer fram Bild 5. Gruppintervju med killgruppen i Strömsund Foto Ulrika Engholm Tips för en informationsfilm för barn/ungdomar Både i de individuella intervjuerna och i fokusgrupperna diskuterades mycket kring hur man ger information på bästa sätt. Svaret var tveklöst att information ges bäst med bilder och film. Utifrån detta arbetades sedan med ett filmmanus. Här följer några tips från barn/ungdomarna: Visa mycket från skolan klassrummet matsalen gympasalen en kemilaboration Berätta att det är mycket lov i skolan Visa när en familj reser och visa första tiden Visa lägenhet och en tvättstuga Visa natur och hus alla sorters hus inte bara stora tala om att det är olika 15

24 Visa att tid är viktigt t.ex. visa Willys öppettider på väggen och berätta att det är exakt Visa om vädret och att dett är snö och kallt Årstiderna att det går runtt att det ärr mörkt på vintern och jätteljust på sommaren Visa ungdomar på gym, fotbollsplan m.m. Visa mer tjejer i action Blanda svenska och utländska ungdomar i filmen Visa att det är jämnlikt i Sverige att t chefen och alla handlar i samma affär blanda alla sorters människor Gör filmen i avsnitt så att det går att stoppa den och diskutera och ställa frågor Använd inget högtidligt bokspråk använd talspråk Ta bort tråkig musik använd ungdoms musik Bild 6. Ungdomar ur filmen Dont give up! Foto F Eira film/ /ES film Några röster från flyktingsamordnare, lärare och föräldrar Flyktingsamordnare/handläggares, föräldrars och lärares upplevelser stämmer väl med vad som framgår i kartläggningen. Tips och idéer från denna målgrupp: - Ordna utflykter/picknick och resor T.ex. till Furuvik och Järvzoo - Skapa arenor och möten det ger integration utan fysiska möten ingen integration - Möten under avslappnade former - Öka kontakten med föreningar och frivilligorganisationer jobba vidare med det - Frivilligorganisationer måste ta en större roll - Fokusera på föreningar Arbeta aktivt med att slussa ut till föreningarr - Använd kulturskolan bibliotek estetiska program m.m. - Arbeta med FN dagen den 24:e okt - Informationn tar tid och engagemang g bara ren info räcker inte det krävs engagemang - Det gäller att nöta o nöta o nöta ge inte upp ge engagemang - Hitta rätt engagerade personer - Utveckla arenorna mötena hur når man frivilligorganisationerna? - Hitta, utbilda och stötta eldsjälar 16

25 - Ta reda på varför ungdomarna slutar med aktiviteter, fråga dem: Vad vill Du göra? Vad skulle Du kunna göra? Vad är Dina mål drömmar? På frågan Vad frågar ungdomarna mest om? som stäldes till flyktingsamordnare, lärare och föräldrar var svaren entydiga: De frågar mycket om skolan Om när de får börja i vanlig klass Tjejerna frågar mest om skolan Killarna frågar mycket om fotboll och fritiden De frågar mycket om datorer Begränsningar Intervjuerna med tolk var svårare än de med direkt kommunikation. Även om tolken är positiv och ambitiös blir det ett avstånd mellan den som intervjuas och intervjuaren. Vid tystnad ville tolken gärna ställa ledande frågor för att få fram ett svar. Det är viktigt att inte styra intervjun med ledande frågor som kan besvaras med ett ja eller nej som t.ex. Tycker du att vi ska berätta om vädret och årstiderna? Det gäller både för den som intervjuar och för en eventuell tolk. Det är svårt att mäta effekterna av den information de har fått. Barnen/ungdomarna är inte vana vid att ge eller de vågar inte ge kritik. 17

26 Diskussion Kartläggningen visar att barnen/ungdomarna har behov av att snabbt integreras i det svenska samhället. En bra start och introduktion kan vara helt avgörande för nyanlända barn/ungdomar som flyttar till ett nytt hemland. För att få en snabb och bra integration är det nödvändigt att avsätta resurser för mottagandet och introduktionen till det svenska samhället. Att lägga tid och resurser på en bra start är en god investering för såväl samhället som för den enskilda individen. Kartläggningens resultat bygger på barn/ungdomars erfarenheter och behov av introduktionsinsatser men är till stora delar överförbart även på vuxna Information inför avresan Inför en så stor och omvälvande upplevelse som det innebär att flytta till ett helt främmande land har barnen/ungdomarna oftast många tankar och funderingar som gör att det är svårt att ta in information. Att inte veta något skapar oro och otrygghet. Inför avresan behöver barn/ungdomar veta sådant som bidrar till att skapa trygghet. En någorlunda trygg situation gör dessutom att man kan ta till sig information och intryck på ett bättre sätt. För att skapa så trygga förhållanden som möjligt inför avresan är det viktigt att ge konkret information och information som avdramatiserar. Här ska bara det allra väsentligaste tas med. Barnen/ungdomarna behöver få veta hur resan kommer att gå till och vad som kommer att hända den närmaste tiden. Att någon kommer och tar emot dem och att de kommer att få hjälp när de kommer fram till sitt nya hem är viktigt att förmedla. Att få veta mycket om skolan är oerhört viktigt för alla i åldrarna 7-20 år. Lokal information bidrar till att skapa trygghet. Ta här tillvara den erfarenhet och kunskap som finns hos de vidarebosatta ungdomarna/unga vuxna både då det gäller språk, kultur och erfarenheter. Använd de ungdomar och unga vuxna som finns i länet i introduktionsarbetet. Bild 7. Migrationsverkets Sverigeprogram Foto Migrationsverket 18

27 Optimalt är att dela upp informationen vid två tillfällen vilket ger tid och möjlighet att smälta intryck och att formulera de frågor som finns och uppstår. Där möjlighet finns bör information varvas i stor grupp och i mindre grupper. Allmän information som filmvisning om det nya landet, resan och kartor m.m. är lämpligt att visa i hela gruppen. Vid information om kulturen, sociala frågor m.m. där man vill få möjlighet till frågor är mindre grupper lämpligt. Här visar kartläggningen tydligt att en barn/ungdomsgrupp är att föredra. Först och främst för att Det är viktigt för att våga fråga men också att Det går snabbare, Det är mycket roligare och att Man får nya kompisar som ska göra samma sak. Barnen/ungdomarna har tydligt uttryckt att bilder och film är det bästa sättet att ge information på. Oavsett utbildningsnivå läser de inte gärna längre texter än några rader. I de flesta länder finns dessutom ett stort antal dialekter och språk vilket gör att det många gånger inte går att förstå innehållet i den skrivna texten. Det behövs ett anpassat informationsmaterial för barn/ungdomar. Med film är det lämpligt att visa: Lätt information om Sverige Hur resan går till Vad som kommer att hända när de kommer fram och den första tiden Olika boendemiljöer Årstiderna att det går runt Med bilder är det lämpligt att visa: Kartor Lokala motiv från respektive mottagarkommun de nya hemkommunerna Bilder på personal som de kommer att möta den första tiden Bilder på och röster från barn/ungdomar som har gjort resan Årstider att det går runt Bild Migrationsverket Låt varje barn/ungdom få ett enkelt och sammanfattande häfte som innehåller en enkel ordlista, bilder från filmen de sett, det lokala bildmaterial som visats inför avresan samt bilder på vidarebosatta barn/ungdomar med ett urval av deras röster - om vad som är viktigast att berätta. I flyktinglägren finns internet i mycket större utsträckning idag än för bara tre år sedan. Av de 51 barnen/ungdomarna hade en haft tillgång till internet innan avresan. Idag tjattar och twittrar de med kompisar som är kvar i lägren. Använd internet där det finns möjlighet. Information vid ankomsten och den närmaste tiden efter För att få en snabb och bra integration är det nödvändigt att avsätta resurser för mottagandet och introduktionen till det svenska samhället. Särskilt i de fall då information inte har kunna ges inför avresan är det extra viktigt att ha en bra introduktion vid ankomsten. Även i det här arbetet finns mycket att vinna på att använda sig av de ungdomar och unga vuxna som gjort resan. Den allra första tiden efter ankomst är situationen inte helt olik den inför avresan. En lång resa, många nya intryck och mycket som är oklart och svårt att förstå. Detta gör att den introduktion och information som ges ska vara enkel och den behöver upprepas många gånger. 19

28 Då det tar lång tid att göra ett nytt språk till sitt eget och med tanke på att många av barnen/ ungdomarna har en betydligt kortare skolbakgrund än sina jämnåriga svenskar bör det material som används vid all introduktion och information fortsatt vara mycket tydlig och enkel. Att under informationen använda modeller som stimulerar flera sinnen både ökar förståelsen och gör informationen lättare att minnas. Varva t.ex. berättande med skriven text, bild, film, musik, sång och fysik aktivitet. Ytterligare ett sätt är att använda symboler och siluetter istället för färdiga bilder vilket gör att betraktaren får skapa sin egen bild. Ett exempel kan vara att när man vill diskutera familjekonstellationer visas bilder på siluetter eller händer istället för färdiga bilder, se bilaga 7. Visa bilder med både svenska och vidarebosatta barn och ungdomar. Även här är det viktigt att varva introduktionen så att den ibland ges i en större grupp med hela familjer och vid vissa tillfällen i uppdelade grupper efter ålder och/eller kön i tjej- respektive killgrupp. Vilken åldersindelning som kan vara lämplig kan exempelvis vara att utgå från skolans utbildningstrappa, 0-6 år, 7-13 år, 14 år och uppåt. Det är lämpligt att lägga upp introduktionsträffar efter teman såsom Framtiden, Hälsa, Familj, Utbildningar, Din kommun, Ditt land, Ditt län m.m. Här är det synnerligen viktigt att kunna vara flexibel i upplägget. Uppstår det frågor och problem behöver det vara flexibla träffar som till nästa gång bygger på deltagarnas frågor. För att snabbt integreras i det svenska samhället är det viktigt för den här gruppen att så snart som möjligt komma i kontakt med föreningar, organisationer, kyrkor, församlingar och ungdomsklubbar. Det är en snabb väg in till kontakter med svenska barn/ungdomar och därmed även till det nya språket. Integration Gävleborg bör aktivt arbeta för att göra det lättare för dem att komma i kontakt med föreningslivet. Lika viktigt som det är att komma i kontakt med svenskar är det att få kontakt med landsmän eller andra vidarebosatta barn/ungdomar som har gjort samma resa. Ofta får de en svensk fadder när de kommer till sin nya kommun/skola. Flera av barnen/ungdomarna som intervjuats har uttryckt att det vore bra att även få en landsman som fadder eller mentor. Det optimala är att både ha en kompis som ingång till det svenska språket och samhället och någon att dela sina frågor och problem med, någon som kan förstå. Ett forum för framförallt äldre ungdomar och unga vuxna där de kan träffas, ta upp frågor och diskutera problem med varandra är angeläget. Något som bygger gemenskap. Det kan vara i form av träffar, internet, läger, sommarskola, m.m. Flera av ungdomarna och de unga vuxna har lyft fram värdet av närheten och tillgängligheten till sina flyktingsamordnare/handläggare. Att snabbt få hjälp med små vardagliga problem kan förhindra att det blir felaktiga tolkningar och missförstånd som i sin tur leder till större problem och onödigt arbete i efterhand. Små små detaljer kan göra stora katastrofer. Gruppen ungdomar och unga vuxna, år, riskerar att hamna mellan stolarna då det gäller utbildning och arbete. De är för gamla för att gå in i grundskolan, de kan inte språket tillräckligt och har oftast en otillräcklig skolbakgrund för att börja i gymnasiet och de är för unga för att komma ifråga för etableringsuppdraget. De vill verkligen studera och arbeta men det finns inga bra lösningar för dem vilket skapar frustration och förtvivlan. Speciellt svårt är det att hitta lösningar i de mindre kommunerna. En bra start i det nya hemlandet kommunen kan vara helt avgörande. Det är angeläget att ta fram lösningar för den här åldersgruppen oavsett vilken kommun de bor i. Det är viktigt både för ungdomarna själva och för samhället att ta tillvara på den resurs och kraft som finns hos dessa unga människor. Avslutningsvis en liten detalj i introduktionen som inte kostar något Internationella klassen har högre status än Språkklassen och Förberedelseklassen. 20

29 Stora framtida krav på kommunerna Det som tas upp under denna rubrik är både det som kartläggningen visat och det som har framkommit genom kontakten med flyktingsamordnare/handläggare, lärare och personer inom Integration Gävleborg. Flyktingar vilka kommer till Sverige som asylsökande har aktivt valt att komma hit och har då oftast en del kunskap om det nya landet. Vidarebosatta som kommer till Sverige har blivit anvisade ett land och har oftast ingen eller mycket lite kunskap om sitt nya hemland, vilket ställer stora krav på det kommunala mottagandet. Den information barnen/ungdomarna fått innan de kom till Sverige varierar från ingen information alls, till två timmar i stor grupp med ca 400 människor som ska till olika länder, till att ha gått igenom Sverigeprogrammet och fått information i två på varandra följande dagar. Kartläggningen visar även att det är en stor skillnad på barnens/ungdomarnas utbildningsbakgrund samt att det är stor variation mellan kommunernas flyktingmottagande. Förutom detta kommer länets kommuner, på grund av flyktingsituationen i världen, att inom ett par år behöva ta emot betydligt fler flyktingar än idag. Vilket ställer ytterligare krav på kommunerna. Den nya etableringsreformen (dec 2010) har medfört att Arbetsförmedlingen fått större ansvar för etablering av nyanlända flyktingar vilket medfört minskade resurser för kommunerna. Behovet och kommunens ansvar för mottagningar kvarstår. Det är en stor utmaning att klara av detta trots de minskade resurserna. Här finns mycket att vinna på att samordna och kvalitetssäkra ett samarbete mellan länets kommuner. Ta tillvara den erfarenhet och kunskap som finns och utnyttja resurserna på bästa sätt för att skapa en regional samordning och ett samarbete. Det finns behov av en funktion för att stötta, handleda och förse personal med aktuellt och uppdaterat informationsmaterial. Utse en regional samordnare för introduktionsarbetet/flyktingmottagandet. Det behöver vara en flexibel organisation som knyter olika kompetens till sig allt efter behov. Utse en referensgrupp bestående av vidarebosatta ungdomar och unga vuxna för att ha med när ett bildmaterial ska tas fram, vid inspelningen av en film, för att forma forum och inte minst att ha som ett bollplank då det gäller frågor för ungdomar/unga vuxna. Och sist men inte minst ta tillvara den erfarenhet och kunskap som finns hos de vidarebosatta invandrarna själva både då det gäller språk, kultur och erfarenheter. Använd de ungdomar och unga vuxna som gjort resan och som finns i länet i introduktionsarbetet. Och glöm inte att ha med både kvinnor, män, tjejer och killar både i informationsmaterialet och i informationsarbetet. 21

30 Rekommendationer För att ta tillvara den kapacitet och kraft som finns hos de nyanlända barnen/ungdomarna är det av stor vikt att lägga tid och resurser på en snabb och bra start. I kartläggningen framkommer att det mest angelägna att börja med är att: Ta fram ett bildmaterial anpassat för barn och ungdomar Ta fram en film anpassad för barn och ungdomar Använda resurspersoner ungdomar och unga vuxna som själva gjort resan i informations- och introduktionsarbetet Skapa och utveckla hållbara lösningar då det gäller utbildning och arbete för gruppen ungdomar och unga vuxna i åldrarna år Skapa ett forum för vidarebosatta ungdomar och unga vuxna Förutom detta har det både i kartläggningen och genom kontakten med flyktingsamordnare/ handläggare lärare och personer inom Integration Gävleborg framkommit att det är angeläget att: Skapa en långsiktig regional samordning för introduktionsarbetet Utse en samordnare för det regionala introduktionsarbetet Utse en referensgrupp bestående av vidarebosatta ungdomar och unga vuxna Aktivt arbeta för att föreningar och organisationer kommer med i introduktionsarbetet För mer detaljerad information se avsnitten om Resultat och Diskussion. 22

31 Använda källor Litteratur - rapporter Blomqvist, Lars. (2011). Slutrapport LANDA, Europeiska Flyktingfonden Karlsson, Maja. (2012). Arbetet med flyktingbarn ur en liten kommuns perspektiv, Mittuniversitetet studentlitteratur, C. Karsbo, Anna. (2012). Bemötandet av ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län. Integration Gävleborg, FoU Välfärd. Morelli, A. (2011). Ensamkommande barn & ungdomar Gävleborgsmodellen FoU Välfärd, Region Gävleborg. Muntliga källor Lars Blomqvist, Integration Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborgs län Robert Larsson, Integration Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborgs län Karin Davin, Resettlement Assistant, UNHCR, Stockholm Agneta Morelli, Processledare, FoU Välfärd, Region Gävleborg Mehek Muftee, Doktorand, Linköpings Universitet Ingrid Jonasson, Flyktingsamordnare, Ljusdals Kommun Carina Fredlund-Nilsson, Flyktingsamordnare, Ljusdals Kommun Ewa Sving, Flyktingsamordnare, Nordanstigs Kommun Mats Runefelt, Flyktingsamordnare, Hudiksvalls Kommun Dino Hadzizulfic, Flyktingsamordnare, Bollnäs Kommun Ingrid Lundin, Flyktingsamordnare, Ovanåkers Kommun Inger Elisson-Wigö, Flyktingsamordnare, Hofors Kommun Bobo Andersson, Arbetsmarknadsenheten i Gävle kommun Anita Wahlberg, Projektledare Annan kultur, Gävle kommun Maria Stecksen, Lärare, Ockelbo Kommun Ulrika Engholm, Lärare, Strömsunds Kommun Digitala källor Migrationsverket, (2009) Rapport Sverigeprogrammet i Sudan, Khartoum 8-9 nov [feb - mars 2012] Migrationsverket, (2009) Handbok för kommunikation med kvotflyktingar. [feb - mars 2012] Migrationsverket, (2011) Den svenska flyktingkvoten [feb - mars 2012] Migrationsverket, (4:2009) Rapport Samarbete för ensamkommande barns bästa. [feb - mars 2012] Migrationsverket, (3:2010) Rapport Vidarebosättning till ett annat liv. [feb - mars 2012] Migrationsverket, (2009) Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige. [feb - mars 2012] Migrationsverket, (2009) Rapport Bosättningsrapport från kvotuttagning i Sudan [feb - mars 2012] Länsstyrelsen, (2012), Motagande av ensamkommande barn. av ensamkommande barn/pages/default.aspx [feb - mars 2012] 23

32

33 Bilaga 1 INTERVJUMALL - LANDA ll DEL 1. bakgrundsinformation Kod nr Datum Ålder Flicka Pojke Hemland Avreseland Modersmål/Språk Ankomstkommun Hur bodde Ni? Anlänt till Sverige Antal år i Sverige Information från Sverige Information från Gävleborg Ja Ja Nej Nej Vet ej Vet ej Läs och skrivkunnig vid ankomst Ja Nej Antal år Familj DEL 2. Information innan avresan 1. Hur långt innan avresan fick Du info om avresan och om vad som skulle hända i Sverige? En gång Vid flera tillfällen 2. Av vem fick Du veta det? 3. På vilket sätt fick Du informationen? (någon berättade, text, bilder, lek, film, etc.) 4. Hade Ni en barn / ungdomsgrupp? Vad tyckte Du om det?

34 5. Vad fick Du veta om? / info om? Inför resan Resan Ankomsten Vad händer sen? Hemmet Skolan Fritiden Annat Bilaga 1 6. Stämde det med verkligheten? Ja Ja, delvis Nej 7. Saknade du någon information Vad hade Du behövt veta? Inför resan Resan Ankomsten Vad händer sen? Hemmet Skolan Fritiden Annat 8. Vilken information var lätt att förstå? Inför resan Resan Ankomsten Vad händer sen? Hemmet Skolan Fritiden Annat

35 9. Vilken information var svår att förstå? Inför resan Resan Ankomsten Vad händer sen? Hemmet Skolan Fritiden Annat Bilaga 1 DEL 3. Efter ankomsten 10. Hur lång tid efter ankomsten fick Du först information om den närmaste tiden? En gång Vid flera tillfällen 11. Av vem fick Du veta det? 12. På vilket sätt fick Du informationen? (lek, film, bilder, text, verbalt, etc.) 13. Hade Ni en barn / ungdomsgrupp? Vad tyckte Du om det? 14. Vad fick Du veta om? / information om? Vad händer sen? Hemmet Skolan Fritiden Annat 15. Stämde det med verkligheten? Ja Ja, delvis Nej

36 16. Var det någon information som Du saknade - Vad hade Du behövt veta? Vad händer sen? hemmet Skolan Fritiden Annat Bilaga Vilken information var lätt att förstå? Vad händer sen? Hemmet Skolan Fritiden Annat 18. Vilken information var svår att förstå? Vad händer sen? Hemmet Skolan Fritiden 19. Vad tycker Du är viktigt att berätta för någon som ska flytta från ditt hemland till Sverige? Vad är viktigast att veta? Tänk dig att du ska åka tillbaka till ditt land och informera barn som ska flytta till Sverige, vad skulle du tycka vara viktigast att berätta för barnen?

37 20. Finns det något mer du vill lägga till? Bilaga Övrigt Vad hade du hört om Sverige innan du kom hit? Av vem fick Du veta det? Vad fick du för information om Sverige innan du lämnade ditt land?

38 Bilaga Info från Flyktingsamordnare / Förälder / Lärare Vilka frågor ställer barnen? Vad hade de behövt veta? Fråga om en eventuell filminspelning Grupp intervju Tack för att du ville vara med!!!

39 Bilaga 2 Hej.. Jag heter Mariana Femling och jobbar i ett projekt som heter LANDA. I projektet jobbar vi med Sverigeprogrammet och med information till kvotflyktingar som ska komma till Sverige. Nu vi vill förbättra informationen till de barn och ungdomar som ska komma hit. Därför behöver vi träffa och göra intervjuer med ungdomar som har kommit som kvotflyktingar till Sverige när de var mellan år. I varje kommun kommer jag att träffa 4-5 ungdomar. För att kunna göra så bra information och mottagande som möjligt i framtiden vill jag gärna träffa Dig för att höra vad Du tycker om den information / vad Du fick veta om Sverige innan Du kom hit och under den första tiden. Jag vill gärna höra om: Vad Du tyckte var bra Om Du saknade något Dina förslag på vad vi kan göra bättre. Intervjun kommer att spelas in på band och det tar mellan min. Frågorna kommer bara att handla om vilken information som Du har fått och Du kommer att vara helt anonym. För att göra intervjuer ställa frågor till Dig behöver jag be Dina föräldrar om lov. Hoppas att vi kan träffas och att Du har lust och möjlighet att dela med Dig av Dina erfarenheter. Någon av flyktingsamordnarna kommer att höra av sig om tid, plats och när vi kan träffas. Vänliga hälsningar Mariana Femling Mariana Femling Härmed tillåter jag att..kan vara med på intervjun (ev datum o tid) Underskrift av förälder

40

41 Bilaga 3 Gruppdiskussioner Information till barn och ungdomar som ska komma till Sverige som kvotflyktingar Hej Vi vill göra så bra information som möjligt till barn och ungdomar som kommer till Sverige. De kommer som kvotflyktingar precis som Du har gjort. Det gäller informationen före avresan och vid mottagandet när Du kom till Ockelbo. De funderingar jag har och som jag vill ha hjälp med av Dig som varit med själv är: Vad är det viktigaste att berätta om för en ungdom i Din ålder som ska komma till Sverige? Vilket är det bästa sättet att berätta det på? Hur ska vi informera dem? Har Du något förslag på vad vi kan göra bättre jämfört med den information som Du fick? Vad är trygghet för Dig Jag är jätte glad över att Du vill ställa upp på en gruppdiskussion och dela med Dig av Dina kunskaper och erfarenheter. Vi syns snart Hälsningar Mariana Femling Mariana Femling

42

43 Intervjuer - Statistik Information efter ankomst Övrig information Information om Gävleborg Ankomstkommun Sverigeprogram Flicka/ pojke Ålder vid ankomst Ålder vid intervju År i Sverige Hemland Avreseland Bilaga 4 Eritrea Sudan Ockelbo 1, p ja ja ja Eritrea Sudan Ockelbo 1, p ja ja ja Eritrea Jemen Ovanåker 1, p nej nej ja Från internet Colombia Costa Rica Ovanåker 5, p nej nej ja Eritrea Sudan Ovanåker f ja ja ja Palestina Syrien - Irak?? Ovanåker 3, ,5 f ja nej ja Eritrea Sudan Ovanåker p ja ja ja Burma Thailand Ljusdal f ja ja ja Burma Thailand Ljusdal p ja ja ja Afghanistan Iran Ljusdal 2, f nej nej ja Somalia Kenya Ljusdal f ja ja ja Etiopien Sudan Ljusdal p ja ja ja Eritrea Sudan Ockelbo 1, ,5 f ja ja ja Etiopien Sudan Ockelbo 1, ,5 f ja ja ja Etiopien Sudan Ockelbo 1, ,5 f ja ja ja Eritrea Sudan Ljusdal 2, f ja ja ja Somalia Kenya Nordanstig f ja nej ja Somalia Kenya Nordanstig p ja nej ja Somalia Kenya Nordanstig p ja nej ja Somalia Kenya Nordanstig p ja nej ja Somalia Kenya Nordanstig p ja nej ja Eritrea Sudan Nordanstig 2, p ja ja ja Burma Thailand Hudiksvall f nej nej ja Burma Thailand Hudiksvall f nej nej ja Burma Thailand Hudiksvall 5, f nej nej ja Burma Thailand Hudiksvall p nej nej ja

44 Information efter ankomst Övrig information Hemland Avreseland Eritrea Sudan Hudiksvall f ja ja ja Burma Malaysia Nordanstig 4, ,5 f ja nej ja Burma Malaysia Nordanstig 4, ,5 p ja nej ja Burma Thailand Hofors 4, f nej nej ja Burma Indien Hofors 3, p nej nej ja Burma Thailand Hofors 4, f nej nej ja Burma Thailand Hofors 4, ,5 f nej nej ja Burma Thailand Hofors f nej nej ja Burma Indien Hofors 3, f nej nej ja Palestina Irak Bollnäs f nej nej ja Eritrea Sudan Ljusdal 2, f ja ja ja Eritrea Sudan Ljusdal 2, f ja ja ja Eritrea Sudan Ockelbo p ja nej ja Afghanistan Iran Strömsund 3, f ja nej ja Afghanistan Iran Strömsund f ja ja ja Afghanistan Iran Strömsund 3, f ja nej ja Afghanistan Iran Strömsund 1, p nej nej ja Afghanistan Iran Strömsund p ja ja ja Afghanistan Iran Strömsund p ja nej ja Afghanistan Iran Strömsund 2, p ja nej ja Sudan Lybien Strömsund 0, p nej nej ja Sudan Lybien Strömsund 0, p nej nej ja Sudan Somalia Sandviken 0, p nej nej ja Sudan Somalia Sandviken 0, p nej nej ja Sudan Somalia Sandviken 0, p nej nej ja Information om Gävleborg Ankomstkommun Sverigeprogram Flicka/ pojke Ålder vid ankomst Ålder vid intervju År i Sverige Bilaga 4 2,67 16,90 14,20 25 p 20 nej 33 nej alla 26 f 31 ja 18 ja <

45 Bilaga 5 Ungdomarnas röster - Detta är viktigt att berätta för ungdomar som kommer till Sverige Flicka - 13 år - Eritrea Kämpa Ge aldrig upp! Kämpa om Ni inte förstår Man måste få bra betyg - kämpa Man ska vara sig själv inte bry sig om vad andra tycker Gör inte vad som helst för att få kompisar Om de är kaxig kaxa tillbaks Berätta - Att det finns dom som inte gillar utländska var beredd på det! Berätta Att i Sverige är det kallt och mörkt och att alla människor är inne Pojke - 19 år - Eritrea Du ska veta att Ditt liv börjar om från noll Om Du är en stjärna på fotboll och populär hemma - så är Du ingenting i Ditt nya land Jobba så hårt Du kan med allt Ge inte upp! Sätt upp ett mål jobba mot det Berätta att i Sverige är det inte som på Svenska filmer Att det är kallt och man inte kan spela fotboll hela året Att resan är såååå lång Man ska träna mycket på språket på internet tryck på Swedish Ta med varma kläder var beredd på att det är kallt Flicka - 26 år - Eritrea Viktigt att berätta att man inte får allt man måste kämpa Det är säkert att det kommer att bli problem i början Man blir inte Svensk över en natt det är en lång process måste ta hänsyn till familjen Vi kommer från ett annat land föräldrarna har ett helt annat liv än oss Att familjemedlemmar kan bli deprimerade Flicka - 22 år - Eritrea Viktigt att man får veta att man inte får slå barn men förklara för pojkarna att det betyder inte att man får göra vad man vill Berätta att det inte är lika överallt i alla kommuner med pengar och allt Berätta vad flyktingsamordnarna kan hjälpa till med Viktigt att berätta att allt inte blir perfekt från början

46 Bilaga 5 Flicka - 22 år - Eritrea Ge inte upp! Det är inte perfekt från början Skaffa mål små mål stora mål att jobba mot Jätte viktigt att förklara att man inte får allt - man måste jobba och kämpa Ta kontakt själv med Svenskarna ta steget själv de kommer inte ta kontakt sen blir man kompisar Berätta mycket om skolan om vad som finns för oss äldre Bara för att man inte får slå barn i Sverige så betyder det inte att man får göra vad man vill Berätta att Du måste ha Ditt liv men att mamma och pappa har sin bakgrund som vi måste ta hänsyn till balansera hela tiden Språket är jätte viktigt lär så mycket och så fort du kan Glöm inte att berätta om resan till flyget den kan vara svår Pojke - 18 år - Eritrea Att det finns mycket att göra på fritiden spela fotboll och gå på gym Att det är mörkt och kallt Berätta att skolan är bättre och gratis - att man får mat i skolan Pojke - 13 år - Eritrea Att skolan är bra - Man får inte slå barn i skolan Att det finns fotboll Man hjälper gamla människor här Pojke - 13 år - Colombia Berätta att man tar av sig skorna i Sverige I skolan får man mat man får ta maten själv I Sverige finns blondiner det finns ljushårigs människor Finns mer olika sporter här Fräscha och rena vägar inte smutsigt här Pojke - 18 år - Eritrea Man måste jobba hårt i skolan Om du har problem eller fråga - man måste inte blyg våga fråga Polisen och lärare får inte slå polisen får inte fånga oss Svårt att få kontakt med svenskar Man kan göra allt här fiska, simma, fotboll- det beror på dig själv Sverige är kallt - Jättekul med skidor och snö Berätta för dem att det är jätte svårt om man är 19 år det finns inget alternativ med skolan och inga lärare

47 Bilaga 5 Flicka - 15 år - Somalia Språket är jätte viktigt man måste plugga Passa tiden i Sverige måste man passa tiden Sjukhus och hälsa är mycket bättre här Flicka - 18 år - Statslös Palestinier Stor skillnad på svenska och arabiska liv Jag bor i Sverige men lever på Arabiska Att det är stor skillnad på Arabiska och Svenska liv Bra med lunch i skolan skolan är gratis Att det är jätte bra för barn på dagis dagis är gratis Det är svårt att få jobb här Flicka - 18 år - Burma - Karen Det är kallt i Sverige Bra gå till skolan - måste jobba hårt Polisen och lärare får inte slå polisen får inte ta oss Om du är sjuk kommunen hjälper oss och tandläkaren tills man är 18 år Jätte kul med skidor o skridskor o snö Pojke - 15 år - Burma Sverige är tuffast i början det är så mycket som är konstigt Efter några månader känner du mycket mer Man längtar tillbaka i början känner sig bättre sen Svenska killar och tjejer är snälla ibland Man kan må illa på resan jag mådde illa på hela resan ljudet är jobbigt på flygplanet Ta med vanligt vatten på flygplanet Pojke - 16 år - Somalia Berätta hur man handlar på ICA När man spelar fotboll är det bara med dom i samma ålder i Kenya spelar alla med varann Man kan inte göra sex med yngre Man behöver inte vara blyg för att man inte kan språket säg vad ni vill Man ska inte vara full störa andra grannar o så man måste sköta sig man ska inte slåss ( Nu är jag trött jag har redan sagt allt från mitt huvud) Pojke - 12 år - Somalia Skolan är bra - bättre här Inte roligt att åka flygplan man får ont i huvudet

48 Bilaga 5 Flicka - 15 år - Somalia Berätta om skolan skolan är bra om man jobbar Prata om vädret kallt på vintern Berätta att svenskar inte har sjal Lära sig mycket ord Pojke - 18 år - Etiopien När man är över 18 år kan man göra som man vill Bra lära lite ord Skolka inte gör läxan Man kan träna fotboll, löpning och köpa kläder Några är snäll det finns inte snälla (människor) Flicka - 16 år - Eritrea Visa Ockelbo, skolan och affärer Sverige är bra Skolan är bra lärare inte slår och inte skriker Man kan gå ut själv här måste inte ha mamma med Mamma bestämmer inte jag bestämmer själv Det är svårt att inte prata svenska Här är kallt och snö Flicka - 14 år - Etiopien Berätta mycket om skolan man kan läsa många ämnen stora klassrum och lite elever Det är bra i Sverige Man slår inte i Sverige Flickor kan träna idrott Svenskar har inte sjal skönt att slippa I Sverige finns det årstider det är kallt och snö på vintern men det är inte så jämt Pojke - 16 år - Eritrea Det finns allt ni behöver här ni behöver inte oroa er Oroa inte för språket det är lätt att lära finns redan Komvux och SFI Var inte orolig för din hudfärg och sånt det är inga problem Det är lätt att skaffa vänner här Det finns många olika idrotter här det finns allt här i Bergsjö Berätta om ekonomi man får vara sparsam med kläder och sånt det ska räcka till allt

49 Bilaga 5 Pojke - 20 år - Eritrea - Etiopien Man måste kämpa för att lära sig språket kunna svenska så fort som möjligt Kan man språket så klarar man allt Studera och kämpa! Man måste ha mål vad ska jag bli Respektera tider passa tider Det är inte så svårt att komma till Sverige det finns tolk Man kan studera vad man vill Flickor kan göra allt simma, gymma o spela fotboll Inget svårt att flyga behöver inte vara rädd Pojke - 17 år - Somalia Berätta om Svensk kultur man måste passa tiden det finns inget före eller efter eller sen Här är förbjudet att slå barn Gratis skola och gratis skolmat Viktigt att träna svenska mycket så fort som möjligt Behöver träffa svenskar men det är svårt Bo inte i stor stad lär språket bättre på liten stad går lättare att lära språk med svenskar Berätta om årstiderna Pojke - 9 år - Somalia Berätta att det finns många kompisar här det finns också mat och pengar Här får man riktig mat inte bara gröt Det finns också hus inte lerhus Att det är bra att flytta hit Man ska säga sitt namn och hur gammal man är och ge fingeravtryck I Sverige finns inte så mycket tjuvar som tar barn och gömmer dom någonstans Man blir jätte trött efter resan Man får inte stå och äta i affären på ICA Flicka - 23 år - Burma - Karen Du måste lära svenska Sverige är bra Bra i skolan I Sverige man inte slår i skolan Man kan göra vad man vill man är fri Svårt att få jobb här Gå ut på internet o kolla mycket på Sverige Köp kläderna här ta inte med

50 Bilaga 5 Flicka - 17 år - Burma - Karen Ta med traditionella kläder att ta på till högtider o till kyrkan Det finns vatten hemma behöver inte gå till floden Här finns bedövning när man drar ut tänderna Man kan bada i havet hemma finns bara smutsiga floder Pojke - 15 år Burma Berätta att det finns många från Burma i Hudiksvall Att resan blir jobbig man mår illa hela tiden Det är bra här det är roligt här skolan är bra Flicka - 11 år - Afghanistan Berätta om hur det ser ut här i Ljusdal Berätta om skolan att killar och tjejer går tillsammans går i skolan längre Att alla äter gris Jätte kallt i Sverige Flicka - 16 år - Burma - Karen Du måste kämpa mer än 100 % Ta med saker med hemkänsla minnessaker så man känner sig hemma Ta med foton på växter och natur som bambu Ta inte med kläder vi kastade våra de var onödiga Om man inte klarar prov behöver man inte gå om Det finns kurser i allt Man behöver inte elda och hämta vatten det finns kranar här Det finns elektricitet i alla hem här Här finns inga höga berg och branta stup bara skog överallt Det finns försäkringar här Flicka - 14 år - Burma - Kayah Ta med minnen och foton på vänner och släktingar Spela in en video för att se vägen - husen - landskapet - grannarna och vänner Lärarna är inte så stränga här lärarna är snällare här man kallar lärarna på förnamn Man behöver inte hämta vatten i brunnen Det finns bibliotek i Sverige Det finns rovdjur och rådjur och renar här Man behöver inte dra ut tänderna själv det finns sjukförsäkringar och tandläkarförsäkringar Man kan dansa och åka skateboard det finns gungor och lekplatser

51 Bilaga 5 Pojke - 15 år - Burma - Chin Det är roligt att resa kul att åka flygplan Berätta om årstider det är kallt i Sverige man kan bada ute på sommaren Att skolan är bra - Man får inte slå barn i skolan Hofors är en bra stad det är lugnt här Svenska ungdomar är snäll vi ringer varandra och bestämmer om fotboll Flicka - 25 år - Eritrea Man måste kämpa själv Språket är viktigast i Sverige språket är det man måste kämpa själv på Jätteviktigt att lära språket sen vet du vad du ska göra Berätta att livet här är helt annorlunda Man måste förstå att i Sverige finns inget färdigt man måste försöka själv att jobba o studera I Sverige kan man inte jobba direkt Måste jobba som i en trappa studera -> praktik -> jobba Svårt med vädret det är mörkt och kallt Alla lärare hjälper oss gör allt för att förklara Man bestämmer själv om man vill göra lära någonting Själv man bestämmer om man vill simma eller göra någon sport Flicka - 18 år - Burma - Chin Man ska ta med sig - Burmesisk mat - Bra lexikon - Kläder mycket snyggare storlekar - Elektronik plattång, locktång, hårtork, dvd spelare - Varma kläder här är kallt Det är dyrt med kläder och elektronik i Sverige En bra skola gratis man får studiebidrag Man blir lite mobbad i skolan var beredd på det Träna mycket på språk Försök att lära så mycket engelska som möjligt Dom som kan engelska fortare lära svenska Man måste gå i skola och studera i Sverige Det är svårt att få jobb för ungdomar vi ungdomar kommer inte att få jobb Här finns årstider istället för torr- och regnperioder Flicka - 19 år - Burma - Karen Berätta att Sverige är bra bättre än Burma och Thailand Skolan är bättre Visa (med bilder) hur det ser ut här

52 Bilaga 5 Pojke - 22 år Burma - Chin Försök att lära/läsa svenska så fort du kan Samla på ord Använd de 2 år du får pengar från FN till att studera Försök att hälsa på folk få bra kompisar inte dåligt sällskap Var mer med ungdomar gå till ungdomsgården Spela fotboll om du är interesserad gå med i ett lag Svenska tjejer är öppnare svenska killar gnäller mer Använd inte alkohol Flicka - 16 år - Burma - Karen Berätta om snö och årstider Skolan är bra lära sig mycket där det är gratis man får också mat i skolan Du ska göra vad du kan jobba hårt i skolan utbilda vad du har för att din framtid ska bli bra Berätta hur man ska få jobb Svenskar är snällare än vad du tror jag vill inte ha svenska kompisar!!!??? i samma mening Sverige tar hand om alla från andra länder Dom ger oss egna lägenheter Flicka - 19 år - Burma - Karen Skolan är bra lärare är snäll får inte slå Årstider är viktigt att berätta 2 månaders sommarlov + jul + påsk + sportlov Kommunen hjälper Var beredd på att det finns elaka människor Man kan åka skidor, snowboard, slalom och skridskor Flicka - 21 år - Palestina Man ska veta - det finns många skillnader mellan Sverige och Arabiska länder Du behöver inte oroa dig att man kommer att förstå Det kommer att bli bra när du kommer till Sverige Studera jätte mycket man gör stor fel om man inte jobbar för betyg Det är roligt att lära nya språk Bra med svenskt pass man kan åka till alla länder Knäppt väder omväxlande (bl.a. årstiderna)

53 Bilaga 5 Flicka - 18 år - Burma - Chin Visa om årstider Visa film om Sverige Skolan är bra Mycket bra kommunen hjälper oss jätte mycket Några av rösterna ur gruppdiskussionerna Du ska veta att Ditt liv börjar om från noll man ska jobba om allt Man har mycket kompisar sen kommer man hit och är helt ensam Man behöver veta att man inte har lika liv lika många vänner som i Sudan Man ska börja ett helt nytt liv det är inte som det har varit De slår inte i skolan Ockelbo är tryggt Bra skolan i Sverige mat i skolan Ungdom får inte röka och dricka alkohol I Sverige är kallt och mörkt i sommaren är varmt När man är 18 år får man bestämma själv Det finns inget krig landet är bra Om man kommer till Ockelbo till exempel måste man veta om prins Daniel Sverige har en kung - heter Daniel Killar och tjejer går tillsammans Träna språket mycket Man får inte börja i riktig skola från början Svenskar är snygga Berätta allt om Idrott Glöm inte att träna läsa eget språk Ta med minnessaker mjuka mattor Passa tid klockan viktigt Berätta om ensamheten som kan komma Viktigt att berätta att man inte får allt även om allt finns Kämpa mot mål

54

55 Bilaga 6 Ungdomarnas röster Trygghet är Några röster från gruppdiskussionerna om vad trygghet är för mig Att få veta mycket om skolan Att veta att man inte får slå barn i skola Att veta hur man ska kunna studera klart Att förstå språket Att veta att jag kan spela fotboll där borta Att kunna dricka vattnet Att ha mycket minnessaker Att ha saker med mycket hemkänsla så man känner sig hemma Att i Sverige finns inte tjuvar på cykel som tar barn Det är trygghet att det inte är krig Vara med sin familj inte komma bort från sin familj Att veta vad som ska hända Att ha med en video för att se, vägen, husen, landskapet, grannarna och vänner Att få se film om Sverige Det är trygghet att det finns bra lagar Att hitta jobbet Att min pappa får komma o bo i Sverige Att göra klart skolan och få jobbet Stor trygghet med en guide en landsman på resan

56

57 Bilaga 7 Några exempel på bra informationsmaterial Migrationsverkets tidslinje som används inom Sverigeprogrammet. Familjekonstellationer leva sambo, som gifta, ensamstående och skilda med två barn Bobo Andersson, Arbetsmarknadsenheten Gävle kommun

58 Årets månader, högtider och årstider Mariana Femling, Landa Länsstyrelsen Gävleborg Bilaga 7

59

60 Länsstyrelsens rapporter :1 Förebyggande arbete inom området ANDT - Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Gävleborgs län :2 Fisketurismens fiskar i Gävleborg En resursöversikt 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län :4 Miljögifter i Gävleborg, resultat från verifieringar :5 Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 Bostäder för nyanlända 2012:6 Klimat- och energimål för Gävleborgs län Beslutade mål samt bakgrundsinformation 2012:7 Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder 2012:8 Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2011/ :9 Kartläggning av kemikalieanvändning med fokus på vattendirektivsämnen i Norrlands kustlän 2012:10 Ge inte upp Du måste kämpa! Kartläggning av vidarebosatta barn och ungdomars upplevelser och behov av information om sitt nya liv i Sverige Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2012:10 ISSN: Besöksadress: Borgmästarplan, Gävle Telefon: Webbadress:

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn i siffror

Mottagandet av ensamkommande barn i siffror Mottagandet av ensamkommande barn i siffror Sammanställning av statistik över mottagandet nationellt och i Gävleborgs län 2016 KONTAKT Emanuel Hort, Integrationsutvecklare - ensamkommande barn emanuel.hort@lansstyrelsen.se

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

FLYKTINGAR I VÄRLDEN. Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen. Nästan 26 miljoner får någon form av skydd eller assistans av UNHCR

FLYKTINGAR I VÄRLDEN. Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen. Nästan 26 miljoner får någon form av skydd eller assistans av UNHCR FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form av skydd eller assistans av UNHCR Världens utvecklingsländer är värdar för 86% av alla på flykt Pakistan

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

Asyl och flyktingmottagning

Asyl och flyktingmottagning Asyl och flyktingmottagning Asylsökande i anordnat boende (ABO) i eget boende (EBO) Flyktingmottagning asylsökande med uppehållstillstånd kvotflyktingar anhöriga Ensamkommande barn asylsökande eller med

Läs mer

60 miljoner människor

60 miljoner människor Asyl- nyanlända Flyktingsituationen i världen 60 miljoner människor är just nu på flykt i världen Många av världens flyktingar kommer från dessa länder Syrien 4 miljoner Afghanistan 2.5 miljoner Somalia

Läs mer

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar.

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar. Denna presentation har tagits fram av Migrationsverket inom projektet Vidarebosättning i ord, bilder och siffror som medfinansierats av Europeiska flyktingfonden (ERF). Använd den gärna för att sprida

Läs mer

10,20-10,35 Paus. 11,45 13,00 Lunch. För mer information kontakta Bente Sandström Integration Gävleborg Tfn

10,20-10,35 Paus. 11,45 13,00 Lunch. För mer information kontakta Bente Sandström Integration Gävleborg Tfn OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare Kommunstyrelsen ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:173-723 2015-04-13 1/1 Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Dialogmöte i Skåne län den 20-21 maj 2013

Dialogmöte i Skåne län den 20-21 maj 2013 Dialogmöte i Skåne län den 20-21 maj 2013 Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige Övre rad från vänster: UNHCR/M.Maguire, UNHCR/J. Wreford, UNHCR / H. Caux, Nedre rad från vänster: UNHCR/J.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Program 18 april i Gävle

Program 18 april i Gävle OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

Läs mer

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplanen ska lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III eller Europeiska återvändandefonden

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

NORSJÖ KOMMUN 1 (5) Förstudie till projektet INLAND. Bakgrund och idé till förstudie

NORSJÖ KOMMUN 1 (5) Förstudie till projektet INLAND. Bakgrund och idé till förstudie 1 (5) Förstudie till projektet INLAND Bakgrund och idé till förstudie Norsjö, Malå, Arvidsjaur, Vilhelmina och Dorotea är fem mindre kommuner i Västerbottens inland. Kommunerna är alla typiska glesbygdskommuner

Läs mer

10,35-11,05 Region Gävleborg Britt Marie Ryd Individers rättigheter och skyldigheter gällande sjukvård. Vem får vad, vart och när?

10,35-11,05 Region Gävleborg Britt Marie Ryd Individers rättigheter och skyldigheter gällande sjukvård. Vem får vad, vart och när? OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplanen ska lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III eller Europeiska återvändandefonden

Läs mer

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...

Läs mer

Studiebesök i Sheffield Mars 2013

Studiebesök i Sheffield Mars 2013 Studiebesök i Sheffield Mars 2013 Delrapport inom projektet Landa II Byggnad i Sheffield www.landagavleborg.se Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Sheffield och stadens mottagande

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Länsstyrelsen Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Målgrupper Som nyanländ räknas en asylsökande som fått uppehållstillstånd (flyktingar, skyddsbehövande, särskilt ömmande

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

VÄLKOMNA till INFORMATIONSMÖTE 2015 12 01. 2015-12-02 Informationsmöte 2015 12 01 1

VÄLKOMNA till INFORMATIONSMÖTE 2015 12 01. 2015-12-02 Informationsmöte 2015 12 01 1 VÄLKOMNA till INFORMATIONSMÖTE 2015 12 01 به انجمن خوش آمديد جلسه را به دادن اطالعات مرحبا بكم في االجتماع إعطاء معلومات 2015-12-02 Informationsmöte 2015 12 01 1 KVÄLLENS HÅLLPUNKTER 18.30 18.40 Välkomna,

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

(Bild från Nybros hemsida) Integration

(Bild från Nybros hemsida) Integration (Bild från Nybros hemsida) 2015-08-31 Integration Prognos, asyl -och integrationsprocessen Martina Almqvist och Beatrice Solhjort Länsstyrelsens integrationsuppdrag Överlägga och träffa överenskommelser

Läs mer

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och BIS-deltagarna Familjerna och de ensamkommande ungdomarna har bott i krigsdrabbade länder vilket påverkar både de ensamkommande barnen/ungdomarna och familjerna. Många har också utsatts för diskriminering

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Hallstahammar 2016-05-25 Situationen i EU och Sverige EU 2015-1 255 600 personer sökte asyl, 360 000 från Syrien (626 000 personer sökte asyl

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer... 12 1 Sammanfattning

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Rapport integrationsarbetet 2008

Rapport integrationsarbetet 2008 Rapport integrationsarbetet 2008 Rapportskrivare och kontaktperson: Integrationssamordnare Inga Johansson, 0911-69 67 66 Innehåll Mål... 1 Uppdelning flyktingar andra nyanlända invandrare... 1 Introduktion

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Sverige växer Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni 216 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 239 av landets 29 kommuner växer Befolkningsutveckling 21 Befolkningsutveckling 215

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

Slutrapport Projekt INLAND

Slutrapport Projekt INLAND Slutrapport Projekt INLAND Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina är alla fyra mindre kommuner i Västerbottens inland. Samtliga kommuner har en överenskommelse om mottagande av flyktingar och på grund av

Läs mer

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser

Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?

Läs mer

Aktuellt inom flyktingområdet december 2015

Aktuellt inom flyktingområdet december 2015 Aktuellt inom flyktingområdet december 2015 Migrationsverkets scenario Under 2014 sökte 81 301 personer asyl i Sverige, en ökning med 50 procent jämfört med 2013 (54 259) De senaste sju dagarna har 3811

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, alla 10 kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Nyanlända erbjuds att delta

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Lars Stjernkvist. Foto: Fotofabriken. Gunnar Hedberg. Foto: Uppsala kommun

Lars Stjernkvist. Foto: Fotofabriken. Gunnar Hedberg. Foto: Uppsala kommun Integration Nummer 1 Mars 2014 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Förslag till satsningar på civila samhället Nationella samordnare ska öka det kommunala mottagandet av nyanlända Fokus på

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Ibra Kadabra Leif Jacobsen Innan du läser Den här boken ingår i en serie som heter BMX Gripen men den kan också läsas fristående. Har du inte läst de andra delarna så kan du slå upp början på

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Berit Holter, t.f projektledare BEGIN

Berit Holter, t.f projektledare BEGIN Sätt den i händerna på ny personal, använd den som diskussionsunderlag eller uppslagsbok, stryk över och stryk under, kort sagt gör den till en levande handbok Berit Holter, t.f projektledare BEGIN BEGIN

Läs mer

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen! Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,

Läs mer

Tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande

Tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande 1 [8] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-12-02 Frågor och svar Tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Från Aleppo i Syrien till Kalmar län

Från Aleppo i Syrien till Kalmar län Från Aleppo i Syrien till Kalmar län 51 miljoner människor på flykt Prognos för uppehållstånd Summa nya asyltillstånd och inresta med tillstånd (anhöriga och kvotflyktingar) 2014 48 900 personer 2015 69

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Flyk%ngmo*agande i Västerbo*en

Flyk%ngmo*agande i Västerbo*en Flyk%ngmo*agande i Västerbo*en O Grundkurs om mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända O Lokal och regional samverkan Invandring till Sverige. 81 301 Personer utan %llstånd / rä* a*

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn KOMPENDIUM Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn Dialogmöte, februari 2014 Danderyd Vaxholm Sundbyberg Lidingö Innehåll Flyktingmottagning i förhållande till befolkning Flyktingmottagning

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer

Läs mer

Från flykt till flytt. Anvisning av ensamkommande barn - så går det till. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn

Från flykt till flytt. Anvisning av ensamkommande barn - så går det till. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn Integration NUMMER 4 DECEMBER 2014 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Från flykt till flytt Anvisning av ensamkommande barn - så går det till Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Hur många barn kommer? 700 600 500 400 2014, 643 barn 2013, 3852 barn 2012, 3578 barn 2011, 2657 barn 2010, 2393 barn 2009, 2250

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Q1 Vilket år kom du till Sverige?

Q1 Vilket år kom du till Sverige? Q1 Vilket år kom du till Sverige? ade: 365 Hoppade öv er: 0 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 4,38% 16 38,08% 139 27,40% 100 10,96% 40 19,18% 70 Totalt 365

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Ett nationellt perspektiv

Ett nationellt perspektiv Ett nationellt perspektiv Flyktingsituationen innebär stora möjligheter för det svenska samhället Få igång stor bostadsproduktion som ändå behövs Klara arbetskraftsförsörjningen Stärka befolkningsunderlaget

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer