Hur kan föreningar samarbeta? - Erfarenheter från föreningslivet i Bergsjön, Göteborg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan föreningar samarbeta? - Erfarenheter från föreningslivet i Bergsjön, Göteborg"

Transkript

1 Hur kan föreningar samarbeta? - Erfarenheter från föreningslivet i Bergsjön, Göteborg

2 En studie genomförd av TidsNätverket i Bergsjön med stöd av Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad Tack till de föreningar och fotografer som har deltagit i den här studien

3 Vi vill gärna samarbeta, men inte nu, för samarbete är beroende av pengar. Och det har vi ont om

4 Sammanfattning År 2009 erhöll TidsNätverket i Bergsjön ekonomiskt bidrag från Social Resursnämnd vid Göteborgs Stad i syfte att främja integration genom föreningslivet. Tack vare medlen har det varit möjligt att göra en kartläggning inom föreningslivet i Bergsjön. Syftet var att undersöka vilka aktiviteter som skulle kunna sammanföra mer homogena grupper med nyanlända grupper. För att ta reda på det undersöktes hur föreningslivet kan gynnas av samarbete mellan föreningar och specifikt vilka aktiviteter bland föreningar som kan främja integration. I samband med att kartläggningen genomfördes blev det dock tydligt att samarbetet bland många föreningar var bristande. Det fanns också en osäkerhet över hur samarbete kan se ut. Med grund i denna vetskap har därför en modell för föreningssamarbete tagits fram. TidsNätverket i Bergsjön har använt modellen för att främja samarbete inom integrationsområdet. Men modellen är utformad så att den även kan användas av föreningar som inte är aktiva i Bergsjön. Liksom av föreningar med varierade målsättningar, vare sig det är integration eller ej. För samarbete kan ha många positiva effekter för föreningslivet. Det kan vara ett sätt att mer effektivt nyttja resurser, en väg till stärkt socialt kapital, liksom ett sätt till ökad kreativitet och innovationskraft samt till större deltagande. På det stora hela kan samarbete hjälpa såväl föreningar som det vidare samhället att bättre uppnå sina mål. Men många föreningar sysslar inte med samarbete i någon större utsträckning. Brist på tid, pengar, kunskaper och stödjande strukturer, liksom ett ointresse och organisatoriska problem, utgör några anledningar till detta. Förhoppningsvis kan denna studie vara till hjälp för de föreningar som vill samarbeta i högre utsträckning.

5 Sju former av föreningssamarbete har identifierats: 1) Föreningar kan samarbeta kring att värva nya personer som vill utföra och leda aktiviteter. 2) Föreningar kan också samarbeta kring att få fler och nya deltagare. Samarbete kan även ge en specifik möjlighet att nå deltagare som har en annan bakgrund än den som föreningen vanligtvis jobbar med. 3) Platsbrist kan ibland hindra föreningar från att uppnå sina mål. Föreningar kan samarbeta genom att låna eller hyra ut lokaler till varandra. 4) Föreningar kan anordna gemensamma aktiviteter, som ett sätt att få större räckvidd och bli mer kostnadseffektiva. Genom att föreningar med olika inriktning ordnar aktiviteter tillsammans kan aktiviteterna dessutom få en helt ny twist. Samarbeten kan vara kort eller långsiktiga. 5) Ekonomiskt samarbete är ytterligare en möjlighet. Föreningar kan skriva gemensamma ansökningar om finansiering, liksom bidra med resurser till ett specifikt projekt. 6) Föreningar kan låna ut prylar till varandra; möbler, instrument, böcker, bilar m.m. Föreningar kan också gemensamt köpa saker. 7) Föreningar kan utbyta erfarenheter och lära sig av varandra om hur man bäst bedriver föreningsverksamhet. Om hur en budget bäst läggs upp eller hur relationen till kommunen bäst hanteras. Varför inte lära sig av andras erfarenheter och misstag? Föreningslivet är en stor resurs i samhällsutveckling. Och samverkan kan under rätt förutsättningar underlätta föreningars arbete ännu mer. Denna rapport är tänkt som ett stöd till de föreningar som vill avgöra om samarbete är något för dom. Men för att föreningssamarbete ska bli än mer etablerat i samhället behövs även fler och mer utvecklade plattformar för samarbete. Detta är viktigt. För vi har inte råd att inte tillvarata den fantastiska och många gånger för lite utnyttjade resurs som föreningslivet är.

6 Innehållsförteckning - Sammanfattning - Del 1. Om studien, 6 - Del 2. Hot och möjligheter, Del 3. Vägen till samarbete, Figur - Hela samarbetsprocessen, 21 - Del 4. Avslutning, Slutnoter, 24 - Mer om studien, 25

7 Del 1. Om studien År 2009 erhöll TidsNätverket i Bergsjön ekonomiskt bidrag från Social Resursnämnd vid Göteborgs Stad i syfte att främja integration genom föreningslivet. Tack vare medlen har det varit möjligt att göra en kartläggning inom föreningslivet i Bergsjön. Syftet var att undersöka vilka aktiviteter som skulle kunna sammanföra mer homogena grupper med nyanlända grupper. För att ta reda på det undersöktes hur föreningslivet kan gynnas av samarbete mellan föreningar och specifikt vilka aktiviteter bland föreningar som kan främja integration. Av intervjuerna blev det dock tydligt att samarbetet mellan föreningar i Bergsjön på många håll inte är särskilt stort. Och även om ett intresse för samarbete existerade, fanns det ofta en osäkerhet kring hur detta kan se ut. Det verkade alltså finnas ett behov av att ta fram en modell för hur föreningssamarbete kan se ut. Detta med grund i de erfarenheter som föreningarna i kartläggningen gjorde uttryck för. Modellen, som presenteras i denna rapport, är utformad så att även föreningar som inte är aktiva i Bergsjön, men som vill bli bättre på samarbete, kan dra nytta av studien. TidsNätverket i Bergsjön har specifikt använt modellen för att främja integration. Samarbeten inom detta område har uppstått som ett resultat av kartläggningen. Även många av bilderna i denna studie kommer från ett samarbete med en fotoförening i Bergsjön. Men modellen är tänkt att också kunna användas av andra föreningar och med andra målsättningar i syfte, t.ex. till arbete med jämställdhet, demokrati, att minska föreningars ekonomiska kostnader m.m. För som vi kommer att se, kan samarbete under rätt förutsättningar ha många positiva effekter, oavsett tid, plats eller målsättning. 6

8 Del 2. Hot och möjligheter Varför samarbete? Liksom fallet är i alla samhällssektorer finns det många gånger en atmosfär av konkurrens inom föreningslivet. De ekonomiska resurserna är ofta knappa, vilket leder till att föreningar konkurrerar om finansieringsmöjligheter liksom om uppmärksamhet. Samtidigt finns det få organisationer som använder sina resurser - pengar, ledare, deltagare, prylar, lokaler, marknadsföringsmaterial, erfarenheter, engagemang etc. - fullt ut. Lokaler står tomma, pilotstudier inom samma område avlöser varandra, aktiviteter har för få deltagare. Detta är absolut inte verkligheten för alla föreningar, men för en del. Och inte minst för dessa skulle ett ökat samarbete med andra föreningar vara en möjlighet. Det finns alltid föreningar som har brist på de resurser, som andra föreningar har överskott på. Att samverka kan vara ett sätt att dela på och därmed mer effektivt utnyttja dessa resurser. Samverkan skapar också ömsesidigt förtroende - så kallat socialt kapital - inom föreningslivet. 1 Och kan ha betydelse för kreativitet och innovation. Det möjliggör även en sammanblandning av kunskaper och resurser, vilket kan leda till ökad kreativitet och innovation. 2 Inom föreningssektorn innebär detta kanske mest av allt lösningar på organisatoriska problem samt att sociala innovationer utvecklas. Samarbete kan alltså under rätt förutsättningar leda till att föreningar bättre uppnår sina mål, vilka dessa mål än kan vara. Slutligen kan större möten också leda till att fler individer får möjlighet att engagera sig och delta i föreningslivet. Om det under rätt former kan leda till ett bättre nyttjande av resurser, större förtroende, ökad kreativitet och bättre måluppfyllelse, så borde ett ökat samarbete vara av största intresse för den enskilda föreningen. Men det borde också vara av intresse för samhället som helhet, framförallt i ett samhälle där de ekonomiska resurserna många gånger är knappa och behovet av såväl socialt kapital som innovationer blir allt större. 7

9 Varför inte större samarbete? Varför ägnar sig inte föreningar i större utsträckning åt samarbete? En förklaring kan vara att individers vilja att lägga sin fria tid inom föreningslivet ofta drivs av att de har enskilda intressen, som de på detta sätt kan få utlopp för, såsom sport, musik, politik, scenkonst m.m. Att motivera individer att lägga sin tid på att upprätta samarbeten med andra föreningar kan därför vara svårare. Detsamma kan i och för sig även tänkas vara fallet inom företagsvärld och offentlig sektor, men här finns samtidigt större resurser för att anställa personer som arbetar specifikt med samarbetsfrågor. Tillgången på finansiering från offentlig sektor, fonder och stiftelser för föreningssamverkan är också bristande. Den verkar inte heller vara alls lika stor som när andra sektorer också är involverade i samverkan, såsom föreningsliv, privat sektor, offentlig sektor och akademisk sektor. Detta beror kanske på att de ekonomiska vinster, som går att göra när näringsliv och forskning är involverade, förväntas vara större? Förutom bristen på pengar, så är bristande tid också ett tydligt hot mot samarbete. Kortsiktigt kan samarbete nämligen kosta tid, även Vi vill gärna samarbeta, men inte nu, för samarbete är beroende av pengar. Och det har vi ont om Kulturförening, Bergsjön 8

10 om det långsiktigt kan innebära motsatsen. Frånvaro av samarbete kan även bero på att det inte alltid finns en tydlig tradition av samarbete inom föreningsvärlden. Detta kan ibland vara sammankopplat med ett ointresse för samarbete samt en osäkerhet över hur ett samarbete skulle kunna se ut, över vilka föreningar som skulle kunna vara potentiella samarbetspartners och vilka potentiella vinster det skulle kunna leda till. Slutligen utgör organisationsproblem ytterligare ett hinder. Det kan vara svårt nog att driva verksamhet inom ramen för en enstaka förening som har en enhetlig organisationsstruktur. Hur svårt kan det då inte vara att samarbeta med föreningar, som har helt andra sätt att fungera på? På många platser finns det inte heller de strukturer etablerade, som behövs för att föreningssamarbete ska kunna äga rum. Varken föreningslivet eller offentlig sektor har gått ihop och upprättat de nätverk, mötesplattformar eller organisationer, som är nödvändiga för mer djupgående samarbeten. Alla föreningar har inte alltid så stor koll på vilka andra föreningar som existerar. Och de flesta föreningar är väldigt slutna Fritidsverksamhet, Bergsjön 9

11 Så visst finns det hinder. Men trots dessa så kan det många gånger löna sig för föreningar att dra igång samarbeten med andra föreningar. Denna rapport är tänkt som en hjälp för de föreningar som har en sådan önskan. EXEMPEL PÅ SAMARBETE - Göteborgs FöreningsCenter Göteborgs FöreningsCenter (GFC) fungerar som en mötesplats och utvecklingscentrum för frivilligt socialt arbete, såväl för deras medlemsorganisationer som för enskilda frivilliga. GFC verkar för ett ökat samarbete mellan frivilligorganisationer, men också för ett ökat samarbete mellan kommunen och det frivilliga sociala engagemanget i Göteborg med omnejd. 10

12 Del 3. Vägen till samarbete - Sju sätt för föreningar att samarbeta på Sju olika sätt för föreningar att samarbeta på har identifierats. Olika tidpunkter, platser och föreningar är olika lämpade för olika former av samarbete. Ofta existerar också olika former av samarbete sida vid sida med varandra eller flyter mer eller mindre in i varandra. 1. Värvning av ledare och utförare En fungerande föreningsverksamhet är beroende av ledare och utförare; personer som driver verksamheten och arrangerar aktiviteter. Inom föreningslivet utgör anställd personal en stor budgetpost, i den mån föreningar överhuvudtaget har råd att anställa. Ofta finns det också en brist på personer, som är beredda att ideellt arrangera och leda aktiviteter. Och som föreningskartläggningen visade på är föreningar dessutom många gånger på jakt efter ledare med en speciell bakgrund och kompetens; en förening var på jakt efter äldre personer, medan en annan behövde fler unga vuxna, som kunde leda deras idrottsaktiviteter. 11

13 Bristen på ledare skulle många gånger kunna mildras genom att föreningar samarbetar med varandra, genom att de delar på personal eller tipsar varandra om personer som vill engagera sig. Eller varför inte låta sina medlemmar praktisera i andra föreningar? Detta är en idé som en förening väckte i kartläggningen. Tanken är alltså inte att samarbete först och främst ökar det totala antalet föreningsengagerade personer i samhället, utan snarare att de personer, som redan är engagerade i föreningslivet, bättre kan komma till sin rätt. För att ta ett exempel, kan föreningssamarbete vara ett sätt att hitta ledare kunniga kring hip hop och ungdomsarbete: Vi skulle gärna samarbeta med föreningar som kan bidra med ledare inom temat hiphop och ungdom Intresseorganisation, Bergsjön 12 3

14 EXEMPEL PÅ SAMARBETE - Ideell Kulturallians Ideell kulturallians är ett nätverk för ideella kulturorganisationer i Sverige. Ett 50-tal organisationer har gått samman i vetskapen om att den ideella kultursektorns stora samhällsinsatser inte åskådliggörs tillräckligt. I samverkan får de större möjlighet att påverka och förändra strukturer samt vara en viktig part i utvecklingen av den nya nationella/regionala kulturpolitiken. 2. Fler och nya deltagare För många föreningar är jakten på nya deltagare minst lika krävande som den att hitta personer som leder och utför aktiviteterna; en förening i kartläggningen var exempelvis på jakt efter unga personer med invandrarbakgrund som kunde delta i deras aktiviteter. Man menade att samarbete med andra föreningar kan vara ett bra sätt att nå dessa personer: Om vi kunde samarbeta med någon som hade kontakter med dessa ungdomar så skulle det vara jättebra Idrottsförening, Bergsjön En förening kan nå nya deltagare genom att låna dessa från andra föreningar; de deltar vid ett eller några tillfällen i föreningens aktiviteter. Men samarbete med andra föreningar kan också vara ett sätt att locka mer permanenta deltagare till sin förening. Föreningar kan slutligen förmedla värdefulla kontakter, som i sin tur kan öppna upp dörrar för nya deltagare, så kallade gatekeepers : Vi skulle kunna pröva att ha kontakt med olika religiösa ledare för att få fler medlemmar Idrottsförening, Bergsjön 13

15 Men ofta är föreningar inte bara på jakt efter nya deltagare generellt sett, utan de ska också vara från en viss specifik målgrupp. Att upprätta kontakter med föreningar, som arbetar med den specifika målgruppen, kan därför vara en lösning. Detta gäller speciellt med tanke på att personliga kontakter för många människor är den självklara vägen in i föreningslivet. EXEMPEL PÅ SAMARBETE - Welsh Public Service Time Bank Welsh Public Service Time Bank är en webbplattform som ska gynna utbytet av resurser och personalfärdigheter mellan offentliga organisationer i Wales. Metoden som används är time banking. För varje timme som en organisation lånar ut en resurs kan samma organisation låna en resurs i en timme från en annan organisation. På så sätt blir utbytet rättvist och organisationer uppmuntras till att båda låna och låna ut resurser, med ökad ömsesidighet som resultat. 5 14

16 3. Att dela på lokaler Det går att tänka sig en mängd situationer där föreningars verksamhet begränsas av platsbrist: Brist på möteslokaler, idrottslokaler, lokaler för musik, dans, teater, utomhusplatser m.m. Bergsjön har stora problem med lokaler, om man inte själv kan betala för dem. Det finns så många föreningar i Bergsjön, men för få lokaler Kulturförening, Bergsjön Platsbrist är en tydlig begränsning för ett utnyttjande av de resurser som finns inom föreningslivet. För att ta ett exempel: Personer som möts och spelar musik ihop utgör en resurs för samhället, men utan lämpliga lokaler där detta möte kan ske tillåts inte heller denna resurs att växa. Med andra ord tillåts inte det kulturella kapitalet att växa på grund av ett bristande fysiskt kapital. 15

17 Vi kan exempelvis inte ha lokaler i en bostad, med tanke på att vi spelar musik Kulturförening, Bergsjön Upplevd platsbrist behöver nödvändigtvis inte innebära att antalet platser för föreningar att vistas på egentligen är för få. Ofta är det så att dessa platser faktiskt existerar, men att de inte är tillgängliga för vem som helst att vistas i. Lokaler kan innehas av offentlig sektor, föreningar eller företag, som istället för att låna ut dem, tidvis låter dem stå tomma. Ett system för utlåning av lokaler skulle därför potentiellt kunna minska platsbristen inom föreningslivet. Kartläggningen visar på några exempel i Bergsjön där en förening lånar eller hyr ut sina lokaler till mötesverksamhet, utställningslokaler m.m. 16

18 Men det finns ytterligare sätt, på vilka samarbete kan leda till ett större utbud av lokaler. Föreningsmedlemmar kan låna ut sina egna hem till föreningens aktiviteter, vilket vi har sett exempel på i Bergsjön. Flera föreningar kan också gemensamt hålla verksamhet i en av föreningarnas lokaler. Exempelvis har denna kartläggning lett till en förfrågan att TidsNätverket i Bergsjön ska låna ut sina lokaler till en annan Bergsjöbaserad förenings caféverksamhet. Slutligen kan också samarbete ske genom att två eller flera föreningar gemensamt hyr in sig i en och samma lokal. Eftersom lokalhyra oftast är en fast kostnad behöver det inte - förutom eventuella kostnader för slitage samt el- och vattenräkningar - kosta extra för föreningar att dela på lokaler. Tvärtom kan det leda till sänkta kostnader, åtminstone i de fall då föreningar delar på lokalkostnaden. Verksamhetsvolymen i form av antalet genomförda aktiviteter ökar däremot ofta. Aktiviteter genomförs som annars inte skulle ha kunnat genomföras. Och outnyttjade resurser inom föreningsvärlden frigörs, till nytta för föreningarna själva liksom för det omgivande samhället. EXEMPEL PÅ SAMARBETE - Förening Øresund Förening Øresund var ett samarbetsprojekt som drevs mellan med syftet att utveckla och förbättra förutsättningarna för ett gränsöverskridande engagemang och föreningssamarbete i Øresundsregionen. Under projekttiden drevs flera olika föreningsutvecklingsfrågor och föreningsarrangemang runt om i regionen. 4. Att skapa gemensamma aktiviteter Många föreningar samarbetar genom att anordna gemensamma aktiviteter. De föreningar, som har liknande inriktning på sina verksamheter, kan t.ex. ordna aktiviteter inom speciella teman. Men de föreningar, som vanligtvis har helt olika inriktningar på sina verksamheter, kan också göra saker tillsammans, vilket öppnar upp för helt nya intressanta möjligheter. Delvis som ett resultat av de möten som blev en produkt av denna studie uppstod ett föreningssamarbete i Bergsjön 17

19 Vi kan ha utställningar med andra hantverksföreningar ha gemensamma teman Kvinnoförening, Bergsjön kring kulturnatta. Och på Internationella Kvinnodagen den 8 mars arrangerade flera föreningar gemensamt en kvinnofest där Bergsjöbor, nyanlända kvinnor, politiker från stadsdelsnämnden och från kommunfullmäktige umgicks. I dessa fall ledde gemensamt arrangerande av aktiviteter till möten mellan människor och möjligheter för integration. Andra exempel på kortvariga samarbeten är paneldiskussioner, resor, idrottsturneringar, fester, karnevaler, föredrag och andra former av utbildningstillfällen. Möjligheterna är många. Även planeringsfasen inför en aktivitet kan innebära samarbete, utan att samtliga föreningar sedan behöver delta när aktiviteten väl genomförs. Själva planeringen kan nämligen ofta vara det som är mest tidskrävande. För en av de intervjuade föreningarna är just planering inför stora festivaler en form av samarbete, som de gärna skulle ägna sig mer åt. Gemensamma aktiviteter kan även kretsa kring mer långvariga, kontinuerliga samarbeten. En av de intervjuade föreningarna menar exempelvis att en kurs i feministiskt självförsvar, skulle innebära att de behöver samarbeta med föreningar som har erfarenheter av att lära ut ämnet. Caféverksamhet, djurskötsel, idrottskvällar, grannskapsutvecklingsprojekt, socialt stöd för individer, diskussionsgrupper och musikprojekt är exempel på andra långsiktiga och kontinuerliga aktiviteter som äger rum i Bergsjön och som skulle kunna förbättras genom samarbete. Föreningar kan också driva organisationer eller företag ihop, som några föreningar i Bergsjön har gjort när de gemensamt har startat ett kooperativ. 5. Ekonomiskt samarbete Föreningar kan gå samman för att lösa finansieringen av en verksamhet eller aktiviteter, exempelvis genom att skriva en gemensam ansökan om finansiering. I en sådan är det ofta ett formellt krav att flera aktörer står bakom ansökan eller åtminstone att samarbetspartners kan uppges. Även i de fall, då det inte är ett krav, är det oftast ett plus 18

20 att kunna visa upp de resurser och den samlade kompetens som samarbetspartners ger. Ekonomiskt samarbete kan också äga rum genom att flera föreningar går in med sina personliga resurser i ett gemensamt projekt. Detta är ofta den direkta eller indirekta konsekvensen av att flera föreningar anordnar en aktivitet ihop. Man lyckas på detta sätt samla ihop pengar till en verksamhet, som en enstaka förening omöjligt skulle kunna finansiera på egen hand. Kommunikativ träning [...] man skulle kunna samarbeta med andra föreningar genom att skriva en gemensam ansökan om finansiering Mångkulturell förening, Bergsjön 6. Att dela med sig av prylar Gammal datautrustning, stillastående minibussar, oanvända möbler och instrument, högar av litteratur; föreningslivet är fullt av oanvända prylar. Men hur många organisationer tänker tanken att dela på oanvända resurser av dessa slag? Hur ofta tänker vi överhuvudtaget på oanvända prylar som en form av resurs, som bara ligger och väntar på att få användas till någonting produktivt? Kartläggningen gav inga exempel på föreningar som lånar ut prylar till varandra i Bergsjön. Men varför skulle inte en förening kunna gå in till grannföreningen och låna den Vi har stora resurser och skulle kunna hjälpa till med exempelvis ledarskapsutbildningar, utskick och annat Intresseförening, Bergsjön 19

21 EXEMPEL PÅ SAMARBETE - Resurscentralen Malmö Resurscentralen, uppstartad av Kontrapunkt och Möllevångsfestivalen i Malmö, sköter insamling, förvaring och utlåning av prylar till föreningar, organisationer och liknande grupper samt i viss mån till privatpersoner. Syftet är att göra resurser tillgängliga för det lokala kultur- och föreningslivet, öka samverkan, underlätta de kreativa processena och minska den enskilda föreningens konstnader. där önskade boken istället för att använda sina bristande resurser till att köpa ett helt nytt exemplar? Vidare skulle en förening som behöver nya musikinstrument kunna fundera på om det skulle vara någonting att köpa dessa tillsammans med några andra föreningar i området. 7. Gemensam verksamhetsutveckling Olika personer brukar ha olika erfarenheter av hur en föreningsverksamhet kan drivas. Därför kan det vara en bra idé för olika föreningar att mötas, jämföra sig med varandra och lära av varandra; någonting i stil med det som man i näringslivet brukar kalla för benchmarking. Man kan utbyta erfarenheter med föreningar, som arbetar med samma problematik som en själv, dela på erfarenheter kring hur en budget bäst läggs upp eller hur förhållandet till kommunen bäst bör hanteras. Gemensam verksamhetsutveckling av detta slag kan ske genom att kurser anordnas eller via regelbundna möten. Eller varför inte genom att man gemensamt sätter ihop en handbok om hur föreningsverksamhet fungerar? Samarbete har inget egenvärde, men om det kan hjälpa oss att nå ut så samarbetat vi gärna Konstförening, Bergsjön 20

22 Figur - Hela samarbetsprocessen Tre grundläggande sätt att organisera - Offentliga initiativ till samordning - Föreningsinitiativ till samordning - Samarbete genom informella nätverk Varför bör man samarbeta? - Effektivare resursutnyttjande - Skapar relationer och tillit - Främjar kreativitet - Ökar medborgerligt deltagande Hur kan man samarbeta? - Värva nya ledare - Hitta nya deltagare - Dela lokaler - Gemensamma aktiviteter - Ekonomiskt samarbete - Dela på prylar - Utbyte av erfarenheter Vilka är hindren mot samarbete? 1. Brist på intresse 2. Brist på pengar 3. Brist på tid 4. Organisatoriska problem 5. Brist på tradition 6. Okunskap om hur man gör 7. Legala och politiska hinder Hur kan man komma förbi hindren? 1. Motivation, utbildning 2. Plan för resursinsamling 3. Tidsplanering 4. Plan för samverkan 5. Skapa rutiner och normer 6. Utbildning 7. Lobbying 21

23 Del 4. Avslutning Att föreningslivet är en stor resurs för samhällsutvecklingen har under senare år uppmärksammats en hel del inom både forskning och praktiskt utvecklingsarbete. Robert Putnams studier har t.ex. visat på föreningslivets betydelse för framväxt av socialt kapital. 3 Innovationsforskningen har i sin tur erkänt föreningslivet som en faktor i ekonomisk utveckling. 4 Offentlig sektors satsningar på social ekonomi som en skapare av välfärdstjänster och arbetstillfällen är ytterligare ett exempel. 5 Liksom fokuset på den ideella kultursektorn som en garant för folkhälsa. 6 Slutligen kan deltagande i föreningslivet utgöra en bra arena för integration, bland annat genom att det ger nya sociala nätverk, öppnar upp möjligheter för nya arbetstillfällen och ofta genomsyras av en öppen och accepterande atmosfär. Detta har varit en vetskap som låg till grund för att denna studie genomfördes i första taget. Logiskt nog har det svenska föreningslivet också fått större ekonomiska resurser under efterkrigstiden. 7 Men att många föreningar fortfarande har svårt att få ekonomin att gå runt, är nog inte ett allt

24 för kontroversiellt påstående. Som denna rapport har visat, kan ökad samverkan mellan föreningar i vissa fall underlätta arbetet. För vissa individer, som deltagit i kartläggningen, uppfattades dock samarbete vara någonting som kostar tid och pengar, vilket säkert är sant i vissa fall. Värdet av samarbete för den enskilda föreningen bör alltså alltid vägas mot kostnaderna för detsamma. Samarbete har inte alltid ett värde, men i många fall kan det ha det. Ändå finns det många föreningar, som inte har någon tradition av samarbete, och många platser, där samarbete inte är en naturlig del av föreningsstrukturen. Därför är det viktigt att former för samarbete finns tillgängliga för de föreningar som är intresserade. Denna rapport är tänkt som ett första steg i att erbjuda dessa former. Men för att samarbete ska bli en ännu mer etablerad och utbredd företeelse inom föreningsvärlden och få ännu mer djupgående effekter behöver också stabilare former för samarbete etableras. Det behövs nätverk, mötesplattformar, resurspooler, webbsidor, organisationer och liknande, som kan erbjuda en väg för föreningar att dra ännu bättre nytta sina resurser och därmed lättare uppnå sina mål. För vi har inte råd med att inte ta tillvara på den fantastiska och många gånger för lite utnyttjade resurs som föreningslivet är. 23

25 Slutnoter 1 Putnam, R., 1993, Making Democracy Work, Princeton, Princeton UniversityPress Putnam, R., 2000, Bowling Alone, New York, Simon & Schuster 2 Se t.ex. Billing, P Öresund Social Innovation Zone? Föreningsliv, frivilligkraft och innovativ regional utveckling - Ett inspirationsnotat. Förening Öresund. Se också Armbrecht J., Bergstrand O., Molnar S Socialt Kapital och Kultur - Vägar till Välfärdsutveckling i Sverige. Presenterad vid seminarium: Företagsamhet i förändring 3 Putnam, R., 1993, Making Democracy Work, Princeton, Princeton University Press Putnam, Robert, 2000, Bowling Alone, New York, Simon & Schuster 4 Se t.ex. Billing, P Öresund Social Innovation Zone? Föreningsliv, frivilligkraft och innovativ regional utveckling - Ett inspirationsnotat. Förening Öresund. 5 För ett exempel på offentlig sektors satsningar på social ekonomi som en väg till förbättrad arbetsmarknad, se Västra Götalandsregionens program kring den sociala ekonomin och det sociala entreprenörskapet. 6 För ett exempel på offentlig sektors satsning på den ideella kultursektorn som en väg till folkhälsa, se Region Hallands vision Halland Bästa Livsplatsen och den regionala utredningen Kultur för ökad attraktivitet. 7 Rothstein, Bo, 2003, Sociala fällor och tillitens problem, Stockholm, SNS förlag 24

26 Mer om studien Bakgrunden till studien Denna studie har varit en del av ett vidare integrationsprojekt som TidsNätverket i Bergsjön drev under perioden med stöd från Social Resursförvaltning vid Göteborgs Stad. Med grund i de intervjuer som denna studie är baserad på har TidsNätverket i Bergsjön genomfört aktiviteter i samverkan med andra föreningar i Bergsjön, med syfte att skapa överbryggande sociala nätverk och på så sätt främja integration. Utöver dessa aktiviteter har dessutom denna rapport skrivits, som ett led i att göra resultatet användbart för fler föreningar. Genomförandet av kartläggningen Under perioden genomfördes intervjuer med tretton stycken föreningar i Bergsjön som arbetade med homogena målgrupper och/eller med integrationsfrågor. Under den dryga timme som intervjuerna tog ställdes frågor om föreningarnas arbetssätt, deras behov, hur de samarbetade med andra föreningar och hur de såg på eventuella framtida samarbeten. Vissa av frågorna analyserades djupare och försök till generaliseringar gjordes som ett led i att få en bredare kunskap om föreningssamverkan än den som gäller i Bergsjön. Om TidsNätverket i Bergsjön TidsNätverket i Bergsjön är en förening i stadsdelen Bergsjön i Göteborg. Den som vill kan bli en del av nätverket och tillsammans med andra människor delta i skapandet av fritidsaktiviteter och projekt. Resultatet är nya sociala nätverk och ökat engagemang i Bergsjön och Göteborgs utveckling. Till vår hjälp utvecklar vi metoden time banking efter svenska förhållanden; deltagarna lägger sin tid på att skapa aktiviteter åt andra människor och deltar i sin tur i aktiviteter som andra människor har skapat. Internationellt används time banking i växande utsträckning för att åskådliggöra och stimulera ideellt och ömsesidigt engagemang. Allt ifrån föreningar och organisationer till offentligt drivna skolor, sjukhus och vårdcentraler använder sig av metoden. Mer information hittar ni på Datainsamling och analys Ulla Gawlik: Intervjuer och grovanalys Kristina Johansson: Intervjuer Stefan Molnar: Intervjuer, huvudanalys och rapport Maja Wallin: Intervjuer Design och fotografi Rapportdesign: Emilia Rózsa Fredriksson, tfn och Stefan Molnar Fotografier: Charlotta Vestman, fotoklubben Nyans (foto-försättsblad), Kim Falck (foto-sammanfattning, foto-innehållsförteckning, samt foto s. 15), tfn Anders Nilsson, fotoklubben Nyans (foto s. 2), Pelle Sjödén (foton s. 8, 9, 12), tfn Benjamin Taft (foton s. 6, 7, 14, 16), tfn , Kristina Vargdunge, fotoklubben Nyans (foto s. 10) Randall Vialobbos (foton s. 11, 23) Emilia Rózsa Fredriksson (foton s. 22), tfn Mer information För mer information om studien, kontakta dess huvudförfattare Stefan Molnar, , För information om det projekt som studien har varit en del av, kontakta Ulla Gawlik, , 25

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen

Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen RIKSTEATERNS STRATEGISKA PLAN 2011-2015 Vision Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse för alla överallt. Verksamhetsidé Riksteatern är en folkrörelse

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Projektbeskrivning och Utvecklingsplan

Projektbeskrivning och Utvecklingsplan Projektbeskrivning och Utvecklingsplan Löparakademins tioveckorsprogram 2016 Om Löparakademin Löparakademin är en ideell organisation vars övergripande ändamål är att öka samhörighet och integration genom

Läs mer

Dialogmöte Flyktingsituationen

Dialogmöte Flyktingsituationen Dialogmöte Flyktingsituationen 3 februari kl. 8.30 10.00 Sensus-salen, Studentgatan 2 i Malmö Bakgrund Händelseutvecklingen i samband med flyktingsituationen är omvälvande och har väckt ett enormt engagemang

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.

Läs mer

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar Det svenska civila samhället består av cirka 200 000 organisationer. Formerna är ideella, kooperativa och stiftelsestyrda. Tillsammans bärs de upp av ca 32 miljoner medlemskap. Sektorn sysselsätter ca

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Verksamhetsberättelse TidsNätverket i Bergsjön 2009

Verksamhetsberättelse TidsNätverket i Bergsjön 2009 Verksamhetsberättelse TidsNätverket i Bergsjön 2009 Under 2009 har TidsNätverket i Bergsjön haft verksamhet i 70 olika aktiviteter eller projekt. Dessa har genomförts antingen av enskilda deltagare i TidsNätverket

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Barn- och utbildningsförvaltningen Väskinde skola Kvalitetsredovisning 2005/2006 Sid 1 (5) Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Allmänt Rektorsområdet omfattar tre socknar Väskinde, Bro samt

Läs mer

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Praktikrapport Strandberghaage

Praktikrapport Strandberghaage Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011

Läs mer

Aktivitetslokal i Fisksätra centrum

Aktivitetslokal i Fisksätra centrum 2015-09-08 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2014/157-828 Fritidsnämnden Aktivitetslokal i Fisksätra centrum Förslag till beslut 1. Aktivitetslokalen i Fisksätra ska vara tillgänglig för föreningar som i samverkan

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

Projektplan. Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen

Projektplan. Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen Projektplan Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen 1. Projektets namn: Tånga Julmarknad 2. Projektidé Vårgårda kommun har tillsammans med Herrljunga kommun en geografisk gränsroll i Sjuhäradsregionen och

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Östhammar är en bra kommun att bo, leva och arbeta i. Vi i Nya Moderaterna söker väljarnas förtroende för att ta ansvar för och utveckla välfärden, göra det

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Södra & Mellersta Skånes Intresseförening

Verksamhetsplan 2016 Södra & Mellersta Skånes Intresseförening Verksamhetsplan 2016 Södra & Mellersta Skånes Intresseförening Riksbyggens intresseförening utvecklar engagemanget för din bostadsrättsförening. 10081 1.0 2 (14) INNEHÅLL INNEHÅLL...3 RIKSBYGGENS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGARS

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region ARTS Stockholm team Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet sara.borgstrom@su.se 2015-05-10 Lokala initiativ för omställning

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 3 VERKSAMHETSIDÉ sid 4 styrdokument sid 4 vision sid 5 FÖRSKOLANS UPPDRAG sid 6 förskolans uppdrag sid 6 profil sid 8 lek sid 9

Läs mer

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Odenplans förskolor Förskolebarns framtidstro vår utmaning Vi ser det som vår utmaning att vara med och forma barnens framtidstro, där den moderna barndomen i

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 SÖDERMALMS FRIVILLIGCENTRAL VILJAN Verksamhetsidé Viljan, Södermalms frivilligcentral, är en ideell förening bildad 1993. Föreningen är demokratiskt uppbyggd och politiskt

Läs mer

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport Förskola- skola Enskede- Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katharina Norström Tfn: 08-508 14 018 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-09-04 Enskede- Årsta stadsdelsnämnd Enkät till 5-åringar som går på

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29)

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Utlåtande 2008: RI (Dnr 009-807/2008) Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2008:29)

Läs mer

Motion 2013:10 om sommarjobbare som sommarmusiker KS-2013/1183 Förslag till beslut

Motion 2013:10 om sommarjobbare som sommarmusiker KS-2013/1183 Förslag till beslut Klas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Ordförandens förslag Datum 2014-08-01 Kommunstyrelsen Motion 2013:10 om sommarjobbare som sommarmusiker KS-2013/1183 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Rosie Rothstein, VGR Marie-Ann

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer