Positionspapper Funktionshinder och delaktighet

Transkript

1 Positionspapper Funktionshinder och delaktighet

2 Tillgänglighet och delaktighet Fysiska och tekniska miljöer universell design Kunskap för att främja tillgänglighet och användbarhet Tillgänglig information, möjlighet att delta i verksamheter

3 Digital delaktighet och användbarhet Digitala tjänster utformas så de uppfyller gällande krav Regeringen bör avsätta resurser och ge en myndighet i uppdrag att samordna arbetet med utvecklingen av den digitala delaktigheten

4 Hälso-sjukvård och tandvård Teknisk utveckling gällande hjälpmedel Kunskap och kompetens hos hälso-sjukvårdspersonal Övergångar inom vården måste förbättras

5 Kultur, idrott och fritid Uppföljningsbara mål gällande tillgänglighet och delaktighet Samverkan mellan kommun och föreningsliv Jämlik möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet

6 Delar som vi ska prata mer om Individuella stöd Utbildning och livslångt lärande Arbete och egen försörjning Folkhälsa och jämlik hälsa

7 Individuella stöd Flexibla och anpassade efter varje individs behov Barn, unga, vuxna måste få komma till tals. Barnperspektivet stärks Anhörigstöd och stöd kopplat till föräldraskap

8 Individuella stöd Samverkan och samordning Utöka SIP till alla som tar myndighetsbeslut Evidensbaserad praktik, statlig finansiering för RSS Individbaserad statistik

9 Individuella stöd Kompetenssatsning Staten ta över hela personlig assistans

10 Utbildning och livslångt lärande Samtliga elever i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning som främjar utveckling och lärande Varje elev ska mötas med höga förväntningar och få lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

11 Inkluderande lärmiljöer i förskola och skola - Sprida kännedom om inkluderande lärmiljöer - Planera för och utforma inkluderande lärmiljöer vid nybyggnation

12 Utbildning Samordna övergångar mellan stadier, inom skolor och mellan skolformer Förbättrad uppföljning av elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt på gymnasieskolans introduktionsprogram

13 Framtidsmöjligheter Möjlighet till livslångt lärande Möjlighet till etablering på arbetsmarknaden

14 Arbete och egen försörjning Hållbart och inkluderande arbetsliv, varaktiga anställningar Större mångfald och bredd i rekrytering Utveckla övergångar mellan biståndsbedömd sysselsättning till praktik och arbete

15 Arbete för personer med funktionsnedsättning Fler vägar in Breddad rekrytering

16 Arbete och egen försörjning SKL:s positioner Ett hållbart och inkluderande arbetsliv är viktigt för att skapa varaktiga anställningar. I ett sådant arbetsliv samspelar kompetensförsörjning och arbetsmarknadsåtgärder Kommuner, landsting och regioner ska arbeta för större mångfald och bredd i sin rekrytering. Arbetsgivare ska kunna lita på att olika stödformer för personer med funktionsnedsättning fungerar på längre sikt. Kommunerna behöver utveckla möjligheterna till övergång från biståndsbedömd sysselsättning till praktik och arbete.

17 Se kompetensen Negativa föreställningar och förhållningssätt till personer med funktionsnedsättningar gör att deras prestationer värderas och kategoriseras utifrån oförmågor snarare än förmågor. Arbetsgivare behöver arbeta aktivt för att reducera sådana och andra strukturella hinder

18 Arbetsplatsens utformning Arbetsplatser behöver planeras, organiseras och utformas för en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som passar alla. Tjänster behöver designas på ett sätt som möjliggör för fler att bidra med sin kompetens

19 Fler vägar in Breddad rekrytering Göra verkstad av positionerna tillsammans med åtta kommuner Kompetensförsörjning Nya vägar in nya tjänster Breddad rekrytering: matcha mot dem som står utanför System för att tillvarata kompetensen hos fler Attityder och värderingar

20

21

22 Folkhälsa och jämlik hälsa Hälsoklyftor ska minskas Brister i information till våldsutsatta personer, tillgänglighet vid skyddade boenden

23 Inledning Vad arbetar du med och vilka är dina/din verksamhets huvudsakliga mål? Har folkhälsa/hälsan i befolkningen betydelse för om vi lyckas nå de målen? På vilket sätt? Kan vi påverka detta? Hur? Folkhälsa mål OCH medel att uppnå andra mål

24 Folkhälsa/ jämlik hälsa Må Bra Frisk Må dåligt Hälsa är din/vår egen hälsa Sjuk Folkhälsa är befolkningens samlade hälsa och fördelning Jämlikhet i hälsa Systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder Folkhälsoarbete systematiskt och målinriktat arbete för att få en god och jämlik hälsa för hela befolkningen Arbete som påverkar folkhälsan

25 Vad påverkar hälsan?

26 Utmaningar Generella drag: Invånarnas stigande förväntningar Ökad polarisering, bristande tillit Ökat behov av välfärdstjänster Sammansättningen i befolkningsökningen barn/äldre Bostadslöshet, hemlöshet och trångboddhet Motstridiga trender: Bättre hälsa skillnader mellan olika grupper; kvinnor/män, åldrar, socioekonomi, etc Förväntningar förmågor Krav på hög utbildningsnivå behov av att utföra enklare arbetsuppgifter Centrum (centralisering) periferi (decentralisering) Behov av information krav på integritet Gemensamma lösningar kommunalt självstyre Önskan om samverkan och samarbete svårt få till i praktiken

27 Den ojämlika ohälsan Det finns systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan olika grupper Ojämlikhet i hälsa ökar snarare än minskar över tid Två olika slags ojämlikhet: En generell gradient (gradvis trappa mellan olika grupper av kvinnor och män) Grupper i marginella/sårbara situationer Ömsesidigt samspel mellan hälsa och livsvillkor över livet

28 Health Hälsan i befolkningen förbättras men skillnaderna i hälsa ökar The gap Den svenska paradoxen 1986 Tidslinje 2010

29 Ex återstående medellivslängd vid 30 års ålder Kvinnor Män år

30 Det hänger ihop med en hållbar välfärd

31 Det går att påverka! Men det finns inte en mirakelmedicin! Gör något, gör mer, gör det bättre eller annorlunda! Film: den svenska paradoxen om kommuner i Samling för social hållbarhet

32 Olikhet och ojämlikhet Olikhet Faktiska skillnader (mellan t.ex. grupper och människor) Beskrivande term (så här ser det ut) Ojämlikhet Skillnader som bedöms som orättvisa enligt någon norm Normativ term ( så här är det och det anses orättvist )

33 Vilka olikheter är ojämlika? Att äldre är sjukare än yngre? Att kvinnor lever längre än män? Att kvinnor mår sämre än män? Att rika är friskare än fattiga? Att stadsbor lever längre än landsbygdsbor? Att lång utbildning och långt liv följs åt? Att långa människor har en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar än korta människor? Att rökare dör yngre än icke rökare? Att löpare har bättre kondition än icke löpare? Att arbetslösa är sjukare än de som har jobb?

34

35

36

37

38 Ojämlikhet i hälsa Det finns ojämlikhet i hälsa när vi har systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället (CSDH 2008) Hur kan hälsan vara god oavsett: Kvinnor, män, flickor och pojkar Sociala och ekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomstnivå, social status, Geografiska faktorer Andra faktorer. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning

39 Generellt socioekonomiska skillnader i hälsa - konsekvenser För invånarna skillnader i medellivslängd skillnader i upplevd hälsa förekomsten av olika sjukdomar men även levnadsvanor även skillnader i när man söker vård och vilken vård man får (?) skillnader vilka konsekvenserna blir vid sjukdom För kommunen/landstinget/regionen Betydelse för verksamheternas måluppfyllelse och kvalitet Kommunens möjlighet till tillväxt Ekonomiska konsekvenser

40 Olika perspektiv behövs men inte alltid? Analys, uppföljning, planering Genomförandet av insatser Invånaren i fokus - normkritiskt förhållningssätt - att göra jämlikt är inte att göra lika utan att anpassa generella insatser till alla utifrån olika behov och förutsättningar - utgå från ordinarie arbete

41 Genomsnittlig meritpoäng åk Elever 217, Meritpoäng Elever

42 Meritpoäng uppdelat på kön , , Flickor Meritpoäng Pojkar

43 Kön och utländsk bakgrund , ,7 213,5 183, Meritpoäng Flickor sv. Flickor utl. Pojkar sv. Pojkar utl.

44 Kön och tid i Sverige ,8 231,7 171,7 205,2 206, , Meritpoäng Fl. utl./sv Fl. utl. -06 Fl. utl. 06- P. utl./sv P. utl. -06 P. utl. 06-

45 Egenrapportering av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller hälsoproblem

46 Tar medicin, närvaro i skolan påverkad av långvarig sjukdom/funktionsnedsättning

47 Är du otrygg i ditt område? andel

48 Otrygghet uppdelat på kön Män Kvinnor

49 Otrygghet kön och ålder m m m m m kv kv kv kv kv 65-80

50 Otrygghet kön och födelseland m Sverige m Utomlands kv Sverige kv Utomlands

51 Otrygghet kön och stadsdel

52 Otrygghet med/utan funktionsnedsättning KVINNOR MÄN

53 Bra eller mycket bra hälsa ,4 76,8 80,1 andel Alla Kvinnor Män

54 Hälsa - kön och födelseland ,4 80,1 75, , Inrikes kv Inrikes m Utrikes kv Utrikesm

55 Hälsa - kön och utbildningsnivå ,3 86, , Förgym kv Förgym m Eftergym kv Eftergym m

56 Hälsa KVINNOR MÄN

57 Hälsa föräldrar med barn utan/med funktionsnedsättning i olika grad

58 Nedsatt psykiskt välbefinnande KVINNOR MÄN

59 Övergripande ojämlika förutsättningar och hälsa Livsvillkor jfr med befolkning utan funktionsnedsättning Färre förvärvsarbetar - särskilt kvinnor De som arbetar mer oroliga förlora arbetet Vanligare sakna kontantmarginal eller har ekonomisk kris (större könsskillnader) Levnadsvanor Stillasittande fritid, fetma, daglig rökning och låg konsumtion av frukt och grönt är vanligare Daglig rökning vanligare

60 Förvärvsarbete KVINNOR MÄN

61 Saknar kontantmarginal föräldrar med barn med funktionsnedsättning i olika grad

62 Grupper med stor risk för ohälsa kvinnor med arbetaryrken eller hög arbetslöshet (ensamstående mödrar) grupper av personer från andra länder med arbetaryrken eller hög arbetslöshet ungdomar med låg eller ofullständig utbildning personer med funktionsnedsättning.

63 Ingår funktionsnedsättning i folkhälsoarbetet (utöver LSS SoL)

64 Exempel insatser inom folkhälsoarbetet (utöver LSS och SoL) Insatser för personer med funktionsnedsättning inom ramen för det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet Deltagande och inflytande - Särskilda mötesplatser - Tillgänglighetsråd - Lotsverksamhet personer + anhöriga - Hälsans stig - Webbsidor med bild- och ljudstöd särskilda kulturaktiviteter - Hälsogrupper (lindrig adhd, andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (MI mm) - Fritids- ungdomsgårdar Tillgänglighet - Tillgänglighetssamordare - Fysiska anpassningar (saknas ofta utifrån utövande av aktiviteter) - Tillgänglig fritid träningsgrupper - Anpassade utegym - Gymgrupper - Paralympiskt idrottsutövande - Länsgemensam plattform jämlika livsvillkor och jämlik hälsa + grupper i särskilt utsatta situationer Arbetstillfällen och sysselsättning - Planering för rekrytering - Strategi för rekrytering x % - Samarbete AF, FK, kommun - Unik avd för personer långt ifrån arbetsmarknaden - Coacher från socialförvaltningen - Anpassa arbetstillfällen

65 Minskade skillnader i hälsa lönar sig Kvalitet

66 Hur kan vi hjälpas åt Hälsofrämjande / generellt Förebyggande åtgärder Individ Grupp Samhällsnivå Åtgärderna både på strukturell / kompensatorisk nivå För att de ska bidra till minskade skillnader: generella, men utformas och anpassas så att de motsvarar olika gruppers behov och förutsättningar och når dem med störst behov

67 Olika utgångspunkter problem problem problem Uteblivna problem Uteblivna problem Dålig hälsa Tydlig väg in för råd, stöd och vård vid psykisk ohälsa Tandvård utifrån mer tid och stöd Boendestöd Habiliteringsteam Främjande arbetssätt God hälsa Pedagogiska miljöer Folkhögskola - yrkesutbildningar Kulturcollege Kontaktfamilj Anhörigstöd Syn- hörselinstruktör Ungdomsfritids Informationsträffar habilitering

68 Strategi för hälsa

69 Strategi för hälsa Utmaningar Större demografiska utmaningar Behovet av välfärdstjänster ökar Samtidigt minskar den arbetsföra andelen av befolkningen Befolkningens hälsa både påverkas av och påverkar välfärdens verksamheter; skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård I en befolkning där skillnaden i hälsa mellan olika grupper är betydande, behöver dessa välfärdsverksamheter samarbeta kring Gemensamma mål Gemensamma indikatorer Mer om Strategi för hälsa

70 v Fler brukare i individoch familjeomsorgen ska uppleva en förbättrad situation efter kontakt med Socialtjänsten. v Fler brukare i hemtjänsten och äldreomsorgen ska ha en positiv upplevelse kring bemötande, förtroende och trygghet. v Fler brukare inom funktionshinderområdet ska uppleva att de får bestämma om saker som är viktiga för dem i sin dagliga verksamhet. Brukarupplevelser inom omsorgen ska bli mer positiv

71 Stöd i arbetet Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete - Föräldrar spelar roll - RiFS, riktat föräldrastöd Beredskap vid värmebölja personer med funktionsnedsättning en av