Folkhälsodata i styrning och ledning till nytta för uppföljning, analys och planering. Elisabeth Skoog Garås, SKL

Transkript

1 Folkhälsodata i styrning och ledning till nytta för uppföljning, analys och planering Elisabeth Skoog Garås, SKL

2 Idag Om jämlik hälsa kopplingar till social hållbarhet, globala mål och förnyad folkhälsopolitik Vikten av uppföljning och analys för bättre kvalitet i dagens och framtidens välfärdstjänster Stöd för gemensamt arbete

3 Inledning Vad arbetar du med och vilka är dina/din verksamhets huvudsakliga mål? Har folkhälsa/hälsan i befolkningen betydelse för om vi lyckas nå de målen? På vilket sätt? Kan vi påverka detta? Hur? Folkhälsa mål OCH medel att uppnå andra mål

4 Folkhälsa/ jämlik hälsa Frisk Må Bra Må dåligt Hälsa är din/vår egen hälsa Folkhälsa är befolkningens samlade hälsa och fördelning Sjuk Jämlikhet i hälsa Systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder Folkhälsoarbete systematiskt och målinriktat arbete för att få en god och jämlik hälsa för hela befolkningen Arbete som påverkar folkhälsan

5 Olika sätt att arbeta

6 Vad påverkar hälsan?

7 Utmaningar Generella drag: Invånarnas stigande förväntningar Ökad polarisering, bristande tillit Ökat behov av välfärdstjänster Sammansättningen i befolkningsökningen barn/äldre Bostadslöshet, hemlöshet och trångboddhet Motstridiga trender: Bättre hälsa skillnader mellan olika grupper; kvinnor/män, åldrar, socioekonomi, etc Förväntningar förmågor Krav på hög utbildningsnivå behov av att utföra enklare arbetsuppgifter Centrum (centralisering) periferi (decentralisering) Behov av information krav på integritet Gemensamma lösningar kommunalt självstyre Önskan om samverkan och samarbete svårt få till i praktiken

8 Den ojämlika ohälsan Det finns systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan olika grupper Ojämlikhet i hälsa ökar snarare än minskar över tid Två olika slags ojämlikhet: En generell gradient (gradvis trappa mellan olika grupper av kvinnor och män) Grupper i marginella/sårbara situationer Ömsesidigt samspel mellan hälsa och livsvillkor över livet

9 Health Hälsan i befolkningen förbättras men skillnaderna i hälsa ökar The gap Den svenska paradoxen 1986 Tidslinje 2010

10 Ex återstående medellivslängd vid 30 års ålder Kvinnor Män år

11 Ojämlikheten gäller även barn exempel kognitiv utveckling i familjer med olika socioekonomiska förutsättningar Ur engelska Marmotrapporten: Fair Society, Healthy Lives

12 Hälsan bland olika åldrar - förbättring bland 45-64, år

13 Det hänger ihop med en hållbar välfärd

14 Det går att påverka! Men det finns inte en mirakelmedicin! Gör något, gör mer, gör det bättre eller annorlunda! Olle Lundberg, ordf. Kommission jämlik hälsa Sir Michael Marmot, ordf. WHOkommissionen: Closing the gap Film: den svenska paradoxen om kommuner i Samling för social hållbarhet

15 Olikhet och ojämlikhet Olikhet Faktiska skillnader (mellan t.ex. grupper och människor) Beskrivande term (så här ser det ut) Ojämlikhet Skillnader som bedöms som orättvisa enligt någon norm Normativ term ( så här är det och det anses orättvist )

16 Vilka olikheter är ojämlika? Att äldre är sjukare än yngre? Att kvinnor lever längre än män? Att kvinnor mår sämre än män? Att rika är friskare än fattiga? Att stadsbor lever längre än landsbygdsbor? Att lång utbildning och långt liv följs åt? Att långa människor har en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar än korta människor? Att rökare dör yngre än icke rökare? Att löpare har bättre kondition än icke löpare? Att arbetslösa är sjukare än de som har jobb?

17

18 Ojämlikhet i hälsa Det finns ojämlikhet i hälsa när vi har systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället (CSDH 2008) Hur kan hälsan vara god oavsett: Kvinnor, män, flickor och pojkar Sociala och ekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomstnivå, social status, Geografiska faktorer Andra faktorer. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning

19 Generellt socioekonomiska skillnader i hälsa - konsekvenser För invånarna skillnader i medellivslängd skillnader i upplevd hälsa förekomsten av olika sjukdomar men även levnadsvanor även skillnader i när man söker vård och vilken vård man får (?) skillnader vilka konsekvenserna blir vid sjukdom För kommunen/landstinget/regionen Betydelse för verksamheternas måluppfyllelse och kvalitet Kommunens möjlighet till tillväxt Ekonomiska konsekvenser

20 Genomsnittlig meritpoäng åk Elever 217, Meritpoäng Elever

21 Meritpoäng uppdelat på kön , , Flickor Meritpoäng Pojkar

22 Kön och utländsk bakgrund , ,7 213,5 183, Meritpoäng Flickor sv. Flickor utl. Pojkar sv. Pojkar utl.

23 Kön och tid i Sverige ,8 231,7 171,7 205,2 206, , Meritpoäng Fl. utl./sv Fl. utl. -06 Fl. utl. 06- P. utl./sv P. utl. -06 P. utl. 06-

24 Är du otrygg i ditt område? andel

25 Otrygghet uppdelat på kön Män Kvinnor

26 Otrygghet kön och ålder m m m m m kv kv kv kv kv 65-80

27 Otrygghet kön och födelseland m Sverige m Utomlands kv Sverige kv Utomlands

28 Otrygghet kön och stadsdel

29 Bra eller mycket bra hälsa ,4 76,8 80,1 andel Alla Kvinnor Män

30 Hälsa - kön och födelseland ,4 80,1 75, , Inrikes kv Inrikes m Utrikes kv Utrikesm

31 Hälsa - kön och utbildningsnivå ,3 86, , Förgym kv Förgym m Eftergym kv Eftergym m

32 Bra mycket bra hälsa Sörmland % Kvinnor Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

33 Grupper med stor risk för ohälsa kvinnor med arbetaryrken eller hög arbetslöshet (ensamstående mödrar) grupper av personer från andra länder med arbetaryrken eller hög arbetslöshet ungdomar med låg eller ofullständig utbildning personer med funktionsnedsättning.

34 Minskade skillnader i hälsa lönar sig Kvalitet

35 Hur kan vi hjälpas åt Hälsofrämjande / generellt Förebyggande åtgärder Individ Grupp Samhällsnivå Åtgärderna både på strukturell / kompensatorisk nivå För att de ska bidra till minskade skillnader: generella, men utformas och anpassas så att de motsvarar olika gruppers behov och förutsättningar och når dem med störst behov

36 Olika utgångspunkter exempel från Sörmland vuxna problem problem problem Uteblivna problem Uteblivna problem Dålig hälsa Tydlig väg in för råd, stöd och vård vid psykisk ohälsa Rökslutarstöd Anhörigstöd Boendestöd Kompetensutveckling våld i nära relationer Praktikplats - arbetslös Främjande arbetssätt God hälsa Pedagogiska miljöer Normkritik på dagordningen (skola) Sörmlands hälsoprogram Föräldrastöd Familjecentral Hälsofrämjande skolutveckling

37 Olika utgångspunkter exempel från Sörmland barn och unga problem problem problem Uteblivna problem Uteblivna problem Dålig hälsa God hälsa Tydlig väg in för råd, stöd och vård vid psykisk ohälsa Barnahus Anhörigstöd Boendestöd Kompetensutveckling våld i nära relationer Praktikplats - arbetslös språkcafé Främjande arbetssätt Pedagogiska miljöer Normkritik på dagordningen (skola) Sörmlands hälsoprogram Föräldrastöd Kompassen barn och unga Familjecentral Föräldrastöd/ utbildning Hälsofrämjande skolutveckling

38 Olika utgångspunkter exempel från Sörmland äldre problem problem problem Uteblivna problem Uteblivna problem Dålig hälsa Tydlig väg in för råd, stöd och vård Boendestöd Främjande arbetssätt God hälsa Fixar-Malte Mötesplatser träffpunkter med aktiviteter Väntjänsten Bostadsanpassning Kompetensutveckling våld i nära relationer Fler friska år i Flen Sörmlands hälsoprogram Webbaserat anhörigstöd Anhörigstöd - anhörigcentral Samordnad individuell plan SIP Festival för mogna Infoträffar 80-åringar

39 Jämlik hälsa även viktigt internationellt

40

41

42 Illustration: J. Lokrantz/Azote för Stockholm Resilience Centre

43 Kolada Indikatorer Hållbar utveckling

44 BRP+ Mätsystem på regional nivå RegLab och Tillväxtverket (ej explorer)

45 Ex faktorer som kan bidra till social hållbarhet Social hållbarhet - Två utgångspunkter Systemets förmåga att fungera Sociala system, som samhällen, ska ha en förmåga att lösa problem som människor hamnar i. Relationen mellan olika enheter När den enes framgång eller välfärd bygger på andras utnyttjande brukar omdömet bli att det inte är hållbart. (Sören Olsson, professor i socialt arbete, 2012)

46 Exempel på frågor inom social hållbarhet Exempel på (tvärsektoriella) frågor folkhälsa, integration, social sammanhållning, delaktighet, jämställdhet- och mångfald, jämlikhet, barnets rättigheter, mänskliga rättigheter, socialt ansvar, hållbar utveckling, urban utveckling, glesbygdsutveckling, trygghets- och brottsförebyggande arbete, kultur och fritid. Varför en prioritet? Hållbar utveckling som strategisk målbild och sammanhållande struktur Lagar, politiska prioritering, etisk hänsyn, ekonomi, kvalitet i välfärdstjänster Bristande social hållbarhet! En realitet i vardagen på lokal nivå Behov av ökad intern och extern samordning (ändamålsenligt, resursfråga, hantera styrning)

47 Perspektiv som behöver genomsyra all verksamhet Styrning Ledning Kärnverksamhet Stöd Struktur Verksamhets-planering Budgetering Uppföljning Verksamhetsutveckling Stöd och service Intressebevakning Administrativa rutiner Kvalitetsledning Kompetens-utveckling Kultur Medlemmar: kommuner, landsting och regioner

48 Hur kan vi då ta hand om all data så att det kommer till nytta i förbättringsarbetet?

49 Förbättringsarbete på flera nivåer utifrån PDSA Plan Do Study Act

50 Mäta resultat hur många mått? Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mått Mät det som är väsentligt!

51 Jämförelser och utfall i förhållande till mål ger en värdering av måtten! Mått Mått Mått Mått Mått Sök orsaker! Dra slutsatser!

52 Den röda tråden måste nå från ledning till verksamhet Nämnd/ Fullmäktige förvaltning Verksamhet Enhet

53 Nyansera utveckla resultaten Extra fördjupningar jämförelser grupper, områden, enheter Kompletterande statistik lokalt/regionalt Analys. Ibland egna fördjupningar - Välfärdsbokslut - Rapporter Liv & Hälsa Dra nytta av - ÖJ Folkhälsa - Folkhälsodata/faktablad - Folkhälsans utveckling

54 Några exempel från verktygslåda för att ta hand om statistik inom folkhälsa

55 Verktygslådan ta hand om statistik (klicka på bilderna för att länkas till dokumentet resp. verktygslådan) Särskilt intressant: Resultat utifrån förutsättningar

56 Varje sida länk till - andra guider, - fallgropar i statistiken, - geografiska skillnader andra skillnader

57 Samla information Tidigt samla på personer, kompetens inom olika områden Komplettera med egna data Ex Liv & Hälsa, verksamhetsmått, mm Samla pågående arbete Vilka utvecklingsarbeten eller förbättringsarbeten pågår redan? Vilka tidigare arbeten har avslutats och vilka erfarenheter finns därifrån? Vilka utvecklingsarbeten finns för närvarande inom ordinarie verksamhet? Vilket arbetssätt används hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande/behandling av problem? På vilket nivå sker arbetet individ-, grupp- eller samhällsnivå? Vilka nås i befolkningen? De som redan har kontakt med kommunen eller landstinget/regionen, yngre, de som arbetar, äldre, vissa stadsdelar, de som talar och läser svenska och så vidare?

58 Fokusera Frågor som stöd - Exempel på frågeställningar att ta hänsyn till: Vad verkar vara ett problem? Andra kommuner och landsting/regioner och över tid. Vad är orsaken till ett positivt resultat? Hur upprätthålla det goda resultatet? Hur ser resultaten ut över tid? Hur ser resultaten ut för olika grupper i befolkningen? Har andra kommuner och landsting/regioner bättre resultat än den/det egna? (Jämför gärna med dem som har liknande utbildningsnivå, andel arbetslösa, andel ekonomiskt utsatta hushåll eller utefter andra bakgrundsvariabler du kan hitta i tabellbilaga 3 till Öppna jämförelser folkhälsa. Du kan även använda dig av kommungruppsindelning, andra variabler i kommun- och landstingsdatabasen Kolada eller väsentlighetsanalys) Resultat utifrån förutsättningar

59 Sök orsaker Frågor i analysgruppen: goda exempel från oss eller andra? Utveckling över tid i jämförelse med andras utveckling över tid? Utveckling för olika grupper? Målnivå för indikatorn? Vad är rimligt? Gärna avvikelseanalys för att förstå förekommande avvikelser från mål för att kunna vidta rätt åtgärd Vilka indikatorer är nära relaterade? Visar de samma riktning och utveckling? Att analysera hälsoläget utifrån förutsättningar Fem varför Fiskbensdiagram Påverkansanalys RKA; analysera med nyckeltal + nyckeltal som spelar roll

60 Dra slutsatser

61 Föreslå åtgärder inhämta stöd Folkhälsomyndigheten Kvalitet i folkhälsoarbetet Hämta ex från utredningar ex Nationell kommission jämlik hälsa Förslag inom många verksamhetsområden Dokumentation A3:an Koppling till mål/pågående arbete: något, mer, bättre (/annorlunda) Generellt medskick jämlik hälsa Strategiska färdigheter tvärsektoriellt arbete (kommer)

62 Kommission jämlik hälsa

63 Vad kan man göra då data inte räcker till att dela upp resultat för olika grupper av kvinnor och män? Ytterligare analysstöd genom Resultat utifrån förutsättningar som finns i verktygslådan

64 Jämlik hälsa även viktigt för SKL:s politiker (dvs politiker från kommuner, landsting och regioner)

65 Strategi för hälsa

66 Strategi för hälsa Utmaningar Större demografiska utmaningar Gemensamma mål Gemensamma indikatorer Behovet av välfärdstjänster ökar Samtidigt minskar den arbetsföra andelen av befolkningen Befolkningens hälsa både påverkas av och påverkar välfärdens verksamheter; skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård I en befolkning där skillnaden i hälsa mellan olika grupper är betydande, behöver dessa välfärdsverksamheter samarbeta kring invånarna som använder dessa verksamheter Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är inte bara en ekonomisk nödvändighet utan ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd Mer om Strategi för hälsa

67 Mötesplats social hållbarhet

68 Tack för mig!