Infrastruktur och söktjänster. Om svensk forskningsinformation på internet
|
|
- Linda Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infrastruktur och söktjänster Om svensk forskningsinformation på internet Slutrapport från IS-projektet 1 januari juni
2 2
3 Innehållsförteckning Förord... 4 Bakgrund till IS-projektet... 5 Sammanfattning... 6 Styrgruppen... 8 Bibliotekens ökade strategiska roll... 8 Om IS-projektet... 9 Nyttiggörande Målgrupper Källor Kvalitetsdrivande Samarbetspartners Avgränsningar av material Förslag på vidareutveckling av söktjänsterna Kostnader Andra aktörer Workshop Konferensen Synlig och Sökbar Del 2: Fördjupad information om IS-projektets tre huvudmål, avvikelser, omvärldsbevakning och tekniska utmaningar Huvudmål Göra det enklare att hitta information om svensk forskning Huvudmål Förbättra kvaliteten på svensk forskningsinformation, innehållsligt och strukturmässigt samt öka kvantiteten Huvudmål Bidra till att resultat från FoU kommer till nytta i samhället och för och enskilda individer Avvikelser i projektet Omvärldsbevakning Alternativa metoder för att hantera forskningsinformation Teknisk sammanfattning Teknisk rapport nns tillgänglig på 3
4 samt Förord Svensk forskning står inför stora utmaningar så står det i regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation. Det kan vi alla instämma i. Övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle sätter allt mer fokus på intellektuella tillgångar och hur vi använder dem på bästa sätt. Det innebär att våra lärosäten, forskningsfinansiärer och alla andra forskningsaktörer måste arbeta strategiskt med frågan. Det gäller såväl internt i de olika organisationerna som externt i ett större nationellt och globalt perspektiv. Göteborgs universitet valde 2004 att lyfta samverkansfrågorna till ledningsnivå genom att tillsätta ytterligare en prorektor med samverkan och externa relationer som särskild uppgift. Jag har sedan dess arbetat med hela samverkansområdet allt från forskningskommunikation till innovation. Bra struktur och söktjänster är viktiga ingredienser för att underlätta informationsspridning kommunikation. Vi har ett stort ansvar att nyttiggöra vår forskning och det gör vi på många olika sätt. Längst tradition har givetvis vetenskaplig publicering, där vi idag har databaser som gör det lätt att hitta publikationer via våra bibliotek. Med Open Access gör vi dem tillgängliga för en större målgrupp. Forskningsinformation på webben blir av allt bättre kvalitet, men här finns inte samma struktur kvaliteten varierar och det är betydligt svårare att få en överblick av svensk forskning för olika målgrupper. Det kan gälla såväl politiker som journalister, näringsliv, offentlig sektor och en intresserad allmänhet. När jag fick frågan om jag ville leda en styrgrupp för projektet Infrastruktur och söktjänster (IS), som kan svara upp mot dessa viktiga behov av forskningsinformation, var det lätt att tacka ja. Vi satte samman en styrgrupp med representation från universitetsledning, universitetsbibliotek och informationsansvariga vid universitet och forskningsfinansiärer samt Sveriges uppstå. universitets- och högskoleförbund. Vi har kontinuerligt haft en omvärldsbevakning under resans gång för att säkerställa att vi är på rätt väg och fått bekräftat att bra struktur och söktjänster är viktiga ingredienser för att underlätta informationsspridning och kommunikation. Vad vi kan se är det arbete som görs inom (som projektet lyder under) att söka och målgruppsanpassa information om ett lands forskning unikt. Vi är övertygade om att hög kvalitet och åtkomlighet på forskningsinformation dessutom leder till möten, där konkreta samverkansprojekt kan Vi tror att vi har mycket att vinna på att involvera och engagera fler i arbetet samt fortsätta att arbeta för kvalitetshöjning, samordning och synergieffekter. Genom ett utökat samarbete med olika målgrupper kan vi öka kunskapen om och nyttiggörandet av svensk forskning. Vi är övertygade om att hög kvalitet och god åtkomlighet på forskningsinformation dessutom leder till möten där konkreta samverkansprojekt kan uppstå. Det är därför viktigt att arbetet går hand i hand med andra delar av samverkans- och informations-/kommunikationsarbetet och utgör en strategisk fråga på ledningsnivå. Margareta Wallin Peterson, professor, prorektor Ordförande för styrgruppen 4
5 Bakgrund till IS-projektet IS-projektet startades av forskning.se, en nationell webbplats som lanserades 2002 genom ett samarbete mellan fyra statliga forskningsfinansiärer med syftet att underlätta synliggörandet av svensk forskning. Idag står tio forskningsfinansiärer 1 och landets universitet och högskolor bakom forskning.se. Vetenskapsrådet (VR) är förvaltande organ för webbplatsen. Forskning.se började arbeta med sökfrågor inom Se vidare sid 19 svensk forskning redan hösten Detta skedde efter en konferens, då forskningsfinansiärer, forskande myndigheter och landets lärosäten diskuterade konsekvenserna av att VR lade ner Safari 2. (Safari startade på uppdrag av regeringen som en följd av IT-propositionen Intentionen var då att ge allmänhet och utbildningsväsende tillgång till lämpligt utformad forskningsinformation. Systemet skulle också utformas som inkörsport för företag.) Erfarenheterna från Safari utvärderades av VR och finns att läsa i rapporten Utvärdering av SAFARI ett nationellt internetbaserat forskningsinformationssystem. Rapport 2002:3. Erfarenheterna från Safari ledde till tre viktiga utgångspunkter inför IS-projektet: återanvänd befintlig information, ställ låga tekniska krav på producenterna och visa upp de goda exemplen. Att flytta ansvaret till forskning.se 2002 var en logisk lösning, då forskning.se:s verksamhetsidé är att skapa en nationell plattform för forskningsinformation. Flera av forskning.se:s uppgifter stödjer dessutom arbetet med sökfrågor, till exempel: att göra det enklare att hitta information om forskning underlätta för alla som arbetar med forskningsinformation skapa synergieffekter initiera samarbeten. IS-PROJEKTETS TRE HUVUDMÅL: Göra det enklare att hitta information om svensk forskning Förbättra kvaliteten på svensk forskningsinformation Bidra till att resultat från FoU kommer till nytta i samhället Åren lät forskning.se göra ett antal inventeringar av hur lärosätena presenterade sin forskningsinformation. Söksystemet Autonomy köptes in av VR och implementerades så småningom i sökarbetet på forskning.se. Under 2005 anställdes en särskild projektledare för sökfrågorna, som därmed fick ökat fokus inom forskning.se. Bland annat påbörjades ett pilotprojekt för att skapa ett nationellt informationsnätverk för forskningsinformation på internet tillsammans med de tio finansiärerna bakom forskning.se och följande lärosäten: Karlstads universitet, Lunds universitet, dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm, Umeå universitet samt Uppsala universitet. 1 Forsknings nansiärerna är: Energimyndigheten, FAS, Formas, KK-stiftelsen, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Vårdalstiftelsen. 2 En nationell databas där FoU-organisationer skulle lägga in och ämneskategorisera sin forskningsinformation. 5
6 Sammanfattning Arbetet med infrastruktur och söktjänster har inneburit en rad kontakter med representanter för olika målgrupper, som bekräftat att det finns ett fortsatt behov av att skapa bättre överblick och göra forskningsinformationen till konsumenterna mer lättillgänglig och sökbar. Tekniken finns och utvecklas kontinuerligt, men kunskapsnivån varierar och en strategi för nationell samordning saknas. Styrgruppen bedömer att en nationell satsning behövs under de närmsta åren för att samordna strukturfrågorna och samverkan mellan landets FoU-aktörer och bibliotek. I dagsläget är behovet av riktlinjer och stöd stort för hantering av forskningsinformation på internet, sökfrågor och relevant omvärldsbevakning. STYRGRUPPENS UPPDRAG HAR VARIT ATT: Sätta mål för projektet och styra inom ramen för budget och tidplan Stödja arbetet att utveckla forskningsinformation på internet, genom förankring och marknadsföring Fatta strategiska beslut, peka ut vägval samt ge direktiv och hållning gentemot andra projekt och aktörer Styrgruppens slutsatser och rekommendationer utifrån erfarenheterna från IS-projektet Styrgruppens slutsatser: Det finns ett stort behov av lättillgänglig, lättöverskådlig och lättsökt forskningsinformation för att forskningsresultaten på ett bättre sätt än idag ska kunna bidra till stärkt svensk konkurrenskraft. Att bättre strukturera forskningsinformationen är en strategisk fråga för Sverige som kunskapsnation och behöver därför lyftas till ledningsnivå hos universitet, högskolor, forskningsfinansiärer och forskningsinstitut. Det finns ett fortsatt behov av nationell samordning, teknisk utveckling och omvärldsbevakning av forskningsinformation på internet. En öppenhet för alternativa vägar, finansiärer och samarbetspartners är en viktig framgångsfaktor. Styrgruppen rekommenderar: Att en fortsatt nationell samordning behövs under de närmsta åren. Att kopplingen till biblioteken och rollfördelningen i relation till dessa och deras databaser som SwePub med flera är en viktig fråga, som bör poängteras i den fortsatta samordningen. Att ett system med workshops, råd och riktlinjer, blogg med mera för informationsproducenterna, bör byggas in för kontinuerlig kunskapsdelning i den nationella samordningen. 6
7 En väl fungerande infrastruktur för forskningsinformation, skulle gynna konsumenterna på flera sätt. Då ges en förutsättning, för olika utförare och kreatörer, att skapa fler och bättre söktjänster utifrån individuella och mer målgruppsspecifika behov. En genomtänkt infrastruktur för forskningsinformation kommer också till nytta för producenterna, vars material kommer till ökad användning i fler sammanhang, vilket både stärker den egna marknadsföringen och öppnar för samverkan. Förutom en bred nationell söktjänst för forskningsinformation, vill vi poängtera vikten av att komplettera med målgruppsanpassade söktjänster. För att komma till nytta bör dessa placeras i en miljö där målgrupperna redan befinner sig och känner sig hemma. Den som söker information gör det i ofta i olika roller. En funktionell söktjänst för forskningsinformation måste därför erbjuda flera alternativ för olika användare. IS-projektet har fokuserat på information skriven på svenska. Vi vet att många nyttjare föredrar en första övergripande information på svenska för att lättare kunna orientera sig och hitta rätt dokument. När man väl hittat den information som är relevant, klarar de flesta att ta till sig information också på engelska. Blandningen mellan svenska och engelska i söktjänster ställer annars till bekymmer för användaren, som behöver söka på två språk för att vara säker på att få med allt. En av de tre initiala förutsättningarna, att inte ställa några tekniska krav, har något reviderats. IS-projektet ställer fortfarande inga krav på informationsproducenterna, men har börjat ge rekommendationer om grundläggande metamärkning. När det gäller forskningsinformation och kompetensbeskrivningar på webben, finns stora möjligheter att öka tillgänglighet och användbarhet genom kompletterande märkning. Fortfarande krävs dock samordning kring dessa frågor. En viktig erfarenhet från IS-projektet är nämligen att svensk forskningsinformation presenteras med mycket varierande namn, format och teknisk struktur, vilket försvårar nationell överblick och teknisk inhämtning. Genom att indexera forskningsinformation av god kvalitet och göra den tillgänglig för fler användare, är vår hypotes att kvaliteten successivt kommer att förbättras. Eventuella brister i innehållslig kvalitet och struktur blir tydligare, när informationen placeras i ett större sammanhang och kan jämföras med annan liknande information. Feedback blir således kvalitetshöjande och leder till en god spiral. STYRGRUPPEN FÖR IS- PROJEKTET HAR HAFT FÖLJANDE SAMMANSÄTTNING: Margareta Wallin Peterson, Göteborgs universitet, prorektor. Ordförande Lars Holberg, Linköpings universitet, informationsdirektör Ingvar Isfeldt, Stiftelsen för Strategisk Forskning, informationschef Kjell Jonsson, Umeå universitet, prorektor, tidigare överbibliotekarie Bengt Karlsson, SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), generalsekreterare Tomas Nilsson, VR, kommunikationschef, från maj 2009 Ylva Sjönell, VINNOVA, kommunikationsdirektör Lena Wollin, VR, kommunikationschef, till maj 2009 PROJEKTLEDARE FÖR IS-PROJEKTET: Ulf Daneklev, forskning.se, fram till maj 2008 (vakant maj-nov) Agneta Ringaby, forskning.se, från nov 2008 Tekniskt ansvarig: Anders Flodell, forskning.se 7
8 Vår erfarenhet från projektet är att många producenter av forskningsinformation känner ansvar för strukturfrågorna och nyttan av en nationell samordning för presentation av forskningsinformation. Representanter för olika konsumentgrupper av forskningsinformation, understryker behovet och nyttan av en bättre överblick och tillgänglighet hos den information som redan finns inte minst för att hitta relevanta samarbetspartners och förbättra möjligheten till konstruktiv kommunikation. Genom att svensk forskningsinformation samlades på en nationell plats, ökade också synligheten markant för forskningsinformation via Google. Inom IS-projektet undersöktes även alternativa möjligheter att lyfta forskningsinformation direkt via Google ett arbete som kan utvecklas ytterligare till en bra kompletterande tjänst, i synnerhet för ostrukturerad information, se även sid 20. Styrgruppen Sökarbetet på forskning.se intensifierades i januari 2008 genom IS-projektet. Professor Margareta Wallin Peterson, prorektor vid Göteborgs universitet, accepterade förfrågan om att axla rollen som ordförande i en styrgrupp för sökfrågorna. VR bjöd, som förvaltande organ för forskning.se, in ett antal organisationer att utse en representant vardera i styrgruppen. Forskning.se ägde projektet och två personer i styrgruppen för IS ingick även i styrgruppen för forskning.se. Bibliotekens ökade strategiska roll Forskningsbiblioteken spelar i detta sammanhang en central och allt viktigare roll. De utvecklar nya, sökbara och användarvänliga informationstjänster för sina stora informationsresurser och samlingar. LIBRIS samkatalog och SwePub är exempel på detta. Genom SwePub når man referenser till publikationer från ett trettiotal svenska lärosätens publiceringsdatabaser. På sikt kommer SwePub:s innehåll att integreras i LIBRIS nationella söktjänst. I SwePub finns också ett stort populärvetenskapligt material, som förmedlar vetenskaplig information till allmänheten. Man kan även räkna med att allt fler vetenskapliga tidskrifter kommer att bli fritt tillgängliga genom spridningen av så kallad Open Access-publicering, vilket gör att artiklar i fulltext blir lättare för alla, inte bara forskare och högskolestudenter, att nå från ett stort antal sökplattformar. 8
9 Om IS-projektet Utgångspunkten för arbetet inom IS-projektet var att det är svårt för såväl nyttjare och intresserad allmänhet som forskare att få en samlad bild av den forskning som bedrivs i Sverige, vem som gör vad och vad forskningen resulterar i. IS står för infrastruktur och söktjänster. Infrastruktur handlar om hur olika typer av forskningsinformation på internet lagras tekniskt och presenteras, och där menar vi att det finns ett behov av att skapa nationella riktlinjer för detta. Med en bra teknisk infrastruktur kan forskningsinformationen lättare återanvändas av fler, leda till behovsanpassade tjänster och därmed på ett effektivare sätt nå ut i samhället. IS står för infrastruktur och söktjänster Att skapa söktjänster var därför en logisk följd, när vi inom projektet ville visa hur användbar och efterfrågad forskningsinformationen är. Ett viktigt skäl till att skapa nationella söktjänster var också att ge överblick och förenkla sökningen av den forskningsinformation som ligger utspridd i en mängd olika databaser och webbsidor. Samverkan har varit ett ledord i IS-projektet, dels med finansiärer, lärosäten och andra myndigheter som tillhandahåller relevant information om forskning, dels med representanter för de målgrupper som efterfrågar informationen. Under arbetets gång har vi än mer insett nödvändigheten av samverkan för att nå resultat, undvika dubbelarbete och reducera kostnader. Samverkan blir inte minst viktig i ett internationellt perspektiv, när vi tillsammans vill marknadsföra Sverige som forskningsnation i olika sammanhang. Projektet har drivits mellan 1 januari 2008 och 30 juni 2010 inom ramen för forskning.se, vars styrgrupp under en längre tid prioriterat nationell sökning i verksamhetsplaner och budget. När IS-projektet inleddes 2008, tillförde VR även extra pengar under två år. Slutsatserna från projektet presenteras för VR och styrgruppen för forskning.se. Denna rapport skickas även till departement, universitet, högskolor, andra FoU-myndigheter, forskningsinstitut med flera. Vad är forskning.se? Söksträng : UNGDOM BROTT + FORSKNING, för Google De tre uppgifterna för universitet och högskolor är utbildning, forskning och samverkan. Forskningsinformationen är viktig för samtliga uppgifter och bör också ses som en viktig ingrediens i kunskapstriangelns tre delar forskning, utbildning och innovation. 9
10 Nyttiggörande En företagare i Uddevalla, ska via skrivbordet på datorn snabbt kunna söka fram lokal forskningskompetens inom ytbehandling av betong. En biologilärare ska få färska nyheter inom sitt ämne på skolans intranät och ska inför sin planering, kunna få fram pågående forskning om stamceller. En handbollstränare ska direkt på sin idrottsförenings webbsida kunna söka fram forskning om dopning eller idrottsskador. En redaktör på en webbplats för patienter med stroke, ska kunna ange nyckelord som styr vilka forskningsnyheter som automatiskt importeras till webbplatsen. Två viktiga mål med IS-projektet har varit att: underlätta nyttiggörandet av svensk forskning genom att göra resultaten mer lättillgängliga och överskådliga och att öka intresset och förtroendet för forskning genom att göra informationen lättare sökbar och med sökresultat av hög kvalitet. Att forskning är en grundförutsättning för ett lands konkurrenskraft och tillväxt är de flesta överens om. Dock räcker inte forskningen i sig själv, utan den måste spridas och nyttiggöras på olika sätt i samhället för att ha avsedd effekt på tillväxt och välfärd. Det finns därför ett stort behov av ett ökat synliggörande både av den forskning som utförs och de resultat den leder till. Detta är viktigt för att skapa de samarbeten mellan forskning och till exempel företag, landsting och andra organisationer i samhället som krävs för att forskningen ska komma till användning. IS-projektet startades för att bidra till det genom att dels visa på vad som i dagsläget är sökbart eller inte och även bidra till att mer forskningsinformation blir sökbar och av hög kvalitet, dels utveckla söktjänster som kan hjälpa användaren att sålla bland alla olika källor som finns på internet, där alla typer av information normalt blandas om vartannat utan kvalitetsgranskning. Framtida möjligheter en vision En tjänsteman på kommunen ska via intranätet kunna hitta forskning om ungdomsbrottslighet och få länkar till aktuella forskare. En företagare inom säkerhetsbranschen ska kunna prenumerera på de senaste nyheterna om sensorer till sin mobil. En skolelev som jobbar med ett projektarbete, ska direkt i sin Iphone kunna söka forskningsnyheter om resistenta bakterier. Merparten av svensk forskningsinformation finns på svenska och engelska och nås bland annat genom forskning.se, som via olika tjänster exporterar informationen vidare till bibliotek, branschinriktade webbplatser eller direkt till användarens egen dator eller mobil. Grupper av användare liksom enskilda personer, kan själva skräddarsy sökningar och nyhetsflöden efter just sina behov och intressen. Användaren får automatiskt förslag på fördjupningar via universitetens publiceringsdatabaser, förslag på rätt kompetens, konkreta kontaktuppgifter och diskussionsforum. Företagare och forskare kan hitta olika finansieringsalternativ. Flera nationella och internationella aktörer använder sig av tjänsterna för att hitta svenska samarbetspartners. Även andra aktörer har sett möjligheterna och byggt upp fler skräddarsydda tjänster med hjälp av den nu mer tillgängliga forskningsinformationen, vilket ytterligare bidrar till att forskningens resultat kommer till nytta i samhället. 10
11 Målgrupper I en vidare mening är IS-projektets målgrupper såväl producenter som konsumenter av forskningsinformation. Producenterna är universitet, högskolor, forskningsfinansiärer, andra myndigheter och forskningsinstitut som finansierar eller bedriver forskning. Viktiga konsumenter är näringsliv, offentlig sektor samt intresserad allmänhet. Vid utveckling av specifika söktjänster behöver konsumentgruppen brytas ner till specifika målgrupper som till exempel lärare, politiker, journalister, gymnasieelever med flera. IS-projektet har visat att det är möjligt att göra mer material sökbart genom arbete med olika källor. Projektet har också visat att ytterligare kvalitetsarbete med själva sökningen ger en mer överskådlig presentation av sökresultaten till gagn för läsaren. Till exempel delas den sökta informationen upp i forskningsprojekt, pressmeddelanden, artiklar etc. Källkritiken underlättas därmed redan från start, vilket höjer sökningens kvalitet. Så långt IS-projektet nu nått inkluderas universitet/högskolor, forskningsfinansiärer och ett antal forskningsinstitut i de bearbetade källorna. För att denna söktjänst ska bli ett starkt nationellt instrument, behöver fler källor från universitet/högskolor och forskningsinstitut inkluderas, till exempel med kompetensbeskrivningar. Vidare kan värdet av tjänsten ytterligare höjas genom koppling till rapporter och avhandlingar via samarbete med SwePub. Detta innebär att IS-projektet borde lyftas till nationell nivå och bli ett verktyg i den nationella forskningspolitiken. Ovanstående illustration visar var i FoU-systemet IS-projektet samt ytterligare några nationella samordningsprojekt kan placeras. 11
12 Källor Inom IS-projektet hanterades i första hand forskningsinformation som enbart ligger på internet, som exempelvis pågående och avslutade forskningsprojekt, forskningsbeskrivningar och nyheter. Vetenskapliga publikationer hanteras redan på ett utmärkt sätt av andra aktörer inom biblioteksvärlden. Såväl information som tjänster uppfattas av användare som trovärdiga genom att de universitet, högskolor, stiftelser och myndigheter som står bakom materialet i sökningen i sig är trovärdiga och borgar för en hög kvalitet på innehållet. Sedan tidigare erbjuder forskning.se sökning i pressmaterial, samlade svar från forskare på frågor från allmänheten och ett urval faktasidor. IS-projektets nya indexeringar av extern information: TYP AV INFORMATION ANTAL FRÅN Forskningsprojekt projekt 12 lärosäten 10 nansiärer 2 forskningsinstitut Tidskrifter nummer Totalt ca 40 tidskrifter i urval från lärosäten och forsknings nansiärer samt Forskning & Framsteg Totalt antal pressmeddelanden Pressmeddelanden ca dokument ca 50 organisationer Därutöver förklaras cirka ord via Nationalencyklopedin, som hämtats inom ISprojektet. Sökning inom tidskrifter är ett test, som tydligt visar svårigheterna att presentera korrekt datummärkning i blandat material. Mer intressant vore att börja hämta in forskares kompetensbeskrivningar, som ökar i antal och ofta ger en bra bild av forskarens samlade erfarenhet och medverkan i olika forskningsprojekt. Kvalitetsdrivande IS-projektet har varit ett kvalitetsdrivande projekt, där ett av målen varit att successivt inspirera till bättre kvalitet på svensk forskningsinformation både innehållsligt och strukturmässigt. En strategi för att nå det målet har varit att ge feedback och ta fram riktlinjer för att nå en mer enhetlig presentation. En annan strategi har varit att återanvända befintlig information i olika nationella söktjänster. Genom att lyfta den goda forskningsinformation som finns och visa hur den kan komma till nytta och att den är efterfrågad, ville vi skapa incitament till informationsproducenterna att på sikt höja kvaliteten på sin information både innehållsligt och strukturmässigt. När vi återanvänt befintlig information, har vi gjort ett urval grundat på innehållslig och teknisk kvalitet, dvs hur tydlig och hämtningsbar informationen är. En viktig del av ISprojektet har varit att visa vad som idag är sökbart och vad som inte är det på grund av att källornas strukturella kvalitet varierar. 12
13 Samarbetspartners IS-projektet har haft två övergripande målgrupper och samarbetspartners producenter och konsumenter av forskningsinformation. Producenter Vi har sett det som en självklarhet att kunna ge stöd och återkoppling till producenter av forskningsinformation. En tydlig och enhetlig struktur gynnar inte bara externa sökmotorer utan även intern sökning och ger möjlighet till bättre överblick. Att bättre kunna tillvarata och återanvända material som producerats gynnar inte bara marknadsföringen av svensk forskning utan även marknadsföringen för varje enskild organisation. Samarbete inom sökfrågor förstärker också arbetet med det egna varumärket genom att omvärlden får tillgång till materialet både på den egna hemsidan och genom ytterligare spridning via den nationella platsen. Konsumenter Konsumenter av forskningsinformation är en lika viktig samarbetspart. Det är svårt att generellt veta vad olika målgrupper vill ha för information. Därför är det viktigt att tillsammans med representanter för olika användargrupper komma fram till deras specifika behov. Här kommer vårt arbete med målgruppsanpassade söktjänster in, dvs söktjänster utvecklade i samarbete med representanter från målgruppen. Dessa tjänster bör placeras i en miljö där målgrupperna redan är och känner sig hemma för att komma till nytta. Söktjänster anpassade efter olika målgruppers behov, ersätter dock inte behovet av en bred och mer allmän söktjänst som komplement. Vår erfarenhet från användarundersökningar är att de som söker information gör det i olika roller: som beslutsfattare, yrkesverksam, föreningsmedlem, för egna fritidsintressen, som patient, förälder etc. En nationell söktjänst för forskningsinformation måste därför erbjuda flera alternativ för olika användare och helst öppna för helt individuella behov. Avgränsningar av material SAMARBETSPARTNERS: Producenter och konsumenter av forskningsinformation PRODUCENTER AV FORSKNINGSINFORMATION: Universitet, högskolor, forsknings nansiärer, andra myndigheter och forskningsinstitut som nansierar eller bedriver forskning KONSUMENTER AV FORSKNINGSINFORMATION: Näringsliv, offentlig sektor, intresserad allmänhet SPECIFIKA MÅLGRUPPER FÖR SÖKTJÄNSTER KAN VARA: Politiker, journalister, lärare med era yrkesgrupper, företagare, patienter, föreningsmedlemmar, gymnasieelever, föräldrar med era VIKTIG FORSKNINGSINFORMATION: Forskningsbeskrivningar av pågående och avslutade forskningsprojekt Nyheter/pressmeddelanden om resultat och nysatsning Beskrivningar av forskares kompetens och erfarenheter Syftet med IS-projektet har varit att lyfta fram den forskning som bedrivs i Sverige. Att söka bland internationella forskningsprojekt har inte ingått i projektet. I första hand har vi även koncentrerat oss på texter skrivna på svenska. Vår erfarenhet är att många nyttjare föredrar en första övergripande information på svenska för att lättare kunna orientera sig och hitta rätt dokument i ett stort utbud. När man väl hittat relevant information, klarar de flesta att ta till sig information också på engelska. Forskningsinformation likställs ibland med populärvetenskap 3, vilket är en genre som egentligen rymmer mycket mer än vad vi nöjer oss med inom detta projekt korta sammanfattande texter på begriplig svenska vilket är gott nog. 3 Enligt NE innebär populärvetenskap oftast information som gjorts lättfattlig genom enkel, underhållande stil, ofta färgad av entusiasm för ämnet. I sin vidaste form är populärvetenskap vetenskaplig information som inte riktar sig till fackmän på det aktuella området. 13
14 Förslag på vidareutveckling av söktjänsterna Vid IS-projektets avrundning återstår en rad aktiviteter som redaktionen på forskning.se ser som möjliga att fortsätta arbeta med: 1. Fylla på med fler källor för att bli mer heltäckande i första hand komplettera med ytterligare lärosäten men även med material från forskningsinstitut och forskande myndigheter utöver högskolan 2. Testa och justera sökwidget/nyhetswidget 4 i samarbete med fler målgrupper och externa webbplatser 3. Testa en samkörning med SwePub för att skapa relationer mellan inhämtad forskningsinformation och publikationer presenterade i SwePub 4. Utveckla Googlespåret i samverkan med Google 5. Komplettera med forskarporträtt/forskares kompetensbeskrivningar samt relatera dessa uppgifter till nyheter, projekt och ev till databasen med alla FoU-aktörer 6. Utveckla stödverktyget för till exempel analys och möjlighet att exportera resultaten alternativt släppa in externa användare 7. Komplettera med fler nyheter än pressmeddelanden Kostnader KOSTNADER 1 JANUARI JUNI 2010 = 30 MÅNADER Konsultstöd Konferens Resor, arv, övrigt Löner TOTALT Kostnaderna för IS-projektet har belastat forskning.se:s budget och arbetet har under projekttiden prioriterats av styrgruppen för forskning.se i årsbudgetarna. Utöver detta har VR tillfört kronor extra under perioden. Utöver ovanstående kostnader tillkommer support- och avskrivningskostnader för söksystemet Autonomy, som för ovanstående period var kr, varav Vetenskapsrådet stod för cirka kr. Söksystemet Autonomy köptes in av VR Ett slags miniwebbplats i form av en sökruta med tillhörande information som uppdateras automatiskt. En widget kan placeras var som helst på vilken webbplats som helst. 14
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merSUHF Dialogseminarium
SUHF Dialogseminarium 2013-01-18 Sweden ScienceNets(SweCRIS) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Torulf Lind, Vetenskapsrådet Vad är Sweden ScienceNet? Vad är Sweden ScienceNet? Sweden
Läs merSvedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)
Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi
Läs merVetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning
Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merNationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information
Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access 2013, Göteborgs universitet 2013-04-18
Läs merOpenAccess.se aktuella frågor
OpenAccess.se aktuella frågor Mötesplats OA, 14-15 mars 2012, Norrköping Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se 1 OpenAccess.se nystart 2010 Nystart efter internationell utvärdering
Läs merPRIS (Public Research Information Sweden)
PRIS (Public Research Information Sweden) Är en förstudie med syfte att se över och ge förslag till förbättringar av det svenska ekosystemet för forskningsinformation! Grov tidplan för förstudien: CAug:
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merBiblioteket DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola
Biblioteket 2017-12-12 DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola Innehåll Vad är DiVA?... 2 Registrera publikationer i DiVA... 2 Tänk på att... 2 Ändra i tidigare registreringar... 2 Gör så här...
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?
Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan
Läs merHandbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten
Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva
Läs merKanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid
Kanaler för att sprida forskning Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid Fakta om forskare Tomas Backström, professor i innovationsteknik. Han föddes i Järvsö, Hälsingland, 1957. Efter
Läs merKB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande
Läs merReumatikerförbundets Webbpolicy
Reumatikerförbundets Webbpolicy 120608 Reumatikerförbundet Webbpolicy Den här webbpolicyn gäller för Reumatikerförbundets samtliga organisationsled. Den vilar på Reumatikerförbundets värdegrund. Ytterst
Läs merIngrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Läs merInstruktioner till ansökningsformuläret i Prisma: Tidskriftsbidrag 2018
Instruktioner till ansökningsformuläret i Prisma: Tidskriftsbidrag 2018 Allmänt Observera att alla teckenbegränsningar inkluderar mellanslag. Om du avser kopiera in text i ansökansformuläret: Du måste
Läs merSwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation
SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Forum för bibliotekschefer 2013-06-03 Torulf Lind Vetenskapsrådet Bild från FreeDigitalPhotos.net Digitalt ekosystem En grupp
Läs merSvedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)
Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling
Läs merSwePub. Samlad ingång till och redovisning av svensk vetenskaplig publicering
SwePub Samlad ingång till och redovisning av svensk vetenskaplig publicering 1 Projekt inom OpenAccess.se Deltagare Uppsala sbibliotek Lunds s bibliotek Göteborgs sbibliotek Linköpings sbibliotek Avedas
Läs merMinnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006
1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i
Läs merNya sundbyberg.se. Webbkoncept. v1.0, Sundbyberg där staden är som bäst
Nya sundbyberg.se Webbkoncept v1.0, 2012-04-04 Innehåll 1. Introduktion 2. Webbstrategi 3. Prioriteringar 4. Innehåll startsida 5. Tonalitet 6. Form 7. Interaktivitet och dialog 8. Sociala medier 9. Sökfunktion
Läs merJa: Ändra i den befintliga registreringen om du vill redigera eller komplettera uppgifter
Registrera och publicera i DiVA en manual för manuell registrering Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats istället för att registrera
Läs merRegistrera och publicera i DiVA
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera referenser istället för att registrera manuellt Istället för att registrera uppgifter manuellt kan du importera referenser
Läs merSammanfattning av informationssökning VT19
729G19 Tillämpad kognitionsvetenskap Sammanfattning av informationssökning VT19 För godkänt projekt på kursen 729G19 skall man haft ett handledningstillfälle i informationssökning och sammanfattning av
Läs merProgram för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan
Läs merSamverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merInnehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB
Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga
Läs merCentrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje
Läs merVision och strategisk inriktning för Swepub
Vision och strategisk inriktning för Swepub Denna vision är framtagen för att lyfta Swepub som en del av forskningens infrastruktur. Visionen tydliggör vad Kungliga biblioteket (KB) tillsammans med lärosätena
Läs merKompetensrådsträff 2011-03-17
Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,
Läs merHandbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten
Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva
Läs merEtapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig
Läs merSå stärker vi forskningen
Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och
Läs mer- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010
Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek
Läs merVälkommen till Studiekanalen.se
Välkommen till Studiekanalen.se Det här produktbladet beskriver besökarens (elevens) väg till utbildningen, hur de matchas mot rätt skola och utbildning. Det beskriver även hur utbildningsanordnaren kan
Läs merRegistrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2013-06-14) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats
Läs merSö ka artiklar öch annan litteratur
1 Sö ka artiklar öch annan litteratur UB:s startsida är en bra startpunkt när du ska söka litteratur. Sökrutan är nästan det första du lägger märke till. Bakom denna sökruta döljer sig en databrunn och
Läs merKommunikationsplan familjestödsprojektet
Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet
Läs merOpen access.se underlag för styrgrupp den 16 september
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta
Läs merVägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11
Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006
Läs merOpen access ett nationellt perspektiv
Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till
Läs merLUP = Mer pengar till forskning?
LUP = Mer pengar till forskning? LUP är som livet... Tomt och innehållslöst,... om man inte fyller det med något! Vad finns i LUP? Hänvisningar och fulltexter till: Tidskriftsartiklar Konferensbidrag»
Läs merKommunikationsplan 1(5)
Datum 2014-09-19 1(5) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet
Läs merStockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant
Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google
Läs merSociala medier för företag
Sociala medier för företag Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merRegistrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://hig.diva-portal.org/smash/search.jsf för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats istället för att registrera
Läs merUpprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut
1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det
Läs merVåren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide
Nationalencyklopedin Avancerad guide Nationalencyklopedin Våren 2010 Nationalencyklopedins uppdrag är att sprida kunskap, texterna är skrivna av drygt 4 000 experter och bearbetad av redaktionen. På nätet
Läs merRegistrera och publicera i DiVA
Uppsala universitetsbibliotek Uppdaterad februari 2019 Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera referenser istället för att registrera manuellt Istället för att registrera
Läs merAtt skriva för webbplatsen. Stöd för webbredaktörer
Att skriva för webbplatsen Stöd för webbredaktörer Innehåll Riktlinjer för högskolans webbplats... 3 Webbplatsen ska göra det den gör bäst... Fel! Bokmärket är inte definierat. Användarens behov styr hur
Läs merDiVA publikationsdatabas vid Södertörns högskola
Biblioteket 2017-12-12 DiVA publikationsdatabas vid Södertörns högskola Innehåll Vad är DiVA? 2 Registrera publikationer i DiVA 2 Tänk på att 2 Ändra i tidigare registreringar 2 Gör så här 2 Steg 1. Välj
Läs merTeknisk rapport. IS-projektet. Om de tekniska lösningarna
Teknisk rapport IS-projektet Om de tekniska lösningarna Bakom IS-projektet står styrgruppen för IS, i samverkan med forskning.se. Den tekniska rapporten är skriven av Anders Flodell, tekniskt ansvarig
Läs merOpen APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar
Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell
Läs merKommunikationsplan 1(8)
Datum 2014-09-19 1(8) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet
Läs merSUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07
SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig
Läs merCBI-biblioteket. Presentation för CBI:s intressentförening Eva Lundgren
CBI-biblioteket Presentation för CBI:s intressentförening 2012-11-08 Eva Lundgren Min bakgrund Lab. ingenjör, varit 20 år på YKI (Ytkemiska Institutet)på Life Science and Chemical Industries Section Tidigare
Läs merWebbpolicy för Internet och intranät. Allmänt
Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet
Läs merNu tar vi arkiven till en ny digital nivå - slutrapport Författare: projektledare Johan Eriksson
Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå - slutrapport Författare: projektledare Johan Eriksson 1. Sammanfattning Projektet Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå pågick under perioden 20170418 20171213
Läs merTillämpad programmering CASE 1: HTML. Ditt namn
Tillämpad programmering CASE 1: HTML Ditt namn 18 [HTML] Din handledare vill se din skicklighet i att använda HTML-koden. Du ska utveckla en webbplats om ditt intresse, inriktning eller gymnasiearbete.
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merNyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.
Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Handbok Online Innehåll 1 Introduktion... 1 1.1 Facebook och blogg - samspelet...
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merLathund för Lifos-systemet
BFD12 080926 1 (10) 2012-02-03 Lathund för Lifos-systemet Beskrivning av förändringar i det nya systemet som lanserades i september 2011 Innehåll Informationsinnehållet... 2 Behörighet... 2 Ny struktur...
Läs merFråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merSökning, källkritik och referenshantering EITA LINA AHLGREN & OLA HEDBÄCK
Sökning, källkritik och referenshantering EITA55 2018-09-07 LINA AHLGREN & OLA HEDBÄCK Agenda Sökprocessen Söktjänster Referenshantering Sökprocessen Problemställning Källkritik Sökord Sökresultat Söktjänster
Läs merUtvärdering att skriva för webben - Snabbrapport
Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls
Läs merDiVA systemägarmöte. Stefan Andersson & Aina Svensson Uppsala 14 november 2013
DiVA systemägarmöte Stefan Andersson & Aina Svensson Uppsala 14 november 2013 Dagordning 10.30-11.00: Kaffe finns i Linnérummet 11.00-11.15: Mötet börjar, inledning Lars 11.15-12.30: Utveckling i DiVA
Läs merRiktlinjer sociala medier
Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade
Läs merOM VA. Vetenskap & Allmänhet
OM VA 2016 Vetenskap & Allmänhet VAD GÖR VA? Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening vars ändamål är att främja öppenhet och dialog mellan forskare och det omgivande samhället. Vi och många med
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merSynliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek
Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Varför denna guide? Att maximera forskningens synlighet och genomslag blir allt viktigare inom akademin där allt tuffare konkurrens råder och där forskare
Läs merUB:s sö ktjä nst - Söka artiklar och annan litteratur
1 UB:s sö ktjä nst - Söka artiklar och annan litteratur Innehåll Börja här... 2 Logga in... 2 Mitt konto... 3 Adressändring... 3 Spara sökresultat... 4 Sökhistorik & litteraturbevakning... 5 Söka, välja,
Läs merViktigt om informationssökning
Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, vt 2016 Viktigt om informationssökning Sker
Läs merSo ka artiklar och annan litteratur
1 So ka artiklar och annan litteratur UB:s startsida är en bra startpunkt när du ska söka litteratur vare sig du letar efter böcker eller artiklar. Sökrutan är nästan det första du lägger märke till. Bakom
Läs merDialog bygger relationer
Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger
Läs merWEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT
Arne Jönsson 2014-01-09 WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet har vi utvecklat teknik som gör det möjligt att identifiera webbsidors innehåll och därefter klustra (gruppera) dem så att
Läs merOm publikationen inte är registerad: Registrera den enligt nedan.
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2014 11 26) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merVad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition
Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken
Läs merVerksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merMöjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
Läs merForum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling
Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till
Läs merE-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt
Läs merOM VA. Vetenskap & Allmänhet
OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merVetenskapsrådets syn på Forskningsdata
Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata 25 Oktober 2012, Open Access Week, Stockholm Anna Wetterbom, PhD Forskningssekreterare, e-vetenskap Enheten för Infrastruktur Anna.wetterbom@vr.se Vanliga frågor
Läs merAXIELL ARENA Det digitala biblioteket
AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans
Läs merVälkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.
Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet
Läs merBeslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/837 2012-10-29 Kommunstyrelsen Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merFÄRGELANDA KOMMUN. Policy. Att arbeta med sociala medier
FÄRGELANDA KOMMUN Policy Att arbeta med sociala medier Jonas Berggren och Josefine Blid 2016-11-16 Dnr: 2016/732 Version: 1 Antagen av kommunfullmäktige 2016-11-16, 146 Den senaste versionen finns tillgänglig
Läs mer