En jämförande studie av omvärldsbevakningsverktyg Institutionen för data- och systemvetenskap Stockholms universitet / Kungliga Tekniska Högskolan

Transkript

1 En jämförande studie av omvärldsbevakningsverktyg Institutionen för data- och systemvetenskap Stockholms universitet / Kungliga Tekniska Högskolan Januari 2007 Författare: Handledare: Daniel Nyhlén Thomas Sand Docent Hercules Dalianis Uppsatsen motsvarar 20 poäng för vardera författare.

2 Förord Vi vill tacka vår handledare, Hercules Dalianis, för det engagemang och intresse han visat vårt arbete samt den vägledning och snabba svar vi fått och som vi ibland behövt för att kunna gå vidare i rätt riktning. Vi vill också tacka de medverkande företagen, Affärsdata, Aitellu, Agent25, Findagent, Infopaq, Observer och Retriever som gett oss viktig information vid intervjuer samt tillhandahållit verktygen som hela uppsatsen grundar sig på. Utan deras medverkande hade denna uppsats ej varit möjlig att genomföra. Ytterligare tre företag, Docere Intelligence, Nobicon och TT vill vi tacka för att de har ställt upp på intervjuer. Det var från början tänkt att även de skulle medverka i studien men på grund av hur uppsatsen utvecklades så blev deras verktyg inte jämförbara på samma sätt som de andra företagens och vi tvingades att utelämna dem. Thomas Sand & Daniel Nyhlen

3 Sammanfattning En stor del information som tidigare bara fanns tillgänglig i tryckt format i exempelvis tidningar, fackpress, hos företag och myndigheter har i dag blivit tillgänglig via Internet. Internet är också ett medium med hög uppdateringsfrekvens. Detta har öppnat för en marknad av verktyg som använder sig av så kallade intelligenta agenter som söker av källor på Internet och levererar resultaten direkt till användarens dator. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett femtontal företag som tillhandahåller verktyg för digital extern omvärldsbevakning av det här slaget. Verktygets användare lägger upp begrepp att söka efter för det ämne som ska bevakas och verktyget söker därefter av informationskällor på Internet (och andra elektroniska källor) och meddelar användaren när de eftersökta begreppen påträffas i källorna. De källor som verktygen söker av består till stor del av nyhetsmedium som till exempel tidningars, radio och TV-kanalers hemsidor och elektroniska tryckfiler. För organisationer kan dessa verktyg vara bra instrument för att hålla sig uppdaterad med vilken information som skrivs om bland annat dem själva, konkurrenter, kunder, branschen som de verkar inom och trender i samhället med mera. Studien syftar till att undersöka de likheter och olikheter som de undersökta företagen uppvisar samt på ett utförligt sätt genomföra tester av de omvärldsbevakningsverktyg som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Under studien genomfördes intervjuer med företagen Aitellu, Affärsdata, Agent25, Findagent, Infopaq, Observer och Retriever, manuella tester av deras verktygsfunktioner samt agenttester där det lades upp tre stycken agenter på samtliga verktyg som under en vecka bevakade de eftersökta begreppen. Resultaten som studien kommit fram till består av en sammanställning av de intervjuer som har genomförts med företagen samt en redogörelse från agent- och funktionstesterna. Analys och slutsats utifrån de resultat som har framkommit visar på att det finns skillnader mellan de olika företagens verktyg. Dels så finns det skillnader i funktioner i verktygen som till exempel trunkering och booleska operatorer och dels skillnader i träffsäkerheten på agenterna när det gäller att hitta artiklar. Varför företagen valt att ha med eller inte ha med vissa funktioner samt varför vissa verktyg får fler träffar än andra är svårt att analysera och ligger utanför studiens avgränsning. Undersökningen konstaterar dock att det finns skillnader och det lämnas öppet för läsaren att bilda sig en egen uppfattning om varje verktyg. Under studiens gång har det även konstaterats att behovet av jämförande studier av denna typ av verktyg är stor då det finns en påtaglig brist av tidigare studier.

4 Abstract Information that previous only was available in printed format in newspapers, trade press, at companies and governments is today accessible via Internet. Internet is also a medium with a high update frequency. This has open up for a market where a new type of tools for external business intelligence and information gathering uses so called crawlers to search parts of the Internet and delivers the results directly to the user s computer and user account. On the Swedish market approximate fifteen companies provides this kind of tools for external business intelligence. The user decides which expressions or terms that should be monitored and the tool searches the selected sources and notifies the user when the monitored expressions are found. The sources that the tools search are often news related sites like for example newspapers, radio and TV channels web sites and electronic print files. These tools can be useful instruments for companies and help them monitor and observe for example what is being written about them self, competitors, clients, their industry and trends in society. The purpose of the thesis is to examine differences and similarities in tools for external business intelligence that is available on the Swedish market. During the study interviews where carried out with representatives from seven companies. Manual testing of both the monitoring functions and the archive search of this company where performed.the thesis include summary of the interviews and a report of the results from the testing. The conlusions in the thesis are that that there are differences between the tools, for example the boolean and truncate operators as well as the accuracy between the tools in monitoring testing. Why some tools have some functions and others do not and why some get more hits and better accuracy than others is hard to analyze and outside the delimitation of this thesis. The thesis only state that there are difference and it is left to the reader to form his own opinion about every tool. During the writing of the thesis there have also been established that there is a need for comparable studies like this one within the area because of lack of recent writings.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsning Målgrupp Tidigare studier på området Disposition 5 2. Metod Vetenskaplig metod För- och nackdelar med metodvalet Tillvägagångssätt Urval Dokumentation Redovisning av intervjuer Analys och slutsats Kritisk granskning av metod Kritisk granskning av metod intervjudelen Kritisk granskning av metod genomförandet av testerna Källkritik Definitioner av omvärldsbevakning Definitioner av de begrepp som förekommer i studien Företagspresentation Affärsdata Agent Aitellu Findagent Infopaq Observer Retriever Sammanfattning av företagspresentationen 21

6 5. Information om de begrepp och funktioner som undersöktes Agenter Sökbegrepp för manuella funktionstester Relevanta träffar, dubbletter och icke-relevanta träffar Testgenomförandet Agenter Christer Fuglesang Klimathotet Nobelpristagaren Orhan Pamuk Manuella funktionstester Booleska operatorer Trunkering Verktygens övriga funktioner Stemming Key Words in Context (KWIC) Leveranstjänster Administration av källor Kategoristöd Analysfunktioner av bevakningsresultaten Hjälpstöd Geografisk belägenhet av nyheter Stöd för främmande språk och översättning Redovisning av resultaten Företagsintervjuer Om verksamheten Om produkten/verktygen Om tekniken Övrigt Agent 1: Christer AND Fuglesang Agent 2: Klimatförändring OR Klimathot Agent 3: Nobelpris* AND Pamuk Fördjupning av Agent Totalsammanställning för hela veckan Verktygens funktioner Booleska operatorer och NEAR funktion Trunkering 44

7 7.3.3 Leveranstjänster Övriga funktioner Analys Slutsatser Avslutande diskussion Reflektioner Framtida forskning Källförteckning 51 Bilagor 55 Bilaga 1: Intervjufrågor 55

8 1. Inledning I denna del av uppsatsen redogörs det först för en bred bakgrund som tar upp bakomliggande historik kring ämnet omvärldsbevakning, därefter fokuseras det mer på det specifika området som studien kommer att behandla. Problemdiskussionen behandlas vidare i uppsatsens problembeskrivning som i sin tur skapar ett syfte med studien. 1.1 Bakgrund Information om omvärlden har alltid haft betydelse för hur företag, organisationer och personer ska agera för att nå önskade mål och visioner. Oavsett om det är information om det egna intresseområdet, konkurrerande organisationer eller den omkringliggande omgivningen så har korrekt information alltid varit viktig för att ett beslutsunderlag ska bli bra. Alla dessa faktorer ingår i definitionen av omvärldsbevakning i den här studien (fler definitioner kring fenomenet omvärldsbevakning beskrivs i kapitel 3). Parallellt med att samhället utvecklats så har även tillgången på information ständigt ökat. Många tekniska innovationer har också haft betydelse för att information blivit mer tillgänglig. Gutenbergs tryckpress, etermedierna, datorn och Internet har enskilt gjort att informationstillgången tagit ett kliv framåt men många fler faktorer har haft betydelse. Ett stort antal mindre innovationer har hjälpt den totala tekniska utvecklingen framåt. Globalisering där tidigare fasta gränser suddas ut har under det senaste decenniet framkallat ökad frihandel och ett ökat tempo (Frankelius, 2001 ). Utöver detta så har system som prioriterar människors frihet och som ger lättare kommunikation och mer tillgänglig information spelat en stor roll för att skapa det informationssamhället som vi idag lever i. Omvärldsbevakning har sin historia i den militära/politiska sektorn men det har blivit allt vanligare att även organisationer och företag samlar in och tolkar information för att kunna bevaka omvärlden. Bevakningen är ofta avsedd för att identifiera förändringar som påverkar organisationens processer och att kunna agera utifrån dessa förändringar (Hamrefors, 2002). Ett stort antal publikationer kring ämnet omvärldsbevakning, samt att många organisationer idag investerar betydande resurser på området, visar att behovet av omvärldsbevakning ökat de senaste åren. Omvärldsbevakning hos företag är idag också sammanbundet med ny teknik som till exempel Internet, datorteknik och mobil kommunikationsteknik (Frankelius, 2001). Omvärldsbevakning har för många företag inneburit ytterligare ett användningsområde för IT där organisationen samlar, strukturerar och analyserar information och händelser som sker utanför företaget (Rexed et al 1997). De senaste åren har ett 15-tal företag etablerat sig på den svenska marknaden och en viktig del av deras affärsidé är att behandla och bearbeta information som finns tillgänglig på Internet. Företagen skiljer sig åt genom att vissa erbjuder tjänster där de etablerar en nära relation till användaren, där de tar hand om en större del av omvärldsbevakningen och erbjuder analyser av den insamlade informationen, medan andra endast erbjuder olika verktyg och stöd för användare att själva be-

9 vaka deras intresseområden på Internet. Gemensamt för företagen som kommer att studeras och intervjuas i denna uppsats är att de tillhandahåller ett verktyg för omvärldsbevakning där deras användare får aktuell information kring de ämnen som de efterfrågar. Verktygen för omvärldsbevakning fungerar i princip som sökmotorer då de indexerar sidor på Internet. Skillnaden mellan omvärldsbevakningsverktygen och sökmotorer är att verktygen bevakar ett betydligt mindre antal sidor men besöker dessa mer frekvent (Våge et al 2003). 1.2 Problemdiskussion Problemställningen i omvärldsbevakning är att veta allt lite före alla andra, att skaffa ett försprång för att kunna agera före alla andra och att få en överblick över alla andra (Dalianis, 2006). I det moderna samhället omges människor dagligen av en enorm mängd information. På grund av att nya medier såsom Internet, mobiltelefoner och dygnet runt nyhetssändningar i radio och TV, får en allt större betydelse i människor vardagliga liv så skapar det ett problem då valmöjligheterna blir allt fler. I en artikel skriven i Svenska Dagbladet och som behandlar ämnet valfrihet ( ), hävdas det att en av baksidorna med den stora valfriheten i samhället är att det tar tid och kraft att samla in den information som krävs för att kunna göra ett bra val. I artikeln intervjuas Barry Schwartz, psykologiprofessor vid Swarthmore College i USA och författare till Valfrihetens tyranni, som menar att det är få som ser informationssamlande inför olika valsituationer som något givande tidsfördriv. För de flesta tar det värdefull tid från sådant som verkligen skulle ge dem tillfredställelse i livet, exempelvis umgås med familj och vänner. I likhet med artikeln skriven i Svenska Dagbladet existerar samma problematik för företag och organisationer. Den tid det tar till att söka fram rätt information och sedan analysera den informationen ökar i allt större utsträckning. På grund av den ökade mängden tillgänglig information så medför det även att kraven ökar på ledningen i en organisation. Krav som består av att hålla sig uppdaterad dygnet runt med information som berör organisationen vad det gäller marknader, kunder och konkurrenter. I boken Real world intelligence: Organized information for executives skriven av Herbert E. Meyer hävdas det att den skada som kan åsamkas en organisation inte primärt kommer från en konkurrent, utan från en organisation utanför den etablerade industrin och som har en ny revolutionerande teknologi. En teknologi som kommer att innebära stora förändringar för den egna organisationen och för organisationens konkurrenter (Meyer, 1987). En organisationsledning som har tillgång till värdefull information (och även har förmågan att analysera och dra nytta av den informationen) före konkurrenter har därigenom ett försprång på marknaden och kan vidta åtgärder mot de hot som Meyer beskriver. För att kunna söka information så måste organisationen selektivt uppmärksamma 2

10 en strid ström av signaler skapade av en dynamisk omvärld, tolka dessa vanligtvis motsägelsefulla signaler, och slutligen kunna sätta dessa signaler i relation till organisationens mål och aktiviteter (Choo, 2002). Vidare gäller att en organisations förmåga att anpassa sig till den omgivande miljön är beroende av den vetskap och tolkning av de externa förändringar som pågår. Att skanna av den omgivande miljön innebär både att analysera information (granska) och leta efter information (söka) (Choo, 2002). En kompetent organisationsledning känner naturligtvis till fördelarna med att inneha adekvat information, men problem uppstår då informationen ska inhämtas på effektivast sätt. Många företag och organisationer väljer att anlita något eller några av de företag vars verksamhet består av att bevaka och sammanställa information enligt sina användares önskemål. Dessa företag bevakar både svenska och utländska mediekällor för att kunna presentera rapporter som berör deras användare och som innebär en verklig nytta i deras verksamhet. Då antalet företag som bedriver omvärldsbevakning i Sverige uppgår till stycken så uppstår komplikationer för de organisationer som önskar anlita ett eller flera omvärldsbevakningsföretag. Dessa komplikationer består av att veta vilket av dessa tillgängliga system som levererar det bästa resultatet. Sven Hamrefors skriver i sin bok Den uppmärksamma organisationen att företag som anlitar en extern konsult för sin omvärldsbevakning gör sig själva en stor otjänst. Han hävdar att anledningen till varför företag lejer någon annan att göra jobbet är för att företagets medarbetare inte anses vara kompetenta nog att utföra omvärldsbevakningen själva (Hamrefors, 2002). Hamrefors utgår dock ifrån att termen business intelligence handlar om ett företags förmåga att ta fram och förädla intern befintlig data i företagets verksamhet. Det som gäller för den här studien är att begreppet business intelligence betyder just omvärldsbevakning utanför företaget. 1.3 Syfte Studien syftar till att undersöka de likheter och olikheter som de undersökta företagen uppvisar samt på ett utförligt sätt genomföra tester av de omvärldsbevakningsverktyg som finns tillgängliga på den svenska marknaden. 1.4 Avgränsning Studien kommer endast att behandla omvärldsbevakningsföretag med verksamhet i Sverige som erbjuder någon form av databehandlande system i sina produktutbud mot betalning. Således utesluts gratistjänster. 1.5 Målgrupp Uppsatsens målgrupp är personer och organisationer som är intresserade av omvärldsbevakning i allmänhet och verktyg för informationsbevakning av källor på Internet i synnerhet. Det är en förhoppning att de medverkande företagen, som 3

11 möjliggjort en jämförelse av deras verktyg och låtit sig intervjuas, kommer att få nytta av uppsatsen. Även organisationer som använder sig av, eller planerar att införskaffa, verktyg för informationsbevakning kan förhoppningsvis komma att ha nytta av uppsatsen. Det är dock viktigt att påpeka att denna uppsats inte ska ses som ett konsumenttest. Det av den anledningen att vid anlitande av verktyg för omvärldsbevakning så bör organisationer beakta mångt fler aspekter än de som behandlas i uppsatsen. 1.6 Tidigare studier på området Som tidigare nämnts så är omvärldsbevakning ett modernt fenomen som i dagsläget används flitigt högt uppe i organisationer och betydande resurser investeras för att företag ska kunna ha en fungerande omvärldsbevakning. Samtidigt är det ett brett begrepp som ibland innefattar allt från ERP-system (enterprice resource planning), där försök görs att integrera intern företagsdata och processer till ett enhetligt system, till ren omvärldsbevakning som syftar till att bevaka den externa omvärlden för att hålla sig ajour med branschutveckling och tekniska framsteg, trender, lagar och politisk förändring med mera. Eftersom det är ett aktuellt ämne så har det på senare år även skrivits mycket böcker och artiklar och i stor omfattning diskuterats. Vid sök av litteratur till uppsatsen så har det mesta av det som uppdagats till största del handlat om hur organisationer samlar in och tar till vara på intern information för att kunna göra långsiktiga bedömningar. Den här studien ämnar dock inte belysa den typen av omvärldsbevakning. Viss litteratur och ett fåtal uppsatser behandlar omvärldsbevakningsföretagens synsätt, men på detta område är litteraturen mer begränsad. Inom det specifika ämne som ska studeras; en jämförelse av hur omvärldsbevakningsföretags verktyg för omvärldsbevakning presterar, sker det en ständig teknisk utveckling och det har inte gått att uppdaga någon litteratur som gjort en liknande studie. Detta torde således vara en unik studie. 4

12 1.7 Disposition Kapitel 1 Här beskrivs en grundläggande bakgrund till ämnet samt problemformulering och syfte med studien. Kapitel 2 Här redovisas vilken vetenskaplig metod som valts för studien samt varför den valts. Kapitel 3 Här förklaras definitioner av omvärldsbevakning och vanliga begrepp inom ämnet omvärldsbevakning som förekommer i studien Kapitel 4 Här ges en övergripande presentation av företagen som medverkar i studien för att läsaren ska få en bättre uppfattning av företagen. Kapitel 5 Här beskrivs de tre sökbegreppen som skapades och bevakades under en veckas tid samt hur verktygens träffar bedöms. Kapitel 6 Här redogörs för hur testerna med agenterna och de manuella funktionstesterna av företagens verktyg genomförts. Kapitel 7 Här redogörs en samanfattning av intervjusvaren, resultaten som agenternas bevakning samt de manuella funktionstesterna gav. Kapitel 8 Här redogörs för analys. Kapitel 9 Här redogörs för slutsatser. Figur 1. Dispositionsöversikt Kapitel 10 Avslutande diskution 5

13 2. Metod I följande kapitel kommer det att redogöras för vilken arbetsmetod som legat till grund för genomförandet av studien. Valet av vetenskapligt perspektiv presenteras, därefter de metoder som använts för insamlandet och bearbetningen av information samt genomförandet av de praktiska testerna. 2.1 Vetenskaplig metod Metod är ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap. Allt som kan bidra till att uppnå dessa mål är en metod (Holme & Solvang, 2000). Lantz (1993) skriver att metodvalet blir avhängigt undersökningens syfte och metoden avgränsar vad som kommer att bli belyst i undersökningen. Hellevik (1984) specificerar följande krav på en metod för att den ska kunna användas i ett forskningsarbete: Det måste finnas en överensstämmelse med den verklighet som undersöks. Det måste göras ett systematiskt urval av information. Det ska gå att utnyttja information på bästa sätt. Resultaten ska presenteras på ett sådant sätt att andra kan kontrollera och granska hållbarheten. Resultaten ska möjliggöra ny kunskap och medvetenhet om de samhälleliga förhållanden som forskaren står inför för att detta ska kunna leda till ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete och till ökad förståelse. Då det finns två olika former av metodiska angreppssätt inom forskningen, den kvalitativa och kvantitativa metoden, så måste metodvalet göras utifrån den frågeställning som ämnas undersökas (Holme & Solvang, 2000). Generellt kan sägas att om den som undersöker vill få svar på frågor såsom Hur ofta?, Hur många? och Vem? är en kvantitativ undersökning att föredra. Om den som undersöker i stället vill ha svar på frågor såsom Varför?, Vilka föreställningar? och Vilka motiv? passar en kvalitativ undersökning bättre (Nicou & Sand, 2006). Inom samhällsvetenskaperna brukar den kvalitativa datainsamlande och analyserande metoden anses vara den mest lämpliga i teoriutvecklingsfasen. När det anses nödvändigt att pröva teorin har man däremot traditionellt menat att det är bäst med kvantitativa metoder (Jensen, 1995). Kvalitativa metoder innebär en ringa grad av formalisering. Metoden har primärt ett förstående syfte. Forskaren är inte inriktat på att pröva om informationen har en generell giltighet. Det primära är att genom olika sätt samla in information, dels att få en djupare förståelse av det problemkomplex som studeras, dels att beskriva helheten av det sammanhang som detta inryms i. Kvantitativa metoder är mer formaliserade och strukturerade. Metoden är starkt präglad av kontroll från forskarens sida. Den definierar vilka förhållanden som är av särskilt intresse utifrån den frågeställning som har valts. Metoden avgör också vilka svar som är tänkbara. Statistiska mätmetoder spelar en central roll i ana- 6

14 lysen av kvantitativ information (Holme & Solvang, 2000). Då en stor del av arbetet i studien är baserat på intervjufrågor samt analysen av dessa, så väljs en metod som är uppbyggd kring fallstudier med induktiv ansats. Det av den anledningen att det ger forskaren möjlighet att inte vara tvingad att utgå från redan existerande teorier (vilket skulle vara fallet med en deduktiv ansats), utan att efter undersökningen formulera egna. Fallstudiebaserad forskning kan definieras som ett eller flera fall från verkliga livet används som empiriskt underlag för forskning, särskilt när kunskap om ett område helt eller delvis saknas och när det rör sig om komplexa system (Bajera et al, 2004). Fallstudier innefattar flera moment som innebär en dynamisk process som pendlar mellan de olika stegen och förändras under tiden: 1. Planering och design av arbetet 2. Empiri: datainsamling från verkligheten 3. Analys och tolkning som innefattar koppling mellan teori, empiri och slutsats 4. Bedömning och säkerställning av forskningens kvalitet 5. Kommunicera det som fallstudien har kommit fram till (Gustavsson, 2004) En studie kan vidare definieras som en fallstudie om den uppfyller fyra faktorer. Dessa faktorer är vilken typ av frågor som ställs, vilken grad av kontroll som uppnås, hur slutresultatet kan tänkas se ut och om det finns ett avgränsat system för undersökningen (Merriam, 1994). Eftersom en stor del av denna studie baseras på intervjuer med nyckelpersoner på de undersökta företagen finns det fog att kommentera valet av intervjuer som metod. Enligt boken Praktisk statistik (Svante Körner, 2005) så är det viktigt att en studie har en tydligen målsättning. Det primära blir för forskaren att samla in den information som är mest relevant för undersökningen. Den mätning som genomförs ska ske med hög noggrannhet för att undvika slumpmässiga fel i de genererade svaren. Körner betonar vikten av att konstruera intervjufrågorna så att de blir lätta att besvara. Vidare tar han upp ett antal punkter som är viktiga att tänka på för den som genomför intervjun: Fråga om en sak i sänder. Formulera frågorna på lämpligt sätt. Formuleringar som kan misstolkas måste i största möjliga mån undvikas. Intervjuaren ska undvika ledande och prestigeladdade frågor. Risken är hög att denna typ av frågor besvaras oärligt, vilket i slutändan leder till systematiska fel (Körner, 2005). I boken Intervjumetodik (Annika Lantz, 1993) beskrivs fyra former av intervjuer som kan genomföras. Dessa fyra former är Den öppna, Den riktat öppna, Den halvstrukturerade och Den strukturerade. Formen Den riktat öppna har valts för att genomföra intervjuerna i den här studien. Anledningen till det är att utgångspunkten är en modell som anger begrepp. Frågeställningen medger sedan 7

15 individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Själva upplägget av intervjun är en vid fråga belyses med frågeområden samt att respondenten fördjupar sig i det som intervjuaren finner meningsfullt. Avslutningsvis medger analysen av intervjun att flera intervjuer på samma tema visar sig delvis olika, vilket är en fördel för förståelsen av fenomenets kvaliteter (Lantz, 1993). Vidare beskriver Lantz att den den öppna intervjun och den öppet riktade karaktäriseras av att de: syftar till att förstå meningen med fenomen i relation till respondentens livsvärden, är deskriptiva, är fokuserade på bestämda temata, är öppna för flertydligheter och förändringar. Interaktionen mellan den som intervjuar och respondenten medger nyanserade svar, och att respondenten har möjlighet att med en intresserad person (intervjuaren) formulera sitt tänkande och söka nyanser och förtydliganden (Lantz, 1993). Utgångspunkten för alla former av datainsamling är att det finns ett problem som ska belysas. Det som påverkar valet av vilken typ av intervju som väljs är i vilket syfte som undersökningen genomförs. Även problemet måste vara väl definierat. De olika formerna av intervjuer som nämnts ovan ger olika typer av data. Metodvalet påverkas därför av undersökningens syfte. Forskaren måste därför tydliggöra och formulera syftet och även övertyga läsaren att problemet är intressant (Lantz, 1993). 2.2 För- och nackdelar med metodvalet Alla vetenskapliga metoder består av både för- och nackdelar. Det viktiga är att forskaren väljer en metod där fördelarna väger upp nackdelarna. Fördelarna med ett visst val av metod bygger på de skäl som forskaren har för att välja metoden, i syfte att gripa sig an med en frågeställning. Forskaren väljer således fallstudiemetoden utifrån forskningsproblemets art och utifrån de frågor som denne ställer sig (Merriam, 1994). Fallstudier innebär att forskaren studerar sammansatta sociala enheter vilka innehåller ett stort antal variabler som kan vara av betydelse för att förstå fenomenet i fråga. Metoden är förankrad i verkliga förhållanden vilket medför att fallstudier resulterar i en innehållsrik och holistisk beskrivning av företeelsen. De nackdelar som kvalitativa fallstudier dras med, är att en analys av en företeelse ofta tar lång tid och kostar mycket pengar att genomföra. Risken finns också att en avslutad fallstudie blir för lång och detaljerad för att beslutsfattare har tid att läsa den. Vidare finns risken för att läsaren av studien kan föreledas att tro att det som redogörs är en redogörelse för helheten av en situation när studien i själva verket endast utgör en del av verkligheten. Forskaren i sin tur är ofta utelämnad åt sin egen kompetens och kreativitet under det mesta av forskningsarbetet. Det ger fördelar vid insamlandet 8

16 och analyserandet av informationen, men som även ställer krav på träning i observation och intervjuande. Vidare är det brist på klara direktiv på hur forskaren ska utforma sin slutrapport (Merriam, 1994). Åsikter om det går att generalisera utifrån fallstudier eller ej, medför konsekvenser för användbarheten hos fallstudien som metod. Om de resultat som framkommer i studien inte anses generaliserbara medför det en nackdel med att använda fallstudier (Zandén, 2003). 2.3 Tillvägagångssätt Urval Urvalet i studien baseras på samtliga omvärldsbevakningsföretag som är verksamma i Sverige. Kriterierna för att omfattas av undersökningen är att företagen ska ta betalt för sina tjänster (således omfattar inte studien de företag som tillhandahåller gratistjänster) och att tjänsten består av bevakning av det anlitande företagets omvärld. På den svenska marknaden finns i dagsläget 11 företag som stämmer in på studiens urvalskrav. Sju av dessa har efter förfrågan gått med på att låta sig ingå i studien vilket medför en deltagarfrekvens på närmare 64 %. Det får anses att 64 % är en godkänd deltagarfrekvens och ger i och med det undersökningen en god tillförlitlighet. Då en explorativ undersökning genomförs finns ett antal säkerhetskontroller som kan användas för att motverka ett skevt urval. Dessa kan vara: Att öka antalet fall att undersöka, Att söka efter kontrasterande fall (extrema, negativa eller motsatta fall), Att sortera data systematiskt och komplettera med fall vilka har låg representativitet, Att göra slumpmässiga urval från den totala population som studeras (Jensen, 1995). Ovanstående säkerhetskontroller blir till stor del överflödiga och oanvändbara i den här studien eftersom urvalet är så pass begränsat så att en totalundersökning kan genomföras. Dock kan säkerhetskontrollen om kontrasterande fall med fördel tillämpas i studien eftersom tonvikten i undersökning läggs på de skillnader som finns mellan de undersökta företagen. Empirin i studien består av tre kategorier: företagen vars verksamhet består av omvärldsanalys, användare av de verktyg som omvärldsanalysföretagen tillhandahåller och föreläsare på Stockholms Universitet som forskar och undervisar om omvärldsanalys. Genom att genomföra tester av verktygen samt intervjua nyckelpersoner i dessa tre grupper ger detta studien ett gott underlag för att belysa problemområdet. 9