Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Överkalix kommun. Beslut Överkalix kommun

Transkript

1 Air en j Överkalix kommun kommun@overkalix.se efter kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Överkalix kommun, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan e-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se Telefon: , Fax:

2 1(14) Inledning genomför under 2016 en kvalitetsgranskning av skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma kvaliteten på huvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Granskningen inleddes under våren 2016 med en enkät riktad till alla skolhuvudmän i Sverige. Överkalix kommun och 27 andra huvudmän granskas under hösten Denna del av granskningen ger en djupare bild av hur kvaliteten på det systematiska arbetet med att utforma, utvärdera och förändra mottagandet av nyanlända elever ser ut hos huvudmännen. Granskningen omfattar även kvaliteten på de inledande bedömningarna av de nyanlända elevernas kunskaper. Överkalix kommun besöktes den 9 och 10 november Ansvariga inspektörer har varit utredarna Robert Östberg och Ulf Pantzare. I samband med besöket genomfördes intervjuer med ansvariga för mottagandet: politiker, förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare, elevhälsorepresentanter och studiehandledare. Inspektörerna har besökt Åkersskolan och Strandskolan som tar emot nyanlända elever. För att kunna bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå har även begärt in ett antal dokument. Bland dessa dokument som används i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Några nyanlända elever på de granskade skolorna har skriftligen gett sin bild av hur de blivit mottagna i skolan. Eleverna har skrivit på sitt modersmål eller starkaste skolspråk och har sedan översatt texterna till svenska. Elev texterna används i granskningen som en del av empirin, vid sidan av övriga intervjuer och dokument. I detta beslut redovisar iakttagelser, analyser och bedömningar. I de fall identifierat väl fungerande inslag finns dessa beskrivna och därefter följer en beskrivning av de utvecklingsområden som bedömts vara mest centrala att prioritera i huvudmannens kvalitetsarbete. När kvalitetsgranskningen i helhet är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Förhoppningen är att samtliga huvudmän som ingått i granskningen kan använda rapporten i utvecklande syfte. Den kan också fungera som ett stöd för alla huvudmän som tar emot nyanlända elever. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.

3 2(14) Sammanfattande bedömning s kvalitetsgranskning har visat att Överkalix kommuns arbete med mottagande av nyanlända elever fungerar väl i vissa avseenden men behöver utvecklas i andra. Kommunen samverkar aktivt med externa aktörer såväl lokalt som regionalt, men framförallt i Skolverkets regi nationellt. Den undervisande personalen och rektorns möjligheter till kompetensutveckling kopplat till mottagandet av de nyanlända eleverna bedömer som goda. De områden som behöver utvecklas som identifierat är främst kopplade till huvudmannens styrning av mottagandet. Exempelvis så är inte frågan om mottagandet av nyanlända elever en naturlig del av kommunens interna kvalitetsarbete, framförallt när det kommer till analys av vidtagna åtgärder, men även vad beträffar kontinuerlig utvärdering och uppföljning. Välfungerande inslag bedömer att följande inslag i Överkalix kommuns mottagande av nyanlända elever fungerar väl: Huvudmannens samverkan med olika externa aktörer är ett gott exempel. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Huvudmannens arbete med mottagandet av nyanlända elever behöver i högre utsträckning följas upp och analyseras inom ramen för det ordinarie kvalitetsarbetet. Beskrivning av huvudman och besökta verksamheter Överkalix kommun är en glesbygdskommun med 3400 innevånare som har en lång tradition av att ta emot nyanlända elever. I Överkalix kommuns finns tre grundskolenheter, två kommunala och en fristående, där 283 elever är placerade. 36 procent av dessa elever är nyanlända, varav 13 procent av dessa har tagits emot sedan den 1 december I Överkalix kommun tas eleverna emot direkt vid respektive skola. Vid Åkersskolan (årskurs f-3) börjar de nyanlända eleverna i ordinarie klass. Vid Strand-

4 3(14) skolan (årskurs 4-9) börjar de nyanlända eleverna upp till och med årskurs fem i ordinarie klass och de i årskurs sex till nio börjar i förberedelseklass. De två skolenheterna är belägna på samma geografiskt avgränsade område och har samma rektor. Vid Åkersskolan genomför specialpedagogerna de inledande bedömningarna och på Strandsskolan görs de av en centralt placerad utbildningssamordnare. s bedömningar Nedan redogör mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1) Huvudmannens styrning och organisering av mottagandet Genomför huvudmannen en uppföljning av mottagandet av nyanlända elever och ligger denna uppföljning till grund för analyser och förbättringsåtgärder av verksamheten? s bedömning bedömer att huvudmannens arbete med att ta emot de nyanlända eleverna i skolan fungerar väl och att rutinerna för skolplacering är förankrade hos personalen. Däremot så är det s bedömning att huvudmannen inte fattat beslut om några specifika mål för mottagandet av nyanlända elever. Det är vidare s bedömning att huvudmannen behöver säkerställa att mottagandet blir en del av det interna kvalitetsarbetet. Huvudmannen bör på ett mer systematiskt sätt följa upp frågor kopplade till mottagandet av nyanlända elever. Det är även s bedömning att huvudmannen på ett mer systematiskt behöver följa upp resursfrågan kopplat till mottagandet. Mottagandet i skolan De centrala tjänstemännen och rektorn vid Åkersskolan och Strandskolan berättar vid intervju, vilket också bekräftas av det skriftliga underlaget, att så fort de får kännedom om att en elev kommit till kommunen så skolplaceras de. Enligt kommunens rutiner, som framgår av det skriftliga underlaget, tas sedan de nyanlända eleverna emot en gång per månad för skolstart. Efter skolplacering, oavsett om eleven börjat på skolan eller ej, genomförs det sedan ett välkomstsamtal där eleven, vårdnadshavaren eller gode man samt utbildningssamordnaren och den mottagande läraren deltar. De centrala tjänstemännen, rektorn och den undervisande personalen vid bägge skolorna uppger vid intervjuerna att det vid detta tillfälle ges information om olika rutiner vid skolan, samt att de bland annat informerar om det fria skolvalet. Den undervisande personalen vid Åkersskolan och Strandsskolan, rektorn och de centrala tjänstemännen berättar vid intervjun, vilket även bekräftas av det

5 4(14) skriftliga underlaget, att de nyanlända eleverna upp till och med årskurs fem börjar i ordinarie klass, i princip placeras åldersadekvat. De nyanlända eleverna från årskurs 6-9 placeras i förberedelseklass. De centrala tjänstemännen och rektorn berättar vid intervjuerna att de inledande bedömningarna i steg 1 och steg 2 genomförs, såväl vid Åkersskolan som vid Strandsskolan, inom två månader. De berättar även, trots att de under våren 2016 inte kunde leva upp till lagens krav att genomföra inledande bedömningar inom två månader, att samtliga nyanlända elever som kommit från och med 1 januari 2016 är kartlagda med det nationella kartläggningsmaterialet steg 1 och steg 2. Styrning, uppföljning och analys Vid intervjuer med politikern, de centrala tjänstemännen och rektor vid Åkersskolan och Strandsskolan så berättar de att det inte finns några skriftligt beslutade mål eller en samlad rutin för mottagandet av de nyanlända eleverna. Politikern uppger vid intervjun att nämnden däremot i fortlöpande muntlig dialog framhållit vikten av ett snabbt mottagande. De centrala tjänstemännen och rektor säger att huvudmannen inte specifikt följer upp huruvida det finns tillräckligt med resurser för mottagandet av nyanlända elever, utan att detta ingår i de reguljära ekonomiska uppföljningarna som finns etablerade i kommunen. Däremot uppger såväl rektor som de centrala tjänstemännen, samt politikern att rektor deltar vid nämndens och arbetsutskottens sammanträden och rapporterar vid dessa bland annat hur arbetet med mottagandet av de nyanlända eleverna fortgår. I samband med dessa, menar rektor och politikern, att eventuella resursbrister skulle kunna signaleras. Emellertid så uppger rektor vid intervjuerna att verksamheterna i dagsläget har tillräckligt med ekonomiska resurser för att genomföra ett mottagande av god kvalitet. Däremot så framhåller samtliga grupper vid respektive intervju att de i dagsläget helt saknar, vid skolan anställda, modersmålslärare och vad beträffar studiehandledning på modersmål så är tillgången varierande. Rektorn, de centrala tjänstemännen och politikern säger att ingen fråga särskilt kopplad till mottagandet, som exempelvis de nyanlända elevernas kunskapsresultat, är föremål för kontinuerlig uppföljning eller utvärdering från huvudmannens sida. Rektorn säger att uppföljning av mottagandet av de nyanlända eleverna sker i samband med de reguljära uppföljningarna, men att det i dessa inte efterfrågas några särskilda uppgifter om mottagandet, utan att det mer vilar på rektors initiativ att framhålla det som anses relevant i frågan. Rektorn berättar vidare att i fortlöpande samtal med de centrala tjänstemännen och vid sammanträden med nämnden och arbetsutskottet har hon möjlighet att lyfta upp frågor angående mottagandet.

6 5(14) Lagstöd och allmänna råd Huvudmannen ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen 2010:800) Arbete med nyanlända elever behöver därmed, precis som all annan verksamhet, ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Det betyder att huvudmannen måste ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur arbete med nyanlända elever ska organiseras. Huvudmannen behöver också ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur elevernas kunskapsutveckling följs upp. Det ökar de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Huvudmannen behöver föra en dialog med rektorerna på de olika skolenheterna för att få kunskap om hur arbetet med nyanlända elever fungerar på enheterna. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Vidtar huvudmannen vid behov relevanta förbättringsåtgärder? s bedömning bedömer att huvudmannen vid behov sätter in förbättringsåtgärder men att dessa åtgärder inte alltid är föranledda av en analys inom ramen för det interna kvalitetsarbetet. Förbättringsåtgärderna är inte föranledda av systematiskt genomförda uppföljningar eller utvärderingar initierade av huvudmannen. bedömer att huvudmannens arbete med att ge personalen förutsättningar till kompetensutveckling relevant för mottagande av nyanlända elever är ett fungerar väl. Åtgärder för att stärka mottagandet har vidtagits Politikern, de centrala tjänstemännen och rektor berättar att ett antal åtgärder vidtagits för att stärka mottagandet av de nyanlända eleverna. De hänvisar bland annat till att den situation som rådde under den andra halvan av 2015, då det kom ett stort antal nyanlända elever under en kort tidsperiod, föranledde att kommunen för att stärka arbetet med mottagandet och skapa likvärdighet i de inledande bedömningarna anställde en utbildningssamordnare som bland annat har till uppgift att genomföra inledande bedömningar. I det skriftliga underlaget uppger även huvudmannen att den rådande situationen gav vid handen att de startade ytterligare två förberedelseklasser. De centrala tjänstemännen, rektor och politikern uppger vid intervjuerna att dessa åtgärder främst föranleddes av att hantera den uppkomna situationen och var således inte ett resultat av något huvudmannen identifierat i sitt systematiska kvalitetsarbete. I det skriftliga underlaget uppger kommunen att skoltillvaron vid denna tidpunkt "... mycket gick ut på brandkårsutryckningar".

7 6(14) Den undervisande personalen vid såväl Åkersskolan som Strandsskolan, rektor, de centrala tjänstemännen och politikern uppger att skolorna saknar modersmålslärare. I det skriftliga underlaget uppger huvudmannen att "... tillgången till modersmålslärare är lika med noll". De centrala tjänstemännen och rektor uppger att detta är en fråga de arbetar intensivt med för att åtgärda, de har vid flertal tillfällen utlyst tjänster, men de berättar att rekryteringsläget är svårt. De berättar vidare att de nu undersöker möjligheten till olika typer av fjärrundervisning för modersmålsundervisningen. Rektor och de centrala tjänstemännen berättar att tillgången till studiehandledning på modersmål är varierande, där kommunen i nuläget saknar studiehandledning på de allra flesta språk som eleverna har behov utav, såsom dari, persiska, farsi och somaliska. Emellertid har kommunen nu anställt en studiehandledare i arabiska. Kompetensutveckling och personalens insikt i relevanta föreskrifter Den undervisande personalen vid såväl Åkersskolan som vid Strandsskolan berättar vid intervjuerna att de har deltagit och just nu deltar i en rad kompetensutvecklingsinsatser med inriktning mot nyanlända elevers lärande. Bland annat har de haft utbildningar i det språkutvecklande arbetssättet. Rektor berättar att fyra lärare vid Åkersskolan och Strandskolan deltar i en utbildning anordnad av Nationellt center. Dessa kommer sedan att få i uppdrag att utbilda de övriga i personalen. De berättar vidare att, genom att de ingår i Skolverkets arbete med kommuner som tagit emot ett stort antal nyanlända elever har de även deltagit i utbildningar som erbjudits av Skolverket. Den undervisande personalen uppger även att huvudmannen initierat utvecklingsdagar kring nyanländas lärande som hållits av utbildningssamordnaren. Utöver detta berättar de att de deltagit vid en föreläsning om bedömning av nyanländas lärande i Övertorneå. Den undervisande personalen vid Åkersskolan och Strandsskolan uppger att de inte deltagit vid något utbildningstillfälle, initierat av skolan eller huvudmannen, kring föreskrifter relevanta för mottagandet av nyanlända elever. Rektor berättar vid intervjun att hon deltagit vid aktiviteter anordnade av Skolverket på området och sedan fortlöpande spridit informationen till personalen. Den undervisande personalen vid bägge skolorna uppger att de har tillräckliga insikter inom området och att de själva söker information bland annat via Skolverkets informationskanaler.

8 7(14) Lagstöd och allmänna råd Kommuner ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8a skollagen) Huvudmannen ser till att skolenheterna har förutsättningar, till exempel i form av ekonomiska och personella resurser, för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av nyanlända elever. I samband med resursfördelningen är det viktigt att huvudmannen tar hänsyn till behoven på de olika skolenheterna och eventuellt omfördelar resurserna. Ett betydelsefullt instrument för ökad likvärdighet i utbildningen är att elever ges stöd och stimulans samt att resurser fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Ibland är det inte tillräckligt att omprioritera resurserna på skolenheterna. Då kan huvudmannen behöva skjuta till extra resurser. Det kan till exempel handla om att skolenheterna får tillgång till lärare och övrig skolpersonal med adekvat kompetens så att elevens rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet kan tillgodoses. Om sådan ansvarsfördelning saknas finns det risk att kvaliteten på mottagandet istället avgörs av enskilda personers insatser. Huvudmannen ser till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Samverkar huvudmannen med externa aktörer för att säkra en god kvalitet på mottagandet av nyanlända elever? s bedömning bedömer att Överkalix kommuns arbete med att informera elever och vårdnadshavare fungerar bra. Kommunens arbete med att samverka med externa aktörer, på huvudmannanivå, är väl uppbyggt och sker med systematik. bedömer förutsättningarna till kollegialt erfarenhetsutbyte, inom skolenheterna, som väl fungerande där frågor kopplade till mottagandet av nyanlända elever avhandlas på arbetslagens möten. Samverkan med externa aktörer Politikern och de centrala tjänstemännen berättar vid intervjuerna att kring frågor som rör de nyanlända eleverna samverkar de bland annat med de andra förvaltningarna och med de asylboenden och HVB-hem där de nyanlända eleverna för tillfället bor. De för en dialog med Migrationsverket och deltar i ett antal nätverk, företrädelsevis med kommuner i Norrbottens län. Politikern, de centrala tjänstemännen och rektor uppger att deltagandet i Skolverkets projekt för de kommuner som tagit emot ett stort antal nyanlända elever har varit en mycket god arena för samverkan med andra kommuner belägna i hela landet. Rektor berättar även att hon deltar i ett skolledarnätverk där rektorer från hela länet deltar. I detta nätverk, berättar rektor, är mottagandet av nyanlända elever en ständigt aktuell fråga. Den undervisande personalen vid såväl Åkersskolan som vid Strandsskolan uppger vid intervjuerna att de, utöver deltagandet i Skolverkets projekt, inte i

9 8(14) någon större utsträckning samverkar med externa aktörer. De berättar att detta främst beror på tidsbrist. Information till elever och vårdnadshavare Vid intervjuerna med den undervisande personalen och rektor vid såväl Åkersskolan som Strandsskolan så berättar de att det sker en kontakt med de nyanlända eleverna och deras vårdnadshavare samt gode män. Detta bland annat genom utvecklingssamtal och föräldramöten. De berättar även att vårdnadshavarna och gode männen deltar vid välkomstsamtalet och att de sedan får återkoppling på vad de inledande bedömningarna visat och vilka beslut som fattats utifrån dessa vid utvecklingssamtalen. Kollegial samverkan Vid Åkersskolan och Strandsskolan berättar den undervisande personalen att kollegial samverkan kring mottagandet av de nyanlända eleverna främst sker inom de ordinarie arbetslagen och vid arbetsplatsträffar samt utbildningsdagar. De berättar vidare att mottagandet vid arbetslagsträffarna inte utgör stående punkter, men att frågor kopplade -till detta ändå alltid är aktuella. Rektor berättar att de lärare som deltagit i Nationellt centrums utbildning på olika sätt kommer att genomföra samverkansinsatser med de som inte deltog. Lagstöd och allmänna råd Hemkommunen behöver kontinuerligt föra en dialog med olika myndigheter, till exempel Migrationsverket och socialtjänsten. Det kan också vara värdefullt att föra dialog med olika organisationer som arbetar med nyanlända barn och ungdomar i kommunen. Det är även en fördel om information om kommunens skolorganisation och om vad som sker den första tiden i skolan finns översatt till de språk som nyanlända i kommunen behärskar. Barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare behöver ges en överblick över vilka utbildningsvägar som finns i det svenska utbildningssystemet och vilka krav som finns för att få ta del av de olika utbildningarna. Att lärare och övrig skolpersonal ges möjligheter till erfarenhetsutbyten mellan skolor och kollegialt lärande är viktiga delar av kompetensutvecklingen. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) 2) De inledande bedömningarnas genomförande och innehåll Genomförs de inledande bedömningarna av elevernas kunskaper på ett sätt som gynnar deras vidare utbildning? s bedömning s bedömning är att de nyanlända eleverna har en lämplig placering och får lämplig undervisning under tiden den inledande bedömningen pågår. bedömer att huvudmannens arbete med att genomföra de inledande bedömningarna av elevernas kunskaper fungerar, att

10 9(14) de inledande bedömningarna genomförs så snart som möjligt och av personal med relevant kompetens för detta. Placering under tiden de inledande bedömningarna pågår Den undervisande personalen vid Åkersskolan, rektorn och de centrala -tjänstemännen berättar vid intervju att de nyanlända eleverna direkt börjar i ordinarie klass och att de i princip placeras åldersadekvat. Detta bekräftas av det skriftliga underlaget. Rektorn och den undervisande personalen bekräftar även vid intervjuerna att det är där de är placerade under tiden då de inledande bedömningarna äger rum. Den undervisande personalen Vid Strandskolan börjar de nyanlända eleverna i årskurs 4 och 5 i ordinarieklass, i vilka de placeras åldersadekvat. Eleverna i årskurs 6-9 börjar i förberedelseklass. De inledande bedömningarna Den undervisande personalen vid bägge skolorna, rektor och de centrala tjänstemännen berättar att de under våren 2016 inte levde upp till lagens krav vad beträffar att genomföra de inledande bedömningarna inom två månader, men att de nu är i kapp och klarar av uppgiften inom två månader. Detta bekräftas av det skriftliga underlaget. De centrala tjänstemännen och rektor berättar att de för bägge skolornas nyanlända elever alltid hålls ett välkomstsamtal där eleven, vårdnadshavaren eller gode man deltar. Vid detta möte deltar även utbildningssamordnaren och mottagande lärare. Syftet med samtalet är att orientera sig om den nyanlända elevens bakgrund, såsom tidigare skolbakgrund samt styrkor och svagheter. Vid detta samtal informeras det även om olika skolrutiner. Den undervisande personalen vid Åkersskolan, rektor och de centrala tjänstemännen berättar att de inledande bedömningarna i såväl steg 1 som steg 2, från och med hösten 2016, genomförs av två specialpedagoger som gemensamt besitter kompetensen att bedöma såväl numeracitet som litteracitet. Rektor berättar att dessa deltagit i utbildningar för att genomföra inledande bedömningar som hållits av Skolverket och att de samarbetat med utbildningssamordnaren som var den som innan hösten genomförde bedömningarna. Den undervisande personalen vid Strandskolan, rektor och de centrala tjänstemännen berättar att de inledande bedömningarna i steg 1 och steg 2 genomförs av den centrale utbildningssamordnaren som är lärare i svenska som andraspråk. Enligt det skriftliga underlaget så får de nyanlända eleverna vid Strandskolan under den tvåmånaders-period som de inledande bedömningarna genomförs träffa kuratorn och de äldre eleverna får även träffa studie- och yrkesvägledaren.

11 10 (14) Den undervisande personalen vid såväl Åkersskolan som vid Strartdsskolan uppger vid intervjuerna att de inte till fullo känner till de nya rutinerna för de inledande bedömningarna, som börjat att gälla från och med hösten 2016 och att de saknar skriftliga rutiner för detta. Samtidigt vill lärarna på de bägge skolorna framhålla att utbildningssamordnaren, som genomför bedömningarna, informerat muntligt om detta. De berättar emellertid att de inte tagit del av något skriftligt underlag som beskriver rutinerna. De centrala tjänstemännen och rektor uppger att de nya rutinerna ska upprättas skriftligt och remitteras till personalen. De säger även att under den period som de nya rutinerna tilllämpats har endast två nyanlända elever bedömts. Lagstöd och allmänna råd En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Rektorn ansvarar för att bedömningar görs. En bedömning ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas. (3 kap. 12 c-d skollagen) Av Skolverkets föreskrifter om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper framgår att när en elevs kunskaper ska bedömas enligt 3 kap. 12 c skollagen ska Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och steg 2 (diarienummer 2016:428) användas som underlag för bedömningen. 1 vilken omfattning kartläggningsmaterialet steg 1 och 2 ska användas bestäms utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. (SKOLFS 2016:10) En inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper är grunden för planeringen och genomförandet av den fortsatta utbildningen. För elever i grundskolan ska en inledande bedömning ske så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet. Genom den inledande bedömningen ges nyanlända elever möjlighet att visa styrkor och svagheter. För att den nyanlända eleven ska få en lämplig placering och undervisning under den tid som hens kunskaper inledningsvis bedöms behöver huvudmannen skapa förutsättningar för rektorerna vid skolenheterna. Rektorn har ett ansvar för att lärare och övrig personal känner till och följer rutinerna för den inledande bedömningen. 1 de fall kommuner väljer att organisera verksamheten centralt på en mottagningsenhet eller motsvarande är det fortfarande den nyanlända elevens ordinarie rektor som har ansvar för eleven, även under denna begränsade tid. Huvudmannen bör säkerställa att rektorn är delaktig i och tar del av den genomförda bedömningen. Rektorn har ett ansvar oavsett om undervisningen bedrivs fysiskt i skolans lokaler eller inte. Vem som är elevens rektor behöver vara tydligt för elev och vårdnadshavare. Det är inte möjligt att under den tid som den inledande bedömningen görs placera en nyanländ elev i en särskild undervisningsgrupp utan att rektorn har fattat ett beslut om särskilt stöd genom åtgärdsprogram. Det är önskvärt att bedömningen genomförs på elevens starkaste språk. Rektorn ansvarar för att ta reda på vilket, eller vilka, språk som är elevens starkaste. Det är en fördel om lärare med ämneskunskaper gör bedömningen, eftersom det ger bättre förutsättningar för adekvata bedömningar. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016)

12 11(14) 3) De inledande bedömningarnas spridning och användning Sker samverkan för att sprida information om elevens utbildnings- och stödbehov? s bedömning s bedömning är att huvudmannens arbete med samverkan för att sprida information om elevens utbildnings- och stödbehov fungerar väl. Eventuellt behov av ytterligare utredning meddelas till rektor och information om de nyanlända eleverna förmedlas till de lärare som ska undervisa dem. Det är däremot s bedömning att huvudmannens nya rutiner för hur de inledande bedömningarna ska överlämnas till de undervisande lärarna ytterligare behöver förankras. Samverkan och spridning Rektor och den undervisande personalen vid Åkersskolan och Strandsskolan uppger att resultaten från de inledande bedömningarna i steg 1 och steg 2 lämnas över såväl muntligt som skriftligt av både utbildningssamordnaren och specialpedagogerna. Den undervisande personalen vid de bägge skolorna berättar att de nyligen tagit del av en inledande bedömning, men uppger att de inte är helt säkra på hur de nya rutinerna för överlämning av de inledande bedömningarna ifrån den som genomfört den till mottagande- och undervisande lärare är utformade. Vid intervjuer med rektor och de centrala tjänstemännen berättar de att detta kommer framgå av det rutindokument som håller på att upprättas. Information om behov av utredningar Såväl den undervisande personalen vid Åkersskolan som vid Strandsskolan samt rektor och de centrala tjänstemännen uppger vid intervjun att om de skulle framgå i samband med de inledande bedömningarna att en nyanländ elev skulle behöva utredas för särskilt stöd så anmäls detta till rektor. Det finns enligt de intervjuade grupperna emellertid ingen nyanländ elev som varit aktuell för detta. Överlämning mellan huvudmän Rektor vid Åkersskolan och Strandsskolan samt de centrala tjänstemännen berättar att de skickar med de inledande bedömningarna då en nyanländ elev byter skola. Rektor framhåller dock vid intervjun att de inte alltid får information i förväg om att elever har slutat vid skolorna. I dessa fall försöker huvudmannen, i den mån det är möjligt, att ta reda på var dessa elever flyttat för att kunna bistå med de inledande bedömningarna. Den undervisande personalen vid bägge skolorna, rektorn och de centrala tjänstemännen uppger vid intervju

13 12 (14) att de inte erhållit några inledande bedömningar för nyanlända elever som anlänt till kommunen från någon annan huvudman. Lagstöd och allmänna råd Huvudmannen bör ha rutinen för hur rektorn vid skolenheten är delaktig i och tar del av den inledande bedömningen. Oavsett om bedömningen sker vid en central mottagningsenhet eller motsvarande är det viktigt att informationen om eleven överförs från de lärare som genomför den inledande bedömningen till de som senare ska undervisa eleven. Vid övergångar behöver den avlämnande skolenheten ge relevant information till den mottagande skolenheten, som aktivt behöver ta emot och använda informationen. Annars finns risken att viktig information går förlorad. Även vid övergångar inom skolenheten behöver relevant information överföras. Väl förankrade rutiner kan vara ett stöd för att överlämna så användbar information till den mottagande skolenheten som möjligt. Lärare och övrig skolpersonal kan uppmärksamma signaler om att en nyanländ elevs behov inte kan tillgodoses genom åtgärd för nyanlända elever, t.ex. förberedelseklass eller prioriterad timplan. Eleven kan då vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta ska då, precis som för alla elever, anmälas till rektorn som behöver se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Om det finns signaler om att en nyanländ elev kan tillhöra grundsärskolans eller specialskolans målgrupp behöver detta utredas. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Används resultaten från de inledande bedömningarna i planeringen av elevernas utbildning? s bedömning bedömer att huvudmannens arbete med att använda de inledande bedömningarna fungerar väl i vissa avseenden, men behöver utvecklas i andra. Vid de skolenheter besökt har rektor fattat beslut om placering i undervisningsgrupp och årskurs. De inledande bedömningarna ligger även till grund för skolans planering av undervisning för de nyanlända eleverna. konstaterar däremot att de beslut rektor fattar om placering i årskurs, med de inledande bedömningarna som underlag, i högre utsträckning bör ta hänsyn till de individuella resultaten som bedömningarna visat. De inledande bedömningarna som underlag för rektorns beslut om placering i undervisningsgrupp och årskurs Rektor för Åkersskolan och Strandskolan uppger vid intervjun att hon tar del av de inledande bedömningarna och att de ligger till grund för beslut om placering i undervisningsgrupp och årskurs. Rektorn berättar vid intervjun att det är mycket sällsynt att någon nyanländ elev, som redan placerats åldersadekvat, utifrån de inledande bedömningarna placeras om. Rektor berättar att hon inte fattar några beslut om prioriterad timplan.

14 13(14) Den undervisande personalen och rektor vid Strandsskolan berättar vid intervjun, vilket stöds utav det skriftliga underlaget, att de nyanlända eleverna vid Strandskolan, som befinner sig i förberedelseklass, gör det helt och hållet under de två första månaderna då de inledande bedömningarna pågår. Underlaget från den inledande bedömningen i steg 1 och steg 2, tillsammans med lärarna i förberedelseklassernas iakttagelser utgör sedan grund för klassplacering och årskursplacering samt i vilka ämnen den delvisa utslussningen ska börja ske. Rektor och de centrala tjänstemännen berättar sedan att det vid Strandskolan, ges två tillfällen per termin för de nyanlända eleverna, att helt och hållet lämna förberedelseklass för att permanent övergå i ordinarie klass. Lagstöd och allmänna råd En nyanländ elev ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. Resultatet av en bedömning enligt ska beaktas vid beslut samt vid planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. (3 kap 12 e-d skollagen) Den bedömning av elevens kunskaper som inledningsvis har genomförts utgör ett underlag för hur den fortsatta undervisningen kan organiseras, planeras och genomföras. Lärarna måste anpassa all undervisning för att ge stöd och stimulans utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Det är viktigt att rektorn har rutiner för hanteringen av underlag inför beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp. Inför rektorns beslut behöver lärare och övrig skolpersonal göra en sammantagen analys av allt befintligt underlag. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall och elevens åsikt ska så långt som möjligt vägas in. Rektorn avgör hur undervisningen av nyanlända elever organiseras på lämpligaste sätt på skolenheten. Hen kan till exempel ha beslutat att en elev delvis ska få undervisning i en förberedelseklass. Vilket eller vilka ämnen, eller delar av ämnen, eleven följer med sin ordinarie undervisningsgrupp beslutar rektorn mot bakgrund av resultatet från den inledande bedömningen. Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid generellt för elever, utöver den garanterade undervisningstiden och eleverna är i så fall skyldiga att delta. Prioriterad timplan kan vara ett alternativ för de elever som skolan bedömer skulle gynnas av att under en begränsad tid få koncentrera sig särskilt på ämnet svenska som andras pråk. Den inledande och fortlöpande bedömningen av den nyanlända elevens kunskaper kan utgöra underlag för rektorns beslut om prioriterad timplan. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 16 maj 2017 skriftligen redovisa till de åtgärder som har vidtagits och de åtgärder som planeras att vidtas för att för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redovisningen bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter.

15 14 (14) Därefter ska huvudmannen senast den 16 mars 2018 skriftligt redovisa till vidtagna åtgärder samt resultat av de vidtagna åtgärderna. Redogörelser skickas till i Umeå per e-post, skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr :6586) i de handlingar som sänds in. På s vägnar --067k161-e( re/k_ Elisabeth Ahlgren Enhetschef Robert Östberg Utredare/Föredragande