Beslut. efter kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Jönköpings kommun

Transkript

1 Jönköpings kommun infoäönkoping.se efter kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(21) Inledning Skolinspektionen genomför under 2016 en kvalitetsgranskning av skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma kvaliteten på huvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Granskningen inleddes under våren 2016 med en enkät riktad till alla skolhuvudmän i Sverige. Jönköpings kommun och 27 andra huvudmän granskas under hösten Denna del av granskningen ger en djupare bild av hur kvaliteten på det systematiska arbetet med att utforma, utvärdera och förändra mottagandet av nyanlända elever ser ut hos huvudmännen. Granskningen omfattar även kvaliteten på de inledande bedömningarna av de nyanlända elevernas kunskaper. Jönköpings kommun besöktes den oktober samt den oktober Ansvariga inspektörer har enhetschef Maria Kärrman och utredare Åsa Kilden varit. I samband med besöket genomfördes intervjuer med ansvariga för mottagandet; politiker, förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare, elevhälsorepresentanter, studiehandledare. Inspektörerna har besökt 4 enheter som tar emot nyanlända elever: Mottagningsskolan, Råslättskolan, Rosenlundsskolan samt Junedalsskolan. För att kunna bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå har Skolinspektionen även begärt in ett antal dokument. Bland annat dokument som används i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Några nyanlända elever på de granskade skolorna har skriftligen gett sin bild av hur de blivit mottagna i skolan. Eleverna har skrivit på sitt modersmål eller starkaste skolspråk och Skolinspektionen har sedan översatt texterna till svenska. Elevtexterna används i granskningen som en del av empirin till den övergripande kvalitetsgranskningsrapporten, vid sidan av övriga intervjuer och dokument. I detta beslut redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. I de fall Skolinspektionen identifierat väl fungerande inslag finns dessa beskrivna och därefter följer en beskrivning av de utvecklingsområden som bedömts vara mest centrala att prioritera i huvudmannens kvalitetsarbete. När kvalitetsgranskningen i sin helhet är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Förhoppningen är att samtliga huvudmän som ingått i granskningen kan använda rapporten i utvecklande syfte. Den kan också fungera som ett stöd för alla huvudmän som tar emot nyanlända elever. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.

3 13eslut 2(21) Sammanfattande bedömning Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att inledande bedömningar av nyanlända elevernas kunskaper genomförs med god kvalitet i Jönköpings kommun. De inledande bedömningarna sprids och används för att planera undervisningen. Granskningen visar även att Jönköpings kommuns styrning och organisering av mottagandet är av god kvalitet. Resultat och resursfördelning följs upp och utvärderas systematiskt inom ramen för huvudmannens ordinarie kvalitetsarbete. Uppföljning och analys åtföljs av relevanta förbättringsåtgärder i syfte att höja kvaliteten på mottagandet. Bland annat har åtgärder för att förändra organisation, resursfördelning och för att höja personalens kompetens inom området nyanländas lärande vidtagits. Jönköpings kommun samverkar även med externa aktörer för att säkra en god kvalitet på mottagandet av nyanlända elever. Granskningen visar även att organiseringen av mottagandet av nyanlända elever behöver utvecklas ur en aspekt. Allt mottagande i Jönköping sker vid en skolenhet, benämnd Mottagningsskolan, som är öppen endast för nyanlända elever. Frågan om huruvida organiseringen av Mottagningsskolans verksamhet är förenlig med författningarnas krav bedöms inte inom ramen för denna kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen visar dock att organiseringen innebär ett mottagande med en tillfällig och kortvarig placering samt en senare integration med övriga elever vid skolenheter som inte enbart är riktade till nyanlända elever. Samtliga nyanlända elever placeras på skolenheten Mottagningsskolan, utan att ges möjlighet att fritt få välja skola. Det är därmed viktigt att Jönköpings kommun höjer kvaliteten på mottagandet genom att se till att nyanlända elever, precis som alla andra elever, tas emot i skolväsendet på så sätt att de får en skolplacering med avsikt att vara långsiktig och där rektorn tar ansvar för såväl de inledande bedömningarnas genomförande som för de beslut som senare fattas utifrån dessa bedömningar samt där vårdnadshavare och elever ges möjlighet att fritt välja skola. Väl fungerande inslag och goda exempel Skolinspektionen bedömer att följande inslag i Jönköpings kommuns mottagande av nyanlända elever är goda exempel för andra huvudmän: Huvudmannens uppföljning av mottagandet av nyanlända elever ligger till grund för analyser och förbättringsåtgärder av verksamheten. Personalen vid skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling mot nyanlända elevers lärande genom huvudmannens plan för kompetensutveckling.

4 3 (21) Huvudmannens samverkar med externa aktörer och ser till att erfarenhetsutbyten och kollegialt lärande sker mellan skolor inom den egna organisationen. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Huvudmannen behöver utveckla arbetet med att ta emot nyanlända elever inom skolväsendet på så sätt att de får en skolplacering med avsikt att vara långsiktig och där rektorn tar ansvar för såväl de inledande bedömningarnas genomförande som för de beslut som senare fattas utifrån dessa bedömningar samt där vårdnadshavare och elever ges möjlighet att fritt välja skola. Beskrivning av huvudman och besökta verksamheter Jönköpings kommun har ca invånare och betecknas som en större stad i Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. 53 grundskolenheter bedrivs med kommunen som huvudman. I maj 2016 är cirka 4 procent av huvudmannens grundskolelever nyanlända. Mottagningsskolan /-9 är placerad i centrala Jönköping och verksamheten startade under våren Verksamheten drivs av en rektor. Sedan augusti 2016 kommer samtliga nyanlända elever till Mottagningsskolan där de skrivs in som elever. De nyanlända eleverna tillhör Mottagningsskolan tills de har fått en skolplacering vid en annan skolenhet eller tills deras inledande bedömningar med Skolverkets kartläggningsmaterial i steg 1 och 2 är klara. Då skrivs eleverna över till en annan skolenhet och en överlämning sker. Råslättsskolan är en skola för elever i årskurserna F-6. Skolan har cirka 460 elever var av cirka 9 procent är nyanlända. Nyanlända elever i årskurserna 3-6 tas emot vid skolan i en förberedelseklass. Nyanlända elever i årskurserna F-2 placeras direkt i ordinarie undervisningsgrupp när de tas emot vid skolan. Rosenlundsskolan 7-9 har cirka 385 elever varav cirka 12 procent räknas som nyanlända. Skolan anordnar förberedelseklass och så kallad alfabetiseringsgrupp. Tidigare togs samtliga nyanlända elever i Jönköpings kommun emot vid Rosenlundsskolan där även de inledande bedömningarna gjordes. Från hösten 2016 sker istället mottagandet vid Mottagningsskolan. Junedalsskolan är en skola för elever i årskurserna 7-9. Cirka 780 elever läser vid Junedalsskolan och av dessa är cirka 5 procent nyanlända. Skolan anordnar mottagande för nyanlända elever i en förberedelseklass.

5 4 (21) Skolinspektionens bedömningar Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1) Huvudmannens styrning och organisering av mottagandet Genomför huvudmannen en uppföljning av mottagandet av nyanlända elever och ligger denna uppföljning till grund för analyser och förbättringsåtgärder av verksamheten? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Jönköpings kommuns arbete med att följa upp och analysera mottagandet av nyanlända elever är av mycket god kvalitet. Huvudmannen har en långsiktig plan för mottagandet och uppföljning och analys av mottagandet av nyanlända elever ingår i huvudmannens ordinarie kvalitetsarbete. Huvudmannens planering för mottagandet av nyanlända elever är väl känd av rektorer och personal på skolenheterna. Av Skolinspektionens granskning framgår att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan huvudman och rektorer och att huvudmannens utvärdering och analys av enheternas mottagande av nyanlända elever utgår från de nationella målen. Skolinspektionen bedömer att Jönköpings kommuns arbete med att skyndsamt ta emot nyanlända elever i skolväsendet är av lägre kvalitet. Skolinspektionen gör denna bedömning eftersom huvudmannens organisering av Mottagningsskolan (se Beskrivning av huvudman och besökta verksamheter) innebär att samtliga nyanlända elever placeras på denna skolenhet, utan att elever och vårdnadshavare ges möjlighet att fritt välja skola. Vidare visar utredningen att skolplaceringen av de nyanlända eleverna på Mottagningsskolan i samtliga fall är tillfällig och kortvarig eftersom samtliga elever, i samband med att de inledande bedömningarna är genomförda, får en ny skolplacering. Nyanlända elever behöver tas emot i skolväsendet på så sätt att de får en skolplacering med avsikt att vara långsiktig, där rektorn såväl tar ansvar för de inledande bedömningarnas genomförande som för de beslut som senare fattas utifrån dessa bedömningar och där vårdnadshavare och elever ges möjlighet att fritt välja skola. Mottagandet i skolväsendet Personalen vid Mottagningsskolan uppger att nyanlända elever skrivs in vid skolan cirka 1-2 veckor efter det att man fått kännedom om att eleven finns i kommunen. De nyanlända eleverna befinner sig sedan på Mottagningsskolan i cirka 3-8 veckor innan de skrivs över till sin permanenta skolplacering.

6 B lut 5(21) Rektorn för Mottagningsskolan uppger vid intervju att under våren 2016 var det många nyanlända, och främst ensamkommande, elever i Jönköping som var hemma länge innan de kom till skolan. Utbildningsdirektören uppger vid intervju att förvaltningens månadsvisa uppföljning visar att huvudmannen tar emot nyanlända elever enligt den planering som man har satt upp, att organisationen fungerar som tänkt och att kommunens samarbetsorgan för barn och unga (SBU), ledd av ett kommunalråd, har underlättat kontakter mellan kommunens olika förvaltningar samt med Region Jönköpings län och Migrationsverket. Vidare skapades också en förvaltningsövergripande arbetsgrupp där utbildningsförvaltningens samordnare ingick. Samverkan med fokus på nyanlända elevers mottagande i skolan är något som Jönköpings kommun intensifierade när behov förelåg, säger utbildningsdirektören. Ansvariga politiker uppger vid intervju att det under hösten 2015 var en utmaning att ta emot alla nyanlända elever som kom till kommunen på kort tid, men att man genom tät samverkan, snabba beslutsvägar och senare genom månadsvisa uppföljningar har kunnat lösa mottagandet på ett bra sätt. Huvudmannens utvärdering av resursfördelningen Personalen vid Mottagningsskolan beskriver att information om verksamheten går via rektorn till ansvariga på förvaltningen. Förvaltningens samordnare uppger att han sammanfattat verksamheten från föregående läsår. Personalen vid Råslättsskolan uppger vid intervju att man signalerar till rektorn om vilka resurser som behövs för att ta emot de nyanlända eleverna på ett bra sätt. Personalen säger också att de inte riktigt vet hur rektorn sedan går vidare med uppgifterna. De resurser som personalen har signalerat behövs handlar om kompetensutveckling för all personal som möter de nyanlända eleverna, samt att elever i årskurs F-2 inte får den studiehandledning på modersmålet som de behöver. Rektorn för Råslättskolan uppger vid intervju att det finns ett behov av studiehandledning för eleverna i F-2 och att de har rätt till denna handledning. Om behovet inte har tillgodosetts beror det en administrativ miss, då skolan inte har rapporterat till huvudmannen som tänkt, säger rektorn. Personal och rektorer vid Rosenlundsskolan och Junedalsskolan uppger vid intervju att förvaltningen tar reda på vilka resurser som behövs och att detta diskuteras i rektorsnätverket som lyfter frågan till förvaltningen. Ett exempel är att personalen vid Junedalsskolan har signalerat till rektorn att många ensarnkommande nyanlända behöver mer specialpedagogiskt stöd och mer stöd av elevhälsan än det stöd som de får i nuläget. Detta har diskuterats i en specialpedagoggrupp och sedan lyfts i rektorsnätverket.

7 6(21) Förvaltningens kvalitetscontroller uppger vid intervju, att verksamhetscheferna för de olika enheterna skriftligen dokumenterar vilka behov som finns och även att han själv, som ett led i huvudmannens kvalitetsarbete, har frågat samtliga rektorer vid grundskolenheterna vad de behöver för att kunna bedriva kvalitetsarbete vid skolorna. Utbildningsdirektören uppger vid intervju att förvaltningen varje månad rapporterar om verksamhet och resurser i nämnderna. Ansvariga politiker bekräftar detta vid intervju. Varje månad rapporterar samordnaren om vilka resurser som behövs för mottagandet och undervisningen av nyanlända elever. En sak som utvärderingen visat är att kommunen behöver kompetensutveckla personalen för att bättre möta de nyanlända elevernas behov, säger politikerna vid intervjun. Planeringen för hur mottagandet av nyanlända elever ska organiseras Skolinspektionen har tagit del av flera dokument som visar huvudmannens långsiktiga planering för hur mottagandet av nyanlända elever ska ske i Jönköpings kommun. Bland annat planeringen av resursfördelning utifrån hur de nyanlända elevernas mottagande och fortsatta undervisning ska organiseras och finansieras på olika sätt; genom samordnare, sommarskola, stödteam för elevhälsa och handledning, extra organisation för nyanlända elever inom modersmålsenheten och Mottagningsskolan samt genom särskild organisation när eleverna tas emot vid skolenheterna. Förvaltningens samordnare och chefen för modersmålsenheten uppger vid intervju att kommunen inför 2016 har omarbetat sin långsiktiga planering för mottagandet av nyanlända elever. Detta innebär att man från och med 2016 har ett organiserat ett samlat mottagande vid Mottagningsskolan. Samordnaren och chefen för modersmålsundervisningen beskriver att ansvarsfördelningen mellan förvaltning och rektorer är tydlig för alla. Rektorn för Mottagningsskolan uppger vid intervju att det finns en långsiktig planering för hur både elevhälsan ska organiseras för de nyanlända eleverna och för hur Mottagningskolans verksamhet ska organiseras och bibehållas även om färre nyanlända elever kommer till kommunen. Enligt planeringen är det vissa skolenheter som tar emot nyanlända elever som behöver undervisning i förberedelseklass i årskurserna 3-9. En av skolorna, Rosenlundsskolan, anordnar undervisning för elever som har behov av alfabetisering. För nyanlända elever i årskurserna 1-2 finns inga förberedelseklasser. Dessa elever ska enligt huvudmannens planering tas emot direkt i ordinarie undervisningsgrupp och där ges stöd i undervisningen genom studiehandledning på modersmålet. Att planeringen ser ut på det här sättet framgår av de dokument som Skolinspektionen har tagit del av, samt bekräftas av samtliga intervjugrupper.

8 7(21) Vid intervju säger rektorn för Rosenlundsskolan 7-9, att roll- och ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor är tydlig i det att huvudmannen ger förutsättningar medan hon ser till att allt fungerar på plats. Rektorn och personalen vid Råslättskolan säger att man vid skolenheten följer den plan som huvudmannen satt upp, vilket innebär att man hänvisar de elever som söker sig direkt till Råslättskolan till Mottagningsskolan. Personalen vid Råslättsskolan uttrycker en oro för att elevens behov inte hamnar i fokus då den första tiden vid Mottagningsskolan innebär många nya kontakter och långa bussresor. Huvudmannens uppföljning och analys Rektorn för Mottagningsskolan uppger vid intervju att förvaltningens samordnare regelbundet följer upp flödet av elever som kommer och som lämnar Mottagningsskolans verksamhet. Han menar dock att det skulle behövas en uppföljning även vad det gäller hur de inledande bedömningarna, som gjorts vid Mottagningsskolan, används vid skolenheterna där de nyanlända eleverna placerats. Rektorn för Råslättsskolan uppger vid intervju att huvudmannen begärt in uppgifter om elevantal men inte så mycket på resultatnivå för skolans elever i årskurserna F-6. Rektorerna för Rosenlundsskolan 7-9 och Junedalsskolan 7-9 uppger vid intervjuer att huvudmannen följer upp hur skolorna arbetar med värdegrundsarbetet och hur de nyanlända elevernas resultat ser ut och utvecklas. Förvaltningens samordnare och chefen för modersmålsenheten uppger att huvudmannen följer stödteamets resurser i förhållande till de nyanlända elevernas mående. De får in signaler genom samtal med rektorerna och de menar att det är nya frågor som behöver aktualiseras i den nya modellen med ett samlat mottagande. Samordnaren uppger även vid intervju att huvudmannen i det ordinarie kvalitetsarbetet försöker följa upp andra mål för de nyanlända eleverna än bara betyg, nationella prov och enkätsvar. Detta är något som diskuteras och utvecklas inom ramen för det ordinarie kvalitetsarbetet, vilket bekräftas vid intervju med förvaltningens kvalitetscontroller samt vid intervjuer med utbildningsdirektören och ansvariga politiker. Politikerna uppger att arbete pågår med att utveckla uppföljningen så att man kan mäta progression även för de elever som inte får betyg. Ansvariga politiker beskriver även vid intervju att resultatuppföljning redovisas för olika elevgrupper, bland annat för nyanlända elever. Nu under hösten 2016 följer man även upp resultaten från de olika förberedelseklasserna, säger politikerna.

9 8(21) Lagstöd och allmänna råd Huvudmannen ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. (4 kap. 3 och 5 55 skollagen 2010:800) Arbete med nyanlända elever behöver därmed, precis som all annan verksamhet, ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Det betyder att huvudmannen måste ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur arbete med nyanlända elever ska organiseras. Huvudmannen behöver också ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur elevernas kunskapsutveckling följs upp. Det ökar de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Huvudmannen behöver föra en dialog med rektorerna på de olika skolenheterna för att få kunskap om hur arbetet med nyanlända elever fungerar på enheterna. (Ur SkolF 4 kap la 5 samt Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Vidtar huvudmannen vid behov relevanta förbättringsåtgärder? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Jönköpings kommuns arbete med att vid behov vidta relevanta förbättringsåtgärder för att utveckla mottagandet av nyanlända elever är av god kvalitet. Visserligen har huvudmannens organisation i Mottagningsskolan inneburit att eleverna inte skyndsamt tas emot i skolan på ett sätt som innebär att de integreras med övriga elever (se föregående bedömning) men granskningen visar ändå att huvudmannens förbättringsåtgärder och riktade resursfördelning är adekvata i förhållande till de behov som har identifierats genom analys. Huvudmannens arbete med att se till att personalen vid skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling mot nyanlända elevers lärande är av mycket god kvalitet enligt Skolinspektionens bedömning. Huvudmannen redovisar en omfattande plan för kompetensutveckling och rektorer och personal bekräftar vid granskningsbesöken att många har tagit och tar del av dessa utbildningsinsatser. Resursfördelning efter analys Förvaltningens samordnare uppger att det inte varit några problem att få de resurser som behövs för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av nyanlända elever. Utbildningsdirektören och ansvariga politiker uppger vid intervjuer att analysen av resursfördelningen har inneburit att man har avsatt medel i en särskild fond för att säkra att pengarna verkligen går till de resurser som behövs för just de nyanlända eleverna.

10 bes 1 ui 9(21) Åtgärder för att utveckla hur mottagandet av nyanlända elever organiseras Ansvariga politiker, utbildningsdirektören, samordnaren och chefen för modersmålenheten uppger alla vid intervjuer att organiseringen i Mottagningsskolan och ett samlat mottagande är den främsta åtgärd som huvudmannen vidtagit för att utveckla mottagandet av nyanlända elever. Huvudmannens långsiktiga planering och resursfördelningen är också åtgärder för att utveckla hur mottagandet av nyanlända elever organiseras uppger ansvariga politiker och utbildningsdirektören. Till exempel att olika typer av förberedelseklasser erbjuds vid olika skolenheter. Samordnaren och rektorn för Rosenlundsskolan 7-9 uppger att Jönköpings kommun även tidigare tagit emot nyanlända elever vid några få skolenheter, bland annat vid Rosenlundsskolan. De nyanlända eleverna ville då ofta fortsätta sin utbildning vid de skolor där de först tagits emot. Detta ledde till klagomål från föräldrar till barn på de skolor där många nyanlända elever fanns. Ett samlat mottagande vid Mottagningsskolan, som inte är knuten till någon annan skolenhet, är en åtgärd för att sprida de nyanlända eleverna till olika skolor och här börjar man se resultat säger huvudmannens samordnare och chefen för modersmålsenheten vid intervju. Åtgärder för personalens kompetens och förhållningssätt Rektorn för Mottagningsskolan uppger att personalen har gått igenom kartläggningsmaterial och Skolverkets webbaserade utbildningar. Personal och rektorn vid Råslättsskolan beskriver vid intervju att personal deltar i kompetensutveckling genom högskolekurser i språkutvecklande arbetssätt samt att förvaltningen initierat ett professionsprogram som bland annat innehåller kurser om undervisning för nyanlända elever. Råslättsskolans personal lyfter fram vid intervju att alla som arbetar med de nyanlända eleverna inte tar del av erfarenheterna och kompetensutvecklingsinsatserna och att det finns ett behov av att kompetensen sprids ytterligare. Personalen och rektorn vid Rosenlundsskolan 7-9 beskriver vid intervjuer att all personal vid skolan har fått kompetensutveckling i ett språkutvecklande arbetssätt. Lärarna som arbetar i förberedelseklassen har dessutom fått en specifik utbildning säger rektorn för Rosenlundsskolan 7-9. Rektorn vid Junedalsskolan säger att huvudmannen har satsat extra på högskolekurser och att det är ett erbjudande, inget tvingande, för personalen att fortbilda sig i till exempel svenska som andraspråk. Rektorn säger att det kan finnas ett behov av att diskutera förhållningssätt gentemot nyanlända elever och betygssättning och att detta är ett arbete som pågår.

11 kr-slu 10 (21) Ansvariga politiker uppger vid intervju att det i Jönköpings kommun finns ett professionsprogram med satsningar på svenska som andraspråk i samarbete med högskolan. Det finns en strategisk plan för hur detta ska ske gentemot behoven av kompetensutveckling i mottagande och undervisning av nyanlända elever, säger utbildningsdirektören vid intervju. Skolinspektionen har tagit del av förvaltningens strategiska plan för att möta olika behov av kompetensutveckling inom området nyanländas lärande, av denna framgår en omfattande och långsiktig satsning på personalens kompetensutveckling. Lagstöd och allmänna råd Kommuner ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8a skollagen) Huvudmannen ser till att skolenheterna har förutsättningar, till exempel i form av ekonomiska och personella resurser, för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av nyanlända elever. I samband med resursfördelningen är det viktigt att huvudmannen tar hänsyn till behoven på de olika skolenheterna och eventuellt omfördelar resurserna. Ett betydelsefullt instrument för ökad likvärdighet i utbildningen är att elever ges stöd och stimulans samt att resurser fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Ibland är det inte tillräckligt att omprioritera resurserna på skolenheterna. Då kan huvudmannen behöva skjuta till extra resurser. Det kan till exempel handla om att skolenheterna får tillgång till lärare och övrig skolpersonal med adekvat kompetens så att elevens rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet kan tillgodoses. Om sådan ansvarsfördelning saknas finns det risk att kvaliteten på mottagandet istället avgörs av enskilda personers insatser. Huvudmannen ser till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Samverkar huvudmannen med externa aktörer för att säkra en god kvalitet på mottagandet av nyanlända elever? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannen bedriver ett gott arbete med att samverka med externa aktörer i syfte att nyanlända elever kommer i kontakt med skolväsendet och i syfte att höja kvaliteten på mottagandet av nyanlända elever. Granskningen visar att samverkan sker i hela styrkedjan från politiker och förvaltningspersonal till rektorer, lärare och personal som möter de nyanlända eleverna i skolsituationen. Det finns dock personal som undervisar elever i årskurserna F-2 och som, trots behov, inte deltar i samverkan för erfarenhetsutbyten kring nyanlända elever. Skolinspektionen bedömer att den information om skolan, om utbildningsvägar och om hur det går för eleven, som de besökta skolenheterna ger till de nyanlända eleverna och deras vårdnadshavare är av god kvalitet.

12 11(21) Rektorer och personal ger flera exempel på hur information, regelbundet och vid behov, ges till såväl elever som vårdnadshavare, gode män och boenden. Dock vill Skolinspektionen lyfta fram att det är viktigt att informationen om det fria skolvalet ges på ett sätt som gör att elever och vårdnadshavare kan tillämpa ett reellt val. Detta gäller redan från det att eleverna tas emot inom skolväsendet. Rektorn för Mottagningsskolan och personal och rektorer vid en av de besökta skolorna beskriver att informationen om det fria skolvalet inte är så tydlig som huvudmannens planering föreskriver. Ett samlat mottagande vid Mottagningsskolan innebär också att det fria skolvalet för en tid sätts åt sidan för de nyanlända eleverna. Samverkan med externa aktörer för att säkerställa att nyanlända så snart som möjligt kommer i kontakt med skolväsendet Kommunens samordnare uppger att hans uppdrag innefattar samverkan i hela kommunen och att det finns en samverkan mellan lärare och andra som kommer i kontakt med de nyanlända eleverna, till exempel boendepersonal. Detta är viktigt för ett helhetsansvar för mottagandet menar samordnaren. Han beskriver även att det politiskt beslutats att tillsätta en arbetsgrupp för samverkan mellan olika myndigheter och förvaltningar inom den egna kommunen. På kort skikt, när det kom många nyanlända till Jönköping träffades arbetsgruppen två gånger i veckan men på lång sikt ska det ske några gånger per termin. Utbildningsdirektören uppger vid intervju att förvaltningens samverkansgrupp har underlättat kontakter med region- och länsstyrelsen. Samverkan med fokus på nyanlända elevers mottagande i skolan är något som i Jönköpings kommun har intensifierats när det fanns behov av det, säger utbildningsdirektören. Information till vårdnadshavare och elever Personal och rektorn vid Mottagningsskolan uppger vid intervjuer att nyanlända elever och deras vårdnadshavare informeras om det svenska skolsystemet och att de får ta del av Skolverkets skriftliga material på olika språk i samband med att de skrivs in vid Mottagningsskolan. Studie- och yrkesvägledare (SYV) vid Mottagningsskolan informerar elever i årskurs 8 och 9 om gymnasieval och betyg. Tanken är att Mottagningsskolan också ska erbjuda föräldraträffar men dessa har inte kommit igång vid Skolinspektionens granskningsbesök, säger personalen vid intervju. Rektorn för Mottagningsskolan uppger att vårdnadshavare och elever informeras om kommunens förberedelseklasser och att eleven har rätt till en placering vid en skola. Det fria skolvalet informeras nyanlända elever och deras vårdnadshavare om när det efterfrågas, detta sker inte per automatik säger rektorn för Mottagningskolan.

13 12 (21) Samordnaren och chefen för modersmålsenheten uppger vid intervju att elever och vårdnadshavare informeras om det fria skolvalet när de är på Mottagningsskolan och att eleverna efter mottagningen kan få hjälp med att välja någon av de friskolor som finns i kommunen. Rektorn för Råslättsskolan uppger vid intervju att det händer att nyanlända elever och vårdnadshavare som bor i skolans upptagningsområde, kommer direkt till Råslättsskolan och vill börja där. Då informeras de om att eleverna istället ska skrivas in vid Mottagningsskolan. Personal vid Råslättsskolan uppger att de nyanlända elevernas föräldrar inte brukar ifrågasätta detta, men att de heller inte tror att någon som är ny i landet och inte kan språket har kunskap att ifrågasätta eller välja. "Man är ny och man tänker nog att det är såhär det ska vara." Personalen säger att de inte känner till vilken information eleverna och vårdnadshavarna får vid Mottagningsskolan men att de själva ordnar föräldramöten och samtal med tolk för nyanlända elever och deras vårdnadshavare. Personal och rektorer vid Rosenlundsskolan 7-9 och Junedalsskolan uppger att de informerar nyanlända elever, deras föräldrar, vårdnadshavare, gode män och boenden genom behovsstyrda samtal med tolk, genom utvecklingssamtal, SYVinformation samt föräldramöten. Samverkan kring erfarenhetsutbyten Utbildningsdirektören och ansvariga politiker uppger att förvaltningen samverkar med högskolan genom storgruppsföreläsningar och genom det professionsprogram man har i kommunen. De ansvariga politikerna uppger vidare att de utbyter erfarenheter kring mottagandet av nyanlända genom det 16-kommunersnätverk som Jönköpings kommun ingår i och som lyfter aktuella frågor två gånger om året. Huvudmannen samverkar också med grannkommunerna genom en sammanslutning i Jönköpings län. Rektorerna vid de besökta skolenheterna beskriver vid intervjuerna samverkan med bland annat socialtjänsten, gode män, HVB-hem, familjehem, barn- och ungdomshälsan, närpolis och Kulturskolan. Personalen vid Mottagningsskolan beskriver att stödteamet för nyanlända, initierat av huvudmannen, bjuder in till nätverksträffar för samtliga pedagoger som arbetar i förberedelseklasser i Jönköpings skolor, såväl kommunala som fristående. Elevhälsopersonal från Mottagningsskolan har presenterat sig vid andra skolor. Råslättsskolans personal ger flera exempel på hur kunskaper om nyanlända elevers behov, om föreskrifter och arbetssätt sprids bland personalen på skolan och mellan skolor och elevhälsa i kommunen genom olika nätverk initierade av huvudmannen.

14 Fkg3ltfi: 13 (21) Dock uppger personalen vid intervju att de lärare som undervisar nyanlända elever i årskurserna F-2 inte deltar i nätverksträffarna för erfarenhetsutbyten, något som de ser ett behov av att göra. Personalen och rektorn vid Rosenlundsskolan 7-9 beskriver vid intervjuer en regelbunden samverkan både inom och utom den egna skolenheten för erfarenhetsutbyten och kollegialt lärande om nyanlända elever. Personalen vid Junedalsskolan uppger vid intervju att de har fått information om Mottagningsskolans verksamhet, och att lärarna som arbetar i skolans förberedelseklass ingår i nätverket som huvudmannen för erfarenhetsutbyten kring nyanlända elevers utbildning. Lagstöd och allmänna råd Hemkommunen behöver kontinuerligt föra en dialog med olika myndigheter, till exempel Migrationsverket och socialtjänsten. Det kan också vara värdefullt att föra dialog med olika organisationer som arbetar med nyanlända barn och ungdomar i kommunen. Det är riven en fördel om information om kommunens skolorganisation och om vad som sker den första tiden i skolan finns översatt till de språk som nyanlända i kommunen behärskar. Barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare behöver ges en överblick över vilka utbildningsvägar som finns i det svenska utbildningssystemet och vilka krav som finns för att få ta del av de olika utbildningarna. Att lärare och övrig skolpersonal ges möjligheter till erfarenhetsutbyten mellan skolor och kollegialt lärande är viktiga delar av kompetensutvecklingen. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) 2. De inledande bedömningarnas genomförande och innehåll Genomförs de inledande bedömningarna av elevernas kunskaper på ett sätt som gynnar deras vidare utbildning? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att de inledande bedömningarnas genomförande och innehåll är av god kvalitet. Huvudmannen har skapat förutsättningar för att de nyanlända eleverna möts av en stödjande skolmiljö och att de ges en lämplig undervisning under tiden som de inledande bedömningarna med Skolverkets material i steg 1 och 2 pågår. Organisationen i Mottagningsskolan innebär visserligen att elevernas reella skolplacering fördröjs, men samtidigt genomförs bedömningarna så snart som möjligt och senast inom två månader. De inledande bedömningarna genomförs av personal med god kompetens och elevhälsans kompetenser används vid behov. Bedömningar av de nyanlända elevernas ämneskunskaper görs vid skolenheterna, med olika typer av bedömningsmaterial.

15 14 (21) Placering och undervisning under tiden som de inledande bedömningarna genomförs Från augusti 2016 görs samtliga inledande bedömningar av nyanlända elever i Jönköpings kommun vid Mottagningsskolan. Mottagningsskolans personal beskriver att eleverna placeras i en undervisningsgrupp efter sin ålder och att de sedan ges en tematisk undervisning som innehåller grunderna i svenska som andraspråk, matematik, NO, SO, bild samt samhällsinformation. SYV och kurator ger viss information till eleverna under tiden som de deltar i undervisningen vid Mottagningsskolan. Ett stödteam med elevhälsopersonal finns att tillgå. Det finns inga särskilda undervisningsgrupper vid Mottagningsskolan, säger rektorn och beskriver vidare att eleverna vet om att de är på Mottagningsskolan tillfälligt. De flesta elever väntar på att få börja i sin riktiga skola, men en och annan vill vara kvar på Mottagningsskolan berättar rektorn. Tiden inom vilken de inledande bedömningarna genomförs Personalen vid Mottagningsskolan uppger att de nyanlända eleverna stannar i verksamheten mellan 3-8 veckor, att de börjar i sin ordinarie skola så snart bedömningarna är klara och eleven har fått en ordinarie skolplacering. Personalen och rektorn för Mottagningsskolan beskriver vid intervjuerna rutin och tillvägagångssätt för hur de inledande bedömningarna ska genomföras och dokumenteras. Personalen vid Råslättsskolan uppger att ett centralt mottagande kan vara en tidsvinst då en samlad kompetens snabbare genomför de inledande bedömningarna. De inledande bedömningarnas kvalitet och personalens kompetens Samtliga intervjugrupper som Skolinspektionen talar med vid granskningsbesöken känner till att personalen vid Mottagningsskolan genomför inledande bedömningar av de nyanlända elevernas kunskaper och att man då använder sig av Skolverkets kartläggningsmaterial i steg 1 och 2. Personalen vid Mottagningsskolan uppger vid intervju, att lärare med utbildning i svenska som andraspråk och matematik genomför de inledande bedömningarna tillsammans med modersmålslärare eller studiehandledare. Vid behov medverkar även specialpedagog. Resultaten av de inledande bedömningarna dokumenteras i en profil, uppger personalen vid Mottagningsskolan. I profilen görs anteckningar om eleven har läst flera ämnen, men personalen vid Mottagningsskolan säger att de inte gör några ämnesbedömningar. Om de nyanlända eleverna är analfabeter fokuserar personalen extra mycket på elevens styrkor och förmågor samt tidigare erfarenheter av till exempel yrkesarbete. Rektorn för Mottagningsskolan uppger att han inte vet vad huvudmannen har för tanke kring ämnesbedömningar i steg 3.

16 15 (21) Personalen vid Råslättsskolan uppger vid intervju att man inte gör några ämnesbedömningar av de nyanlända elevernas kunskaper med hjälp av Skolverkets kartläggningsmaterial i steg 3, men att man använder annat bedömningsmaterial för fortsatta bedömningar. Personalen vid Rosenlundsskolan 7-9 beskriver att de gör bedömningar av de nyanlända elevernas kunskaper i olika ämnen men att man inte använder sig av Skolverkets material, utan av eget material och i något ämne ett material från Linköping. Det finns inga särskilda riktlinjer från huvudmannen att det ska genomföras inledande bedömningar enligt Skolverkets steg 3 säger rektorn. Personalen menar att eleverna inte visar allt under de första veckorna och att allt inte kommer fram genom de inledande bedömningarna vid Mottagningsskolan eftersom eleverna från början kan vara lite avvaktande mot lärarna. Personalen vid Junedalsskolan säger vid intervju att de gör ämnesbedömningar med Skolverkets material i steg 3 i matematik och att de gör bedömningar med eget diagnosmaterial i andra ämnen. Det finns en plan för att ämneslärarna nu ska genomföra bedömningarna i de olika ämnena med Skolverkets material i steg 3. Detta ska med hjälp av studiehandledarna, berättar personalen och rektorn vid Junedalsskolan. Lagstöd och allmänna råd En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Rektorn ansvarar för att bedömningar görs. En bedömning ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas. (3 kap. 12 c-d skollagen) Av Skolverkets föreskrifter om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper framgår att när en elevs kunskaper ska bedömas enligt 3 kap. 12 c skollagen ska Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och steg 2 (diarienummer 2016:428) användas som underlag för bedömningen. I vilken omfattning kartläggningsmaterialet steg 1 och 2 ska användas bestäms utifrån den enskilda devens förutsättningar och behov. (SKOLFS 2016:10) En inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper är grunden för planeringen och genomförandet av den fortsatta utbildningen. För elever i grundskolan ska en inledande bedömning ske så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet. Genom den inledande bedömningen ges nyanlända elever möjlighet att visa styrkor och svagheter. För att den nyanlända eleven ska få en lämplig placering och undervisning under den tid som hans kunskaper inledningsvis bedöms behöver huvudmannen skapa förutsättningar för rektorerna vid skolenheterna. Rektorn har ett ansvar för att lärare och övrig personal känner till och följer rutinerna för den inledande bedömningen. I de fall kommuner väljer att organisera verksamheten centralt på en mottagningsenhet eller motsvarande är det fortfarande den nyanlända elevens ordinarie rektor som har ansvar för eleven, även under denna begränsade tid. Huvudmannen bör säkerställa att rektorn är delaktig

17 16 (21) i och tar del av den genomförda bedömningen. Rektorn har ett ansvar oavsett om undervisningen bedrivs fysiskt i skolans lokaler eller inte. Vem som är elevens rektor behöver vara tydligt för elev och vårdnadshavare. Det är inte möjligt att under den tid som den inledande bedömningen görs placera en nyanländ elev i en särskild undervisningsgrupp utan att rektorn har fattat ett beslut om särskilt stöd genom åtgärdsprogram. Det är önskvärt att bedömningen genomförs på elevens starkaste språk. Rektorn ansvarar för att ta reda på vilket, eller vilka, språk som är elevens starkaste. Det är en fördel om lärare med ämneskunskaper gör bedömningen, eftersom det ger bättre förutsättningar för adekvata bedömningar. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) 3. De inledande bedömningarnas spridning och användning Sker samverkan för att sprida information om elevens utbildnings- och stödbehov? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer spridningen av de inledande bedömningarna är av god kvalitet i Jönköpings kommun. Av granskningen framgår att behov av ytterligare utredning uppmärksammas och sedan även följs upp av specialpedagogen som varit delaktig i de inledande bedömningarnas genomförande. Informationen överförs till de lärare som ska undervisa eleven. Granskningen visar också att personalen överlämnar och tar in inledande bedömningar som gjorts vid andra huvudmäns skolenheter. Det är dock viktigt att huvudmannen även fortsatt arbetar för en samverkan och en dialog mellan de som genomför de inledande bedömningarna och de som senare ska undervisa de nyanlända eleverna. Behov av ytterligare utredning Personalen vid Mottagningsskolan uppger att det händer att föräldrar redan vid inskrivningssamtalet signalerar att deras barn är i behov av särskilt stöd. När detta sker observerar personalen eleven extra noggrant och specialpedagogen kopplas in. En del elevers särskilda behov kommer fram genom de inledande bedömningarna och då har Mottagningsskolans specialpedagog ett särskilt uppdrag att följa med eleverna till skolenheterna där de placeras, för att ge fortsatt stöd efter behov. Mottagningsskolans specialpedagog ger exempel på några elever som han just nu följer vid skolenheterna. Personalen vid Rosenlundsskolan 7-9 bekräftar vid intervju att Mottagningsskolans specialpedagog följer med nyanlända elever med behov av särskilt stöd.

18 os 17 (21) Informationen till de lärare som ska undervisa Personalen vid Mottagningsskolan uppger vid intervju att de under hösten 2016 har överlämnat ca 20 nyanlända elever som bedömts enligt Skolverkets steg 1 och 2 och att lärarna som ska undervisa eleverna efterfrågar mer information än vad de hittills fått genom de inledande bedömningarna. Personalen vid Råslättsskolan beskriver att de inledande bedömningarna från Mottagningsskolan kommuniceras både muntligt och skriftligt med undervisande lärare, men att det finns ett behov av ett samlat möte med personalen från Mottagningskolan för att få de ändrade rutinerna på plats. Personalen uppger att organiseringen i den centrala Mottagningsskolan innebär att de lärare som ska undervisa eleven tappar möjligheten till tidig relation och kunskap om barnen, och att detta tappas även om lärarna får en muntlig överföring av resultaten. Även Råslättsskolans rektor tycker att det finns ett behov av att klargöra riktlinjer och rutiner och att det behövs en tydlig beskrivning i dokumentationen från Mottagningsskolan. Rosenlundsskolans rektor och personal säger vid intervjuer att de får en muntlig överlämning och att de sedan får kartläggningsprofilen från Mottagningsskolans inledande bedömningar. Detta tycker de inte är tillräckligt, utan de vill ta del av hela bedömningsunderlaget för att kartläggningen ska vara användbar. Överföring av information mellan huvudmän och skolenheter Personalen vid Mottagningsskolan uppger att de skickar med resultaten från de inledande bedömningarna om någon nyanländ elev flyttar till en annan kommun. Rektorn för Mottagningsskolan säger till Skolinspektionen att när nyanlända elever flyttar till en annan kommun brukar de ge eleven eller föräldrarna dokumentationen från de inledande bedömningarna. Om en nyanländ elev kommer till Jönköping från en annan svensk kommun brukar det krävas lite efterforskning för att få tag i de inledande bedömningarna. Personalen vid Mottagningsskolan säger att inledande bedömningar ofta inte är gjorda i den förra hemkommunen. I dessa fall försöker personalen bedöma eleverna snabbare, så att de kan få sin skolplacering fortare. Rektorer vid de besökta skolenheterna uppger att de tar kontakt med de föregående skolorna när nyanlända elever kommer till skolan från en annan kommun. När elever flyttar skickas elevakten med och rektorn för Rosenlundsskolan 7-9 beskriver att man även har haft överlämningssamtal per telefon.

19 18 (21) Lagstöd och allmänna råd Huvudmannen bör ha rutinen för hur rektorn vid skolenheten är delaktig i och tar del av den inledande bedömningen. Oavsett om bedömningen sker vid en central mottagningsenhet eller motsvarande är det viktigt att informationen om eleven överförs från de lärare som genomför den inledande bedömningen till de som senare ska undervisa eleven. Vid övergångar behöver den avlämnande skolenheten ge relevant information till den mottagande skolenheten, som aktivt behöver ta emot och använda informationen. Annars finns risken att viktig information går förlorad. Även vid övergångar inom skolenheten behöver relevant information överföras. Väl förankrade rutiner kan vara ett stöd för att överlämna så användbar information till den mottagande skolenheten som möjligt. Lärare och övrig skolpersonal kan uppmärksamma signaler om att en nyanländ elevs behov inte kan tillgodoses genom åtgärd för nyanlända elever, t.ex. förberedelseklass eller prioriterad timplan. Eleven kan då vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta ska då, precis som för alla elever, anmälas till rektorn som behöver se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Om det finns signaler om att en nyanländ elev kan tillhöra grundsärskolans eller specialskolans målgrupp behöver detta utredas. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Används resultaten från de inledande bedömningarna i planeringen av elevernas utbildning? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att de inledande bedömningarnas användning är av god kvalitet i Jönköpings kommun. Vid de skolenheter som Skolinspektionen besöker i granskningen används resultaten av de inledande bedömningarna på ett bra sätt. Resultaten används för att fatta beslut om årskurs och undervisningsgrupp, för de äldre eleverna i årskurserna 3-9. Resultaten använd även för att fatta beslut om undervisningstid och för att planera och organisera undervisningen. Dock visar granskningen att nyanlända elever i årskurserna 1-2 alltid placeras direkt i ordinarie undervisningsgrupp utifrån hur huvudmannen har organiserat mottagandet. Detta innebär en lägre kvalitet i avseendet att placering i undervisningsgrupp inte alltid sker utifrån en bedömning av elevens behov i varje enskilt fall vad det gäller eleverna i årskurserna 1-2. Placering i årskurs och undervisningsgrupp Rektorn för Mottagningsskolan uppger vid intervju att när de nyanlända eleverna är inledande bedömda rekommenderar Mottagningsskolan ofta en skola som anordnar förberedelseklass. 195 procent av fallen går de nyanlända eleverna över till en förberedelseklass vid en av skolorna där huvudmannen organiserar sådana, säger Mottagningsskolans rektor. Samtliga elever i årskurs 1 och 2 placeras direkt i ordinarie undervisningsgrupp.

20 19 (21) Elever som har behov av att gå i en alfabetiseringsgrupp hamnar på Rosenlundsskolan som anordnar sådan undervisning, beskriver rektorn vidare. Detta bekräftas av huvudmannens planering för mottagandet, dokument som Skolinspektionen har tagit del av. Hur de inledande bedömningarna används vid skolenheterna, är något som borde följas upp säger rektorn för Mottagningsskolan vid intervju. Personalen vid de besökta skolenheterna uppger att en åldersadekvat klassplacering brukar rekommenderas i de inledande bedömningarna. Rektorn och personalen vid Råslättsskolan, som är den enda skolan för elever i lägre årskurser som ingår i granskningen, säger att man följer huvudmannens planering för mottagandet. Detta innebär att samtliga elever i åk F-2 alltid placeras direkt i ordinarie undervisningsgrupp. Rektorn uppger dock att det därmed är lätt att glömma bort att eleverna i F-2 är nyanlända och att det inte varit tydligt att det ska tas beslut om placering i undervisningsgrupp i varje enskilt fall. Vad det gäller eleverna årskurserna 3-6 hamnar samtliga istället i förberedelseklass, men att rektorn för Råslättsskolan säger också att han för de äldre eleverna har möjligheten att besluta annorlunda. Personalen vid Rosenlundsskolan 7-9 uppger att de placerar nyanlända elever i den årskurs som rekommenderas i de inledande bedömningarna. Hittills har det varit helt åldersadekvata placeringar. Nyanlända elever med behov av alfabetisering placeras i en särskild undervisningsgrupp, uppger personalen. Rektorn vid Rosenlundsskolan 7-9 beskriver vid intervju att hon upplever att de flesta nyanlända elever väljer en delvis undervisning i förberedelseklass, men att det inte utesluter att även äldre grundskoleelever kan placeras direkt i ordinarie undervisningsgrupp om det är aktuellt. Rektorn säger att personalen använder de inledande bedömningarna för att komma fram till vad som är en lämplig utbildningsväg för eleven. Personalen och rektorn för Junedalsskolan uppger att de nyanlända elevernas placering är gjord av Mottagningsskolan och att de nyanlända elever som kommer till skolan inledningsvis placeras i skolans förberedelseklass. om undervisningstid Vid Rosenlundsskolan 7-9 arbetar man med prioriterad timplan i förberedelseklassen uppger personalen. Tidigare arbetade skolan även med utökad undervisningstid för de nyanlända eleverna, men detta år har man inte sökt medel för det eftersom det visade sig att eleverna inte orkade sociala aktiviteter efter de långa dagar som den utökade undervisningstiden innebar. Detta säger personalen och rektorn vid Rosenlundsskolan 7-9 vid intervjuer.