Konsekvensutredning gällande revidering av sjötrafikföreskrifter för Södertälje och Trollhätte kanal (SJÖFS 1993:28)

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (26) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Johan Pettersson Sjö- och luftfart Infrastrukturenheten Sektionen för sjötrafik Konsekvensutredning gällande revidering av sjötrafikföreskrifter för Södertälje och Trollhätte kanal (SJÖFS 1993:28) Transportstyrelsen reviderar Sjöfartsverkets kungörelse med sjötrafikföreskrifter för Södertälje kanal och Trollhätte kanal (SJÖFS 1993:28). Transportstyrelsens förslag: Att det införs två nya föreskrifter, en för respektive kanal, i Transportstyrelsens författningssamling genom nytryck. Att kanalreglerna moderniseras och att ren information samt dubbelreglering tas bort. Att ansvarsfördelningen mellan Transportstyrelsen och Sjöfartsverket vad gäller kanalreglerna förtydligas. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Bakgrund Föreskriften (SJÖFS 1993:28) reglerar sjötrafiken i Södertälje och Trollhätte kanal. Södertälje kanal Södertälje kanal förbinder Saltsjön med Mälaren och är klassad som allmän farled. Kanalen är 3,1 nautiska mil lång och 6 broar korsar farleden, varav 3 är öppningsbara och 2 är lyftbara. Kanalen har en sluss och den är ca 135 meter lång, 19,6 meter bred och 7,8 meter djup. På uppdrag av regeringen har Sjöfartsverket fått i uppgift att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom Södertälje kanal och Mälaren, det s.k. Mälarprojektet. Södertälje kanal och sluss ska bli tillgängliga för fartyg med en längd upp till 160 meter och bredd upp till 23 meter. Arbetena i Södertälje kanal påbörjades hösten 2016 och projektet beräknas vara klart tidigast Slussen kommer att förlängas och breddas och farleden kommer att breddas genom att kanalslänterna muddras så att de blir rakare. TS2503, v03.00,

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (26) För kanalen finns regler om fartygs storlek, rapportering, ljus- och ljudsignaler och allmänna trafikföreskrifter. Kanalen och slussen drivs av Sjöfartsverket och tillhör organisatoriskt lotsområde Södertälje. Trollhätte kanal Trollhätte kanal förbinder Kattegatt med Vänern via Göteborg och är klassad som allmän farled. Farleden utnyttjar mestadels Göta Älvs naturliga älvfåra, men även anlagda kanaler parallellt med älven. Farleden är ca 44 nautiska mil lång och 12 broar korsar farleden, varav 9 är öppningsbara. Det finns 6 slussar med en total nivåskillnad på 44 meter. Slussarna rymmer fartyg med en största längd om 89 meter, en bredd om 13,2 meter och ett djupgående om 5,4 meter. Eftersom den nuvarande slussledens tekniska livslängd bedömts vara till ända 2030, så finns det planer på byggnation av nya slussar som skulle kunna klara trafik med större fartyg. För kanalen finns regler om fartygs storlek, rapportering, ljus- och ljudsignaler och allmänna trafikföreskrifter. Kanalen och slussarna drivs av Sjöfartsverket och tillhör organisatoriskt lotsområde Vänern. Slussar dammar Sjöfartsverket ansvarar för slussarna och de andra anläggningarna i respektive kanal. Slussarna fungerar också som dammar och Sjöfartsverket har ett s.k. dammansvar. Grunden för dammsäkerhetsbestämmelserna finns i Miljöbalken (1998:808). Enligt Miljöbalken innebär dammansvar ett strikt ansvar för eventuella olyckor, oavsett orsak. Dammarna i Södertälje och Trollhätte kanal är konsekvensklassificerade enligt ett system med tre olika klasser. I Södertälje är dammanläggningen klassad som kategori C, vilket i korthet innebär att en olycka bedöms ge tillfälliga störningar på lokal infrastruktur och att det finns risk för skador på egendom eller miljö. I Trollhätte kanal är dammanläggningen klassad som kategori B (den näst högsta klassen), vilket innebär att en olycka bedöms ge allvarliga störningar på viktiga samhällsfunktioner och på infrastruktur samt att det finns risk för förlust av människoliv, allvarliga miljöskador och stora ekonomiska skador. Slussanläggningarna omfattas av de regler som gäller för farlig verksamhet enligt lag (2003:73) om skydd mot olyckor (LSO). Enligt LSO ska anläggningens ägare vidta åtgärder för att hindra och begränsa skador.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (26) Vattenskyddsområden och vattentäkter Delar av Göta älv är vattenskyddsområde. Älven förser ca människor med dricksvatten. Också i östra Mälaren finns det ett vattenskyddsområde, och det angränsar till Södertälje kanal. Olyckor och oljeutsläpp i sådana områden kan få allvarliga följder. För att skydda råvattnet finns det bl.a. skyddsregler utgivna av länsstyrelserna. Reglerna anvisar vilka verksamheter som får bedrivas kring/vid vattentäkter och hur verksamheterna får bedrivas. Vilka är problemen? En revidering av de nu gällande kanalföreskrifterna har under en längre tid diskuterats inom Transportstyrelsen och Sjöfartsverket. Flera bestämmelser är omoderna och svåröverskådliga och det finns otydligheter vad gäller fördelningen av respektive myndighets ansvarsområde. Kanalföreskrifterna har inte reviderats i någon större utsträckning sedan Sjöfartsverket tog fram dem Oklar struktur och ålderstiget språk SJÖFS 1993:28 är gemensam för både Södertälje och Trollhätte kanal och innehåller en kort generell basdel som är tillämplig på båda kanalerna, samt två längre bilagor med tillhörande bihang med separata regler för respektive kanal. Detta upplägg gör reglerna svårlästa. Det är lätt att läsaren förbiser den gemensamma basdelen och bara läser bilagan för respektive kanal. Även om kanalerna har likheter när det gäller behovet att reglera sjötrafiken, så är de ändå geografiskt långt ifrån varandra och passeras av sjötrafiken på olika sätt. Att kanalreglerna ingår i Sjöfartsverkets författningssamling (SJÖFS) kan förvirra läsaren med tanke på att föreskriftsansvaret sedan 2009 övergått till Transportstyrelsen. Detta talar för att en strukturell revidering sker. Språket i föreskrifterna är i vissa fall ålderstiget och en del bestämmelser är långa och svårbegripliga. Det finns inga allmänna råd i föreskrifterna, trots att vissa bestämmelser är utformade som rekommendationer. Bestämmelser utanför normgivningsbemyndigandet I SJÖFS 1993:28 finns det bestämmelser och upplysningar som inte faller inom Transportstyrelsens normgivningsbemyndigande (trafikreglering, rapportering, anmälningsplikt och sjösäkerhet). Uppgifter om avgifter, öppningstider och anvisningar för nyttjandet av Sjöfartsverkets anläggningar i kanalerna handlar ytterst om ett rättsligt förhållande mellan kanalhållaren, i egenskap av anläggningsägare och användarna av dessa anläggningar.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (26) Inaktuella uppgifter och anvisningar SJÖFS 1993:28 innehåller inaktuella uppgifter som inte är tillämpliga längre. Det gäller t.ex. uppgifter om broöppningstider, avgifter och telefonnummer samt hänvisningar till funktioner i kanalorganisationen som har upphört eller inte längre tillämpas i praktiken. Dubbelreglering SJÖFS 1993:28 innehåller ett antal regler som redan finns fastställda i andra bestämmelser (s.k. dubbelreglering), något som gör det svårt att tillämpa föreskrifterna. Anvisningar till sjötrafiken och rätten att inskränka fartygs färd I SJÖFS 1993:28 framgår dels att Sjöfartsverket kan ge anvisningar till sjötrafiken, dels att dessa anvisningar ska följas, dels att verket får besluta att fartyg inte får gå in i kanalen eller ska avbryta färden och ligga kvar på anvisad plats om de är lastade, barlastade, utrustade eller bemannade på ett bristfälligt sätt. Denna anvisningsmöjlighet är viktig för säkerheten och ordningen i kanalerna och slussarna. Men kanalhållarens befogenheter bör förtydligas, eftersom nuvarande skrivning kan förväxlas med Transporstyrelsens möjlighet att inskränka rätten att använda fartyg enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364). Dispenser från maximala storlekar gällande fartyg, pråm och bogsersläp SJÖFS 1993:28 är inte tydlig vad gäller vem som ska besluta om dispens från maximala storlekar för fartyg, pråmar och bogsersläp genom slussarna. Denna otydlighet har resulterat i att dispenshanteringen skiljer sig åt mellan kanalerna. I Trollhätte kanal ger Sjöfartsverket dispens för fartyg, pråmar och bogsersläp över en viss storlek. Men i Södertälje kanal ger Sjöfartsverket dispens för fartyg, medan Transportstyrelsen ger dispens för större pråmar och bogsersläp. Rapportering och anmälan Sjötrafiken i kanalerna rapporterar och anmäler till kanal- och slusscentralerna via VHF-radio. Reglerna i SJÖFS 1993:28 stämmer dock inte överens med hur rapporteringen och anmälan går till i praktiken i dag. T.ex. har anropskanaler ändrats, liksom vissa rapporteringspunkters positioner. Vidare är reglerna om anmälningsskyldighet för vissa fartyg som för viss last av farligt gods föråldrade, då nya regelverk tillkommit. Dessa

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (26) fartyg rapporterar och anmäler numera elektroniskt via Maritime Single Window 1. Möten och omkörningar Reglerna om möten och omkörningar i Trollhätte och Södertälje kanal behöver uppdateras. För Trollhätte kanals del gäller mötes- och omkörningsreglerna endast fartyg med en viss typ av farligt gods (explosivt gods och flytande gas). En olycka där ett tankfartyg gick på grund efter en incident med ett mötande fartyg i Trollhätte kanal påkallar även att mötesförbudet ses över. I Södertälje kanal styrs sjötrafiken samt möten och omkörningar i hög grad genom kanalhållarens anvisningar och genom styrning av olika trafiksignaler. Problemet är att detta inte med tydlighet framgår i SJÖFS 1993:28. Trafiksignaler Vissa fasta trafiksignaler med ljus som finns vid broar, slussar och kanalsträckor i kanalerna överensstämmer inte med föreskrifterna. Övrig trafikreglering SJÖFS 1993:28 innehåller regler om passage av broar och slussar. Dessa regler är mycket detaljerade och i vissa fall är anvisningarna ålderstigna och tillämpas inte i praktiken. Detsamma gäller reglerna om ljus- och ljudsignalering för fartyg. Dessutom behövs nya siktrestriktioner i Södertälje kanal, efter en incident med ett fartyg som grundstötte i kanalen. Farligt gods SJÖFS 1993:28 innehåller särskilda bestämmelser för fartyg med last av farligt gods. De bestämmelser som gäller hanteringen av luckor, ventiler, direktledningar överbord och brandsläckningsutrustning på dessa fartyg är ålderstigna och behöver ses över. I SJÖFS 1993:28 finns det hänvisningar till regelverk som i vissa fall har upphört, och det förekommer bestämmelser som också finns i andra regelverk. Nya bestämmelser har dessutom tillkommit sedan SJÖFS 1993:28 arbetades fram. Fritidsfartyg I SJÖFS 1993:28 framgår det inte med tydlighet vilka bestämmelser som endast gäller fritidsfartyg. 1 En portal för inrapportering av myndighetsinformation kopplat till ett fartygsanlöp.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (26) 2. Vad ska uppnås? Det grundläggande syftet med revideringen är att skapa förutsättningar för att upprätthålla framkomligheten samt sjö- och miljösäkerheten i Södertälje och Trollhätte kanal. Ett annat syfte är att förtydliga gällande regler och göra dem mer konsekventa samt lättare att tillämpa, utan att för den skull skapa en stramare reglering. Klarare struktur och språk Föreskrifterna behöver ges en tydligare struktur. De är i sin nuvarande form en gemensam grunddel, två bilagor och två bihang svårlästa. Genom att ändra dispositionen kan regelverket helt anpassas för de specifika förutsättningarna i respektive kanal. Att dela upp det i två föreskrifter, en för respektive kanal, skulle också avsevärt öka tydligheten. Föreskrifterna behöver också få ett enklare och modernare språk samt kortare och tydligare regler, så att de blir lättare att förstå och tillämpa. De nya föreskrifterna bör endast innehålla regler, all övrig information i föreskriften bör tas bort om inte särskilda skäl talar emot detta. Det kan dock finnas skäl att ha med vissa s.k. allmänna råd. Endast regler inom normgivningsbemyndigandet De nya föreskrifterna bör endast innehålla bestämmelser som faller inom Transportstyrelsens normgivningsbemyndigande, t.ex. vad gäller trafikreglering, rapportering, anmälningsplikt och sjösäkerhet. Det som kan regleras i avtal eller delges som information bör således inte finnas med i föreskrifterna. Tydligare upplysningar och anvisningar Det bör förtydligas att det är upp till Sjöfartsverket, som kanal- och slusshållare, att informera sjöfarande om vad som gäller när man färdas i kanalerna och genom slussarna, såsom öppningstider för broar och slussar, avgifter, förtöjningsrutiner etc. I de nya föreskrifterna bör det framgå att kanalhållaren kan ge anvisningar till sjötrafiken i frågor som tätt sammanhänger med den dagliga driften av kanalerna, skyddet av slussarna och de övriga anläggningarna och upprätthållandet av dammsäkerheten. Dubbelreglering tas bort Föreskrifterna bör rensas från dubbelreglering, d.v.s. från bestämmelser som redan finns fastställda i andra regelverk.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (26) Mer generella regler Den pågående ombyggnationen av slussen i Södertälje kanal och framtida ombyggnationer av slussarna i Trollhätte kanal, ger anledning att hålla reglerna mer generella och att ta bort specifika krav som inte är nödvändiga. Det skulle minska behovet av frekventa uppdateringar och göra föreskrifternas struktur tydligare. Tydligare dispensregler Bestämmelserna om de maximala storlekarna på fartyg som ska passera genom slussarna, och vad som gäller vid dispens från detta, behöver förtydligas i de nya föreskrifterna. På så sätt kan regelverket anpassas till den kompentens och operativa förmåga som finns gällande detta. Tydligare ansvarsfördelning För att uppnå en tydlig och praktisk reglering måste fördelningen mellan Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens ansvarsområden på ett tydligt sätt framgå i de nya föreskrifterna. Att föreskrifterna tas upp i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) hjälper också till att tydliggöra ansvarsfördelningen. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs? Det är Transportstyrelsen som har föreskriftsrätt vad gäller regler om Trollhätte och Södertälje kanal. Om ingenting görs, d.v.s. om föreskrifterna får vara kvar i Sjöfartsverkets författningssamling, kommer problemet kvarstå att de som ska läsa och tillämpa kanalreglerna kan bli osäkra på vem som eg. har ansvaret för föreskrifterna. Därför bör de reella förhållandena avseende ansvaret för föreskrifterna och deras innehåll klargöras genom publicering i Transportstyrelsens författningssamling. Om ingenting görs kommer den nödvändiga moderniseringen av föreskrifterna utebli, likaså möjligheten att renodla innehållet mot enbart sjötrafikreglering och möjligheten ta bort inaktuell information och inaktuella upplysningar. Detta skulle innebära fortsatta praktiska svårigheter med tillämpningen av förskrifterna. Det skulle också bli svårt att uppnå syftet att skapa förutsättningar för god framkomlighet samt sjö- och miljösäkerhet i kanalerna. Om ingenting görs kommer en önskvärd förändring av föreskrifternas disposition och modernisering av språket också utebli. Det skulle innebära att reglerna fortsatt skulle vara svåra att förstå och tillämpa.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (26) 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Alternativ som inte innebär reglering är inte tillämpliga här, eftersom revideringsarbetet just avser att, genom nytryck, ändra och modernisera reglerna för trafiken i Södertälje och Trollhätte kanal. 3.3 Regleringsalternativ Transportstyrelsen har delat in revideringsförslaget i ett antal huvudområden (se nedan). Inom vissa huvudområden har flera regleringsalternativ identifierats. Där så skett anser Transportstyrelsen att det är alternativ 1 som bör väljas i första hand. Struktur och språk Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att SJÖFS 1993:28 ersätts med två författningar, en för Södertälje kanal och en för Trollhätte kanal. De nya författningarna kommer att ha liknande disposition och beröra samma sakområden (såsom fartygs storlek, rapportering, trafikreglering, signalering och fritidsbåtar). Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att ändringar görs i den befintliga författningen, utan att den separeras i två olika författningar, en för respektive kanal. Författningen kommer i så fall att ha en kort generell del som är tillämplig på båda kanalerna, samt två längre bilagor med separata regler för Södertälje resp. Trollhätte kanal. Bestämmelser utanför normeringsbemyndigandet Transportstyrelsen föreslår att de regler som listas nedan tas bort, eftersom de utgör en del av det rättsliga förhållandet mellan kanalhållaren, i egenskap av anläggningsägare, och användarna av kanalernas anläggningar. Rutiner för avgifter, slussning och förtöjning finns idag tydligt beskrivna med instruktioner på bl.a. Sjöfartsverkets hemsida. Följande regler förslås tas bort: 5 om att personal från Sjöfartsverket får följa med fartyg när det behövs med hänsyn till kanalens drift. 7 om skyldighet för befälhavaren att på begäran av Sjöfartsverket ska uppvisa mätbrev och handlingar som redovisar lastens art och mängd. 10 första meningen om att ett fartyg inte får förtöjas eller läggas upp på annan plats än den som anvisas av Sjöfartsverket. 12 om att lastning och lossning av gods endast får ske på av Sjöfartsverket anvisade platser.

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (26) Punkt 10 i bilaga 1 Södertälje kanal om att anmälan ska ske på blankett i slussen. Punkt 12 i bilaga 1 Södertälje kanal om att erlägga kanalavgift. Bihang till bilaga 1 Södertälje kanal som ger instruktioner för manövrering och förtöjning i Sjöfartsverkets sluss. Punkt 6.7 bilaga 2 Trollhätte kanal som ger instruktioner vid gång i is (kanal, sluss och kaj) samt information om att speciella mötesplatser kan komma att anordnas. Punkt 7.5 bilaga 2 Trollhätte kanal som ger instruktioner för manövrering och förtöjning i Sjöfartsverkets slussar. Punkt 10 bilaga 2 Trollhätte kanal om att fartyget ska anmälas till Sjöfartsverket på en särskild blankett till kanalkontoret i Trollhättan. Punkt 12 bilaga 2 Trollhätte kanal om att fritidsfartyg ska anmälas och erlägga avgift vid slussarna. Bihang 3 till bilaga 2 Trollhätte kanal som beskriver upphängning och säkring av lös, ej flyttbar fender. Upplysningar och dubbelreglering tas bort Transportstyrelsen föreslår att följande upplysningsparagrafer tas bort, eftersom kanalernas och broarnas öppettider inte ankommer på Transportstyrelsen och eftersom information om öppettiderna finns både i sjökort och på Sjöfartsverkets hemsida: 2 om att kanalerna hålls öppna om det inte finns omständigheter som hindrar det. 3 om att sjötrafikförordningen gäller om inget annat skrivs i dessa föreskrifter. Punkt 8 bilaga 1 Södertälje kanal om att Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar om broöppningstider. Transportstyrelsen förslår också att följande dubbelregleringar tas bort: 10 andra meningen om att fartyg inte får förtöja vid fyr eller annat sjömärke. Detta regleras redan i sjötrafikförordningen (1986:300). Punkt 5 i bilaga 2 Trollhätte kanal om att ljud- eller ljussignaler ska användas om förbindelse inte kan upprättas på VHF. Specifika ljussignaler används inte längre för funktioner i kanalen och övriga signaler finns redan föreskrivna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler.

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (26) Övrigt: 6 om åmning på fartyg med djupgående överstigande 3 meter. Detta regleras redan i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. Bihang 1 till bilaga 2 Stopptavla. Detta finns redan reglerat i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:12) om sjövägmärken. 13 om att bogsersläp ska var bemannat i den utsträckning som erfordras för släpets säkra manövrering samt att Sjöfartsverket kan föreskriva att ett släp ska bogseras av två eller flera bogserbåtar. Detta är överflödigt då kanalhållaren redan har rätt att lämna anvisningar till skydd för sluss, bro eller annan anläggning och då Sjöfartsverket medger särskilt undantag för större bogsersläp enligt inarbetade rutiner. Anvisningar till sjötrafiken och rätten att inskränka fartygs färd Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att kanalhållaren (Sjöfartsverket) i föreskrifterna ges fortsatt möjlighet att lämna anvisningar till sjötrafiken med ett nytt tillägg att det gäller till skydd för sluss, bro eller andra anläggningar samt för att upprätthålla tillgängligheten i kanalen. Denna möjlighet finns i de nuvarande föreskrifterna, 4 och 8. Bestämmelserna i 8 handlar om att Sjöfartsverket kan avbryta fartygs färd och besluta att fartyg ska ligga kvar på anvisad plats vid brister i last, barlast, utrustning eller bemanning och att vissa beslut gällande detta underställs direktören för Sjöfartsverkets sjöfartsinspektion. Transportstyrelsen föreslår att denna paragraf tas bort, eftersom befogenheten att inskränka rätten att använda fartyg numera ankommer på Transportstyrelsen enligt bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förslaget kommer att tydliggöra respektive myndighets ansvarsområden och befogenheter. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att möjligheten för kanalhållaren att lämna anvisningar till sjötrafiken enligt nuvarande 4 och 8 helt tas bort från föreskrifterna. Anvisningar till sjöfarten får då i stället ske inom ramen för t.ex. reglerna om dammansvar, lotsplikt eller genom avtalsförfarande. Då anvisningar till sjötrafiken kan behöva ges omedelbart utifrån rådande situation och omständigheter (t.ex. för att skydda slussar eller andra anläggningar), bedömer Transportstyrelsen detta alternativ som mindre lämpligt.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (26) Fartygs, pråms och bogsersläps storlek och dispenser från maximala storlekar Alternativ 1 Alternativ 1 innebär två saker. För det första att Transportstyrelsen föreslås fortsätta reglera de maximala storlekarna för de fartyg, pråmar och bogsersläp som ska passera genom kanalerna och slussarna. För det andra att det överförs helt på kanalhållaren att efter särskild prövning ge dispens för enskilda större fartyg, pråmar och bogsersläp att få passera genom kanalerna och slussarna, trots att de överskrider storleksgränserna. I dag hanteras dispens för pråmar och bogsersläp i Södertälje kanal av Transportstyrelsen. Sjöfartsverket har väl inarbetade rutiner för prövning av dispenser utanför storleksgränserna. Fartyget i fråga ansöker hos lotsområdet och där görs en säkerhetsbedömning innan en dispens eventuellt ges. Några av kriterierna vid bedömningen är fartygets manöveregenskaper, roder, maskin, propeller och sikten från bryggan. Kompetensen för att bevilja dispenser finns alltså hos Sjöfartsverket och det är så frågan alltid har hanterats historiskt sett. Sjöfartsverket är dessutom anläggningsägare och med dammansvaret följer skyldigheter att vidta åtgärder för att hindra och begränsa skador och olyckor. I dispensförfarandet ingår i vissa fall operativa moment, t.ex. att med kort framförhållning genomföra besök och tester ombord på fartyg som ska passera genom kanalerna och slussarna. Dispensmöjligheten är en nödvändighet för att kunna optimera trafiken i kanalerna, då fartygen kan skilja sig mycket åt t.ex. vad gäller manöveregenskaper och konstruktion. Av den anledningen behöver det även fortsättningsvis finnas en viss flexibilitet och möjlighet till dispens från de maximala storleksgränserna. Det bör i sammanhanget påpekas att alternativ 1 innebär att bestämmelserna gällande fartygs maximala storlekar behöver ändras, när slussen i Södertälje breddats och förlängts inom det s.k. Mälarprojektet. Detta bedöms tidigast ske fr.o.m. färdigställandet Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att bestämmelserna om maximala storlekar för fartyg, pråmar och bogsersläp tas bort från föreskrifterna och att ansvaret att hantera storlekar därmed överförs helt på kanalhållaren. En sak som talar för alternativ 2 är att de maximala storlekarna primärt kan sägas vara till för att skydda Sjöfartsverkets anläggningar, d.v.s. slussarna. Det är med andra ord ytterst inte är en sjösäkerhetsfråga. En annan sak som talar för är att det är Sjöfartsverket som har kompetensen för att bevilja

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (26) eventuella dispenser. En tredje sak är att det inte skulle behövas några föreskriftsändringar gällande fartygsstorlekar efter en ombyggnation av slussarna. En sak som talar emot alternativ 2 är att Transportstyrelsen då inte skulle ha något som reglerar fartygs storlek i den övriga kanalen. En annan är att Sjöfartsverket inte har bemyndigande att utfärda sjötrafikföreskrifter, utan skulle vara tvungna att hantera dessa bestämmelser på annat sätt. Fartygens maximala storlekar för passage genom kanalerna är också en sjösäkerhetsfråga, då de påverkar sådana aspekter som säkerhetsmarginaler vid manövrering, möten med andra fartyg etc. Alternativ 3 Alternativ 3 innebär två saker. För det första att Transportstyrelsen fortsätter reglera de maximala storlekarna för fartyg, pråmar och bogsersläp som ska genom kanalerna och slussarna. För det andra att Transportstyrelsen ger dispens för enskilda större fartyg, pråmar och bogsersläp att passera genom kanalerna och slussarna. Nödvändigheten av att ha en viss flexibilitet och kunna medge dispens från gällande storleksgränser har tidigare beskrivits. Det som talar för en reglering enligt detta alternativ är att Transportstyrelsen har den formella föreskriftsrätten gällande sjötrafiken och därmed kan anses vara den myndighet som ska utfärda eventuella dispenser. En sak som talar emot är att slussarna är Sjöfartsverkets anläggningar och att Sjöfartsverket har dammansvaret. En annan sak är de rent praktiska svårigheterna för Transportstyrelsen att hantera dispenserna i egen regi (se alternativ 1). Med alternativ 3 bedöms ett samrådsförfarande med Sjöfartsverket som helt nödvändigt, och sannolikt medför alternativet även ökade kostnader och behov av mer resurser för Transportstyrelsen i form av kompetens och beredskap. Sammantaget bedöms det praktiskt mycket svårt för Transportstyrelsen att hantera dispenser helt i egen regi. Rapportering och anmälan Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att Transportstyrelsen även fortsättningsvis reglerar anropspunkternas positioner, vilka VHF-radiokanaler som ska användas och vilket anropsförfarande som ska användas. Med detta alternativ anpassas rapporteringsförfarandet med anropspunkter och anmälan till kanalcentraler och slussar till den situation som råder på kanalerna i dag. Det innebär att anropspunkternas positioner och namn samt

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (26) de VHF-kanaler som används för rapportering ändras. Vad som ska anmälas och hur det ska ske förtydligas också i föreskrifterna. Fritidsfartyg rekommenderas via allmänna råd att lyssna på VHF-radiokanaler. Alternativ 1 innebär också att vissa krav som gäller för fartyg med last av viss typ av farligt gods tas bort från föreskrifterna. Det gäller de krav som finns på anmälan till Trollhättans sjötrafikområde respektive trafikledningen i Södertälje senast 12 timmar innan ingång i kanalerna. Ankomst- och avgångsanmälan ska sedan 2015 göras elektroniskt i Maritime Single Window 2 (MSW). Fartyg med farligt eller förorenande gods som avgår från en svensk hamn eller ankarplats eller fartyg som kommer från en hamn utanför EU och är på väg till en svensk hamn eller ankarplats ska, oavsett storlek, rapportera farligt eller förorenande gods. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att föreskrifterna utformas så att fartyg ska rapportera enligt de anropspunkter och det anropsförfarande som framgår av Sjöfartsverkets officiella sjökort. Detta är möjligt då anropspunkter, VHF-radiokanaler samt anropsförfarande i dag framgår av de officiella sjökorten. Det som talar för alternativ 2 är t.ex. att föreskrifterna inte behöver ändras varje gång en anropspunkts position justeras eller en VHF-kanal ändras. Nuvarande föreskrifter överensstämmer t.ex. dåligt med det som tillämpas i praktiken gällande rapportering, då föreskrifterna inte uppdaterats i takt med de ändringar som skett under de senaste 25 åren. Det som talar mot alternativ 2 är att det kan finns en fördel med att ha anropspunkternas positioner och trafikkanaler samlade och förankrade i en författning. På så sätt är förfarandet under kontroll och eventuella ändringar kommer först att samrådas mellan de aktörer som är relevanta. Rapporteringsförfarandet bedöms inte heller komma att ändras nämnvärt i framtiden, t.ex. i samband med ombyggnationer av slussar och kanaler. Kanalerna angränsar även mot VTS-område 3. Det kan tala för att rapporteringen ska regleras mer i detalj, så att det inte uppstår någon konflikt mellan respektive författningar, d.v.s. VTS- resp. kanalföreskrifterna. 2 MSW är en portal för inrapportering av myndighetsinformation kopplat till ett fartygsanlöp. 3 område där sjötrafikinformationstjänst (VTS) utförs.

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (26) Trafiksignaler Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att Transportstyrelsen även fortsättningsvis föreskriver om trafiksignalernas placering och betydelse vid passage av broar, slussar och vissa delar av kanalerna. Med detta alternativ anpassas bestämmelserna om trafiksignalernas till den situation som råder i dag vid passage i kanalerna. Vissa signaler tas bort från nuvarande föreskrifter, t.ex. trossignaler och andra ljus som inte förekommer längre på slussar och broar. Signalerna kommer med detta alternativ att beskrivas mer utförligt i bilagor till föreskrifterna. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att det (i likhet med reglerna för rapportering och anmälan) finns en författning, som anger att fartyg ska följa de signaler med den betydelse som framgår av Sjöfartsverkets officiella sjökort. Detta är möjligt då signalerna och deras betydelse i dag framgår av de officiella sjökorten. Det som talar för förslaget är att föreskrifterna inte behöver ändras varje gång en signal justeras. Nuvarande föreskrifter överensstämmer inte helt med det som tillämpas i praktiken, då vissa signaler tagits bort och föreskrifterna inte uppdaterats. Det är även tänkbart att vissa signaler kan komma att ändras vid en ombyggnation av slussar och kanaler i framtiden. Beslut om en ändring kan även behöva tas förhållandevis snabbt. Det som talar mot förslaget är att det kan finns en fördel med att ha signalerna och dess betydelse samlade och förankrade i en författning. Signalerna om fartyg får passera eller ska stoppa är ett slags trafikreglering som har med säkerhet och tillgänglighet att göra. Det kan då förefalla rimligt att regelskrivande myndighet har kontroll över signalerna, deras betydelse samt eventuella ändringar av dessa. Möten och omkörningar Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att reglerna om mötes- och omkörningsförbud i Trollhätte kanal revideras. Nuvarande regler om möten och omkörningar gäller endast fartyg med last av viss typ av farligt gods (explosivt gods och flytande gas). Med alternativ 1 kommer detta ändras till en funktionsbaserad regel, som kommer att gälla samtliga fartyg. Den funktionsbaserade regeln kommer dock att ge utrymme för bedömningar om var möten kan ske utifrån rådande situation. Fartyg ska, enligt förslaget, endast mötas om det kan ske med säkerhet och med hänsyn till omständigheter som sikt, utrymme,

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (26) ström etc. Detta är en anpassning till de bestämmelser som finns i de internationella sjövägsreglerna och som reglerar fartygs uppträdande i olika situationer. Omkörning föreslås endast ske efter medgivande från det upphunna fartyget. Som nämnts ovan finns det i de nuvarande reglerna ett förbud för fartyg med viss last av farligt gods att mötas på vissa utpekade farledsträckor i Trollhätte kanal. Med alternativ 1 föreslås detta ändras till ett allmänt råd för samtliga fartyg, där rådet är att möten bör undvikas på de utpekade farledssträckorna. Det här öppnar för bedömningar om möten kan ske utifrån rådande omständigheter. Mötes- och omkörningsförbudet är främst kopplat till risken för utsläpp vid kollision eller grundstötning. En aspekt kring utsläppsrisker vid sjötransporter är att utsläpp av själva bunkeroljan i vanliga lastfartyg utgör en betydligt större risk än utsläpp av lasten i sig. Detta talar för att samtliga fartyg ska ingå i regleringar som har med sjötrafik på kanalerna att göra. En kartläggning som Transportstyrelsen gjort av inrapporterade incidenter och olyckor visar att det inte skett några större olyckor kopplade till möten eller omkörningar på kanalerna sedan mitten av 1980-talet. Tankfartyget Brevik grundstötte 2004 efter en incident med ett mötande fartyg. Brevik omfattades inte av reglerna enligt nuvarande skrivning (endast fartyg med viss typ av last med farligt gods omfattas). Till följd av detta gav Statens haverikommission ut en rekommendation 4 att Sjöfartsverket ska se över mötes- och omkörningsförbuden. De flesta större fartyg har lots ombord vid trafik på kanalen. Det faktum att det i de flesta fall finns expertis ombord och att besättningarna som regel är vana vid passage i kanalen talar för en mer funktionsbaserad utformning av regleringen. Lotsarna är väl lämpade att bedöma var möten kan ske. Val av mötesplatser kan även variera beroende på t.ex. fartygens storlek och manöverförmåga samt de omständigheter som i övrigt råder vid tillfället t.ex. väder, vind, ström etc. Vad gäller Södertälje kanal så bedöms de nuvarande reglerna för möten kunna kvarstå, med undantag för mötesförbudet i Linasundet vilket behöver en mindre korrigering (gäller fartyg med en bredd om 4 meter i stället för 8,5 meter). Korrigeringen är en anpassning till det mötesförfarande som tillämpats i praktiken i Linasundet under en längre tid. Dessutom föreslås att det tydliggörs att kanalhållaren kan lämna anvisningar om var i kanalen möten och omkörningar kan ske och att fartyg ska följa dessa anvisningar. 4 Rapport RS 2007:03 dnr S-05/05 Närsituation och grundstötning med MT Brevik i Trollhätte kanal

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (26) Detta är ett förfarande som tillämpas i praktiken och som framförts av Sjöfartsverkets lotsar vid diskussioner om reglering i kanalen. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att mötesförbuden kvarstår i sin nuvarande form, d.v.s. gäller för vissa farledsavsnitt och endast fartyg med explosivt gods eller flytande gas i lasten (Trollhätte kanal) eller med en viss bredd i Linasundet (Södertälje kanal). Enligt tidigare resonemang (se alternativ 1) bedöms detta alternativ som mindre lämpligt. De största utsläppsriskerna t.ex. utsläpp bedöms inte ha med lasten i sig att göra, utan snarare med utsläpp från bunkertankar vid en kollision eller en grundstötning. Alternativ 3 Alternativ 3 innebär att mötesförbuden tas bort ur föreskrifterna. Det som talar för detta är för det första att det kan anses finnas reglering kring detta i tillräcklig omfattning i andra föreskrifter. Sjövägsreglerna t.ex. tar bl.a. upp möten i trånga farleder. För det andra att de flesta fartyg som trafikerar kanalerna är lotspliktiga och har lots ombord. Lotsarna har den kunskap och kompetens som krävs för att avgöra var möten och omkörningar kan ske på ett säkert sätt. Alternativ 3 bedöms dock vara mindre lämpligt. Det som talar emot alternativ 3 är för det första att det finns platser i kanalerna där manöverutrymmet är mycket begränsat och att det därmed finns skäl att uppmana till försiktighet vid möten och omkörningar. För det andra de negativa konsekvenser ett ev. utsläpp skulle få för miljön i ett vattenskyddsområde om en olycka skulle ske där i samband ett möte eller en omkörning. Övrig trafikreglering Bestämmelserna om passage av broar och slussar kommer att förenklas och anpassas till rådande läge. Det som har med förtöjning och manövrering kring broar och slussar att göra kommer att tas bort, eftersom det är en ordningsfråga och därmed hör hemma i ett rättsförhållande mellan Sjöfartsverket och fartyget. Det bör även framhållas att det i kanalerna finns stor erfarenhet och väl utarbetade rutiner när det gäller passage av slussar och broar. Bestämmelserna som har med sjötrafik att göra, t.ex. att fartyg ska hålla åt sidan och följa viss turordning vid broar, kommer att kvarstå. Siktrestriktionerna kommer att modifieras och anpassas till det som tillämpas i praktiken. I Södertälje kanal gäller, enligt beslut från lotsområde Södertälje år 2011, att fartyg med lots ombord inte får trafikera kanalen om sikten understiger 400 meter (under Mälarprojektets genomförande gäller 600

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (26) meter). Detta bedöms som en viktig säkerhetsåtgärd för samtliga fartyg. Ett införande av siktrestriktioner har även rekommenderats av Statens haverikommission i en rapport 5 från 2009, efter en incident med fartyget Listerland. Motsvarande siktrestriktioner föreslås därför även införas i föreskrifterna för Södertälje kanal. Siktmätare för ändamålet finns sedan tidigare installerade vid kanalen. Kanalhållaren kommer dock tillfälligt kunna meddela annan siktbegräsning om det är påkallat av säkerhetsskäl. Farligt gods De särskilda bestämmelserna för fartyg med last av farligt gods i Trollhätte kanal kommer att tas bort. I föreskrifterna för Trollhätte kanal finns i dag bestämmelser gällande stängning av lastluckor och ventiler, blindflänsning av direktledningar över bord, förbud mot avgasning och rengöring av lastutrymmen, brandsläckningsutrustning samt restriktioner mot viss typ av trafik med farligt gods vid nedsatt sikt. I en utredning 6 kring miljösäkra transporter på Vänern, Vän-tur, som gjordes på uppdrag av dåvarande kommunikationsdepartementet år 1981 påtalades bl.a. vikten av att modernisera Vänertonnaget. Detta då olja ofta fraktades på fartyg som var byggda på 60-talet eller tidigare. Det äldre tanktonnaget var sannolikt även ett av skälen till att införa särskilda bestämmelser för fartyg med farligt gods. På Vänern och Göta älv skedde även transporter med explosiva varor till Otterbäcken. Idag ser tonnaget när det gäller transporter av farlig gods helt annorlunda ut, t.ex. vad gäller skrov och utrustning. En aspekt kring miljösäkra transporter är att utsläpp av den bunkerolja som finns i vanliga lastfartyg utgör en betydligt större risk vid en kollision eller grundstötning, än utsläpp av lasterna av farligt gods i sig. Det här kan ses som ett argument för att samtliga fartyg ska ingå i regleringar som har med sjötrafik att göra. För sjötrafiken på Trollhätte kanal finns i dag särskilda regler gällande fartygens skrov t.ex., såsom krav på dubbelbotten för att undvika utsläpp vid olyckor. Syftet med de särskilda bestämmelserna för fartyg med farligt gods i de nuvarande föreskrifterna är att förhindra utsläpp vid färd i kanalen och att se till att beredskapen vid olyckor är god. En fartygsolycka med olje- eller kemikalieutsläpp skulle kunna få svårartade följder om den inträffar i eller i närheten av en vattentäkt. Dagens regler bedöms dock vara föråldrade, de har inte följt utvecklingen av de regelverk som finns för transport av farligt gods till sjöss. 5 Rapport RS 2009:04 dnr S-183/08 Incident med fartyget Listerland i Södertälje kanal. 6 Departementsskrivelse Ds Kn 1981:1

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (26) Dagens regelverk kring farligt gods till sjöss är omfattande och bygger i stora delar på internationella konventioner. Konventionerna SOLAS 7 och MARPOL 8 innehåller grundläggande principer och allmänna bestämmelser gällande fartygs konstruktion bl.a. samt förbud mot utsläpp och föroreningar. I IBC-koden 9 finns regler om transport av kemikalier i bulk. Någon särskild efterlevnad eller kontroll av de nuvarande bestämmelserna har inte heller skett i praktiken under mycket lång tid. I förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns bestämmelser om att fartyg inte får släppa ut skadliga flytande ämnen eller barlastvatten, tankspolvätska eller andra rester eller blandningar som innehåller dessa ämnen. Krav finns också gällande ventilation av lastrester. I SOLAS och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning finns omfattande krav gällande länspumpningssystem. Kraven anger hur dessa system ska vara konstruerade så att utsläpp inte sker. I de nämnda regelverken finns också krav på utformningen av brandsläckningssystem. Fartyg som transporterar kemikalier i bulk ska även uppfylla de krav på brandsläckning som finns i IBC-koden. I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg finns förbud mot utsläpp och ventilation av lastrester. I MARPOL annex II finns bestämmelser om hur direktledningar överbord ska vara anordnade, så att överspolning av last eller andra farliga ämnen inte ska kunna ske. Det bör även framhållas att det i TSFS 2010:96 finns särskilda bestämmelser med åtgärder mot vattenförorening från fartyg som trafikerar Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern. Det rör sig bl.a. om särskilda krav mot utsläpp från brännoljetankar, krav gällande konstruktion av dubbelbotten och vingtankar, krav på lastplan och en nödplan vid förorening. I fartygssäkerhetslagen (2003:364) finns allmänna bestämmelser som bl.a. syftar till att förhindra olyckor och utsläpp. Enligt dessa ska fartyg vara konstruerade, byggda, utrustade och hållna i stånd så att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart som det används i eller avses att användas i har en betryggande säkerhet mot sjöolyckor. Dessutom ska befälhavaren se till att ha den kännedom om fartyget som denne behöver för att fullgöra sina 7 International Convention for the Safety of Life at Sea 8 The International Convention for the Prevention of Pollution from Ships 9 International Bulk Chemical Code

19 Datum Dnr/Beteckning 19 (26) skyldigheter att förhindra förorening och otillåtna utsläpp av barlastvatten och sediment från fartyg. Sammantaget bedöms det gällande regelverket uppfylla syftet att förhindra utsläpp från och olyckor med fartyg med farligt gods. Därmed bedöms de bestämmelser som finns i nuvarande föreskrifter kunna tas bort. Fritidsfartyg Den nuvarande bestämmelsen om att fritidsfartyg endast bör framföras i Trollhätte kanal under den ljusa delen av dygnet kommer att göras om till ett allmänt råd. Det som i dag är anvisningar om förtöjningar vid kanalernas stränder, bryggor och slussar föreslås tas bort, eftersom anvisningarna mer är att betrakta som information och ordningsregler. Vad som gäller ang. förtöjningar kommer i stället att finnas på Sjöfartsverkets hemsida. De nuvarande bestämmelserna om att fritidsfartyg ska hålla åt sidan i Södertälje och Trollhätte kanal vid väntan på slussning och passera skyndsamt in och ur slussar föreslås göras om till allmänna råd, eftersom dessa situationer kan behöva bedömas från fall till fall. Förslaget bedöms inte påverka säkerheten negativt. Bestämmelserna om att fritidsfartyg ska lämna företräde till fartyg vid slussning samt förbudet mot segling i Södertälje kanal föreslås vara kvar. Sammanfattning I de fall alternativa regeländringar angetts anser Transportstyrelsen att förslag 1 ska väljas. De ändringar som görs i de befintliga föreskrifterna innebär en modernisering och anpassning till dagens sjötrafik på Södertälje och Trollhätte kanal. I vissa fall tas regler bort som innebär dubbelreglering eller som tynger föreskrifterna med information som kan delges på annat sätt. Den totala regelmassan minskas genom förslaget. Transporstyrelsen anser att den reglering som föreslås kvarstå efter genomförda ändringar och upphävanden fortfarande bäst fyller sitt syfte genom att delges i regleringsform. 4. Vilka är berörda? Följande grupper berörs av de föreslagna föreskriftsändringarna: Rederier och sjötrafikanter som verkar och färdas i de områden som föreskrifterna reglerar. Närmare bestämt rederier som har trafik dels i hamnar i Göta älv, Vänern och Mälaren, dels genom kanalerna med sådana fartyg som ryms inom slussarnas maximala dimensioner. Fritidsbåtar som passerar kanalerna (främst sommartid).

20 Datum Dnr/Beteckning 20 (26) Kanalhållaren, d.v.s. Sjöfartsverket. De ändringar som Transportstyrelsen föreslår kommer inte att innebära att ytterligare sjötrafikkanter kommer att beröras av reglerna än de som berörs redan i dag. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. De företag som berörs av de föreslagna föreskriftsändringarna är de rederier vars fartyg trafikerar Trollhätte och Södertälje kanal. Ändringarna bedöms dock inte påverka dessa rederiers arbetsförutsättningar jämfört med dagsläget. Förslaget bedöms heller inte påverka tillgängligheten i kanalerna, då det inte införs några nya restriktioner som t.ex. skulle kunna innebära förseningar eller andra begräsningar för rederierna. Regleringens syfte är skapa förutsättningar för att upprätthålla framkomligheten samt sjö- och miljösäkerheten på kanalerna. God framkomlighet och god sjö- och miljösäkerhet bedöms minska risken för trafikstörningar i kanalerna. En olycka i någon av kanalerna skulle t.ex. kunna innebära att kanalen tillfälligt behöver stängas, något som i sin tur skulle försena transporterna på densamma. 5.2 Medborgare Förslaget kommer att göra det lättare för medborgare, i form av sjötrafikanter, att tillgodogöra sig reglerna för trafiken på Södertälje och Trollhätte kanal. Inte minst genom att förslaget tydliggör vad som gäller vid passage av slussar och kanaler, något som minskar risken för olyckor och trafikstörningar. Förslaget innebär vidare att den totala regelmassan minskar, att förutsägbarheten ökar, att risken för missförstånd gällande kanalpassagen minskar samt att regler som inte längre går att tillämpa tas bort. Föreslagen reglering innebär främst en anpassning till rådande omständigheter. Tidsåtgången och administrativa kostnader för berörda aktörer att sätta sig in i regeländringarna bedöms som försumbara.

21 Datum Dnr/Beteckning 21 (26) 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Transportstyrelsen bedömer att de föreslagna regeländringarna inte kommer att ha några betydande effekter för staten, regionerna, landstingen, eller kommunerna. Staten är i första hand berörd genom kanalhållaren (Sjöfartsverket) men ändringarna bedöms inte medföra några ökade kostnader eller merarbete för kanalhållaren. Förslaget är främst en anpassning till det som redan tillämpas på kanalerna i praktiken. Bl.a. kommer anvisningar samt information och rutiner kring manövrering och förtöjning i slussar och kajer att tas bort. Det finns redan väl utarbetade rutiner med instruktioner och information för kanaltrafiken och dess passage genom slussar och under broar. På Sjöfartsverkets hemsida finns instruktioner för förtöjning, turordning vid slussning, rutiner vid broöppning samt dispensförfarande och formulär vad gäller passage av slussarna med större fartyg, pråmar eller bogsersläp. För fritidsbåtar har Sjöfartsverket även gett ut särskilda informationsfoldrar för kanalpassage. På de officiella sjökorten finns även information om rapporteringsförfarande, bropassager, signaler och allmänna ordningsregler. De föreslagna regeländringarna är, som nämnts tidigare, främst en anpassning till de rutiner som redan gäller för passage genom kanaler och slussar. Förslaget kommer inte att medföra några merkostnader vad gäller nya signaler, skyltar eller annan farledsutmärkning. Förslaget kommer inte heller att medföra något merarbete för personalen vid anläggningarna, då rutinerna redan finns på plats. 5.4 Externa effekter De föreslagna regeländringarna bedöms minska risken för olyckor med fartyg. Sådana olyckor skulle kunna leda till negativa konsekvenser för samhället, t.ex. i händelse av skador på dammanläggningar med översvämning som följd eller utsläpp av olja i vattentäkt. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses reglering vara det bästa? Där Transportstyrelsen identifierat alternativa regeländringar (se punkt 3.3) förespråkar vi att alternativ 1 ska väljas. Vad avser formatet menar vi att reglerna blir lättare att tillämpa om de delas upp i två författningar, en för respektive kanal. Vi anser att det bästa alternativet är att ta bort gammal information, gamla upplysningar och dubbelreglering ur regelverket. Öppningstider och avgifter

22 Datum Dnr/Beteckning 22 (26) ankommer på anläggningsägaren, och det är kanalhållaren som styr trafiksignaler, slussning och broöppningar. Anvisningar till sjötrafiken i kanalerna kan behöva ges snabbt, utifrån rådande situation, t.ex. för att skydda slussar eller andra anläggningar. Därför bedömer vi det vara olämpligt att ta bort den möjligheten i föreskrifterna. Befogenheten att inskränka rätten att använda bristfälliga fartyg ankommer dock på Transportstyrelsen. Att ha storleksgränser för fartyg, pråmar och bogsersläp är centralt för säkerheten i slussarna och kanalerna och vi anser därför att detta även fortsättningsvis bör regleras i föreskrifterna. Tillstånd att överskrida storleksgränserna bör dock hanteras av Sjöfartsverket. Ett överförande på Transportstyrelsen skulle vara ineffektivt och praktiskt svårt att genomföra. Det skulle dessutom kräva ökade resurser och ökad beredskap. Att ha anropsförfarande, rapporteringspunkter och trafiksignaler är även det centralt för säkerheten och vi anser därför att detta även fortsättningsvis bör regleras i föreskrifterna. Med tanke på det begränsade manöverutrymmet i kanalerna, de incidenter som skett och de negativa konsekvenserna ett utsläpp skulle få för miljön, så bedömer vi det inte vara lämpligt att ta bort bestämmelserna om sikt, företrädesordning, möten och omkörningar. SJÖFS 1993:28 har tillkommit där ett behov har funnits att reglera sjötrafiken med hänsyn till tillgänglighet, miljö och sjösäkerhet. Farlederna på kanalerna är smala och sjötrafiken behöver regleras för att undvika kollisioner, grundstötning eller andra olyckor. Som tidigare nämnts finns det vattenskyddsområden i eller i direkt närhet av kanalerna. Olyckor med utsläpp av t.ex. olja skulle kunna få omfattande konsekvenser. Också skador på dammanläggningar orsakade av fartygstrafiken skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Förutom de ändringar som beskrivs ovan och som framgår av föreskriftsförslaget, anser Transportstyrelsen att de nya föreskrifterna i övrigt kommer att fylla ett behov. Alternativet att avstå reglering är alltså inte lämpligt. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Enligt 2 kap. 1 sjötrafikförordningen (1986:300) får Transportstyrelsen efter samråd med Sjöfartsverket meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten när fartyg förs i Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. Enligt 3 lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, samt 1 andra stycket förordningen (1998:898) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, gäller följande: om det är påkallat med hänsyn till det ändamål som en allmän farled ska tillgodose, skyddet för hälsan eller