Minnesanteckningar tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg 9 maj 2019, klockan 09: , Regionens hus

Transkript

1 Minnesanteckningar tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg 9 maj 2019, klockan 09: , Regionens hus Deltagande Åsa Himmelsköld, Region Uppsala, Regionkontoret Mikael Köhler, Region Uppsala, Akademiska sjukhuset Gunilla Svedström, Region Uppsala, Akademiska sjukhuset Åsa Dahlen, Region Uppsala, Regionkontoret Jan Andersson, Region Uppsala, Regionkontoret Torun Hall, Region Uppsala, Nära vård och hälsa Susanne Söderberg, Uppsala kommun, Samverkanschef Lenita Granlund, Uppsala kommun, Omsorgsförvaltningen Elisabeth Kantor, Enköpings kommun, Socialförvaltningen Mats Ståhl Elgström, Håbo kommun, Socialförvaltningen Mikael Sjöberg, Tierps kommun, Socialförvaltningen Helena Carlsson, Tierps kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Hans Åhnberg, Knivsta kommun, Utbildningskontoret Marja Hedin, Knivsta kommun, Socialförvaltningen Åsa Johansson Heby kommun, Vård- och omsorg Förhinder Lotta Tronet, Enköpings kommun, Socialförvaltningen Ulrika Hjerpe, Älvkarleby kommun, Utbildning och omsorg Håkan Dahlqvist, Östhammars kommun, Socialförvaltningen Mariah Eliasson, Region Uppsala, Lasarettet i Enköping Inbjudna Caroline Strömbäck, Region Uppsala, punkt 2a Ann-Charlott Norman, Region Uppsala, punkt 2c Kerstin Evelius, Region Uppsala, punkt 4a Birgitta Lejman, Region Uppsala, punkt 4a Anneli Kjellberg, Region Uppsala, punkt 6a Ann-Marie Thordeman, Region Uppsala, punkt 6a Monica Brundin, Region Uppsala, punkt 6b-d Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (5) 1 Inledning En kort lägesavstämning per kommun där följande sammanfattningsvis nämns: Pågår workshops vårdcentrum runt om i länet. Positivt men kan vara utmanande att bemanna alla grupperingar. Problem med ekonomin i flera kommuner. Heby har fått en ny närvårdsstrateg och planerar för nytt äldreboende. Håbo har ett flertal nyrekryteringar inom kommunen, däribland närvårdsstrategsfunktionen. Det är mycket som händer på kort tid i Håbo. Tierp saknar skolan i närvårdssamverkan. Vårdplatssituationen på psykiatrin är bra utom på BUP. Inom somatiken finns fortfarande stora utmaningar. Nära vård och hälsa fokuserar på ny organisation och effektiv och nära vård. 2 Samverkansstrukturen och samverkansprocesser a) Förslag på plan för samverkan inom prioriteringen hälsa, trygghet och goda livsvillkor i socioekonomiskt utsatta områden: ett uppdrag från rådet för social hållbarhet bilder bifogas (Caroline Strömbäck) Rådet för social hållbarhet utgör en parallell samverkansstruktur till Regionalt forum och samverkansstrukturen HSVO. Det överlappar också RLG med samma representanter, förutom att det sociala rådet även omfattar fler statliga aktörerna. Uppdraget har varit att ta fram handlingsplan/vp för rådet som innehåller samverkansaktiviteter. Slutligt utkast av planen tas upp för beslut på rådet den 22 maj. Frågan tas upp på nästa möte med TML HSVO i juni för fortsatt diskussion om hur vi kan jobba tillsammans. Viktigt att uppmärksamma att det finns en överlappning mot andra samverkansarbeten, t.ex. psykisk hälsa. Eventuella synpunkter och kommentarer på underlaget skickas via mail till Janne. b) Nuläge samverkansavtal FoU S inkl revidering av uppdragsbeskrivning Samråd HSVO bilder bifogas (Jan Andersson) Regionalt forum godkände utkast till nytt avtal vid möte den 3 maj. Avtalet skickas nu ut för beredning och beslut hos respektive part. Nedläggning av nämnden för kunskapsstyrning och ny uppdragsbeskrivning för Samråd HSVO genomförs parallellt som separata beslutsprocesser. Avtalets rubrik justeras för att minska fokus på ekonomi. c) Beslut om förslag om lokal styrgrupp kunskapsstyrning bilder bifogas (Ann Charlott Norman) Förslag till struktur för styrningen presenterades. Följande förslag till ändring togs upp: Lägg till representant från skolan i styrgruppen. Ändra skrivning om att representanter måste ingå i kunskapsstyrningsstrukturen på andra nivåer i systemet. Tillägg med socialchefsnätverket i den lokala strukturen. TML HSVO beslutar att ställa sig bakom förslaget med de ändringar som föreslagits.

3 3 (5) 3 Paus 4 Prioriterade sakfrågor a) Effektiv och nära vård Information om uppdraget avseende psykisk hälsa barn och unga bilder bifogas (Kerstin Evelius, Birgitta Lejman) Politiskt uppdrag som kom i februari. Övergripande mål är att barn ska klara skolan. Det har varit svårt med prioriteringar avseende generella preventiva insatser för att motverka negativ utveckling eller ta hand om moderata behov. Inriktningen är en väg in via primärvårdsnivån/vårdcentrum. Central fråga för arbetet är därför hur Vårdcentrum ska bemannas? Genomföra flödesanalyser. Besöka alla kommunerna och behovsinventera. Besöken koordineras tillsammans med närvårdsstrategerna. Lämna konkreta förslag till HS-utskottet i augusti. Förslagen tas upp på TML i juni. Lägesrapport vårdcentrum lokala dialoger bilder bifogas (Eva Telne) Workshops med kommunerna genomförs nu. Slutrapporten ska vara klar 5 juni. Synpunkter och medskick till det fortsatta arbetet: - Undvik att diskutera pengar inledningsvis, utgå från behov. - Det är synd att man delar på närvårdsprojektet och vårdcentrumprojektet. - Håll den strategiska nivån i fokus, för att klara angränsande delar/projekt som pågår. - Viktigt att alla kommuner finns med från början. Svårt att komma med i ett senare skede eftersom de strategiska förutsättningarna formas nu. - Ha respekt för att resursfrågan står i centrum på den politiska nivån. Övervältringsrisker och oklarheter i långsiktig finansiering reser frågetecken. - Hur blir det för kommuner utan vårdcentrum? Finns en politisk oro. - Det är hård tidspress och ibland svårt, inte minst för mindre kommuner, att få in representanter i alla grupperingar. - Viktigt att stämma av kommunernas interna behov/ordinarie planeringsprocess med våra gemensamma behov. - Det är viktigt att politikerna i kommunerna och på regional nivå pratar med varandra. b) Assistans och egenvård diskussion om ev fortsättning 2020 (Åsa Himmelsköld) Remissvaret skickades ut innan mötet. Eventuellt skjuts det nationella förslaget framåt i tid på grund av oklarheter. Oavsett bör vi i Uppsala län analysera konsekvenserna av en förändring kopplat till den ÖK som finns mellan länets kommuner och regionen tom Frågan behöver också bevakas nationellt. Det handlar därmed om att ta fram förslag till om en överenskommelse behövs från och med 2020 och hur den i sådana fall bör se ut. Uppdraget bör ges till redaktionsrådet som får bilda en arbetsgrupp där

4 4 (5) kommunerna är representerade, lämpligen med samma personer som ingick i arbetet med att ta fram nuvarande överenskommelse. Angeläget att vi följer principen om att särskilja på uppdrag att se på ekonomi från innehåll. TML HSVO beslutar att redaktionsrådet ges i uppdrag att följa upp nuvarande överenskommelse och vid behov ta fram en ny överenskommelse från och med 2020 som kan bygga på nuvarande överenskommelse. Som underlag ska en omvärldsspaning genomföras. En första återrapportering av uppdraget ska göras på mötet den 30 augusti. 5 Lunch 6 Ekonomi, lagstiftning, avtal, riktlinjer och rutiner som fastställs i samverkan a) Lagen om utskrivning från slutenvård Nuläge risk- och konsekvensanalys Prator/Cosmic Link bilder bifogas (Anneli Kjellberg, Anita Lakström) Utifrån uppdrag från TML HSVO har en riskanalys genomförts. Processen runt riskanalysen har inte varit tillfyllest då förutsättningarna för riskanalysen varit otydliga. Syftet var att så långt som möjligt få underlag för att säkerställa en fortsatt god kvalitet trots byte av system. Den 5 juni är det visning av systemet där kommunerna inbjuds delta. Bytet innebär inga ökade kostnader för kommunerna. Som information har sju regioner övergått till Cosmic Link, Kronoberg har använt systemet i ungefär 10 år. TML HSVO beslutar: - att befintlig riskanalysgrupp deltar i visning av systemet den 5 juni. - att ställa sig bakom förslaget att starta ett genomförandeprojekt med representation från kommunerna för införande av Cosmic Link. Måldatum för byte är Q3 eller Q4 år att förslag till genomförandeprojekt förankras med AU TML samt återkopplas till TML HSVO i juni månad. Nuläge utskrivning från slutenvård, resultat, vårdplatsläget bilder bifogas (Ann- Marie Thordeman) Fortsatta utvecklingsområden togs upp. Kommunikationskulturen inom prator behöver förändras, information om avvikelser i Prator ska bara beskriva fakta. Andra utvecklingsområden gäller exempelvis slutenvårdens utskrivningsplanering (särskilt på helger), egenvårdsintyg och det medicinska ansvaret. b) Fastställa förslag till riktlinjen samverkan avseende vårdhygien och smittskydd Uppsala län riktlinje bifogas (Monika Brundin) TML HSVO beslutar att godkänna förslaget till riktlinje.

5 5 (5) c) Nulägesinformation om överenskommelse psykisk funktionsnedsättning överenskommelse bifogas (Monika Brundin) TML HSVO beslutar att godkänna förslaget till överenskommelse. Går till beslut hos huvudmännen. d) Fastställa förslag till riktlinjen anhörigstöd i Uppsala län riktlinje bifogas (Monika Brundin) TML HSVO beslutar att godkänna förslaget till riktlinje. e) Information och implementering av SMADIT överenskommelse bifogas (Jan Andersson) Ingen åtgärd, implementering är respektive huvudmans ansvar. 5 Övriga frågor a) Rapport från nationella nätverk (socialchefsnätverket, hälso och sjukvårdsdirektörsnätverket, ledningsnätverket för psykiatri mm) Socialchefsnätverket har bl.a. fokus på digitalisering och pilotprojekt om stödinsatser via HS-nätverket prioriterar kompetensförsörjning, God och nära vård, kunskapsstyrning, digitalisering. En stor fråga har varit de nationella överenskommelserna om riktade statliga bidrag. Ett par representanter från respektive nätverk har besökt det andra nätverket. Ställningstagande för att arbeta med det delbetänkande som kommer från Anna Nergårdh under hösten. Innehåller dialogfrågor för att sedan båda nätverken möts i november tillsammans med utredningen. Det kan ge god input till utredningens slutfas av arbetet. b) Fråga om mötesformer TML HSVO Förslag att genomföra ett möte per termin ute i länet. Det är ett bra förslag men det ska vara genomtänkt med program och inbjudna. TML HSVO beslutar att Enköping blir värd för ett av höstens möten.

6 Överenskommelse och plan för regional samverkan inom prioriteringen: Hälsa, trygghet och goda livsvillkor i socioekonomiskt utsatta områden HSVO 8 maj 2019

7 Uppdraget Rådets möte 22/ Samordningsgruppen fick i uppgift att utarbeta en handlingsplan för prioriteringen om att främja hälsa, trygghet och goda livsvillkor i socioekonomiskt utsatta områden. Uppdraget redovisas för rådet den 22/

8 Övergripande styrning A2030 Nationella strategier Lag mm Länets förutsättningar, behov och prioriteringar RUS Överenskommelser Samverkansplaner Genomförande Ordinarie styrning i respektive linjeorganisation RPB, MoB, Verksamhetsplaner

9 Processen så här långt 24/1 Workshop 1, planens funktion och målområden, frågor som kan lyftas till nätverk 13/2 Rapportering Rådet för social hållbarhet 28/2 Workshop 2, formulera mål och beskriva målområden 15/3 Workshop 3, ta fram aktiviteter (vad görs idag och vad kan utvecklas) Regionalt nätverk för god och jämlik hälsa har fungerat som referensgrupp. April skrivarbete och förankring i våra egna organisationer 23/4 Utkast 1 presenteras för dialog i Samordningsgruppen 8/5 Utkast 2 överenskommelse och samverkansplan presenteras för Samordningsgruppen 9/5 Utkast 3 HSVO, info om överenskommelse, planen och processen 22/5 Överenskommelse och plan presenteras för rådet 11/6 HSVO, beslut om att stödja planen

10 Roller och ansvar Rådet för social hållbarhet (beslutande och beställare av genomförande och uppföljning) Aktörerna/parterna i rådet (förankring i den egna organisationen och nödvändiga beslut för genomförande) Samordningsgruppen (koordinerar genomförande och uppföljning) Regionala arbetsgrupper/nätverk (operativt genomförande)

11 Funktion och syfte En regional överenskommelse om flernivåsamverkan En aktiverande plan för samverkan Konkretiserar prioriteringen (Hälsa, trygghet och goda livsvillkor i socioekonomiskt utsatta områden) i fyra insatsområden och anger gemensamma samverkansaktiviteter. Samverkan som skapar mervärden för Uppsala län.

12 Utgångspunkter RUS En region för alla Hälsans bestämningsfaktorer God och jämlik hälsa - En utvecklad folkhälsopolitik (Prop. 2017/18:249) samt den nationella strategin Tillsammans mot brott ett nationellt brottsförebyggande program (Skr. 2016/17:126).

13 En region för alla Mål kring Andelen som tar examen från gymnasiet ska öka Ökad tillit bland länets invånare Sysselsättningen ska öka Länets invånare ska ha landets högsta självskattade hälsa Åtaganden För att nå målen krävs åtaganden om att ge alla barn och unga en bra start i livet genom bland annat en kvalitativ skola och barnhälsovård. Länet ska skapa möjligheter för ett livslångt lärande samt ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser där tillit och sociala relationer kan skapas och stärkas. Integreringen av nyanlända på arbetsmarknaden behöver påskyndas och insatser behövs som möjliggör egen försörjning på en jämställd, jämlik och växande arbetsmarknad. Genom att främja hållbara och hälsosamma levnadsvanor och genom att säkerställa en hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet främjas hälsan för länets invånare..

14 Målgrupp Huvudsaklig målgrupp är barn och unga och de närmaste runt barn och unga som skapar förutsättningarna för en bra start i livet och möjligheter till ett livslångt lärande. Insatserna riktar sig till individer som bor i områden som bedöms som socioekonomiskt utsatta. Det vill säga områden där nettoinkomst, arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, sjukdagar, förvärvsarbete, gymnasiebehörighet och utbildningsnivå ligger på nivåer under genomsnittet för landet. I vissa av dessa områden finns en förhöjd risk för kriminalitet och att barn och unga ansluter sig till kriminella miljöer.

15 Gemensamma insatsområden Kompensatoriska insatser för goda och jämlika livsvillkor Förutsättningar för goda levnadsvanor Egenmakt, inflytande och delaktighet Trygga miljöer

16 Insatser för samverkan Sprida kunskap om och implementera nationella och regionala styrdokument Lyfta in våra insatsområden i befintliga samverkansfora och nätverk för att identifiera samverkanspotential samt klargöra ansvar och roller Ta fram gemensamma lägesbilder och målgruppsanalyser Kartlägga och analysera behov samt pågående aktiviteter Kartlägga behov av länsövergripande/huvudmanövergripande samverkansaktiviteter Skapa forum för lärande Stärka vår samverkanskompetens Inventera och aktivt involvera nya samverkansparter såsom näringsliv och civilsamhälle Genomföra medborgardialoger eller andra typer av dialog- och samrådsförfaranden Genomföra gemensamma kommunikationsinsatser

17 Parternas åtagande Årligen anordna en fördjupande workshops inom de olika insatsområdena. (En utgångspunkt är framtagen aktivitetslista). Syfte: Identifiera aktuella insatser som kan genomföras tillsammans eller där planerade insatser kan stödja varandra. Identifierade aktiviteter för samverkan hanteras av respektive aktör i sin verksamhetsplanering.

18 Uppföljning Uppföljning av arbetet sker löpande i samband med fördjupande workshops. Resultatet sammanställs och presenteras för rådet för social hållbarhet årligen.

19 Alltså. Hur kan vården bli likvärdig i hela landet? Hur vet vi att de metoder vi använder är de bästa? Hur gör vi för att använda de bästa metoderna? Hur tar vi reda på vilken kunskap som saknas? Hur skapar vi den kunskap som saknas? Hur gör vi oss av med gammal kunskap? regionuppsala.se

20 Nationella Programområden (NPO) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, (Regionalt värdskap) rehabilitering, omvårdnad etc. Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Äldres hälsa Rehab/Hab/ Försäkringsmedicin Medicinsk Diagnostik Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

21 Förslag styrning och ledning Socialtjänst på sikt? Tjänstemannaledning Hälsa, stöd, vård o omsorg Vårdledningsgrupp ViS redaktionsråd Länsövergripande styrgrupp kunskapsstyrning kansli LPO Psykisk hälsa LPO barn och ungdomars hälsa LPO Äldres hälsa LAG 1 LAG 2 LAG 1 LAG 2 LAG 1 LAG 2 LAG/kontaktperson LAG/kontaktperson LSG patientsäkerhet & LSG läkemedel i samverkan regionuppsala.se

22 Region Uppsala och länets kommuner Socialtjänst Kommuner HSVO (TL) Samverkan Vårdledningsgrupp Region Uppsala Styrgrupp Kunskapsstyrning LPO/LAG Kansli Kunskapsstyrning LPO/LAG LPO Psykisk hälsa LPO Barn och ungdomars hälsa LPO Äldres hälsa LAG/ Kontaktperson LAG ADHD LAG Schizofreni LAG [Diagnos] LAG [Tillstånd] LAG Demens sj. LAG Palliativ vård LAG/ Kontaktperson LSG Område, ex. läkemedel, medicinteknik regionuppsala.se

23 Representation styrgrupp En sammankallande tjänsteperson från Regionkontoret, förslagsvis vårdkvalitetschef En representant för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping En representant från Nära vård och hälsa En representant från Folktandvården En representant från en stor kommun En representant från en liten kommun En representant från FoU S som är en delad verksamhet mellan Region Uppsala och länets kommuner regionuppsala.se

24 Struktur för regional samverkan Hälsa, stöd, vård och omsorg i Region Uppsala Utser Regionalt forum Uppdrar Bereder Regional ledningsgrupp (RLG) Fastställer uppdraget Fastställer uppdraget Utser Samråd HSVO Förankring inför beslut i respektive nämnd/styrelse Uppdrar Bereder Tjänstemannaledning HSVO Utser Regional samordnare barn/unga Kunskapsstyrningsnämnd Redaktionsråd AU Regional samordnare vuxna Regional samordnare äldre Vuxna/ Äldre Regionala samverkansgrupper, tillfälliga eller permanenta NVS nätverk regionuppsala.se

25 150 sekunder om kunskapsresistens regionuppsala.se

26 ver 1.0 Avtal om samverkan kring ekonomiska medel för kunskapsstyrning inom FoU socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård för Region Uppsala och länets kommuner Parter Region Uppsala, Enköpings kommun, Heby kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun. Syfte Avtalets syfte är att fastställa uppdrag, organisation, styrning och finansiering för samverkan kring kunskapsstyrning för FoU socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård (FoU S). Uppdrag FoU S ska verka för en evidensbaserad praktik med god kvalitet och effektivitet till nytta för brukare/patient/invånare genom att: erbjuda kunskapsstöd till socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård, omvärldsbevaka och stödja implementering av forskning och utveckling, arbeta med kunskapsspridning och vara en arena för erfarenhetsutbyte, verka för ökad samverkan mellan forskning, praktisk verksamhet och utbildning genom samarbete med externa parter som universitet och högskolor. Organisation och styrning Region Uppsala är värdorganisation och FoU S ingår i Region Uppsalas organisation. Styrningen av verksamheten sker via det politiskt tillsatta samrådet för hälsa, stöd, vård och omsorg (Samråd HSVO) samt tjänstemannaledningen för hälsa, stöd, vård och omsorg (TML HSVO), med representation från både Region Uppsala och kommunerna. Samråd HSVO har till uppgift att: fastställa flerårig strategisk inriktning för FoU S, vårda samverkansavtalet och följa upp den strategiska inriktningen, föreslå eventuella avtalsförändringar, samt vara ett forum för diskussion och samverkan kring kunskapsstyrning för FoU socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård. TML HSVO har till uppgift att: fastställa årlig verksamhetsplan för FoU S, ansvara för att uppföljning av verksamhetsplan och återrapportering av resultatet till Samråd HSVO för FoU S sker årligen, uppmärksamma behov av verksamhetsutveckling, ta ställning till behov av verksamhetsanpassning vid eventuella förändringar som påverkar förutsättningarna i avtal eller budget, samt vid behov lyfta frågor för förankring och diskussion till Samråd HSVO.

27 Finansiering Berörd styrelse/nämnd för respektive avtalspart ansvarar för de ekonomiska medel som finns avsatta inom detta avtal. Budgeten uppgår till 11,7 mnkr år 2019 (uppräkning sker årligen enligt LPIK). Finansieringsmodellen bygger på att kostnader fördelas lika mellan Region Uppsala (50 %) och länets kommuner (50 %). Kommunerna finansierar sin del utifrån befolkningsstorlek per den 30 juni året före aktuellt budgetår. Region Uppsala förvaltar de gemensamma ekonomiska medlen och fakturerar respektive kommun deras andel av kostnaderna. Parterna har rätt till löpande insyn i medelsförvaltningen. Om över eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen vid sista faktureringen. Externa projektanslag kan föras över mellan åren enligt anslagsgivarens regler. Användningen av dessa prioriteras i enlighet med verksamhetsplanen som TML HSVO fastställer. Projektmedel kan användas till aktiviteter som inte omfattar alla avtalsparter förutsatt att aktiviteten uppfyller avtalets intentioner i övrigt. Avtalsperiod Detta avtal gäller fr.o.m och tills vidare. Vill någon av de samverkande parterna frånträda avtalet ska skriftligt meddelande om detta tillsändas övriga parter. Uppsägningstiden är ett (1) år. För avtalets upphörande i sin helhet krävs likalydande beslut i respektive fullmäktigen. Vid upphörande av verksamheten i sin helhet, eller om någon part vill frånträda avtalet, ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. Avtalsvillkor Detta avtal gäller under förutsättning att fullmäktige hos alla parter har godkänt avtalet. Vid väsentligt förändrade förutsättningar ska var och en av parterna ha rätt att skriftligen begära omförhandling av avtalet. Tvist Tvist angående tolkning av avtalet ska i första hand avgöras i förhandling mellan parterna. Eventuellt kvarstående tvist ska avgöras av allmän domstol.

28 Samverkansavtal FoU S TML HSVO

29 Bakgrund Oklart vilket ansvar nämnden har haft gentemot berörda förvaltningar och samverkanstrukturen HSVO. Nämnden har i praktiken mer fungerat som ett samråd då andra styrelsers beslut vägt tyngre. Krävs starkare koppling mot kommunernas socialchefer. Förslag om nedläggning av nämnden och framtagande av nytt samverkansavtal.

30 Beslut i Regionalt forum Avveckla den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning. Säg upp nuvarande samverkansavtal och ersätt med nytt avtal som tydliggör uppdrag, beslutsordning, organisering och finansiering av verksamheten. Samverkansavtalet ska vårdas av Samråd HSVO med stöd av TML HSVO. Utkast till nytt avtal godkänt den 3 maj.

31 Det nya avtalet i korthet Tydliggjord ansvarsfördelning: Samråd HSVO ges ansvar att vårda avtalet och driva verksamhetens strategiska inriktning. Tjänstemannaledning HSVO ges ansvar för beredning till samrådet och godkännande av verksamhetsplan. Anpassning till utvecklingen av programområdesstrukturen. Större flexibilitet i användningen av ekonomiska medel.

32 Hanteringen av ekonomiska medel Berörd styrelse/nämnd för respektive avtalspart beslutar om pengar. Region Uppsala förvaltar pengarna och fakturerar respektive kommun deras andel av kostnaderna. Projektmedel kan användas till aktiviteter som inte omfattar alla avtalsparter förutsatt att aktiviteten uppfyller avtalets intentioner i övrigt.

33 Samråd HSVO får uppgiften att: fastställa flerårig strategisk inriktning för FoU S, vårda samverkansavtalet och följa upp den strategiska inriktningen, föreslå eventuella avtalsförändringar, samt vara ett forum för diskussion och samverkan kring kunskapsstyrning för FoU socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård.

34 Tjänstemannaledning HSVO får uppgiften att: fastställa årlig verksamhetsplan för FoU S, ansvara för att uppföljning av verksamhetsplan samt återrapportering av resultat till samrådet sker årligen, uppmärksamma behov av verksamhetsutveckling, ta ställning till behov av verksamhetsanpassning vid eventuella förändringar som påverkar förutsättningarna i avtal eller budget, samt vid behov lyfta frågor för förankring och diskussion till Samråd HSVO.

35 Fortsättningen Beslut om samverkansavtalet i respektive fullmäktige Beslut om nedläggning av kunskapsstyrningsnämnden Uppdaterad uppdragsbeskrivning för Samråd HSVO

36 Organisation Samråd HSVO TML HSVO

37 Förbättring av Barns och ungas psykiska hälsa

38 Uppdraget Komma med förslag som förbättrar vården på primärvårdsnivån rörande barn och ungas psykiska hälsa, göra en översyn av hela vårdkedjan i syfte att öka tillgängligheten till vård, och säkerställa att brister och förslag som påtalats i den revisionsgranskning som genomförts rörande tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin beaktas och omhändertas. Region Uppsala Dnr LS

39 Primärvårdsnivå (första linje) Den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt eller deras familjer oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Tillgänglig där det är enkelt att få hjälp Heltäckande som inte missar någon Högkvalitativ som ger rätt insats i rätt tid Vänd dig hit! Uppdrag psykisk hälsa, 2012

40 Utbud Region Uppsala Verksamheter och insatser för lätt till medelsvår psykisk ohälsa första linjen för barn och unga i Uppsala län, Kivimäki, A., Uppsala 2015

41 Vård- och stödnivå Uppsala Specialist Första linje Generella

42 Vård- och stödnivå Uppsala Specialist Specialist Första linje Första linje Generella Generella

43 Tillgänglighet BUP PV BUP

44 Vårdkedjan - Effektiv och nära vård Översyn av vårdkedjan Förebyggande/främjande Mental health literacy Första hjälpen psykisk hälsa Erbjuda program i skolor Samverkan civilsamhället Headspace Hälsoäventyret Infoteket Egenvård och ingång i vården Närvård och hälsocentraler Vårdcentrum Specialiserad vård ej sjukhus Läns/riks/regionsjukhus Snorkel BUP:s telefonlinje Nära samverkan skola och elevhälsa Sömnskola Stresskola Digitala lösningar Utredning Psykologisk behandling Medicinsk behandling Hjälpmedel, psykoedukativa insatser Komplicerade tillstånd Livshotande tillstånd

45 Preliminära iakttagelser All psykiatrisk öppenvård för barn bör kunna koncentreras till vårdcentrum hälsofrämjande insatser bör erbjudas på hälsocentraler Detta kan med fördel ske redan under 2020 och vara en del av att driva arbetet med effektiv och nära vård En ordentlig flödes- och resursanalys krävs Tydliga resultatmål på kort och lång sikt - klara Ett kraftfullt arbete tillsammans med socialtjänst, skola och elevhälsa krävs för att minska efterfrågan och behov av vårdinsatser

46 För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion

47 .en påminnelse om varför. Välfärdssektorn (inklusive privata utförare) beräknas behöva knappt fler anställda 2026 jämfört med Dessutom behöver man ersätta drygt personer som går i pension. Vi utgår då ifrån oförändrade resurser per brukare/patient/elev. Om verksamheten fortsätter att växa i samma takt som hittills, 0,5 till 1 procent snabbare än befolkningen, ökar behovet av personal med ytterligare anställda.

48 Vår målbild Nära Effektiv Förebyggande och hälsofrämjande Samskapande Geografisk Tillgänglighet Relationell Rätt nivå Koncentration Kontinuitet Del i lokalsamhället Utifrån behov Uppsökande Inflytande Personcentrering Partnerskap

49 Färdplan vägen till en Effektiv och nära vård 2030 Omställning till en effektiv och nära vård Omställningens målområden: Nära vård Effektiv Förebyggande och hälsofrämjande Samskapande Målbild En nära vård som bygger på kontinuitet och hög tillgänglighet. Vården är effektiv och utförs på rätt nivå med rätt kompetens. Utgångspunkten är ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i samverkan med andra aktörer. Vården bygger på samskapande och tillit där patienter och anhöriga involveras som jämlika partners och experter i vården. Strategier för att nå målbilden Förnyad vårdstruktur Hållbara ekonomiska förutsättningar Utvecklad styrning och uppföljning Kompetensförsörjning, nya arbetssätt och nya kompetenser Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Digital infrastruktur Forskning för en god och nära vård Kommunikation Fastighetsutveckling

50 Vad är Nära vård?

51 Programorganisation för omställningsarbetet mot en Effektiv och nära vård 2030 Regionfullmäktige Regionstyrelse Programstyrning Styrgrupp politiker HS-utskott Styrgrupp tjänstepersoner Koncernledning Programledning Programledare HSA direktör Programägare Regiondirektör Programstöd Teamet på HSA Strategimöten Strategiansvariga/Projektägare Programledare Programstöd Projektmiljö/genomförande Projektägare Projektledare Strategiansvariga Styrgrupp Arbetsgrupp Projektstöd

52

53 Vårdcentrum projekt i två delar Del 1.Ta fram grundförutsättningar för utvecklingen av vårdcentrum minikrav för ett vårdcentrum klart Del 2.I samverkan med lokala aktörer såsom kommuner arbeta fram lokala förslag utifrån minikrav Klart

54 Resultat förslag Närvårdsavdelning Drivs tillsammans med kommuner, öppen 24/7,möjlighet till akuta inläggningar, från såväl kommuner, sjukhus som PV, Exempel på kriterier: Försämring av kända kroniska sjukdomar som hjärtsvikt och KOL Eftervård efter akutvårdsavdelning på sjukhus Behov av inneliggande intravenös behandling Behov av smärtstillande behandling inneliggande pga ortopediska tillstånd som inte ska opereras Gemensamma kriterier för in- och utskrivning

55 Förslag mobila närvårdsteam Bemannat med läkare och sjuksköterska med stöd från andra kompetenser Patienter från 18 år Uppdrag behöver analyseras vidare i samband med beredskaps jour, andra former av mobila team och närvårdsavdelning

56 Specialiserad vård utanför sjukhus Allmänmedicin-obligatoriskt Psykiatri-obligatoriskt Barnmedicin-obligatoriskt Geriatrik-obligatoriskt Internmedicin - obligatoriskt på närvårdsavdelning Team skapas utifrån patienternas behov såsom paramedicin Flera specialiteter diskuterats såsom hud, ögon,öron, kardiologi, Gynekologi vilket kan variera

57 Habilitering Basutbud blir obligatoriskt Specifika verksamheter inom funktionshinderområden kan koncentreras till vissa vårdcentrum

58 Akutverksamhet och öppettider Närvårdsavdelning öppen dygnet runt Ökat öppethållande jmf idag men behov behöver kartläggas

59 Vårdcentrum/hälsocentraler med förstärkt geografiskt hälsouppdrag samt sistahandsansvar Utredning pågår klart 5 juni

60

61 Vårdcentrum del 2 Förslag på lokal utformning av Vårdcentrum i Tierp, Östhammar, Enköping, Kungsgärdet och Samariterhemmet Kartläggning av behov Kartläggning av utbud Presentera idé koncept

62 Förutsättningar från del 1 Närvårdsavdelning öppen 24/7 med möjlighet till akuta inläggningar. Mobila närvårdsteam ska utgå från vårdcentrum och teamet bör vara bemannat med läkare och sjuksköterska. Förutom allmänmedicin ska internmedicin, psykiatri, barnmedicin samt geriatrik vara obligatoriskt på varje vårdcentrum. Basutbud inom habilitering blir obligatoriskt på varje vårdcentrum. Varje vårdcentrum ska ha tillgång till röntgen och laboratorium. Öppet tider på varje vårdcentrum föreslås utifrån behov och Närvårdsavdelningen är naturligtvis bemannad dygnet runt.

63 Projektorganisation Adjungerade Anja Dahlin Price, kommunikation Mariah Jansson Eliasson, ekonomi HR,ekonomichefer Uppsala Östhammar Namn, FoUU Sonja Ekström Boström, Fastighet o Service Styrgrupp (Vårdledningsgruppen); Åsa Himmelsköld, Hälso- och sjukvårdsdirektör Torun Hall, Förvaltningsdirektör Eric Wahlberg, Sjukhusdirektör Gunilla Svanholm, Förvaltningsdirektör Mariah Eliasson, Tf. Sjukhusdirektör Susanne Söderberg, Uppsala kommun Eva Telne, Strategiansvarig Vårdstruktur Projektägare Torun Hall förvaltningsdirektör Projektledningsgrupp Eva-Lena Nilsson, projektledare Louise Hamark Karin M Andersson Anne Johansson Monica B Pettersson Carina Delin Hunger Lotta Thermeanius Repr Akademiska sjukhuset Anna Hällström Maud Johansson Lena Sjöberg Mattias Alsiö Emma Nicholls Facklig samverkan Delprojekt Närvårdsavdelning Lotta Thermaenius Delprojekt Förstärkt geografiskt hälsouppdrag Helen Askebro Delprojekt Sistahandsansvar Magnus Thuresson Delprojekt Tierp Monica B Pettersson Anna Hällström Repr olika verksamheter Delprojekt Östhammar Carina Delin Hunger Maud Johansson Repr olika verksamheter Delprojekt Enköping Anne Johansson Mattias Alsiö Repr olika verksamheter Delprojekt Kungsgärdet Karin M Andersson Lena Sjöberg Repr olika verksamheter Delprojekt Samariterhemmet Louise Hamark Lena Sjöberg Repr olika verksamheter

64 Tidplan Projektstart 31 maj projektslut 25 mars uppstartsmöte Förbereda workshops skriva slutrapport maj april maj WS 1 kartlägga behov WS 2 kartlägga utbud WS 3 idékoncept

65 Projektmål Kartläggning av behov i de olika länsdelarna Kartläggning av utbud i de olika länsdelarna inklusive kommunal vård Presentera ett idékoncept avseende ett vårdcentrum i vart och ett av områdena ovan.

66 Projektet ska lämna förslag på: hur närvårdsavdelningen ska utformas, vilka lokaler som föreslås för denna samt hur samverkan med kommunerna sker i denna vårdform inskrivnings- samt utskrivningskriterier för närvårdsavdelningarna. mobila närvårdsteam - uppbyggnad samt uppdrag inklusive samverkan med kommunerna. hur akutverksamheten ska se ut. vilka specialiteter vid sidan om allmänmedicin som ska finnas på aktuellt vårdcentrum. hur röntgen och laboratoriemedicin ska lösas Habiliteringsverksamhet kopplat till aktuellt vårdcentrum. Lokalbehov identifiering av behov och förslag på hur detta ska lösas

67 Styrgrupp Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Förvaltningsdirektör Torun Hall Förvaltningsdirektör Gunilla Svanholm Sjukhusdirektör Eric Wahlberg Tf. Sjukhusdirektör Mariah Eliasson Susanne Söderberg Strategi ansvarig Vårdstruktur Eva Telne

68 Projektorganisation Projektledare Eva-Lena Nilsson Verksamhetsområdeschefer Louise Hamark Karin M Andersson Anne Johansson Monika B Pettersson Carina (Nina) Delin Hunger Lotta Thermaenius Närvårdsstrateger Mattias Alsjö - Enköping Mina Hagenvall - Heby Hanna Röngren - Håbo Ida Gråhed - Knivsta Lena Sjöberg - Uppsala Thomas Folkesson - Uppsala Ingrid Larsson - Uppsala Anna Hallström - Tierp Annelie Stenback - Älvkarleby Maud Johansson - Östhammar Representanter från bl.a. kommuner, verksamhetschefer vårdcentraler, närvårdsavdelningar, sjukhus, folktandvården, Fastighet och service, medborgare, kommunikation, FOUU, övriga samhällsaktörer, kommer att se olika ut i de olika områdena

69 Koppling till andra projekt och verksamheter Arbete kring hälsocentraler Effektivisering av elektiv kirurgi Närmottagningar Lokalförsörjningsplaner Koppling till andra strategier såsom digitalisering samt kompetensförsörjning Bättre psykisk hälsa för barn och unga

70

71 Förbättring av Barns och ungas psykiska hälsa

72 Uppdraget Komma med förslag som förbättrar vården på primärvårdsnivån rörande barn och ungas psykiska hälsa, göra en översyn av hela vårdkedjan i syfte att öka tillgängligheten till vård, och säkerställa att brister och förslag som påtalats i den revisionsgranskning som genomförts rörande tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin beaktas och omhändertas. Region Uppsala Dnr LS

73 Primärvårdsnivå (första linje) Den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt eller deras familjer oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Tillgänglig där det är enkelt att få hjälp Heltäckande som inte missar någon Högkvalitativ som ger rätt insats i rätt tid Vänd dig hit! Uppdrag psykisk hälsa, 2012

74 Utbud Region Uppsala Verksamheter och insatser för lätt till medelsvår psykisk ohälsa första linjen för barn och unga i Uppsala län, Kivimäki, A., Uppsala 2015

75 Vård- och stödnivå Uppsala Specialist Första linje Generella

76 Vård- och stödnivå Uppsala Specialist Specialist Första linje Första linje Generella Generella

77 Tillgänglighet BUP PV BUP

78 Vårdkedjan - Effektiv och nära vård Översyn av vårdkedjan Förebyggande/främjande Mental health literacy Första hjälpen psykisk hälsa Erbjuda program i skolor Samverkan civilsamhället Headspace Hälsoäventyret Infoteket Egenvård och ingång i vården Närvård och hälsocentraler Vårdcentrum Specialiserad vård ej sjukhus Läns/riks/regionsjukhus Snorkel BUP:s telefonlinje Nära samverkan skola och elevhälsa Sömnskola Stresskola Digitala lösningar Utredning Psykologisk behandling Medicinsk behandling Hjälpmedel, psykoedukativa insatser Komplicerade tillstånd Livshotande tillstånd

79 Preliminära iakttagelser All psykiatrisk öppenvård för barn bör kunna koncentreras till vårdcentrum hälsofrämjande insatser bör erbjudas på hälsocentraler Detta kan med fördel ske redan under 2020 och vara en del av att driva arbetet med effektiv och nära vård En ordentlig flödes- och resursanalys krävs Tydliga resultatmål på kort och lång sikt - klara Ett kraftfullt arbete tillsammans med socialtjänst, skola och elevhälsa krävs för att minska efterfrågan och behov av vårdinsatser

80 Utskrivning från slutenvård resultat, vårdplatsläget och kommunala läget Slutenvården Primär- och öppenvård Kommunen Nära vård och hälsa Ann-Marie Thordeman

81 Nära vård och hälsa

82 VÄNTETIDER I GENOMSNITT FRÅN BEDÖMNING UTSKRIVNINGSKLAR TILL UTSKRIVNING 5,8 3,8 3,1 1 1, , jan 2016 dec 2017 dec 2018 dec 2019 jan 2019 feb 2019 mars 2019 april

83 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Östhammar Älvkarleby jan febr mars april

84 ANTAL PATIENTER I PROCENT BASERAT PÅ DAG FÖR UTSKRIVNING I FÖRHÅLLANDE TILL UTSKRIVNINGSKLAR JANUARI OCH APRIL TOTALT ANTAL PAT 799 RESP eller mer Jan April Februari 2019: Mer än hälften, nästan 2/3 av patienterna (57%) går hem samma dag som de är utskrivningsklara, dvs dag 0. En klar majoritet, 87% (724 patienter) skrivs ut dag 0, 1 eller patienter (11,4%) blev kvar 3 dagar eller mer. April 2019: 78% av patienterna skrivs ut dag 0 eller 1 (625 st) 94% av patienterna skrivs ut dag 0-3 (750 st) 6% av patienterna kvarstannar mer än 3 dagar (betalningsansvar) (47 st) Nära vård och hälsa

85 Vilka områden behöver förstärkas? Hur kommunicerar vi i Prator och avvikelsesystem Vad skiljer hälso- och sjukvård från socialtjänst Vem har det medicinska ansvaret Vad skiljer hälso- och sjukvård från egenvård

86 Aktuellt Gemensam Analysgrupp för samverkansprocesser i Uppsala Län GAP-UL Workshop/seminarium primärvård Workshop/seminarium biståndshandläggare Workshop/seminarium psykiatri Webbkollen Nätverksträffar för sjuksköterskor på vårdcentral som hanterar Prator Revidering av länsgemensamma riktlinjer (Redaktionsrådet ViS) Återinskrivningar Avvikelsehantering i utskrivningsprocessen Behov av utbildning (utifrån workshops) Hjälpmedelshantering vid utskrivning från slutenvård IT stöd Nära vård och hälsa

87 Återinskrivningar Prator JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC