Handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna"

Transkript

1 Dnr LDH0110/01 Handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna synsätt ansvar finansiering Hjälpmedelsdelegationen Bernt Persson, ordf Anders Classon Erik Björklund Johan Thomasson Torsten Larsson

2 FÖRORD Föreliggande utredning har tagits fram av Länsgruppen för hjälpmedelsfrågor: Ann-Sofie Holmberg Arne Thureson Birgit Hallén Birgitta Weijdegård Gunnel Carlborg Helen Kastemyr Kerstin Nilsson Lisa Salmi habiliteringschef förvaltningschef planerings sekr. bitr verksamhetschef hjälpmedelskonsulent rehab chef verksamhetschef rehab chef

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG 2 UTGÅNGSPUNKTER Sjukvårdshuvudmännens ansvar för insatser till personer med funktionshinder FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder 2.3 Landstinget Dalarnas handikappolitiska program. 2.4 Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. 2.5 Hjälpmedel för personer med funktionshinder en del av hälso- och sjukvårdsansvaret 2.6 Handikappbegreppet Vem är funktionshindrad?. 2.8 Vad är hjälpmedel?. 2.9 Handikapphjälpmedel en integrerad del av vård, behandling, habilitering och rehabilitering 3 GRUNDLÄGGANDE SYNSÄTT EGENVÅRD EGENANSVAR. 5 NUVARANDE AVGIFTER. 6 FÖRSLAG 6.1 Samma syn på handikapphjälpmedel och besöksavgifter oavsett patientgrupp - lika villkor för personer som är i behov av handikapphjälpmedel 6.2 Tydliggöra vad som ligger inom hälso- och sjukvårdens ansvar och vad som är egenvård. 6.3 Finansiering. 7 KONSEKVENSER Konsekvenser för personer med funktionshinder Konsekvenser för verksamheterna.. 8 HJÄLPMEDEL I ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV OCH FORTSATT ARBETE. 9 LITTERATURREFERENSER... Bilagor: 1) Översikt hösten Åtgärder för att få ekonomisk balans enligt 17-punktsprogrammet 2) Nuvarande avgifter utdrag ur Handbok Vårdavgifter 3) Förslag på egenavgifter och produkter som betalas av den enskilde

4 1 (15) Hjälpmedelsdelegationen Datum Diarienr LDH 0110/01 HANDIKAPPHJÄLPMEDEL I LANDSTINGET DALARNA synsätt ansvar - finansiering 1. UPPDRAG Under en lång följd av år har landstingets samlade kostnader för handikapphjälpmedel ökat. Landstingsstyrelsen beslutade att kostnadsreducerande åtgärder skulle vidtagas inom området hjälpmedel. På uppdrag av landstingsdirektören identifierade LD Hjälpmedel ett antal åtgärder (s k 17-punkts programmet) som syftade till att få landstingets hjälpmedelshantering i ekonomisk balans. En av uppgifter i 17-punkts programmet var att ta fram underlag för att pröva förutsättningar för avgifter som delfinansiering av handikapphjälpmedel. I bilaga 1 redovisas 17-punktsprogrammet, problemområden och vidtagna åtgärder. 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Sjukvårdshuvudmännens ansvar för insatser till personer med funktionshinder Genom handikappreformen 1994 tydliggjordes samhällets och sjukvårdens ansvar för insatser till funktionshindrade genom tillägg i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och Förvaltningslagen. En särskild lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS; infördes. Både landsting och kommunerna ålades där ansvar för särskilda insatser till funktionshindrade. LSS ger den enskilde rätt att överklaga till domstol både beslut om insatser och om insatsernas kvalitet. 2.2 FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder Sverige har som första stat skrivit under FN:s standardregler och har därigenom förbundit sig att följa dem.

5 2 (15) En av reglerna gäller Stöd och service som bl a innebär att staterna bör garantera utvecklingen av och tillgången till sådan hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter (1). 2.3 Landstinget Dalarnas handikappolitiska program Landstingsfullmäktige har 1997 antagit handikappolitiskt program som har FN:s standardregler som bas. Handikappolitiskt program finns även framtaget av styrelser och nämnder. 2.4 Nationella handlingsplanen för handikappolitiken I regeringens proposition 1999/2000:79 med förslag till nationella mål och inriktning för handikappolitiken betonas tre huvudområden att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällsektorer att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. I handlingsplanen lyfts ansvars- och finansieringsprincipen fram. Denna innebär att varje verksamhet och sektor i samhället skall utformas så att den blir tillgänglig för funktionshindrade. Kostnader som uppkommer för detta skall ses som en självklar del av kostnaderna för verksamheten och därmed också finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt. Då handikapphjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvårdens insatser innebär det, enligt detta synsätt, att de skall finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt (2). 2.5 Hjälpmedel för personer med funktionshinder en del av hälso- och sjukvårdsansvaret I samband med handikappreformen som trädde i kraft den 1 januari 1994 tillfördes hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) två paragrafer, 3 a och 18 a (fr.o.m. den 1 januari b och 18 b ), vilka tydliggör landstingens och kommunernas skyldighet att erbjuda bl.a. hjälpmedel för funktionshindrade. Som skäl till tillägget angavs i propositionen (1992/93:159) Stöd och service till vissa funktionshindrade bl.a. att en god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt (3). Det lagstadgade ansvaret för sjukvårdshuvudmännen att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade lyfts fram i särskilda paragrafer i HSL. Detta innebär dock inte att landstingens och kommunernas ansvar i den delen skulle vara större eller mer långtgående än sjukvårdshuvudmännens generella ansvar för en god hälso- och sjukvård (3).

6 3 (15) 2.6 Handikappbegreppet Handikapp är inte en egenskap hos individen utan uppstår i mötet mellan människan med funktionshinder och omgivningens krav (4). 2.7 Vem är funktionshindrad? Gruppen personer med funktionshinder är ingen enhetlig grupp och det finns inte någon statistik på det totala antalet personer som har ett eller flera funktionshinder. Någon formellt fastlagd definition av begreppet funktionshindrad finns inte i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I förarbetena till 3 b HSL (1982:763) anges att funktionshindrad är den som till följd av skada/ sjukdom är hindrad eller har en begränsad möjlighet att utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till funktionshindret saknar betydelse (prop. 1992/93) (5). 2.8 Vad är hjälpmedel? Handikapphjälpmedel syftar till att ge personer med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Exempelvis att själv kunna förflytta sig mellan våningar i huset där man bor, att kunna äta själv, att kunna nyttja allmänna telefoner, bankomater etc. Det är personer utan funktionshinder som använder flest hjälpmedel. Många hjälpmedel för funktionshindrade är mycket enkla och okomplicerade i jämförelse med de redskap som vi alla använder oss av dagligen, utan att vi tänker på dem som tekniska hjälpmedel. De tekniska hjälpmedel som används i ett modernt samhälle är omfattande (ex WC-stol med dess hygieniska system, bilar och övriga transportsystem) och kostar oerhörda summor (6). Det finns inte någon generellt gällande definition av begreppet hjälpmedel för funktionshindrade i lag eller annan författning (3). I propostionen (prop. 1992/93:159) framhålls att hjälpmedelsförsörjningen är en omfattande och mångfacetterad verksamhet. Här anges att ansvaret som följer av tillägget i HSL bör omfatta hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt hjälpmedel för vård och behandling (3). Hjälpmedel används i tre syften, som allmänna redskap/ produkter behandlingshjälpmedel handikapphjälpmedel. Allmänna redskap/ produkter I en vid mening kan alla tekniska hjälpmedel i samhället ses som hjälpmedel. De flesta av oss är i behov av dessa produkter för att klara vår dagliga livsföring. Behandlingshjälpmedel

7 4 (15) Den enskildes behov av vård, behandling, habilitering och rehabilitering kan tillgodoses på olika sätt med hjälp av medicin, hjälpmedel, annan professionell insats och med råd och egenvård. Vilka behandlingshjälpmedel som behövs i den medicinska behandlingen beslutas och finansieras av verksamheten. Handikapphjälpmedel Personer med funktionshinder behöver hjälpmedel, för att mer eller mindre varaktigt kompensera nedsatt eller förlorad funktion, för att klara sin dagliga livssituation. Hjälpmedel i dessa sammanhang benämns handikapphjälpmedel. Om ett handikapphjälpmedel skall tillhandahållas avgörs i samspelet mellan den vårdsökande och hälso- och sjukvårdspersonalen. Det är varje enskild yrkesutövare som bedömer och svarar för vad som krävs i det enskilda fallet. För habilitering och rehabilitering gäller förutom ett medicinskt mål även ett socialt mål. Politiker avgör omfattning och gränser för hälso- och sjukvården. Hur långt sjukvårdens ansvar skall sträcka sig, när det gäller jämlikhet i livsvillkor och full delaktighet i samhällsgemenskapen för människor med funktionshinder, är således en politisk fråga. F. n. skiljer man i praktiken inte strikt på behandlingshjälpmedel och handikapphjälpmedel. Det behövs ett fortsatt arbete med att öka förståelsen för skillnaden mellan begreppen. I den här texten använder vi fortsättningsvis begreppet handikapphjälpmedel och då menar vi både behandlingshjälpmedel och handikapphjälpmedel. 2.9 Handikapphjälpmedel en integrerad del av vård, behandling, habilitering och rehabilitering Handikapphjälpmedel är en integrerad del i vård, behandling, rehabilitering och habilitering. Handikapphjälpmedel är en av de nödvändiga förutsättningarna för att personer med funktionshinder skall kunna återgå till ett aktivt och självständigt liv. Kostnaderna för handikapphjälpmedel skall inte ses som en isolerad del av den totala vårdkostnaden. I ett helhetsperspektiv är kostnaden för själva hjälpmedlet litet i förhållande till den totala vårdkostnaden. Varför ökar kostnaderna för handikapphjälpmedel? Nya kunskaper ger nya möjligheter till behandling och kompensation. Ny teknik ger nya möjligheter och nya lösningar. Mer komplicerade och större antal hjälpmedel kräver mer personaltid. Sjukvårdens vårdtid kortas vilket medför mer vård i hemmet. Människor vill trots funktionshinder kunna bo kvar i eget hem och behålla sin tidigare levnadssituation.

8 5 (15) Ökade kunskaper och medvetenhet hos enskilda, närstående och personal om rätt till jämlikhet, delaktighet i samhället och en god arbetsmiljö. Vi lever längre. 3. GRUNDLÄGGANDE SYNSÄTT Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen (hälso- och sjukvårdslagen). Handikapphjälpmedel är en självklar och oskiljbar del av hälso- och sjukvården och integrerad del av hälso- och sjukvårdens samlade åtgärder till den enskilde (7). Handikapphjälpmedel skall ses ur samma etiska och prioriteringsmässiga principer som sjukvården i övrigt (7). Samma policy för handikapphjälpmedel oavsett patientgrupp. Personer med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället (7). En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder (8). Hälso- och sjukvårdens uppdrag är åtgärder som kräver särskild kunskap d v s hälso- och sjukvårdens kunskap. Nyttan av handikapphjälpmedel skall utvärderas i sitt totala sammanhang. 4. EGENVÅRD - EGENANSVAR För receptbelagda mediciner betalar den enskilde en avgift och det finns ett högkostnadsskydd. Mediciner, som inte är receptbelagda, kan rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal för egenvård. Medicinerna betalas av den enskilde och ingår ej i högkostnadsskyddet. Samma princip kan gälla för handikapphjälpmedel.

9 6 (15) Principskiss för egenansvar respektive hälso- och sjukvårdens ansvar: Den enskilde Ansvar för egen livsföring, egen omvårdnad och för att följa givna råd eller ej. Åtgärder som inte kräver hälsooch sjukvårdens kunskaper - behov med mindre betydande inskränkningar i det dagliga livet. Ex:Receptfri medicin Ex:Egenprodukter Frågar Ger råd Hälso- och sjukvården Bedömer, behandlar och förmedlar kunskap. Åtgärder som kräver hälso- och sjukvårdens kunskaper behov med mer betydande inskränkningar i det dagliga livet. Ex: ordination av receptbelagd medicin Ex: förskrivning av handikapphjälpmedel 5. NUVARANDE AVGIFTER 6. FÖRSLAG Nuvarande avgifter och kostnader som den enskilde har för handikapphjälpmedel sammanfattas i följande punkter 1. Egenavgift 2. Kostnad över högsta fastställda bidrag - maxbidrag 3. Kostnad för glasögon/kontaktlinser via privata optiker 4. Hjälpmedelsavgift 5. Kostnader för underhåll 6. Kostnad för försäkring för lånade hjälpmedel Se bilaga 2. Besöksavgift är införd fr o m Utgångspunkten för nedanstående förslag är att säkerställa att särskilt viktiga, komplicerade och kostnadskrävande handikapphjälpmedel, som kräver hälso- och sjukvårdspersonalens särskilda kompetens, kan tillhandahållas. Förslaget innebär bl a att den enskilde betalar enklare hjälpmedel själv. Syftet med detta är att skapa utrymme för mer avancerade handikapphjälpmedel framför allt för personer med svåra och omfattande funktionshinder (9). Ett önskemål är att produkter på den öppna marknaden kan användas av personer med funktionshinder eller att produkterna enkelt kan anpassas eller det omvända att handikapphjälpmedel blir så attraktiva att de blir produkter för alla. I arbetet med att ta fram ett förslag har vi fokuserat på tre områden - synsätt, ansvar och finansiering:

10 7 (15) samma syn på handikapphjälpmedel och besöksavgifter oavsett patientgrupp lika villkor för personer som är i behov av handikapphjälpmedel tydliggöra vad som ligger inom hälso- och sjukvårdens ansvar och vad som är egenvård finansiering. 6.1 Samma syn på handikapphjälpmedel och besöksavgifter oavsett patientgrupp - lika villkor för personer som är i behov av handikapphjälpmedel Hörapparater infördes bidragstak á kr för hörapparat. Den del som överstiger beloppet betalas av patienten. För gruppen 0 19 år finns inget bidragstak. Orsaken till att bidragstak infördes var att kunna erbjuda den nya digitala tekniken inom givna ekonomiska ramar. Bidragstaket har medfört avsevärda kostnader för en del patienter. Vissa patienter kan få betala upp till ca kr och det har inneburit att vissa patienter avstått från den bästa lösningen p g a ekonomiska skäl. En annan effekt är att utprovningen tar längre tid eftersom det blir en diskussion om patientens ekonomiska situation, avbetalningsplaner m.m. Inresseorganisationerna har framfört stark kritik mot att hörselskadade särbehandlas när det gäller avgifter för hjälpmedel. Intäkter från avgifter för hörapparater år kr Efterfrågan på digitala hörapparater skulle öka om avgiften försvinner eftersom flera idag avstår p g a kostnaden. Hjälpmedelsdelegationen föreslår a t t hörselskadade ej betalar särskild kostnad för hörapparat Konsekvenser: Levnadsomkostnaderna för berörda personer med funktionshinder minskar, landstingets kostnader för hörapparater beräknas öka med ca kr/år. Anpassning av datorhjälpmedel för synskadade Gravt synskadade som inte har tillgång till denna teknik på samma villkor som andra handikappgrupper. Länsgruppen föreslår därför att synskadade erbjuds anpassning av datorhjälpmedel på samma villkor som för andra grupper och att produktgruppen Kommunikation får i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för datorhjälpmedel för synskadade.

11 8 (15) Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t synskadade erhåller anpassning av dator på samma villkor som för andra handikappgrupper. Konsekvenser: Synskadade får tillgång till datorhjälpmedel på samma villkor som andra handikappgrupper, landstingets kostnader för synhjälpmedel beräknas öka med ca kr/år. Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedelsavgift finns beslutade för vissa ortopedtekniska hjälpmedel. Intäkter för hjälpmedelsavgifter år 2000 Hjälpmedelsavgift för hjälpmedel via Ortopedtekniska verkstaden. Hjälpmedelsavgift som betalats direkt i sjukvården har inte gått att få fram kr Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t personer med ortopediska funktionshinder ej betalar hjälpmedelsavgift för vissa ortopedtekniska hjälpmedel. Bedömda konsekvenser: levnadsomkostnaderna för berörda personer med funktionshinder minskar, landstingets kostnader för ortopedtekniska hjälpmedel beräknas öka med ca kr/år. Besöksavgifter Besöksavgift gäller f n för all sjukvårdande behandling utom för utprovning av hjälpmedel vid hembesök som är avgiftsfritt. Hjälpmedelsdelegationen föreslår a t t landstingets regler för sjukvårdande behandling tillämpas utan undantag. Bedömda konsekvenser: Levnadsomkostnaderna för personer med funktionshinder ökar - för personer som inte kommer upp i högkostnadsskydd, landstinget intäkter för besöksavgifter beräknas öka. 6.2 Tydliggöra vad som ligger inom hälso- och sjukvårdens ansvar och vad som är egenvård Egenansvar Den enskilde ansvarar för egen livsföring och omvårdnad. Hälso- och sjukvårdspersonal informerar och ger råd om produkter som kan vara till hjälp i det dagliga livet, för träning och egenbehandling, även när dessa inte betalas av landstinget. Produkter som inte kräver hälso- och sjuk-

12 6.3 Finansiering 9 (15) vårdspersonalens kunskap för bedömning och tillhandahållande betalas av den enskilde. Det är den enskildes ansvar att följa givna råd eller ej. Produkterna finns i de flesta fall att tillgå i affärer och/ eller apotek. Om produkterna är svårtillgängliga på den öppna marknaden har sjukvården ett tillgänglighetsansvar d v s se till att den enskilde får möjlighet att införskaffa dessa produkter. Produkterna köps och blir därmed den enskildes egendom. I bilaga 3 redovisas förslag på produkter som betalas av den enskilde. Hjälpmedelsdelegationen föreslår a t t hjälpmedel som inte kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kunskap för bedömning och tillhandahållande betalas av den enskilde. Bedömda konsekvenser Levnadsomkostnaderna för personer med funktionshinder ökar, landstingets kostnader för handikapphjälpmedel beräknas minska med ca kr/år, Egenavgift Egenavgift är en avgift som motsvarar normalkostnaden för en produkt som används av de flesta. Egenavgiften är olika för olika typer av handikapphjälpmedel. Egenavgift finns idag för ortopediska skor. I bilaga 3 redovisas förslag på egenavgifter, utöver befintliga på skor. Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t egenavgift, som motsvarar normalkostnaden för en produkt, tillämpas för handikapphjälpmedel enligt förslag Bedömda konsekvenser: Ökad kostnad för berörda personer med funktionshinder men motsvarar en kostnad som de flesta har, landstingets intäkter från egenavgifter beräknas öka med kr/år. Det samlade förslaget enligt 6.1 och 6.2 innebär att landstingets kostnader för handikapphjälpmedel ökar med kr/år inkl ny teknik s k Daisy-spelare för synskadade, se bilaga 4. Bärande principer när det gäller avgifter: Avgifter skall vara rimliga, rättvisa och skydda högkonsumenter. De som är bosatta i Dalarna skall behandlas lika. Kostnader för hantering av avgifter skall vara rimlig i förhållande till intäkter och inte skapa onödig administration. Handikapphjälpmedel är en självklar och oskiljbar del av hälso- och sjukvården. Med den grundsynen bör handikapphjälpmedel finansieras på samma sätt som andra hälso- och sjukvårdande insatser.

13 10 (15) Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t ökade kostnader för handikapphhjälpmedel finansieras genom generell höjning av besöksavgift för sjukvårdande behandling och läkarbesök med 10 kr. Förslaget innebär att hälso- och sjukvård ges på lika villkor för hela befolkningen d v s att kostnaden fördelas lika mellan skattebetalare och alla patienter som betalar besöksavgift. 7. KONSEKVENSER 7.1 Konsekvenser för personer med funktionshinder Kommunerna har ett hälso- och sjukvårdsansvar i särskilda boenden och i dagverksamheter vilket innebär att det kan bli olika syn på vad den enskilde skall betala, såvida inte varje kommun beslutar att följa landstingets vårdavgifter. Det understryker behovet av samverkan mellan landstinget och kommunerna i Dalarna. Gruppen funktionshindrade är inte någon enhetlig grupp som det är lätt att avgränsa. Gruppen har skiftande behov och till följd av detta även stora skillnader i utgifter. I Socialstyrelsens rapport Avgifter och kostnader för den enskilde personen med funktionshinder konstateras att personer med funktionshinder har lägre inkomster än övriga befolkningen. För familjer som har funktionshindrade barn, med mer betydande inskränkningar i det dagliga livet, räcker inte de ersättningar de får för att täcka merkostnader p g a funktionshindret (5). Konsekvensen av att den enskilde får betala vissa produkter själv kan medföra att ekonomiskt svaga grupper avstår. I vissa fall kan det påverka rehabiliteringen/ habiliteringen negativt. För vissa grupper finns det möjlighet att söka vårdbidrag och handikappersättning via försäkringsskassan. En förälder som vårdar ett funktionshindrat barn i hemmet kan få vårdbidrag fram till dess att barnet fyller 16 år. Vårdbidraget är en ersättning för förälderns merarbete och/ eller de merkostnader som barnets funktionshinder ger upphov till. En person med funktionshinder som fyllt 16 år kan under vissa förutsättningar få handikappersättning. Kravet är att den funktionshindrade personen behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara sin dagliga livsföring eller har betydande merkostnader.

14 11 (15) 7.2 Konsekvenser för verksamheterna Hantering och redovisning av pengar medför ökad administration för personalen. Vissa verksamheter har ingen kassafunktion vilket innebär att sådan måste iordningställas vilket medför en kostnad för verksamheten. Hemtjänstpersonal begär ofta hjälp från rehab personal med att bedöma behov av handikapphjälpmedel i den boendes hemmiljö. I dessa fall kommer patienten att få betala besöksavgift som för sjukvårdande behandling. En konflikt kan uppstå mellan rehab personal och patienten om betalning eftersom det inte är patienten som bett om hembesök. 8. HJÄLPMEDEL I ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV OCH FORTSATT ARBETE För att bereda möjlighet till nya handikapphjälpmedel och för att kunna erbjuda handikapphjälpmedel till grupper som inte tidigare haft tillgång till dessa krävs en ändrad syn på hjälpmedel och hur de skall göras tillgängliga. Önskvärt är att produkter på den öppna marknaden kan användas av personer med funktionshinder eller att produkterna enkelt kan anpassas och att handikapphjälpmedel blir så bra att de blir produkter för alla. Ett samhälle för alla! Handikapphjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och kostnader som uppkommer för hjälpmedel skall ses som en självklar del av kostnaderna för verksamheten och därmed finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt. Det fortsatta arbetet innebär att implementera synsätt och regelverk för hjälpmedel inom sjukvården att tydliggöra skillnaden mellan behandlingshjälpmedel och handikapphjälpmedel att vidareutveckla samarbetet med kommunerna i Dalarna om gemensamt regelverk att vidareutveckla uppföljning och utvärdering av hjälpmedel som en del i vårdprocessen att vidareutveckla kostnads- och nyttoanalyser att göra Regelverket tillgängligt på Internet/ Intranet för våra brukare, personal och intressenter att skapa tillgänglighet för hjälpmedel på den öppna marknaden t ex möjliggöra hörapparater på stan att tydliggöra sortiment- och produktgruppernas uppdrag.

15 12 (15) 9. LITTERATURREFERENSER 1. FN:s standardregler för människor med funktionshinder 2. Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken, Regeringens proposition 1999/2000: Meddelandeblad nr 21/99, Socialstyrelsen 4. Handikapp, välfärd och rättvisa, SOU 1991:46 5. Avgifter och kostnader för den enskilde personen med funktionshinder, Socialstyrelsen Ottoson,L-G.,Handikappinstitutet, Leva eller överleva? Rehabiliteringens idé och verklighet, LIC-Förlag,Stockholm Policy för handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna, Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade 9. LOHAH-rapporten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet Bilagor 1) Översikt hösten Åtgärder för att få ekonomisk balans enligt 17-punktsprogrammet 2) Nuvarande avgifter utdrag ur Handbok Vårdavgifter 3) Förslag på egenavgifter och produkter som betalas av den enskilde 4) Ekonomisk sammanställning

16 Områden att analysera och ge förslag på åtgärder Problemanalys Planerade och vidtagna åtgärder 1 Beställaren betalar 2 Alternativa/ rekonditionerade hjälpmedel används före 3 Glasögonbidrag vuxna utgår 4 Avgifter för hjälpmedel och besöksavgift 5 Hjälpmedel i skolan 6 Hjälpmedel som gränsar till normal konsumtionsvara. 7 LD Hjälpmedel ges i uppdrag att säga ifrån när 8 Nuvarande ordinationsrätt kontra beställningsrätt 9 Entreprenör LIC Audio avvecklas 10 Byte av hjälpmedel endast pga funktionella. 11 Bidrag till peruk/ toupéer sänks 12 Dubblering av likvärdiga hjälpmedel 13 Översyn av handböcker/ anvisningar 14 Fastställa roller och befogenheter för nämnd/ styrelse 15 Gränslandet LD och kommunerna 16 Sv, Pv och kommunernas ansvar för pat i rehabkedjan 17 Projekt, åtgärder för kostnadsminskning G:\FVL\HANDBOK\Hjälpmedelsguide LD\Arkiv\Synsatt_ bil1.doc Bristande kostnadskontroll Oklara grunder för prioritering Oklar ansvarsfördelning Oklara regler Vad är hälso- och sjukvårdens ansvar Följs gällande regler Kostnadseffektivitet Policy för handikapphjälpmedel Framtagen och fastställd av LF Hjälpmedelsekonomisk analys Fallstudie 1999 Regelverk för hjälpmedel Framtagen och godkänd av Hjälpmedelsdelegationen Besöksavgift Införd Avgifter Enl föreliggande förslag Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Framtagen. Revideras 1 ggr/ år av Länsgruppen Produktgrupper Tar fram och föreslår riktlinjer löpande som beslutas av Länsgruppen Alla Vinner 2 Förslag framtaget om överenskommelse mellan Landstinget och kommunerna om ansvar för handikapphjälpmedel Godkänd av SLAKO

17 Hjälpmedel Bil 2 Hjälpmedel för personer med funktionshinder definieras som hälso- och sjukvård. Besöksavgift, som för sjukvårdande behandling, uttas vid utprovning av hjälpmedel, d v s vid utredning/utprovning/anpassning/inträning av hjälpmedel. Avgift betalas inte när patienten besöker verkstad eller annan av landstinget anlitad serviceorganisation för reparation eller när rehabiliterings-/sjukvårdspersonal gör hembesök. Avgift betalas inte heller vid utprovning av peruk/toupé vid besök hos privata friseringar eller för utprovning av glasögon/linser hos privata optiker. För barn och ungdomar gäller samma regler som för övrigt i landstinget. Flik 23 1(2) Avgift Förskrivning av hjälpmedel definieras som sjukvårdande behandling i samband med sjukreseersättning. Resa till privata optiker och friseringar ersätts ej som sjukresa. Avgift för skor Den funktionshindrade betalar en egenavgift för ortopediska skor ( sko över egen läst, bekvämskor) motsvarande normalkostnad för skor (600 kr/par vuxna och 300 kr/par barn 0-15 år) respektive stövlar (800 kr/par vuxna och 400 kr/par barn 0-15 år). För behandlingsskor betalar den funktionshindrade hjälpmedelsavgift. För olikstora skor (vuxna: skillnad i fotstorlek som motsvarar 2 skonummer, ca 14 mm, barn 0-15 år: skillnad i fotstorlek som motsvarar 1 skonummer, ca 7 mm) betalar landstinget ett par och den funktionshindrade ett par. Landstinget betalar dock en högsta kostnad motsvarande egenavgiften för ortopediska skor. Vid onormalt slitage av skor p g a medicinska skäl erläggs egenavgift som för ortopediska skor max två par skor per år. Hjälpmedelsavgift Den funktionshindrade betalar en hjälpmedelsavgift för vissa rygg-, ben- och armortoser samt för åtgärder på egna skor, t ex skoförhöjning samt för individuellt utformade skoinlägg. Hjälpmedelsavgift erläggs för reparation av individuellt utformade skoinlägg. För varje hjälpmedel därutöver vid samma tillfälle/besök uttas 70 kr. 600/ / Bidrag för peruk/toupé, hörapparat och för glasögon/linser Högsta bidragsbelopp finns beslutade för peruk/toupé (max 3000 kr/år inkl moms), hörapparat (max 3500 kr/hörapparat undantag 0-20 år samt hörapparat med inopererad elektrod och benförankrad hörapparat) samt för glasögon/kontaktlinser via privata optiker. Kostnaden över högsta fastställda bidrag betalas av den funktionshindrade. Anvisningar finns utarbetade för glasögon/linser via privata optiker

18 Bilaga 3 1(3) Förslag på egenavgifter samt på produkter som betalas av den enskilde Egenavgift införs för ISO-kod Handikapphjälpmedel Egenavgift/kommentar 09 Personlig vård Vibratorur Egenavgift 200 kr 12 Förflyttning 3-hjuliga cyklar SUMMA: Egenavgift: 10% av basbeloppet. Den enskilde äger cykeln och svarar för reparation. Egenavgift: 300 kr för utomhuscykel för barn 0 15 år. Landstinget äger cykeln och svarar för reparation med undantag för däck och slang som betalas av den enskilde kr Produkter som betalas av den enskilde egenansvar ISO-kod Produkter Kommentar 03 Behandling o träning Nya förbrukningsartiklar t e x batterier till tinnitusmaskerare betalas av den enkskilde Träningscyklar Balansplatta Bollar Dragapparater o träningsband Gymnastikmattor Hantlar Kuddar Ribbstol Studsmattor Med undantag för barn o ungdom som är i behov av habiliterings- /rehabiliteringsinsatser Med undantag för positionering i säng/rullstol 09 Personlig vård Klockor talande/punkt Midjeskena till förkläde Strumppådragare Ny insats till toa förhöjning Toalettpappershållare Bäcken Urinflaskor Enkla bad- och duschpallar vid lättare funktionshinder för att få trygghet/bekvämlighet Tvättlappar, svampar och borstar Nagelborstar Nagelfilar och nagelplattor Undantag vård i livets slutskede eller vid tillbehör till handikapphjälpmedel Undantag vård i livets slutskede. Barn och ungdom = samma åldersgräns som för fri barnsjukvård

FÖRTECKNING ÖVER HJÄLPMEDEL SOM ÄR EGENANSVAR - BETALAS AV DEN EN- SKILDE.

FÖRTECKNING ÖVER HJÄLPMEDEL SOM ÄR EGENANSVAR - BETALAS AV DEN EN- SKILDE. 1(9) 01-03-1 FÖRTECKNING ÖVER HJÄLPMEDEL SOM ÄR EGENANSVAR - BETALAS AV DEN EN- SKILDE. HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING 03 Hjälpmedel för andningsbehandling 031 Respiratorer Angivna tillbehör

Läs mer

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning.

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. 1 (6) Patientavgifter 2015 - Förslag INLEDNING Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen SID 1(6) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson Ledningskansli +46155245783 2013-09-12 HH-HOH13-116-1 Nämnden för habilitering och

Läs mer

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen Förskrivning av TENS-stimulator som personligt hjälpmedel TENS Transkutan Elektrisk Nervstimulering 1. Omfattning 1.1 Indikationer 1(5) 2008-0-19 TENS kan förskrivas för personer med långvariga eller akuta

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

1. INDELNING OCH DEFINITIONER

1. INDELNING OCH DEFINITIONER H A N D L Ä G G A R E Avgiftshandboken 2013-01-01 Flik 09 D A T U M Hjälpmedel Innehållsförteckning 1. INDELNING OCH DEFINITIONER 2 SAMHÄLLSBETALDA HJÄLPMEDEL 2 ANPASSADE PRODUKTER 2 EGENVÅRDSPRODUKTER

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2012-09-27 Sida 55 40./. Bilaga. Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende Bakgrund

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. 3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet

Läs mer

Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel

Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel Öronklinikerna vid länssjukhuset i Kalmar och Västerviks/Oskarshamn har kostnadsansvaret för de hörseltekniska hjälpmedlen, om inget annat anges i anvisningarna. Utprovning,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård 1 1998-09-01 Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Väststyrelsens styrgrupp för primärvård har lämnat förslag till gränsdragning

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning Cirkulärnr: 2006:84 Diarienr: 2006/2884 Handläggare: Ellinor Englund Ulla Lönnqvist Endre Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2006-12-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnden Nämnd med ansvar

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

12. SYNCENTRALEN. Beskrivning av hjälpmedel inom ansvarsområdet

12. SYNCENTRALEN. Beskrivning av hjälpmedel inom ansvarsområdet 12. SYNCENTRALEN Beskrivning av hjälpmedel inom ansvarsområdet Hjälpmedel för synskadade ska kompensera förlusten av eller begränsning i synfunktion. Dessa kan delas in i två huvudgrupper; hjälpmedel för

Läs mer

\i Hjälpmedel Dalarna

\i Hjälpmedel Dalarna \i -~. Dalarnas kommuner & ~Uf>~ Landstinget Dalarna PROTOKOLLSUTDRAG Samm anträde 2015-09-10 --------&ie!r"1rnl. GAGNEFS K0iv1MUN Ank. 2015-09- 2 9 Beslutsärenden 31 Gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Yvonne Sommerfeldt Biträdande verksamhetschef 046-770941 Yvonne.Sommerfeldt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-02 Dnr 1500031 1 (5) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) Ge alla barn rätt till glasögon (LiÖ 2011-2822)

Svar på motion från Emil Broberg (V) Ge alla barn rätt till glasögon (LiÖ 2011-2822) Svar på motion från Emil Broberg (V) Ge alla barn rätt till glasögon (LiÖ 2011-2822) Motionären föreslår i sin motion att Landstinget i Östergötland ändrar reglerna för glasögonbidrag så att alla barn

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Kramfors kommuns handikappolitiska program

Kramfors kommuns handikappolitiska program Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2011-03-31 Arbetsgrupp - psykiatrisk hemsjukvård Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

Läs mer

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store) Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om handikappersättning; RAR 2002:9 beslutade den 30 september 2002. Riksförsäkringsverket

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden DAGORDNING Datum 2016-03-03 1 (5) Sammanträde i habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Ledamöter och ersättare i habiliterings- och hjälpmedelsnämnden kallas till sammanträde.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:57 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:28 av Anna Kettner och Anita Johansson (s) om rättvisa matkostnader i landstingets slutenvård Föredragande landstingsråd: Filippa

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Varseblivningshjälpmedel kan t ex vara blinkgivning för dörr- och telefonsignaler, vibrerande brandvarnare och andra larm.

Varseblivningshjälpmedel kan t ex vara blinkgivning för dörr- och telefonsignaler, vibrerande brandvarnare och andra larm. 10. HÖRSELVÅRDEN Beskrivning av hjälpmedel för döva och hörselskadade Hörhjälpmedel är tekniska hjälpmedel för att i viss mån kompensera en nedsatt eller förlorad funktion till följd av en hörselskada

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Del 4 Ortoser och proteser 06

Del 4 Ortoser och proteser 06 Del 4 Ortoser och proteser 06 Ortopedklinikerna vid sjukhusen i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har generellt ett delat kostnadsansvar/budget för de ortopedtekniska hjälpmedlen om inget annat anges i

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Per Pettersson (C) för Gunilla Franklin (M), landstinget Lennart Paalo (V) för Sören Bertilsson (S), landstinget

Per Pettersson (C) för Gunilla Franklin (M), landstinget Lennart Paalo (V) för Sören Bertilsson (S), landstinget SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-10-24 29-40 1 (9) Plats och tid Landstingshuset, Falun, kl 13.30 16.00 Ordinarie ledamöter Tjänstgörande ersättare Närvarande ersättare Övriga

Läs mer

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! och kompetensområde nutrition Lite om regler, ansvar och olika roller s uppdrag Specialistkompetens Information och utbildning Försörjning av hjälpmedel Uppdraget

Läs mer

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Ett Mullsjö för alla Framtagen och beslutad i socialnämnden 2013-04-09 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-05-28 1(6) Funktionshinderplan för Mullsjö

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken består av fem delar som

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun Avgifter för äldre och funktionshindrade 1 juli 2002 infördes maxtaxa för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Maxtaxan är knutet

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEULÅTANDE DNR 105-243/2007 SID 1 (5) 2007-10-19 Handläggare: Börje Ferlander Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 15 november 2007 Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom

Läs mer

Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015

Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015 Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015 Innehållsförteckning Inledning... 2 Hjälpmedel som tillhandahålls enligt HSL... 3 Förskrivning av hjälpmedel...4 Egenansvar...4 Den enskildes

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Förslag till nytt beslut om hjälpmedelsavgifter på LSS- och psykiatri-boenden

Förslag till nytt beslut om hjälpmedelsavgifter på LSS- och psykiatri-boenden Datum Vårt diarienummer Sida 2016-08-11 2016/1736 1(4) Er beteckning Vår adress Sociala sektorn Borlänge kommun Adress Omsorgsnämnden Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Moa Nordlund

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Revidering av avgifter för utlämnande av kopior av journalhandlingar och övriga allmänna handlingar

Revidering av avgifter för utlämnande av kopior av journalhandlingar och övriga allmänna handlingar I ~ Landstinget _ DALARNA 000214 Central förvaltning 2014-06-16- -17 Sida 1 (3) Ledningsenhet Dnr LD14/01393 Uppdnr 781 2014-05-12 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-06-02 Landstingsstyrelsen 2014-06-16--17

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer