Varseblivningshjälpmedel kan t ex vara blinkgivning för dörr- och telefonsignaler, vibrerande brandvarnare och andra larm.

Transkript

1 10. HÖRSELVÅRDEN Beskrivning av hjälpmedel för döva och hörselskadade Hörhjälpmedel är tekniska hjälpmedel för att i viss mån kompensera en nedsatt eller förlorad funktion till följd av en hörselskada som i de flesta fall är bestående. Hjälpmedlen indelas i varseblivningshjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Varseblivningshjälpmedel kan t ex vara blinkgivning för dörr- och telefonsignaler, vibrerande brandvarnare och andra larm. Kommunikationshjälpmedel är t.ex. hörapparat och komplementet teleslinga. Teleslingan överför ljud från en ljudkälla till en hörapparat på magnetisk väg. För att komma till Hörselvården har man antingen remiss från öronläkare, distriktsläkare eller kommer direkt till audionom genom s k egenremiss. Till grund för att få hörhjälpmedel ligger alltid ett hörseltest och en individuell behovsanalys. Utprovningen av hjälpmedel görs av audionom. Målgrupp Målgruppen för hörhjälpmedel är barndomsdöva, barndomshörselskadade, vuxendöva och vuxenhörselskadade. Hörselskador och dövhet kan vara genetiskt betingade eller förorsakade av vissa sjukdomar och skador. Vuxendövhet behöver inte innebära total dövhet men den vuxendöva är i behov av kommunikationsstöd. Omkring 600 personer i Värmland har detta funktionshinder. Många av de vuxendöva är beroende av tolkservice. Gruppen barndomsdöva har teckenspråk som sitt första språk och behöver alltid tolk vid möte med det talade språket. Uppbyggnad och ansvarsfördelning Landstinget har totalansvar för hörhjälpmedel med undantag för texttelefoner som Socialstyrelsen har ekonomiskt ansvar för. Utprovning av texttelefoner sköts av landstinget. Försäkringskassan har det ekonomiska ansvaret för de arbetstekniska hjälpmedlen. Förmedlingen sköts bl.a. av landstinget. Landstinget i Värmland

2 Landstingets organisation av hörhjälpmedel Hörselvården ingår i Öron- näs- och halskliniken som är en länsövergripande verksamhet. Det innebär samlad hjälpmedelsbudget, reparations- och installationsenhet och utanordning av skolhjälpmedel. På amtliga sjukhus i Värmland finns hörselvård där man utför hörselrehabilitering. Ansvarigt politiskt organ är Landstingsstyrelsen. Verksamhetschef är länsverksamhetschefen som delegerat uppgifterna till hörselvårdschef/enhetschef. ORGANISATIONSPLAN Landstingsstyrelsen Landstingsdirektör Bitr. landstingsdirektör Länsverksamhetschef Enhetschef/hörselvårdschef Skrivenhet Reception Rehabilitringsenhet Utprovning Rehab Diagnostik Specialtest Installationer Offentliga lokaler Hem o skola Barnhörselvård Tolk Service, reparation Hörapparat Teknisk Ototekniskt lab Länets hörcentraler Förskrivare Hjälpmedelsutprovning är en integrerad del av Hörselvårdens habilitering och rehabilitering. Förskrivning av hjälpmedel görs därför i princip endast av audionomer och när det gäller texttelefoner, hörselvårdsingenjör. I formell bemärkelse har även klinikchef och övriga öronläkare rätt att förskriva. I det senare fallet behandlas dock förskrivningen som en remiss för ställningstagande till ett hjälpmedelsbehov. Förskrivarkretsen: audionom - Au hörapparat och övriga tekniska hjälpmedel hörselvårdsingenjör - Hi texttelefoner läkare - LÄK se avsnitt förskrivare ovan Hörselvårdens besöksadress: Centralsjukhuset Rosenborgsgatan Karlstad postadress: Centralsjukhuset Karlstad telefon: telefontid telefax: Landstinget i Värmland

3 Ett hjälpmedelsärendes gång VUXNA 1 Läkare remitterar patienten till Öronkliniken. Efter medicinsk undersökning och hörseltest överlämnar öronläkaren patienten till Hörselvården. 2 Patienten söker själv Hörselvården utan remiss från öronläkare, s k egenremiss. 3 Intervju med patienten och en första behovsbedömning görs. 4 Information till patient och anhöriga. 5 En första rehabiliteringsplan görs tillsammans med patienten. 6 Utprovningsbesök i genomsnitt fyra gånger. 7 Fördjupad rehabilitering, installationer av hjälpmedlen i hemmet, arbetsplatsbesök (arbetstekniska hjälpmedel) och kuratorskontakter görs allt efter patientens behov. Här samverkar man i ett tvärfackligt team. 8 Uppföljning enskilt eller i grupp, ett år efter avslutad utprovning. BARN 1 Läkare remitterar patienten till Öronkliniken för medicinsk undersökning och hörseltest varefter särskilt ansvarig läkare tar upp ärendet vid barnkonferens. 2 Barnkonferens där bl.a. barnteamet informeras om nytillkommande hörselskadade barn. 3 Särskilt ansvarig läkare och kurator ger föräldrarna besked på tid som ligger utanför vanlig mottagning. 4 Klinikbesök 1. Hela familjen bjuds in till Barnhörselvården en halv dag för information och presentation av Hörselvårdens barnverksamhet, samt att specialpedagog iakttager det hörselskadade/döva barnet. 5 Hembesök av specialpedagog och kurator alternativt audionom. 6 Särskilt ansvarig läkare har ett uppföljande samtal 3-4 månader efter föregående barnkonferens. Mål, anvisningar och rutiner På länsverksamhetschefens uppdrag har hörselvårdschefen delegation att bedriva verksamheten utifrån riktlinjer, verksamhetsplan, lagstiftning och budget. I samråd med Hörselvårdens övriga personal och brukarorganisationer svarar hörselvårdschefen för att förmedla hjälpmedlen och ge de förvaltningsinterna anvisningar som behövs. Landstinget i Värmland

4 PRODUKTGRUPPER HÖRSELVÅRDEN Landstingsstyrelsen beslutar i plan- och budgetprocessen om vilka produktgrupper som ska tillhandahållas inom beviljad budget och anvisningar för förskrivning. Skulle förändring av avgifter aktualiseras avgörs ärendet slutgiltigt av landstingsfullmäktige. Förteckningens produktavsnitt är i huvudsak upplagt efter ett internationellt klassificeringssystem där produktområden benämns med de två första siffrorna, produktgrupp och produktundergrupp med de följande. Här anges också vem/vilka som har förskrivnings- /utprovningsansvaret. 03 BEHANDLING OCH TRÄNING 0327 STIMULATORER TINNITUSMASKERARE/LJUDSTIMULATORER 21 KOMMUNIKATION, INFORMATION OCH VARSEBLIVNING 2136 TELEFONER OCH TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL TEXTTELEFONER Förskrivare för döva, gravt hörselskadade och dövblinda: Hi Förskrivare för dövblinda: förskrivare som ovan i samråd med syncentral Indikationer, texttelefoner : Döva, gravt hörselskadade och dövblinda kan förskrivas utrustning som möjliggör en anpassad telekommunikation. Texttelefonberättigad person kan, efter framställan, även erhålla så kallad anhörigtelefon/fax. Fax se Landstinget ansvarar för behovsbedömning, förskrivning, beställning och fortlöpande service för texttelefoner. För förskrivning av texttelefon för döva, gravt hörselskadade och dövblinda kontaktas Hörselvården. Landstinget i Värmland

5 FAX Indikationer för förskrivning av texttelefon, forts Det kan vara nödvändigt att komplettera texttelefonen med viss utrustning. I första hand gäller detta varseblivningshjälpmedel och skrivutrustning som bekostas av landstinget. Person som har egen dator kan istället för texttelefon förskrivas modem och texttelefonprogram. Dator med modem och texttelefonprogram kan förskrivas om kostnaderna härför ej överstiger normal kostnad för texttelefon. Socialstyrelsen finansierar verksamheten, se SOSFS 1994:30 (M, S). Förskrivare för döva, gravt hörselskadade och dövblinda: Hi Döva, gravt hörselskadade och dövblinda kan förskrivas utrustning som möjliggör en anpassad telekommunikation ANSLUTNINGSENHETER TILL TELENÄTET Avser enheter som möjliggör detektering av ringsignal för aktivering av akustisk, optisk eller taktil signalering LJUDÖVERFÖRINGSSYSTEM PORTTELEFONFÖRSTÄRKARE Förskrivare för hörselskadade och döva: Au För hörselskadad eller döv kan enhet förskrivas för anslutning till porttelefon, som förstärker talsignal akustiskt eller induktivt SLINGFÖRSTÄRKARE, SLINGMOTTAGARE OCH SLINGOR Enhet för drivning av (tele-)slinga, för hörapparatbärare som använder telespoleläge för en mer störningsfri avlyssning av radio och TV än vad som kan erhållas med hörapparat i mikrofonläge. Stolslinga kan vara ett alternativ till fast förlagd slinga för hörapparatbärare vid avlyssning av radio och TV och när överhörningsrisken finns i t ex flerfamiljs- Landstinget i Värmland

6 FM SYSTEM hus, pensionärshem/servicehus eller där man kan vänta sig att flera hörselskadade är bosatta i intilliggande lägenheter. Stolslingan kan vara portabel. Störning från el, tele- och datornät kan förekomma. Hörselskadad som deltar i utbildning, konferenser, sammanträden eller möten SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION KOMMUNIKATIONSFÖRSTÄRKARE Förskrivs till hörselskadad person, både med och utan hörapparat som har behov av förstärkning i närkommunikation HÖRAPPARATER ALLT-I-ÖRAT-APPARATER HUVUDBURNA HÖRAPPARATER KROPPSBURNA HÖRAPPARATER HÖRAPPARAT med inopererad elektrod Landstinget i Värmland

7 BENFÖRANKRADE HÖRAPPARATER Förskrivare: AU, LÄK med specialistkompetens i audiologi eller öron-, näsoch halssjukdomar Ägarförhållanden och brukarens ansvar för hörapparater: Förutsättningarna att återanvända en individuellt utprovad hörapparat är begränsade, därför äger brukaren hörapparaten. Som ägare av hörapparat ansvarar brukaren själv för försäkringen. Vid förlust eller allvarlig skada erhåller brukaren vid anskaffning av ny(a) hörapparat(er) 20% av landstingsbidraget från andra året efter utprovningen. Uppräkning med 20% ab bidragsdelen årligen gäller därefter upp till 6 år. TINNITUSMASKERARE/LJUDSTIMULATORER Se VARSEBLIVNINGSHJÄLPMEDEL DÖRRSIGNALER OCH INDIKATORER Varseblivningshjälpmedel förskrivs till hörselskadade, döva och dövblinda personer som har svårt att uppfatta signaler från t ex dörr och telefon. Optiska signalhjälpmedel är ämnade för måttligt till gravt hörselskadade och döva personer samt i de fall akustisk signal inte kan användas på grund av störningsrisk eller inte kan uppfattas då hörapparaten inte används. OBS! Brandlarmet bör inkopplas till optisk och taktil signal, inklusive väckningshjälpmedel som då bör vara batteridrivet eftersom risk finns att elförsörjningen försvinner i samband med brand. Brandlarm bekostas av brukaren. Taktila signalhjälpmedel inklusive väckningsanordningar är ämnade för personer som på grund av hörselnedsättning inte vaknar av vanlig akustisk väckningssignal. De är även avsedda för hörselskadade, döva och synskadade personer som har svårt att uppfatta optiska signaler under alla tider på dygnet. Landstinget i Värmland

8 DÖRRVARNARE LJUSINDIKATORER Förskrivas till person med grav hörselskada eller dövhet LJUDINDIKATORER Elektronisk barnvakt kan förskrivas förälder/vårdnadshavare som inte kan höra barnets skrik/anrop på grund av hörselnedsättning. Landstinget i Värmland