Föräldrar och erkännande

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrar och erkännande"

Transkript

1 Lärande och Samhälle Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Föräldrar och erkännande En kvalitativ studie om föräldrars delaktighet och inflytande i förskolans kontext Parents and recognition A qualitative study of parental involvement and influence in the preschool context Av: Beathrice Hansson Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Datum för slutseminarium: Examinator: Peter Lilja Handledare: Johan Dahlbeck

2 Sammandrag I den svenska förskolan ska barnets förälder ha möjligheter till delaktighet och inflytande. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Följande frågeställningar finns: Hur upplever föräldern erkännande i mötet med pedagogerna och hur påverkar det känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten? Vilken är pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten? Genom semistrukturerade intervjuer har fem föräldrar med barn i förskolan uttryckt sina tankar. Dessa har tolkats och analyserats utifrån Honneths samhällsteoretiska (2003) perspektiv på erkännande i mellanmänskliga relationer. Resultatet visar att samtliga föräldrar i studien vill och behöver erkännas av pedagogen inom två former för erkännande: Rättsligt erkännande och social uppskattning och att dessa påverkar känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten. Nyckelord: Föräldrar, delaktighet, inflytande, pedagoger, erkännande 2

3 Förord Jag vill börja med att tacka er föräldrar som så välvilligt ställt upp i studien och berättat hur ni tänker och känner. Utan er hade den här studien inte varit möjlig. Jag vill också tacka min handledare Johan Dahlbeck för att du under hela arbetet funnits till hands och väglett och uppmuntrat mig. Du har fått mig att tro på mig själv vilket verkligen har behövts under arbetets gång. Till min sambo vill jag säga vilken tur jag har att du förstår varför jag ibland varit lite disträ och tack för att du alltid tror på mig. Till sist vill jag bara påminna mig själv om att ingenting är omöjligt även om det till en början kan kännas så. Beathrice Hansson, maj

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Teoretiska utgångspunkter Erkännande Erkännande i mänskliga primärrelationer Rättsligt erkännande Social uppskattning Missaktning Fysiska övergrepp Rättsberövande Förnedring och kränkning Honneths teori i förskolans kontext Tidigare forskning Glapp mellan retorik och praktik Föräldrars och pedagogers perspektiv på föräldrars delaktighet Attityder och hinder vad gäller föräldrars delaktighet Metod Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Analysmetod/bearbetning Resultat och analys Pedagogernas bemötande gentemot föräldern Att bli socialt sedd Pedagogerna beaktar förälderns åsikt Förälderns synpunkter får genomslag i verksamheten Förälderns åsikt är betydelsefull Samtliga föräldrars önskemål ska beaktas Pedagogerna informerar föräldern om verksamheten Föräldern ses som bidragande till förskolans verksamhet Föräldrars behov av information tillfredställs inte Pedagogerna begränsar förälderns delaktighet Viktigt för föräldern att kunna delta när hen bjuds in i verksamheten Sammanfattning Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga

6 1 Inledning I Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010, s. 4) står att Förskolan vilar på demokratins grund. Det innebär bland annat att hela verksamheten ska präglas av grundläggande demokratiska värderingar såsom alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. I praktiken på en förskola innebär det att förhållandet mellan alla som möts inom verksamheten ska präglas av en öppenhet. Detta begrepp ska alltså även genomsyra relationen mellan pedagoger och föräldrar. Lpfö 98 (2010) skriver fram att deras nära och förtroendefulla samarbete ska främja barnets utveckling. Barnets vårdnadshavare har ansvaret för barnets omsorg, fostran och utveckling och förskolans uppgift är att komplettera hemmet i de här åtagandena. För att kunna ta det ansvaret har förskolan riktlinjer att följa. De står i Lpfö 98 (2010, s. 13) och en av dem lyder som följer: Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten [ ]. Hur detta görs skiljer sig åt på olika förskolor eftersom hur det praktiseras är beroende av både tid och rum och vilka som möts. Dagligen har hundratusentals pedagoger och föräldrar kontakt i Sverige. De ska samspela och samverka för att stötta barnet på bästa sätt för att hen ska tillägna sig de demokratiska värderingarna. Att begrepp som delaktighet och inflytande lyfts fram i Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2010) är också ett uttryck för förälderns rätt att ta del av en verksamhet som de kan utvärdera. Pedagogerna ska vara öppna mot föräldern vad gäller förskolans mål och innehåll och föräldern förväntas sedan vara delaktig i utvärderingen utav verksamheten. Det övergripande ansvaret för förskolans kvalitet vilar på förskolechefen (Lpfö 98, 2010) och i praktiken på förskolan fungerar pedagogerna som närbyråkrater som ska omsätta den politiskt styrda läroplanen i verksamheten (Jarl & Rönnberg, 2015). Föräldern kan själv välja vilken förskola som hen önskar för sitt barn och föräldrar kan förstås som potentiella kunder till förskolan, eftersom den svenska förskolan numera är marknadsanpassad. För att uppleva delaktighet och ha inflytande är det rimligt att tänka sig att en person behöver bli sedd och bemött på ett sätt som tillfredsställer personen i fråga. Honneth 6

7 (1992) har i sin bok Kamp för erkännande utvecklat en normativ samhällsteori. Genom den beskriver han hur människor inom existerande samhällen, såsom sociala strukturer och institutioner strävar efter erkännande. I människors strävan mot erkännande upplever hen en moraliskt motiverad konflikt och kamp. För att uppleva erkännande behöver individerna i ett möte ömsesidigt bli synliggjorda av varandra. Om en person upplever att hens förväntningar på erkännande avvisas av den andre benämner Honneth (2003) den kränkningen som missaktning. Pedagogerna i Tallberg Broman och Holmbergs (2007, s. 59) studie bedömer sitt yrkeskunnande, vad gäller föräldrars inflytande, som relativt lågt. Jag ser här att det finns ett kunskapshål hos pedagoger och därmed finns det mening i att studera hur föräldrar blir positivt och negativt erkända i möten med pedagoger, möten som ska ligga till grund för samarbetet kring barnet. Genom detta samarbete ska föräldrar göras delaktiga och uppleva inflytande i förskolan. Min förhoppning är att min studie kan bidra till utvecklandet av ny kunskap inom detta område. För att uppfylla studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer som jag sedan analyserat med stöd i Honneths (2003) teori om erkännande och missaktning. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet sett ur Honneths samhällsteoretiska perspektiv på erkännande i mellanmänskliga relationer. Till min hjälp för att besvara syftet har jag följande frågeställningar som är riktade till materialet: 1. Hur upplever föräldern erkännande i mötet med pedagogerna och hur påverkar det känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten? 2. Vilken är pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten? 7

8 2 Teoretiska utgångspunkter I analysen av det empiriska materialet kommer jag att analysera utifrån Honneths (2003) teori om erkännande och missaktning. Honneths teori om erkännande har använts som en adekvat och relevant utgångspunkt i en studie av Jonsdottir och Nyberg (2013) om delaktighet och inflytande. I den studien har lärare i förskolan och upp till gymnasiet intervjuats om förskolans samverkansuppdrag och om relationella och sociala påverkansfaktorer. Jonsdottir och Nyberg (2013) utgår från att erkännande tangerar föräldrasamverkan och med stöd i Honneths (2003) teori som menar att människor ständigt för en kamp för ömsesidigt erkännande blir föreliggande studies teoretiska utgångspunkt relevant. Genom att i den här studien utgå från föräldrars syn på delaktighet och inflytande kan studien bidra till fördjupad kunskap inom fenomenet delaktighet och inflytande inom förskolans kontext. Genom sitt verk Kampf um Anerkennung: Zur moralischen Grammatik sozialer Konflikte, på svenska Kamp för erkännande, presenterar Honneth (1992) sin samhällsteori om erkännande. I centrum för teorin menar Honneth (2003) att det finns en moraliskt motiverad konflikt och kamp som drivs inom människan därför att hen erfar att hen nekas berättigat socialt erkännande. Teorin bygger han på delar av Hegels tankar kring temat om kamp för erkännande liksom Meads socialpsykologi. Honneths syfte med att utarbeta teorin var att arbeta fram grundvalarna för en normativ teori som sociala strukturer och institutioner och även historiska utvecklingstendenser kan jämföras med (Honneth, 2003). Enligt Honneth (2003) finns tre former av erkännande som kan stärka en positiv självrelation, och tre former av missaktning som hotar att bryta ner eller försvåra den positiva självrelationen. Honneth (2003) skriver att de tre olika formerna för erkännande förutsätter ömsesidighet. Han menar att den uppfattning som en individ har om sig själv växer fram i interaktion med hur andra uppfattar hen. Honneth (2003) menar att det finns tre premisser för sambandet mellan erkännande och missaktning hos människan: 1. Endast den som aktivt reflekterar över sitt eget liv och hälsa kan utsättas för en moralisk kränkning. 2. Det som möjliggör en moralisk kränkning är att människan endast har förutsättning att bygga och bevara en positiv relation till sig själv genom positiv respons från andra människor. 3. Att utsättas för en 8

9 moralisk missaktning innebär en psykisk omvälvning eftersom den utsattes förväntningar på erkännande inte uppfylls och därmed begränsas dennes förmåga att bygga och utveckla sin egen identitet. För att beskriva begreppen missaktning och erkännande använder Honneth (2003) sig delvis av perceptionsmodellen. Perceptionsmodellen innebär att en redan befintlig, men något sekundär, egenskap hos den erkända personen förstärks när hen erkänns av någon annan. Den förutsätter objektiva värden som den andre personen svarar upp mot och därmed erkänns i förhållande till. Dock ser Honneth svårigheter med denna modell och har därmed utvecklat moderate value realism just för att undvika den starka värderealism som ligger i perceptionsmodellen (Heidegren, 2009, s. 67). En egenskap som utmärker hans senare modell är att värdena är bundna till tid och rum då människan socialiserats inom en viss kontext (Heidegren, 2009). En andra egenskap som därmed utmärker moderate value realism är att det finns en historisk utveckling som ökat människans självständighet genom historien (Heidegren, 2009, s. 67.). Avslutningsvis bör nämnas att den som utsätter någon för en erkännande handling och/eller missaktningshandling är mer eller mindre aktiv i sitt agerande. Heidegren (2009, s. 66) skriver som exempel att Det kan röra sig om alltifrån en diskret gest till en accentuerad handling. Hur djup den moraliska kränkningen sedan upplevs beror på hur basal del av självrelationen som inkräktas på eller förstörs (Honneth, 2003). 2.1 Erkännande Honneths teori tar fasta på tre former av erkännande inom olika områden. Genom positivt erkännande inom respektive sfär möjliggörs för mottagaren att utveckla en personlig identitet med ett individuellt självförtroende som i förlängningen möjliggör för personen att förverkliga sig själv (Honneth, 2003) Erkännande i mänskliga primärrelationer Den första och mest basala formen avser erkännande inom mänskliga primärrelationer (Honneth, 2003). Hit hör känslomässigt starka privata relationer mellan ett fåtal individer såsom den mellan föräldrar/barn, vänner eller ett intimt kärlekspar (Pettersen 9

10 & Simonsen, 2013). Relationen mellan personerna är emotionell och genom kärlek blir de ömsesidigt erkända och bekräftade i sin kroppsliga integritet (Honneth, 2003). Den här formen av erkännande, av var och ens upplevelse av behov eller önskningar, lägger grunden för att utveckla självförtroende som i sin tur gör det möjligt att finna balans mellan självständighet och bindning till omgivningen (Petterson & Simonsen, 2013). Att utveckla självförtroende utgår alltså från interaktion mellan individer och därmed menar Honneth (2003) att denna form av erkännande står över historiska och kulturella kontexter Rättsligt erkännande Den andra formen avser rättsligt erkännande där varje medborgare erkänns som en rättsperson fullt ut (Honneth, 2003). Hit hör i en svensk kontext liberala frihetsrättigheter, politiska deltagarrättigheter och sociala välfärdsrättigheter (Heidegren, 2009). I praktiken innebär den här formen av erkännande att människor ömsesidigt erkänner varandra som kapabla att [ ] självständigt och rationellt överväga olika handlingsalternativ (Heidegren, 2009, s. 29). Att bli rättsligt erkänd är en förutsättning för att utveckla sin självaktning och därmed förstå sig själv som en respekterad medborgare som aktivt och ansvarsfullt kan ta del av samhället (Pettersen & Simonsen, 2013). I praktiken innebär den här formen av erkännande att bli sedd och att se den andre personen i grundläggande betydelse. Det vill säga att socialt se någon och inte bara observera någon fysiskt (ibid.). Motsatsen skulle kunna vara att ignorera och negligera den andre. Honneths rättsliga form av erkännande är avhängigt en historisk kontext och därmed finns en utvecklingspotential för de rättigheter en person ges (Heidegren, 2009) Social uppskattning Den tredje formen av erkännande är social uppskattning (Honneth, 2003). I ett samhälle finns en så kallad värdegemenskap som talar om vilka individuella egenskaper, livsval och livsstilar som är socialt uppskattade (Heidegren, 2009). Social uppskattning innebär här att individerna erkänns i sin unicitet och oersättlighet och ses som fullvärdiga och bidragande deltagare (Honneth, 2003). Den här formen av erkännande har fler 10

11 dimensioner än att vara tolerant mot den andre, istället handlar den om att sätta värde på och bejaka andra livsformer. Genom att förstå oss själva som individer vars prestationer och färdigheter är betydelsefulla för en gemenskap utvecklas vår självuppskattning (Pettersen & Simonsen, 2013). I praktiken innebär den här formen av erkännande att mötas av respekt och bli sedd som viktig för gemenskapen och därmed ges anseende och prestige till den enskilde. Motsatsen kan vara att mötas av fördomsfulla negativa attityder och ses ned på alternativt osynliggöras (ibid.). Även den här formen av erkännande bär på utvecklingsmöjligheter. Genom att ett samhälle utökar sin värdegemenskap och därmed uppskattar fler olika egenskaper, livsstilar och egenskaper inom samhällets ramar, kan ökad mångfald uppnås. Den här formen av erkännande är också avhängig den historiska kontexten (Heidegren, 2009). 2.2 Missaktning Likväl som människor kan erkännas inom de tre ovanstående sfärerna kan individer ifråga kränkas genom missaktning inom dessa menar Honneth (2003). De tre av varandra oberoende sfärerna genererar förutsättningar för den personliga identiteten och självförtroendet och i det långa loppet ett självförverkligande såsom beskrivits ovan. Honneth (2003, s. 106) skriver Det är samma nivåer av det praktiska förhållandet till sig själv, vilka kunde kränkas genom olika former av missaktning, som konstitueras genom motsvarande former av erkännande. Skillnaden mellan en moralisk överträdelse/kränkning och missöde ligger i om de inblandade personerna undanhåller respektive förvägras erkännande. Honneth (2003) syftar vid talet om missaktning inte på den eventuella kroppsliga smärtan utan på medvetandet om att inte erkännas i sin självrelation. Därmed blir ett svekfullt handlande en moralisk orätt först när [ ] en person genom denna inte tas på allvar i någon central aspekt av sitt förhållande till sig själv (Honneth, 2003, s. 98). 11

12 2.2.1 Fysiska övergrepp Den mest grundläggande formen av missaktning rör personens fysiska integritet (Honneth, 2003). Honneth själv benämner den fysiska övergrepp men trots det behöver det inte innebära att den sker i form av fysiskt våld (Pettersson & Simonsen, 2013). Det handlar om att personen inte upplever balans mellan sig själv och sin omgivning. Om inte människans universella behov av kärlek tillgodoses utlämnas personen åt andra människors vilja och misstro och hen riskerar att bli känslomässigt utnyttjad (Honneth, 2003). En följd blir då att personen inte känner tillit till sina egna upplevelser av behov och önskningar och i förlängningen inte heller till personerna som omger hen Rättsberövande Den andra formen av missaktning sker i form av rättsberövande som riktas mot personens sociala integritet, med andra ord de rättigheter som individen delar med andra (Honneth, 2003). Personen tas ifrån sina rättigheter som en fullvärdig medborgare. Hen anses inte kapabel att delta i demokratiska processer och behandlas därmed inte som en jämlike (ibid.). Genom att utsättas för rättsberövande missaktning skadas den utsattes självaktning som hen uppnått genom rättsligt erkännande från omgivningen (Honneth, 2003) Förnedring och kränkning Den tredje formen av missaktning sker i form av förnedring och kränkning vilka kan förekomma i relativt oskyldig form till de grövsta formerna av stigmatisering (Honneth, 2003). Den som upplever den här formen av missaktning upplever att hen inte omfattas av ett samhälles värdegemenskap (Heidegren, 2009). Personens bemöts inte av respekt eller tillit och omgivningen sätter ett lägre socialt värde på personens livsform och självförverkligande (ibid.). 2.3 Honneths teori i förskolans kontext Honneths (2003) ovanstående teori om erkännande och missaktning är inte rakt av överförbar till förskolan. Föräldrarna utvecklar inte primärt sin personliga identitet i 12

13 förskolans kontext utan snarare är det föräldrarollen som utvecklas i interaktion med pedagogerna. Därmed blir det i föreliggande studie inte aktuellt att studera förälderns upplevelse av delaktighet och inflytande avhängt Honneths grundläggande form av erkännande och missaktning, det vill säga erkännande i mänskliga pimärrelationer och fysiska övergrepp. Nedan följer en beskrivning av hur Honneths (2003) teori är avsedd att användas i föreliggande studie. Honneths (2003) andra form av erkännande, rättsligt erkännande, innebär i förskolans kontext att föräldern av pedagogen blir sedd som den förälder hen är med sina känslor och behov. Pettersen och Simonsen (2013) menar att bli rättsligt erkänd innebär att bli socialt sedd. Rättsligt erkännande innebär också att föräldern upplever att pedagogen ser föräldern som kapabel att ta relevanta och realistiska beslut både vad gäller sitt barn och förskolans verksamhet. Föräldern bekräftas i sin föräldraroll vara ansvarsfull och hen upplever sig respekterad av pedagogen när det gäller förälderns förståelse för sitt barns bästa liksom verksamhetens. Förälderns tankar och synpunkter är av betydelse och pedagogen möjliggör för föräldern att ha insyn och kunna påverka verksamheten. När det gäller den tredje formen av erkännande som Honneth (2003) benämner social uppskattning så handlar det om att föräldern i förskolan ses som betydelsefull för barnet och förskolan. Pedagogen uppskattar de val som föräldern tar och som påverkar barnet och förskolans verksamhet såsom till exempel förälderns yrkesval och barnets tider. Föräldern värdesätts i sin föräldraroll och ses som viktig för att förskolan ska fungera bra. Pedagogen uppskattar den enskilde föräldern och hen kan därigenom sätta ett högre värde på sig själv som förälder. Att missaktas i förskolan kan ske i den andra och tredje formen men även det kräver en omskrivning till förskolans kontext. I förskolan innebär den andra formen av missaktning, så kallat rättsberövande, att föräldern osynliggörs socialt sett av pedagogen och att föräldern därmed inte får respekt för sina känslor och behov. Föräldern blir inte tagen på allvar med de tankar och åsikter som hen har kring verksamheten och föräldern upplever att pedagogen ser föräldern som mindre kompetent och oförmögen att fatta beslut som rör förskolans verksamhet. Att som förälder i förskolan missaktas i den tredje formen, av Honneth (2003) kallad förnedring och kränkning, innebär att de livsval och beslut som föräldern tagit, såsom till exempel val av partner, yrke och barnets vistelsetider, inte uppskattas av pedagogen, 13

14 de går inte inom förskolans värdegemenskap. Föräldern upplever inte heller att pedagogerna ser hen som förälder vara betydelsefull och viktig för barnets utveckling och för att förskolans verksamhet ska fungera väl. Det innebär med andra ord att föräldern inte blir sedd som en viktig partner kring barnets utveckling, omsorg och fostran. 14

15 3 Tidigare forskning I kapitlet som följer sammanfattas forskning kring föräldrars delaktighet och inflytande i både förskolan och grundskolan. Viss nationell forskning skrivs fram men framförallt lyfts internationell forskning. De studier som valts ut har god koppling till föreliggande studie då de handlar om det som föreliggande studie avser att undersöka nämligen fenomenet föräldrars delaktighet och inflytande. Forskningen som lyfts fram kring delaktighet och inflytande belyser bland annat föräldrars och pedagogers olika perspektiv, meningar och funktioner med föräldradelaktighet, glapp mellan retorik och praktik, liksom attityder kring och hinder för föräldrars delaktighet. De allra flesta studierna är förskoleforskning (Galindoa & Sheldon, 2012; Arnold, Zeljo, Doctoroff & Ortiz, 2008; Hachfeld, Anders, Kuger & Smidt, 2015; Zhang, 2015; Demircan & Tantekin Erden, 2015; Jonsdottir & Nyberg, 2013) ytterligare några gäller både förskola och skola (Hornby & Lafaele, 2011; Tallberg Broman & Holmberg, 2007; Murray, McFarland-Piazza & Harrison, 2015) och ett par är endast skolforskning (Epstein, 1995; Lawson, 2003). Anledningen till att skolforskningen lyfts fram är att den tillför intressanta perspektiv kring delaktighet och inflytande som även är relevanta för förskolan. 3.1 Glapp mellan retorik och praktik Nuförtiden är föräldrars delaktighet ett betonat begrepp inom förskolan (Jonsdottir & Nyberg, 2013). Det visar att förskolan genomgått en stor utveckling vad gäller föräldrars delaktighet och inflytande eftersom föräldern för mindre än hundra år sedan inom dåtidens omsorg och utbildning av de yngsta barnen, så kallade barnträdgårdar, inte gavs förtroende att ha inflytande över verksamheten. Visserligen sågs föräldern som ansvarig för barnet men barnträdgårdsledarinnorna ansågs behöva utbilda föräldrarna (Tallberg Broman, 1995). Numera forskas det om föräldrars delaktighet och inflytande och det är framförallt under de senaste tio åren som det har det blivit vanligare att studera förskolan och de människor som är involverade i dess verksamhet. Kanske beror det på att förskolan och hemmet är de arenor där barn i förskoleåldern utvecklas mest (Galindoa & Sheldon, 2012). Bland annat visar Arnold, Zeljo, Doctoroff och Ortiz studie från 2008 att en positiv relation mellan hem och förskola främjar barnets sociala 15

16 och emotionella utveckling liksom dess kunskapsutveckling. Demircan och Tantekin Erdens (2015) studie visar också att både lärare och föräldrar anser att föräldrars delaktighet är viktig för barnets akademiska framgång. Trots föräldrars och pedagogers positiva syn på föräldrars delaktighet så skriver Demircan och Tantekin Erden (2015, s. 210) att andra studier ändå visar att both teachers and parents complain about the lack of parental involvement. Hachfeld, Anders, Kuger och Smidts (2015, s. 199) kvalitativa studie visar att föräldrar rankar partnerskapet mellan familj och förskola som väldigt betydelsefullt. Studien visar att föräldrar har en stor önskan och ett stort behov av att samarbeta med förskolan. Tallberg Broman och Holmbergs (2007) kvalitativa studie Läraryrke i förändring: Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald, där förskollärare och grundskollärare svarat på enkäter, visar att pedagoger uppfattar att kraven på dem ökat mest bland annat när det gäller föräldrars inflytande. Samtidigt visar samma studie att pedagoger relativt sett uppskattar sitt yrkeskunnande inom området föräldrars delaktighet som lågt (Tallberg Broman & Holmberg, 2007). Hornby och Lafaele (2011) ser ett glapp mellan retoriken och praktiken vad gäller föräldrars delaktighet. De har därför haft som syfte att sammanställa en modell som samlar de avvikelser som begränsar och formar föräldrars delaktighet. De faktorerna som framträder är relaterade till föräldrar och familj, barn, föräldrar - pedagoger och samhällsfrågor. Faktorer som rör föräldrar och familj kategoriseras som följer; föräldrars tankar om föräldradelaktighet, föräldrars nuvarande livskontext, föräldrars klass, kön och etnicitet liksom föräldrars förståelse för invitationer till delaktighet. Faktorer som rör föräldrar pedagoger är; olika mål och dagordningar, skilda attityder, skilda språk används. När Hornby och Lafaele (2011) talar om föräldrars attityder så menar de att föräldrar vill vara delaktiga när det gäller barnens utbildning och när det kommer till att fatta beslut. Vad gäller olika mål och agendor så formar förväntningar och särintressen interaktionen mellan föräldrar och pedagoger menar Hornby och Lafaele (2011). De skriver även att det är uppenbart att [ ] PI [parental involvement] in education is a complex matter which requires educators to move beyond simplistic notions about the underlying factors which affect the effectiveness of PI (Hornby & Lafaele, 2011, s. 50). 16

17 3.2 Föräldrars och pedagogers perspektiv på föräldrars delaktighet Lawsons (2003) studie har som syfte att förstå vilka meningar och funktioner föräldrars delaktighet har för föräldrar respektive pedagoger inom samma låginkomstområde och multikulturella skola. Genom semistrukturerade etnografiska intervjuer med tretton föräldrar och tolv pedagoger till barn i årskurs tre till sex visar studien att föräldrar och pedagoger definierar föräldradelaktighet olika. Lärarna i studien visar sig framförallt ha en mer skolcentrerad syn på föräldradelaktighet som innebär att föräldrar närvarar i skolan. Föräldrarna däremot har en mer samhällscentrerad syn på delaktighet som kan innebära till exempel att föräldern tar barnen till skolan. Dock visar studien att både föräldrar och lärare kämpar med att erkännas inom både samhälleliga och institutionella kontexter som gör att de känner sig förminskade gentemot varandra (Lawson, 2003). Epstein (1995) menar att pedagoger bör se på barnet som både elev och barn just för att då är det mer sannolikt att pedagogerna ser både samhället och barnets familj som partners vad gäller barnets utbildning och utveckling. Genom lyckat partnerskap mellan skola, samhälle och familj kan parterna uppfylla deras främsta gemensamma syfte, det vill säga att lyckas i skolan och i senare livet (Epstein, 1995). Zhang (2015) undersöker vilken typ av föräldradelaktighet som är meningsfull för barnets lärande och utveckling. Hon har intervjuat elva lärare och tolv föräldrar inom tre olika former för barns tidiga omsorg och utbildning i New Zeeland. Studien visar att meningsfull föräldradelaktighet är ett komplext samspel mellan dynamiken i engagemanget, graden av aktivitet i engagemanget och effekterna av engagemanget (Zhang, 2015). Inom temat dynamiken i engagemanget framträder delvis det lärarstyrda engagemanget som viktigt för föräldrars delaktighet. Inom den här kategorin visar det sig att nyckeln till föräldrars delaktighet ligger i att läraren strävar efter och upprätthåller relationer till föräldrarna. En annan av de viktiga faktorerna i det lärarstyrda engagemanget är att läraren har en så kallad open-door policy som innebär att föräldrarna när helst de vill är välkomna att närvara i verksamheten (Zhang, 2015, s.114). Den tredje faktorn i det lärarstyrda engagemanget visar sig vara att läraren arbetar förebyggande för att göra föräldrar delaktiga. Läraren kan då med god hjälp av kreativitet och innovationsrikedom finna sätt att göra föräldern delaktig (Zhang, 2015). 17

18 Jonsdottir och Nyberg (2013) studerar samverkansuppdraget i förskolan närmare bestämt ur lärares perspektiv på föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan (ibid.). Av analysen utifrån kvalitativa intervjuer med åtta lärare framkommer fyra teman inom syftet med samverkansuppdraget: 1. Skapa en trygg och tillitsfull relation mellan personal, föräldrar och barn. 2. Skapa förutsättningar för föräldrars insyn och inflytande. 3. Bemötandet av den enskilda familjen utifrån dennes förutsättningar och behov. 4. Skapa villkor för föräldranätverk. Sett till hur de intervjuade lärarna talar om påverkansfaktorer av relationell och socialkaraktär, menar Jonsdottir och Nyberg (2013) att om deliberativa samtal, som är en informell samverkansform, skulle ske kontinuerligt och grundas i verksamheten skulle maktbalansen kanske kunna rubbas till förälderns fördel. Jonsdottir och Nyberg (2013) analyserar utifrån Honneths (2003) erkännande begrepp och diskuterar att ett ömsesidigt erkännande mellan föräldrar och pedagoger medför att föräldern kan växa i sitt föräldraskap och läraren i sin yrkesroll. 3.3 Attityder och hinder vad gäller föräldrars delaktighet Demircan och Tantekin Erden (2015) gör en kvalitativ studie i Turkiet. Syftet med studien är undersöka relationen mellan lämpliga metoder för barnets utveckling och föräldrars och lärares uppfattningar om föräldrars delaktighet i förskolan. I studien svarar 279 pedagoger och 589 föräldrar på det så kallade School and Family Partnerships Questionnaire och på så vis samlas information in vad gäller deras attityder kring föräldradelaktighet liksom hinder för föräldradelaktighet. Det visar sig att både föräldrar och lärare ser föräldrars delaktighet som viktig för effektiv undervisning i förskolan (Demircan & Tantekin Erden, 2015). Det visar sig dock att punkten om föräldrars kunskap om hur de kan hjälpa sitt barn med skolrelaterad undervisning får lägst medelvärde på en skala samtidigt som medelvärdet är högst när det gäller föräldrars villighet att lära sig om hur de kan stötta sitt barn relaterat till undervisningen i förskolan. Resultatet visar också att lärare anser att det största hindret för föräldrars delaktighet är bristen på kommunikation med föräldern till exempel vad gäller föräldrars acceptans av lärarens utlåtande om barnets beteende. Det som däremot anses som det minsta hindret för att göra föräldrar delaktiga är lärarens information till föräldrar angående skolpolitiken och förfaranden. Föräldrarna däremot anser att de 18

19 största hindren för delaktighet är brist på omsorg till andra barn i familjen liksom förälderns arbete och anställning (ibid.). Murray, McFarland-Piazza och Harrisons (2015) studie Changing patterns of parent - teacher communication and parent involvement from preschool to school syftar bland annat till att undersöka hur föräldrar kommunicerar med sina barns lärare och hur effektiv kommunikationen är mellan förälder och pedagog. I studien bedömer föräldrar till barn i förskolan pedagogernas kommunikation kring barnet. På en fyrgradig skala, som sträcker sig från mycket god till att inte alls ha informerats, visar det sig att ca 50 % av föräldrarna tycker att pedagogerna informerat mycket väl om barnets utveckling, ca 35 % att de fått mycket god hjälp av pedagogerna att förstå åldern, sammanlagt svarade ca 60 % av föräldrarna att de anser att de fått god alternativt mycket god hjälp med råd kring hur de kan hjälpa barnet hemma. Av studien framgår också att < 60 % anser att de fått mycket god information från läraren vad gäller förälderns chans till delaktighet och < 50 % att de har fått god information till mycket god information om förskolans tjänster. När förskollärarna rapporterar hur ofta de kommunicerar med föräldern genom informella samtal visar det sig att genomsnittet hamnar mellan ett fåtal gånger i veckan till ett fåtal gånger i månaden (Murray, McFarland-Piazza & Harrison, 2015). Föreliggande studie förväntas bidra med fördjupad kunskap inom fenomenet föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan. Studien blir intressant då det här är föräldrarnas perspektiv som studeras. Genom att låta föräldrarnas upplevelser och känslor ta ytterligare plats i förskoleforskningen kan ett större perspektiv nås för att tydligare förstå betydelsen av och innebörden i att bli delaktig och ges inflytande. Lawsons (2003) studie visar att föräldrar kämpar med att erkännas inom skolans kontext, föreliggande studie kan här bidra till kunskap om detsamma gäller föräldrar i förskolan. 19

20 4 Metod Jag använde mig av kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Backman (2008, s.33) menar att kvalitativ metod [ ] inbegriper eller resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade. Till skillnad mot den kvantitativa metoden som genererar mätbar data så talar den kvalitativa metoden om egenskaper hos personerna menar Larsen (2009). Då syftet med min studie var att skapa en fördjupad förståelse för föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet sett ur Honneths samhällsteoretiska perspektiv på erkännande i mellanmänskliga relationer, var den kvalitativa metoden mer lämplig. 4.1 Urval När jag gjorde urvalet av informanter tog jag hänsyn till tidsaspekten, jag ville ha god tid till att fullgöra studien. Jag använde mig därför av godtycklig urvalsmetod vilket innebär att forskaren väljer ut informanter (Alvehus, 2013). Det gjorde att jag tidigt i studien hittade informanter som var intresserade av att delta. Jag valde att intervjua fem personer som jag möter i mitt vardagsliv. Fördelen var att jag kunde slappna av och koncentrera mig på syftet under intervjuerna och min förhoppning var att även informanterna skulle kunna bli mer personliga eftersom vi redan hade en relation. Bigsten (2015) talar om betydelsen av att forskaren skapar en relation till informanten och att hen upplever förtroende för forskaren. Bigsten (2015, s. 88, refererar till Johansson, 2011b) skriver Utan tillit och närhet är det svårt att bedriva forskning [ ]. Min och informanternas tidigare relationer kan ses som negativa för studien. Eftersom vi redan före intervjun hade någon form av befintlig relation, skulle de kunna inverka på vad vi skulle komma att delge varandra. Jag intog därför en professionell attityd gentemot informanterna och under intervjuerna höll vi oss till syftet med studien. Hänsyn bör dock tas till att den förståelse för delaktighet och inflytande som vi tillsammans skapade under intervjuerna ändå är påverkad av vår tidigare relation likaså är min tolkning av det empiriska materialet till viss del påverkad av det sammanhang där vi möts utanför studien. 20

21 Personerna som deltog i studien är samtliga i åldern år. Tre är kvinnor och två är män och alla har vars ett barn som går i förskolan sedan minst två år tillbaka. Förskolorna där deras barn går ligger i norra Skåne, i en större och en mindre kommun. Sammantaget deltog fem föräldrar med barn i totalt fyra förskolor. Två föräldrar har sina barn på avdelningar med barn som är 1-3 år gamla, två föräldrar har barn på avdelningar med barn som är 1 6 år gamla och en av föräldrarna har sitt barn på avdelning med barn som är 3-6 år gamla. En förälder arbetar 100 %, en annan arbetar 80 % och studerar på halvfart, två av föräldrarna studerar 100 % varav en till förskollärare och en förälder arbetar 80 %. Att en förälder studerar till förskollärare sedan två år tillbaka kan antas bidra till hens förståelse för fenomenet delaktighet och inflytande, vilket kan ha påverkat hens svar under intervjun, eventuellt svarade hen både utifrån sin roll som förälder och utifrån sin blivande yrkesroll. 4.2 Genomförande Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med föräldrarna. Alvehus (2013) menar att semistrukturerade intervjuer ger informanterna större möjlighet att formulera sina egna åsikter och tankar. Viktigt är dock att intervjuaren trots ett fåtal öppna frågor som utgångspunkt för samtalet är lyhörd för informantens svar liksom ställer följdfrågor (Alvehus, 2013). Jag utgick från fyra på förhand bestämda frågor (se bilaga 1) men jag följde informanternas svar och ställde flera lämpliga följdfrågor. Det förekom att föräldrarna berättade saker som hamnade utanför studiens syfte och då ställde jag en fråga som tydligt återknöt till syftet. Samtidigt fanns det från min sida en öppenhet mot vad föräldern svarade, eftersom föräldern valde att berätta det hen gjorde tänkte jag att det kunde visa på förälderns personliga förståelse för delaktighet och inflytande och därmed kunde det vara av betydelse för att förstå fenomenet. Jag genomförde intervjuerna face to face och lät informanterna välja plats och tid. Samtliga valde att genomföra intervjuerna i sitt hem där vi kunde sitta ostört. Jag valde att göra enskilda intervjuer med föräldrarna för att få fram hur de enskilt tolkar och skapar mening kring fenomenet. 21

22 Jag använde en mobiltelefon för att göra ljudupptagningar under intervjuerna. Genom att använda ljudinspelningar står den kvalitativa metoden emot slumpinflytande, menar Patel och Davidsson (2011). Genom att spela in gavs jag mer tid till att reflektera över informanternas svar under intervjuerna och kunde därmed ställa lämpliga följdfrågor. Alvehus (2013) menar att intervjuaren i semistrukturerade intervjuer behöver vara uppmärksam för att inte missa att följa upp det informanten berättar. Nackdelen med ljudinspelning kan vara att informanten delvis upplever att det finns ett förväntat rätt svar liksom att intervjuaren bedömer svaren. Jag var därför noga med att vid flera tillfällen före intervjuerna påtala för informanterna att jag inte skulle bedöma deras svar utifrån rätt, fel, bra eller dåligt. Jag förklarade att tanken med intervjuerna istället var att få en djupare förståelse för hur föräldrar upplever och förstår delaktighet och inflytande i förskolan. Tidsaspekten gjorde att jag prioriterade att genomföra fem intervjuer av god kvalité istället för fler men med eventuellt sämre kvalité. Med god kvalité avser jag här att informanterna skulle ha gott om tid på sig både innan, under och efter intervjun att fundera över delaktighet och inflytande i förskolan. Även jag skulle undvika att uppleva stress över att inte alla intervjuerna skulle bli gjorda i god tid utan istället skulle jag ha gott om tid till att analysera min empiri. Ett par dagar efter respektive intervju så hörde jag av mig på telefon till informanten för att höra efter om hen hade något att tillägga till intervjun. En intervju startar ju inte bara processer hos forskaren utan även hos den som blivit intervjuad. Själv hade jag också vid något tillfälle en ytterligare följdfråga till informanten och fick då svar. Alvehus (2013) menar att forskaren ska ha god etik gentemot informanten och värna om hen. Under samtalets gång förde jag anteckningar. 4.3 Forskningsetiska överväganden Inför studien tog jag hänsyn till de av Vetenskapsrådet (2002) antagna kraven på forskning, nämligen forskningskravet och individskyddskravet. Jag ställde dessa krav mot varandra genom att väga värdet av den eventuella kunskapsutvecklingen mot eventuella risker för berörda informanter och tredje person. Jag ansåg att det kunskapstillskott som min studie eventuellt skulle kunna tillföra övervägde riskerna. 22

23 Nedan kommer jag beskriva hur jag inför, under och efter föreliggande studie tog och kommer fortsätta ta hänsyn till individskyddskravets fyra allmänna huvudkrav på forskning; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa forskningsetiska principer syftar till [ ] att ge normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare så att vid konflikt en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet. (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6) Informationskravet Informationskravet ställer krav på forskaren att informera uppgiftslämnaren om syftet med forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). Därför berättade jag för samtliga informanter om syftet med studien liksom vad som var syftet med deras deltagande och vilken funktion de själva skulle ha i studien. Jag förklarade att de inte behövde bestämma sig direkt utan att de först skulle få ytterligare information om studien. Samtliga föräldrar som tillfrågades svarade dock direkt att de ville delta men jag förklarade att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande om de så önskade. Några dagar före intervjuerna skickade jag ut ytterligare information om studien (se bilaga 2) till respektive informant Samtyckeskravet Samtyckeskravet föreskriver att den som deltar i studien har rätt att själv avgöra om hen vill delta (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom intervjuerna i föreliggande studie kräver ett aktivt deltagande av informanterna inhämtades därför samtligas samtycke till att delta i studien. Därför skickade jag några dagar före respektive intervju ut ett mail till informanten med en kopia av blanketten Medgivande till deltagande i studie om föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan (se bilaga 3). När vi sedan träffades för intervjun ombads informanten att återigen läsa igenom blanketten och om hen önskade ge sitt samtycke till deltagande skrev hen under med sitt namn och datum. Samtliga informanter gav sitt samtycke. Efter intervjun erbjöds informanten att lyssna på sin intervju men ingen valde att göra det. 23

24 4.3.3 Konfidentialitetskravet Konfidentialitetskravet föreskriver att alla informanter i studien [ ] skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). För att uppfylla detta krav är och förblir samtliga informanter i studien anonyma vilket innebär att jag inte har eller kommer delge uppgifter om informanterna som gör dem identifierbara. Det inspelade ljudmaterialet från respektive intervju fördes direkt efter hemkomst över till ett USB och filerna raderades då från mobiltelefonen. Ingen annan förutom jag själv har lyssnat på det inspelade ljudmaterialet. I det transkriberade materialet liksom i den fortsatta analysen har informanterna fått fingerade namn. Det transkriberade materialet och den skriftliga texten har sedan sparats på USB. Samtliga USB, anteckningar och medgivanden har förvarats inlåsta i mitt hem och när studien är avslutad kommer dessa att raderas/förstöras. När den slutgiltiga texten offentliggörs kommer namnen på informanterna fortsatt vara fingerade Nyttjandekravet Jag har inte under studiens gång och kommer inte heller efter att studien avslutats låna ut eller själv använda informanternas enskilda uppgifter för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Vetenskapsrådet (2002, s. 14) skriver att Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Ytterligare en anledning att följa nyttjandekravet är att jag informerade informanterna inför deras deltagande (se bilaga 2 och 3) att det inspelade materialet endast kommer att användas i den här studien. 4.4 Analysmetod/bearbetning I studien intog jag ett kvalitativt perspektiv då syftet är av förklarande karaktär. Ur ett kvalitativt perspektiv ses verkligheten som en individuell, social och kulturell konstruktion (Backman, 2008). Människan ses som en del av sin omvärld och det blir därmed intressant att studera världen subjektivt (ibid.). Nackdelen med ett kvalitativt 24

25 perspektiv är just att inte en mer eller mindre given verklighet studeras utan istället är forskaren ett tolkande subjekt. Under studiens gång hade jag en abduktiv ansats. Då arbetar forskaren växelvis med teorin och empirin och låter dessa båda inverka på varandra (Alvehus, 2013). Analysarbetet av det empiriska materialet gjordes löpande vilket även förespråkas (Patel & Davidsson, 2011). Redan under intervjuerna sattes tankar igång hos mig men jag försökte att inte låsa mig till en viss tolkning utan behöll en öppenhet gentemot mitt empiriska material och de teorier som var aktuella. Det som varit vägledande under studiens gång är studiens syfte som dock har slipats för att bli tydligare och preciserats under analysens gång. Patel och Davidsson (2011) menar att genom att forskaren formulerar ett syfte ger det perspektiv till hen att förhålla sig till. Intervjuerna resulterade i 152 minuter ljudinspelning och det totala omfånget på det transkriberade materialet är 52 sidor. Till en början transkriberade jag samtliga ljudinspelningar så att jag fick ett skriftligt material att analysera. Enligt Alvehus (2013) är transkribering ett första led i tolkningsprocessen. Här hade jag stor nytta av att jag gjort ljudupptagningar eftersom jag kunde pausa och spola tillbaka för att försäkra mig om att jag skrev exakt vad som sades i intervjuerna, vilket i sin tur styrker trovärdigheten i det transkriberade datamaterialet (Patel & Davidsson, 2011). Jag läste igenom hela mitt transkriberade material ett flertal gånger så att jag kände mig bekväm med det och hade god överblick över det. För att sedan reducera mitt material kodade jag det i specifika nyckelsatser genom att ställa följande fråga till materialet: Vad är viktigt för föräldern för att hen ska känna delaktighet och kunna utöva inflytande i verksamheten? Jag läste därför igenom det ett flertal gånger för att i största möjliga mån försäkra mig om att jag inte missade någon specifik nyckelsats. För att jag sedan skulle finna den underliggande meningen i det informanterna berättade ställde jag frågan: Vad är viktig med pedagogen för att föräldern ska känna delaktighet och kunna utöva inflytande i verksamheten? Jag ställde frågan till nyckelsatserna och denna fråga genererade specifika kategorier såsom till exempel Pedagogens bemötande och Pedagogen beaktar föräldern åsikt. Genom att gruppera och kategorisera materialet blir det lättare för forskaren att finna likheter och samband menar Larsen (2009). Jag var noga med att göra kategorierna ömsesidigt uteslutande, dvs. nyckelsatserna med 25

26 vidhängande citat ska bara kunna klassificeras under en kategori, liksom var jag noga med att kategorierna jag kom fram till var relevanta för frågan. Inom kategorin pedagogen beaktar förälderns åsikt ställde jag ytterligare en fråga till de citat som klassificerats där under. Frågan löd: Hur är det viktigt att pedagogen beaktar förälderns åsikt? De så kallade undertemana som då framkom är inte ömsesidigt uteslutande utan går delvis in i varandra. När jag gjort ovanstående analyserade jag varje kategori och undertema utifrån mina teoretiska utgångspunkter det vill säga med stöd i Honneths (2003) teori om erkännande och missaktning. 26

27 5 Resultat och analys Sammanfattningsvis så uttrycker samtliga föräldrar hur de vill och behöver känna sig trygga med att deras barn vistas på förskolan. Föräldern Carolin säger: [ ] Alltså mitt barn spenderar mer timmar där än han spenderar hemma så det är jättevikigt för mig att känna mig delaktig. Det framkommer i analysen av intervjuerna att pedagogerna är viktiga för att föräldern ska känna sig delaktig och kunna utöva inflytande i förskolans verksamhet. I min analys av intervjuerna ställde jag följande fråga till det empiriska materialet: Vad är viktigt med pedagogerna för att föräldern ska känna sig delaktig och kunna utöva inflytande i förskolans verksamhet? Det genererade i sin tur fyra kategorier som sammanfattar vad i relationerna till pedagogerna som är viktiga för att föräldern ska känna delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet: 1. Pedagogernas bemötande gentemot föräldern; 2. Pedagogerna beaktar föräldern åsikt; 3. Pedagogerna informerar föräldern om verksamheten; 4. Pedagogerna begränsar förälderns delaktighet. Nedan skriver jag fram varje kategori, analyserar den och visar på exempel i min empiri. Föräldrarna har i texten nedan fått fingerade namn. I texten benämns därför kvinnorna vid namn Carolin, Terese och Louise. Männen har jag valt att kalla för Alfonso och Magnus. Vid exemplen nedan står B för Beathrice liksom övriga L, T, C, A och M är initialerna i informanternas fiktiva namn. 5.1 Pedagogernas bemötande gentemot föräldern Samtliga föräldrar talar om att pedagogens bemötande gentemot hen är en avgörande faktor för att föräldern ska känna sig delaktig och uppleva inflytande i förskolans verksamhet. Nedan följer ett empiriskt exempel på just det här vilket sedan analyseras utifrån studiens teoretiska utgångspunkter Att bli socialt sedd Föräldrarna i studien beskriver att de uppskattar att pedagogerna visar intresse för föräldern när hen kommer in på avdelningen inte bara genom att säga Hej och hej 27

28 då (Magnus). De menar att pedagogen behöver se föräldern, inte bara som en fysisk person utan som en person som pedagogen vill och kan samtala med. Här talar föräldern om att pedagogen är inkännande för förälderns behov och kan lyssna fullt ut på föräldern samtidigt som pedagogen själv är rak och tydlig i sitt bemötande. I exemplet nedan beskriver föräldern Louise hur hon tycker att pedagogen ska bemöta henne: B: Kan du sätta ord på hur de behöver vara för att du ska känna dig delaktig? L: Alltså att de bemöter på ett bra sätt. B: Hur är det? L: Det är liksom alltid liksom... Alltså jag tycker de ska alltid komma fram till en liksom när man lämnar och liksom ta emot barnet först och främst då och alltid liksom säga hej till föräldern. Och liksom märker man då att föräldern vill har någonting att säga så stannar man där och pratar lite. Alltså jag tycker man man får liksom man får försöka känna det liksom och se det, det är svårt ibland säkert som pedagog också och se varje förälder också. Det är säkert jättesvårt men ja jag tycker ändå man får försöka det så ha en dialog med alla föräldrar. Louise vill att pedagogen ska möta henne både fysiskt och på ett känslomässigt plan. Pedagogen förväntas stanna upp och uppmärksamma Louise behov hon har där och då. Det kräver att pedagogen ser Louise för den hon är, att hon blir sedd och erkänns som samtalspartner. Honneth (2003) menar att människan har ett behov av att bli sedd både i sin fysiska gestalt och med sina behov och önskningar. Samtliga föräldrar talar om hur mötena med pedagoger är viktiga för att föräldern ska känna tillit till pedagogerna och uppleva trygghet med att deras barn vistas i förskolan. Jag ser att Louise genom exemplet ovan liksom samtliga föräldrar talar om behov av erkännande i mötet med pedagogen, den form av erkännande som Honneth (2003) benämner rättsligt erkännande. Detta eftersom föräldrarna talar om att de vill bli sedda och uppmärksammade och lyssnade till. Pettersen och Simonsen (2013) menar att bli rättsligt erkänd innebär att bli socialt sedd. 5.2 Pedagogerna beaktar förälderns åsikt Samtliga föräldrar talar om betydelsen av att pedagogen beaktar förälderns åsikt för att hen ska uppleva delaktighet och utöva inflytande i verksamheten. I analysen 28

29 framkommer tre underteman som visar vad som är viktigt med att pedagogen beaktar förälderns åsikt: förälderns synpunkter får genomslag i verksamheten, förälderns åsikt är betydelsefull, samtliga föräldrars önskemål ska beaktas. Nedan skrivs de tre undertemana fram och analyseras var för sig utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Dock utesluter de här undertemana inte varandra utan tvärtom går de in i varandra Förälderns synpunkter får genomslag i verksamheten Genom att pedagogen är välvilligt inställd och lyssnar fullt ut till förälderns åsikter upplever föräldrarna att de kan framföra sina tankar och synpunkter om verksamheten. Pedagogerna ska fråga om förälderns syn på saker i verksamheten som sedan föräldern får överväga och ta ställning till. Förälderns önskemål ska bejakas av pedagogen och det är viktigt att föräldern när den vill kan komma med förslag och ha åsikter som i den mån det är möjligt får genomslag i verksamheten. Nedan berättar föräldern Terese om hur hon haft inflytande på verksamheten. Inledningsvis har Terese talat om att hon var nära att missa att gå på föräldraråd eftersom hon inte fått information om det: T: Ja det var ju inte hennes [barnets] ansvar så jag blev ju irriterad på dagis att De lapparna får ni [pedagogerna] vara tydligare med. Ja men det var på deras hängare, hylla [informanten återger vad pedagog sa]. Så jag sa Ja men den är ju inte där ju. Sen började de med att sätta upp sådana här små postfack till varje barn. För jag sa Men det är inte så bra för barnen de kan ju dra ner de här lapparna och göra Alltså du vet de försvinner. B: Ja. T: Ja ja. Sen gjorde de sådana här tomma toalettrullar och det var på grund av mig, för jag blev irriterad för det har hänt flera gånger att informationen bara försvann. Ja men den lappen har inte jag fått [informanten återger vad hon sa till pedagog]. Sen kom det ju upp det här så det var ju B: Ja. Då tog de emot det och ändrade på det? T: De ändrade på det. Så jag blev så förvånad jag. Jag kom till så hade de ju de här rullarna [skratt] så jag bara Oj! För jag tänker ju att det är inte barnen barnen ska inte ha det ansvaret och ha det på deras hyllor för där kan de ju dra ner mössor och allting och det ska inte ligga där. Det ska liksom antingen vara högt uppe, där föräldrarna bara tar, eller så ska det vara någon annanstans. Som nu var det ju de här toalettrullarna [skratt] som är på väggen med insnurrade brev så ser man ju där jaha mitt brev är där liksom då får jag ju ta det. 29

30 B: Den här attityden är den generell att du känner att man kan lätt säga vad man tycker? T: Ja ja. Terese blir irriterad och talar om att hon vill se en förbättring från pedagogerna. Pedagogen förklarar att de har hängt dit lappen men föräldern står på sig och förklarar sedan varför hon tycker att de inte har ett tillfredsställande informationsflöde. När sedan pedagogerna ändrat systemet så känner föräldern att det är tack vare henne och talar uppskattande om att hon får inflytande i verksamheten. Föräldern ovan beskriver hur hon påpekar och har synpunkter på verksamhetens informationsflöde och bemöts med respekt för detta och att hon uppskattar att få inflytande i verksamheten. Heidegren (2009) menar att erkännas rättsligt innebär att en person ses som en självständig kapabel människa med rätten att överväga olika handlingsalternativ. På så vis förstår sig föräldern i förlängningen som en respekterad del av samhället och med utgångspunkt i ovanstående exempel mer specifikt som en del av förskolan. Jag ser att ovanstående är ett exempel på rättsligt erkännande. Detta eftersom Terese tillåts framföra sina tankar och synpunkter på verksamheten och dessa beaktas. Samtidigt möts hon av respekt ifrån pedagogen. När Terese åsikter får genomslag i verksamheten erkänns hon återigen som en demokratisk medborgare. En medborgare som blir sedd, bejakad och får förtroendet att påverka förskolans verksamhet. För mindre än hundra år sedan inom dåtidens omsorg och utbildning av de mindre barnen, så kallade barnträdgårdar, gavs inte föräldern förtroende att ha inflytande över verksamheten (Tallberg Broman, 1995). Därmed är förskolan en arena där förälderns nivå och former av inflytande har förändrats över tid. Honneths rättsliga erkännande är avhängigt en historisk kontext och därmed finns en utvecklingspotential för de rättigheter en person ges (Heidegren, 2009). I dagens förskola är delaktighet ett betonat begrepp (Jonsdottir & Nyberg, 2013) vilket ovanstående exempel visar Förälderns åsikt är betydelsefull I intervjuerna framkommer att föräldern ska kunna göra sin röst hörd i olika former såsom enkäter, föräldramöte, föräldraråd, utvecklingssamtal och i de dagliga mötena på förskolan. Föräldern Carolin har nedan inledningsvis berättat hur hon och barnets andra 30

31 förälder har framfört sitt önskemål om att pedagogerna ska låta deras barn gå iväg med de äldsta barnen på avdelningen just för att barnet ska utvecklas framåt : B: Det har ni framfört till pedagogerna att ni skulle vilja? C: Ja men de har också framfört, sagt, att det kan vara en möjlighet och då har man fått tänka igenom det, hur man vill lite och sen har man pratat om det. B: Och då har du sagt att ni vill det? C: Ja. Så det tycker jag är väldigt bra. B: Så innan de bestämmer sig för något när det gäller sådana grejer så kommer de [pedagogerna] till er Vi funderar så här och så här. Vad tycker ni om det? C: Ja. B: Är det mycket så? C: Ja de är ju väldigt, de gör ju en väldigt delaktiga. Ja det gör dem. Carolin upplever att hon blir mycket delaktig när pedagogerna är intresserade av hur hon som förälder ser på saker som rör hennes barn och verksamheten. Pedagogen vill veta och tycker det är av betydelse vad Carolin tycker och önskar och lyssnar till hur hon vill ha det. Återigen ses här ett exempel på rättsligt erkännande. Detta eftersom pedagogerna lyssnar till vad Carolin tycker och tänker. De frågar efter hennes åsikt som anses betydelsefull och viktig för verksamheten. Förskolan möjliggör därmed för föräldern att utöva inflytande i och erkännas som viktig för verksamheten Samtliga föräldrars önskemål ska beaktas I intervjuerna är det en av föräldrarna, Carolin, som lyfter hur inflytandet är begränsat till viss del. Nedan talar hon om hur pedagogerna beslutat sig för att lägga julfirandet på förskolan till tidiga morgnar: B: Känner du att det är det de har gjort när de lagt julfirandet på morgonen, är det därför för att C: För att fler föräldrar ska få möjligheten att vara med, ja! 31

32 B: Det tror du? C: Ja, det tror jag. Det har vi pratat om. För vi De frågade när de har gjort det, fikat och sådant, så frågar de ofta såhär Vad tyckte ni [barnets föräldrar] om att ha det idag nu på morgonen? Kändes det funkade det för er då? Vad tycker ni är bäst? Så de gör en väldigt delaktig i det. Sen kan de ju ställa frågor när man har föräldramöte och sådant Vad tycker ni är bästa tiden? Också får man hitta en lösning. Så det tycker jag är bra! B: Men om du skulle komma och säga Alltså sju på morgonen funkar inte för mig [förälder], för jag jobbar natt. Skulle vi kunna ha sådan här julfika, eller vad ni nu kallar det, kanske på förmiddagen? Tror du att de skulle lyssna på det? C: De kan ju klart inte lyssna på en. De kan ju lyssna på en person men de kan ju inte ta ställning till bara för att en person inte kan klart men de kan ju göra ta upp det vid nästa möte då. När man har föräldramöte och de som är på föräldramöte de får ju tycka till. B: Så tror du det hade varit? C: Nej men det gör de, så är de liksom! Det tycker jag är jättebra. Alla får säga sina åsikter. De är väldigt så lyssnar faktiskt väldigt mycket på föräldrarna där. Det är ju skönt. B: Då har ni inflytande? C: Ja men det tycker jag. Mmm. Sen har man inte det på allt men jag tycker ändå vi har det på mycket. Carolin upplever inflytande i förskolan trots att hon inte alltid kan få igenom sina önskemål. Hon förstår att det inte är realistiskt i en förskola där barn och föräldrar, med andra behov än bara de hon har, möts. Hon talar om att det viktigaste är att hon blir lyssnad till och att hennes synpunkter är viktiga för pedagogerna. Ovanstående är ytterligare ett exempel på rättsligt erkännande eftersom Carolin behöver bli lyssnad till och vill att hennes åsikter respekteras av pedagogerna. Dock förstår Carolin att inte bara hennes synpunkter är viktiga utan att pedagogerna också ska beakta de andra föräldrarnas synpunkter, önskemål och behov när de planerar och genomför verksamheten. 5.3 Pedagogerna informerar föräldern om verksamheten Samtliga föräldrar talar i intervjuerna om vikten av att få insyn i verksamheten på förskolan och de menar att det möjliggörs genom att pedagogen informerar föräldern 32

33 om verksamheten. Nedan följer tre exempel ur det empiriska materialet som belyser just det här och de analyseras utifrån studiens teoretiska utgångspunkter Föräldern ses som bidragande till förskolans verksamhet. Föräldrarna talar om att information ska ges i olika former och beröra olika delar av verksamheten såsom att de sätter upp barnens alster på väggen i hallen, att de skriver om och visar bilder på aktiviteter i slutna sociala medier, att ringa föräldern om något extraordinärt inträffat, meddela personalförändringar, informera om smittor, informera om förskolans preliminära planering, meddela om föräldraråd och föräldramöte. I exemplet som följer talar föräldern Louise om hur hon informeras om verksamheten: B: På vilka vis förutom Edwise [sluten grupp på Internet] visar de vad de gör? Kan de göra dig mer delaktig, på vilka andra sätt? Känner du att de förmedlar på något annat sätt..? L: Alltså på tavlan där ute, den stora där, där sätter de också ut bilder ibland på aktiviteter på barnen. Som att de gjorde små tavlor till exempel på väggen som de sätter upp. Där kan man ju se, där byter de ju så efterhand, vad de har gjort för någonting eller så så där kan man ju följa också. Sen så har de ju en liten laptop också som står precis i hallen där det går ett bildspel hela tiden med bilder. Så där kan man ju också stanna och titta lite. B: Det uppdaterar dem och ändrar varje vecka och så? L: Ja men det gör de. Där kommer nytt alltid. Så att det är de bra på tycker jag. Just den här informationen med bilder och så. B: Känner du att det är en form av delaktighet, att du får se vad de gör? L: Ja men det är det. Absolut. Louise talar uppskattande om hur hon upplever sig delaktig i förskolan eftersom pedagogerna informerar om verksamheten i form av bilder och bildspel som uppdateras regelbundet och ofta. Louise kan se och följa vad som sker i verksamheten och hur den utvecklas. Att pedagogerna informerar föräldrarna kan ses som ett uttryck för att föräldrarna är viktiga för förskolan och framförallt det enskilda barnets utveckling. Jag ser ovanstående som ett exempel på social uppskattning. För när Louise informeras om verksamheten upplever hon sig av pedagogerna sedd som en betydelsefull samarbetspartner som är viktig för sitt barns utveckling, omsorg och fostran. När 33

34 pedagogen delger föräldern information om det som skett i förskolan kan Louise bli mer delaktig och lättare påverka verksamheten på förskolan och hur barnet utvecklas hemma. Genom att Louise liksom övriga föräldrar delges information om verksamheten erkänns föräldern som oersättlig för barnet och ses därmed som en fullvärdig och bidragande deltagare i förskolan. Exemplet ovan med Louise kan också förstås som rättsligt erkännande (Honneth, 2003) då hon som medborgare i en demokrati och deltagare i en samhällsinstitution förstår att hon har rätt till insyn i verksamheten vilket en demokrati förutsätter Föräldrars behov av information tillfredställs inte Den viktigaste formen för att få information om verksamheten tycker samtliga föräldrar är att pedagogerna berättar om det enskilda barnets dag i de dagliga mötena. Alla föräldrar menar dock att de ofta vill veta mer än det som pedagogerna berättar för dem. Föräldrarna vill veta mer om barnets dag än om den varit bra eller dålig (Magnus). Föräldrarna talar om vikten av att pedagogen tar eget initiativ till att berätta och uppmärksamma det enskilda barnet till exempel genom att berätta vad barnet sagt eller gjort under dagen. I exemplet nedan talar föräldern Alfonso om vad han vill veta om barnets dag och varför han vill veta just det: B: [ ] Vad är det du vill veta? Du sa ju att du vill veta vem hon har lekt med och hur hon har ätit och hur Är det viktigt för dig att veta vad de har haft för pedagogisk verksamhet? Är det något som är av betydelse för dig eller det är inte? Kommer det längre ner på listan eller det kommer inte alls, det spelar kanske inte så stor roll? A: Det kommer... alltså allting har Alltså det är viktigt att veta hur de har ätit och vad de har ätit eller inte mat och så. Men hur de har ätit och vilka de har lekt med till exempel eller vad de har lekt med och för att dem inte Att man har koll på så att inte de hamnar utanför, inte har några kompisar, blir utstött eller någonting sådant. Om det sker att någon slår någon annan eller så. Och sedan har det jättestor betydelse med pedagogisk verksamhet för att veta hur barnet beter sig i olika situationer. Hur de klarar sig, om de behöver lite mer stöttning i någonting eller att de ligger framme i något eller Ja allting i sin helhet det är ju viktigt, att de har en pedagogisk verksamhet. Det är liksom allt. Allmänt. B: Något annat som du inte nämnde nu som skulle kunna vara jättebetydelsefullt? A: Jag sa ju att det är ju om barnen hamnar utanför, att de blir slagna eller mobbade på något annat vis. Att de ser till att där är kompisar, att de är liksom inkluderade i 34

35 verksamheten så att de känner sig själva delaktiga i någonting, för att de inte kommer utanför, det tycker jag är väldigt viktigt. B: Och där har du varken fått höra det ena eller andra? A: Nej ibland när man har frågat eller så så är där någon som säger någonting men aldrig självmant de kommer och säger någonting. Det tycker jag ändå är en stor brist i den här förskolan jag har. Alfonso beskriver ett missnöje med att pedagogerna inte tillräckligt ofta berättar om barnets upplevelser och erfarenheter i den dagliga verksamheten. Alfonso talar om en stor brist hos förskolan och uttrycker därmed att det saknas något som han egentligen förväntar sig av förskolan, nämligen att ta del av sitt barns upplevelser under dagen liksom barnets utveckling. Honneth (2003) menar att rättsberövande sker då individen berövas vissa moraliska rättigheter. Här tolkar jag det som att Alfonso upplever rättsberövande eftersom han inte fullt ut känner att pedagogen ser vilka behov och önskningar Alfonso har som förälder. Längre fram i intervjun återkommer vi till vikten av att pedagogen informerar föräldern: B: Då undrar jag varför är det viktigt för en förälder att få information? A: Om en förälder får info då visar det att de [pedagogerna] har brytt sig om barnet, de har liksom koll på barnen och får man inte den infon så visar inte de någonting att de har haft koll på barnet. De kanske bara har gått in och druckit kaffe. Det är ju viktigt att dem att de slänger fram några ord i alla fall vad det Det behöver inte bara vara när det har hänt någonting speciellt utan de kan säga Idag har hon hon åt två portioner och det det gick så bra hon lekte med den personen och de hade så trevligt tillsammans eller så. Men det är i princip aldrig något på senaste året har jag hört att de har sagt någonting sådant. Här talar Alfonso om varför det är viktigt att han får information om barnet, han talar i termer om att det visar att pedagogerna brytt sig om barnet. Alfonso känner sig osäker på om hans barn bemöts av den omtanke som han förväntar sig att pedagogen ska visa barnet. Jag ser ovanstående exempel som att Alfonso rättsberövas eftersom han inte upplever att han får den dagliga information om sitt barn som han önskar och har behov av som förälder. 35

36 Honneth (2003) menar att de tre formerna av missaktning har sin motsatta form av erkännande inom samma sfär. Eftersom Alfonso i exemplen ovan missaktats i Honneths (2003) andra form och uttrycker hur han skulle önska att han delges mer information om verksamheten kan det utläsas att Alfonso istället för att missaktas önskar bli erkänd inom samma sfär det vill säga i form av rättsligt erkännande. 5.4 Pedagogerna begränsar förälderns delaktighet I analysen framträder även att pedagogens begränsning av delaktigheten är viktig för att föräldern ska uppleva delaktighet i förskolans verksamhet. Den här tillsynes paradoxala tanken lyfter en av föräldrarna under intervjun och det skrivs fram och analyseras nedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkter Viktigt för föräldern att kunna delta när hen bjuds in i verksamheten Föräldern Carolin talar om delaktighet i verksamheten: C: Delaktig Visst jag känner ändå att man är mer delaktig när man går på de här julgrejerna och sommarfika och men visst det blir ju Jag tror inte att man kan vara för mycket delaktig... Jo men det kan man! Man kan det kan bli för bra med delaktighet också. För att det som förälder jag jobbar ju sena kvällar och jag känner ju att jag har inte den möjligheten och ta ledigt alltid. Det känner jag lite, det känns lite negativt ibland. B: När det är sådana speciella grejer då är det svårt för dig att ta ledigt? C: Ja. Det är bra kanske då de har lagt julfirandet klockan 07 på morgonen för då kan man ändå gå till jobbet sen och [barnets pappa] kan gå lite senare till jobb. Men när de lägger så här kanske sommarfikan på en eftermiddag klockan 15 kan ju jag nästan aldrig gå på det. Alltså det är ju lite synd då blir man ju inte så delaktig i det så jag tror det är viktig och tänka på sådana grejer. Carolin talar om att hon görs delaktig i verksamheten till exempel i form av att hon bjuds in till julfika. När hon däremot inte kan komma på grund av sina arbetstider så upplever hon istället ett slags utanförskap. Honneth (2003) talar om den tredje formen av erkännande som social uppskattning och i praktiken innebär det att värderas som viktig för gemenskapen. Carolin beskriver i exemplet ovan hur hon upplever att hon inte 36

37 blir en del av gemenskapen när hon inte kan delta vid sommarfikat. Hon talar om att hon då inte känner sig så delaktig som hon annars skulle varit. Ovanstående exempel kan beskrivas med hjälp av Honneths (2003) begrepp förnedring och kränkning men översatt till förskolans kontext. Detta eftersom när Carolin inte upplever att hennes arbetstider alltid går inom förskolans värdegemenskap så erkänns hon inte som förälder med de beslut hon tagit vad gäller yrkesval och arbetstider. När pedagogerna bjuder in föräldrar att delta i förskolan på en tid som inte alls överrensstämmer med hennes arbete beskriver hon istället ett slags utanförskap. I Demircan och Tantekin Erdens (2015) studie, som involverade 589 föräldrar till förskolebarn, visar att det föräldrar upplever som näst största hindret till att bli delaktiga i förskolans verksamhet är deras anställning. Carolin talar om hur hennes jobb hindrar att henne från att delta i den utsträckning hon skulle önska och att hon därmed ser att förskolan tar det i beaktande. Honneth (2003) menar att de tre formerna av missaktning har sin motsatta form av erkännande inom samma sfär. Eftersom Carolin i exemplen ovan missaktats i Honneths (2003) tredje form och uttrycker hur hon skulle önska att pedagogerna beaktade hennes arbetstider i större utsträckning kan det utläsas att Carolin istället för att missaktas önskar bli erkänd inom samma sfär det vill säga i form av social uppskattning. 5.5 Sammanfattning Syftet med studien har varit att skapa en fördjupad förståelse för föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet sett ur Honneths samhällsteoretiska perspektiv på erkännande i mellanmänskliga relationer. För att bena i det empiriska materialet skrevs två frågeställningar fram: 1. Hur upplever föräldern erkännande i mötet med pedagogerna och hur påverkar det känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten; 2. Vilken är pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten. Nedan följer en sammanfattning av vad analysen visar. Analysen visar att samtliga föräldrar genom interaktion med pedagogen upplever rättsligt erkännande och social uppskattning i sin föräldraroll. Dessa former av erkännande påverkar i sin tur förälderns känsla av delaktighet och inflytande positivt. Pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet blir därför att bemöta föräldern på ett sätt där föräldern blir sedd både 37

38 fysiskt och socialt. Pedagogen ska också beakta förälderns åsikt vilket innebär att förälderns synpunkt ses som betydelsefull för verksamheten och i den mån det är möjligt ska de få genomslag i verksamheten likaså ska ta hänsyn tas till samtliga föräldrars åsikter. Ytterligare något som är av stor betydelse för förälderns delaktighet och inflytande är att pedagogen informerar föräldern om förskolans verksamhet. Pedagogen ska ge föräldern information både muntligt och till exempel i form av bilder. När pedagogen delger föräldern information om verksamheten kan föräldern förstå sig som en betydelsefull samarbetspartner för förskolans verksamhet. Analysen visar att trots att det kan låta paradoxalt så kan pedagoger genom att begränsa förälderns delaktighet i verksamheten bidra till att föräldern känner sig mer delaktig. Detta eftersom föräldern då inte ställs utanför gemenskapen, det vill säga förskolans verksamhet, då hen inte har möjlighet att delta i den. 38

39 6 Diskussion 6.1 Resultatdiskussion I den här studien har föräldrar, med barn i förskolan, intervjuats angående delaktighet och inflytande i förskolan. Analysen visar att samtliga föräldrar vill och behöver erkännas av pedagogerna inom Honneths (2003) rättsliga form av erkännande och genom socialuppskattning dock är dessa översatta till förskolans kontext. Likt alla människor för en kamp för erkännande för att förverkliga sig själva (Honneth, 2003) så så för föräldrar på förskolans arena en kamp för erkännande för att förverkliga sig själva som föräldrar. Genom dessa erkännandeformer kan föräldrarna utveckla sin föräldraroll och med självförtroende i sin föräldraroll känna sig delaktig och utöva inflytande i förskolans verksamhet. Studien visar att föräldern behöver erkännas av pedagogen både i sin fysiska gestalt och med sina behov och önskningar för att grundlägga en tillit till pedagogen som är viktig då föräldrar och pedagoger numera ska samarbeta kring barnets lärande, utveckling, hälsa och välbefinnande. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) ger föräldern legitimitet att erkännas av pedagogen i rättslig form och möjlighet att bli en jämlike med förskolans övriga deltagare. Föräldern ges då förutsättningar att utveckla självaktning i sin föräldraroll och i det långa loppet kan det bidra till att föräldern tydligare kan framhålla sin rätt om hen missaktas. Genom social uppskattning kan pedagogerna erkänna föräldern som fullvärdig och i sin unicitet bidragande till barnets omsorg, fostran och lärande. Genom social uppskattning utvecklar föräldern en tredje byggsten i sitt individuella självförtroende som förälder, nämligen självuppskattningen (Honneth, 2003). Analysen visar att förskolan är en arena där två av Honneths (2003) former för erkännande griper in i varandra. Även Hornby och Lafaele (2011) menar att interaktionen mellan föräldrar och pedagoger formas av förväntningar och särintressen. Naturligtvis finns det variationer i hur erkännandet uttrycks inom förskolor men ovanstående resultat och analyskapitel bidrar till att synliggöra hur pedagogerna, som professionella, måste erkänna föräldern för att hen ska uppleva delaktighet och inflytande i förskolan. Föräldrarna i föreliggande studie stärker det Hachfeld, Anders, 39

40 Kuger och Smidts (2015) studie visar, nämligen att föräldrar har en stor önskan och ett stort behov av att samarbeta med förskolan. I analysen framkommer också vilka som är pedagogens roller för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten. Det visar sig att pedagogernas bemötande gentemot föräldern är viktigt vilket även Zangs (2015) studie visar. I Zangs (2015) studie framkommer, inom kategorin Dynamiken, att nyckeln till föräldrars delaktighet är att läraren strävar efter och upprätthåller relationer till föräldrarna. Under intervjuerna i den här studien talar föräldrarna om detsamma fast i ordalag som till exempel öppenhet, ha en dialog till föräldrarna, komma fram till föräldern och vara inkännande. Det andra temat som framkommit i den här studien och som visat sig vara betydelsefullt är att pedagogerna beaktar förälderns åsikt. Detta för att föräldern ska uppleva erkännande i mötet med pedagogerna vilket genererar att föräldern blir delaktig och får inflytande i verksamheten. Därmed styrker den här studien Hornby och Lafaeles (2011) studie som visar att föräldrar vill vara delaktiga när det gäller barnens utbildning och att fatta beslut. Att föräldrarna i dessa studier talar om att deras åsikter och önskemål är viktiga för verksamheten kan förstås som att föräldrarna förstår sig själva som en del av sina barns utbildning och utveckling. Motsatsen skulle vara att de ser utbildning och utveckling som saker som endast rör förskolan. Hornby och Lafaeles (2011) studie visar att olika attityder hos föräldrar och lärare är ett hinder för föräldradelaktighet. De menar att om läraren eller föräldern ser utbildning som något som endast sker genom skolgång ges läraren makten då hen anses ha störst kunskap, förmåga och kompetens. Istället antyder min studies resultat att föräldrarna inte anser att pedagogerna i förskolan är autonoma vad gäller barnets bästa. Studien visar visserligen inte hur pedagogerna i samma förskolor ser på relationen skola - utbildning/utveckling men eftersom föräldrarna anser att pedagogerna beaktar föräldrarnas åsikter så kan det vara så att de delar föräldrarnas syn på saken. Det menar Hornby och Lafaele (2011) i så fall ger stora återverkningar på hur föräldrars delaktighet och inflytande implementeras i förskolans verksamhet. Föräldrar är olika och det kan i praktiken göra att de har olika åsikter, synpunkter och önskemål. Att erkänna en förälder kan innebära att en annan förälders förväntan på erkännande måste eftersättas då föräldrarnas kamp för erkännande kan stå i 40

41 motsatsförhållande till varandra. Med andra ord kan erkännandet av en förälder innebära missaktningen av en annan förälder. Här kan Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2010) vägleda pedagogen men eventuellt också reflektioner kring professionsetik. Samtliga föräldrar i studien menar att de ofta vill veta mer än det som pedagogerna berättar för dem angående barnets dagar på förskolan, de behöver ett tydligare erkännande för att uppleva tillfredställande delaktighet och inflytande. Det styrker det Demircan och Erden (2015, s. 210 refererat till Te el- ahin & Ünver, 2005) talar om nämligen att föräldrar klagar över brist på delaktighet. Föreliggande studie styrker även Lawsons (2003) studie som visar att föräldrar kämpar med att erkännas inom samhälleliga och institutionella kontexter där de känner sig förminskade gentemot de professionella. Jag kan härmed utläsa att det finns brister i pedagogers kunskap om att göra föräldrar delaktiga. Detta överrensstämmer med pedagogers egen syn på sitt yrkeskunnande vad gäller föräldrars inflytande (Tallberg Broman & Holmberg, 2007). Här kan lärarutbildningar ha en viktig funktion att fylla för att styrdokumenten ska kunna implementeras bättre i förskolornas dagliga verksamhet. När föräldrar talar om att informationsflödet inte är tillfredsställande är det problematiskt med tanke på att föräldrarna förväntas delta i utvärderingen av verksamhetens mål och innehåll. När de på grund av bristande informationsflöde inte görs delaktiga i den utsträckning som de önskar blir det svårare för dem att utföra den betydelsefulla uppgiften. Följden kan då bli att förälderns synpunkter på verksamheten kommer i skymundan vilket ytterligare försvårar samarbetet kring barnet. Föreliggande studie visar nämligen att pedagoger både ska beakta förälderns åsikt och informera hen om verksamheten och om så inte sker kan det förstås som att förutsättningarna för föräldrars delaktighet och inflytande brister. I ljuset av det Lawsons (2003) studie visar (se ovan) så kan föreliggande studies resultat tolkas som att föräldern står i maktunderläge gentemot de professionella då resultatet visar att pedagogerna av föräldrarna ges makt att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande. Det blir därmed rimligt att tänka sig att detta maktunderläge kan komma att påverka föräldrars val av förskola eftersom föräldrar i dagens Sverige till viss del har möjlighet att påverka vilken förskola deras barn ska gå i. De förskolor som lyckas skapa bra förutsättningar för delaktighet och inflytande kan därmed tänkas uppskattas av föräldrar. Att Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2010) betonar delaktighet och inflytande kan ses 41

42 som en strävan mot att jämna ut maktobalansen mellan de professionella och föräldrarna. När samtliga föräldrar i min studie beskriver ett missnöje med att pedagogerna inte tillräckligt ofta berättar om barnets upplevelser under dagen liksom barnets utveckling talar det emot vad Murray, McFarland-Piazza och Harrisons (2015) studie visar. Deras studie visar att ca 50 % av föräldrarna tycker att pedagogerna informerat mycket väl om barnets utveckling. Hornby och Lafaele (2011) menar att ytterligare en barriär mot föräldrars delaktighet kan vara attityder kring hur föräldrar kan ha ökat inflytande och delaktighet. Hornby och Lafaele (2011) visar att en överväldigande majoritet av föräldrarna själva vill lära sig om hur de kan vara mer delaktiga i skolan. När Alfonso (se exempel 2 i avsnittet Pedagogerna informerar föräldern om verksamheten) däremot talar om att förskolan brister i information om barnets erfarenheter och utveckling framgår det inte om han ser sig själv som ett medel eller inte till att bli mer delaktig. Skulle Alfonso till exempel talat om att han skulle kunna fråga mer om barnet och därmed bidragit till att han ges mer delaktighet visar det på attityden att han ser sig själv som ett medel för att bli mer delaktig. Att Alfonso uttalar sig som han gör kan vara ett uttryck för maktlöshet och att han istället ser det som att makten att påverka den här formen av delaktighet ligger hos pedagogerna. Däremot påtalar samtliga föräldrar i större eller mindre utsträckning under intervjuerna att de delar ansvaret för sin delaktighet och sitt inflytande med pedagogerna. En förälder talar om betydelsen av att pedagogerna begränsar delaktigheten för att hon ska känna sig delaktig i förskolan. Den här till synes motsägelsefulla tanken handlar om att förälderns anställning, som är en del av hennes nuvarande livskontext, gör att hon inte kan närvara vid alla former av delaktighet. Det som föräldern talar om styrker Hornby & Lafaeles (2011) modell, Model of factors acting as barriers to PI [parental involvement]. Modellen visar att vad gäller föräldrars nuvarande livskontext så kan förälderns arbete vara en faktor som påverkar förälderns möjligheter till delaktighet. Dock visar Zhangs (2015) studie att om läraren har en så kallad open-door policy främjar det föräldrars delaktighet (Zhang, 2015, s.114). 42

43 6.2 Metoddiskussion Med hänsyn till att studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för fenomenet föräldrars delaktighet och inflytande i förskolans så är en kvalitativ studie mer passande än en kvantitativ. Visserligen kan en kvantitativ studie bidra till en mer generell förståelse för ett fenomen men i föreliggande studie tas istället hänsyn till det faktum att människor tolkar sin värld. Fördelen med att i detta fall använda semistrukturerade intervjuer där jag sitter face to face med informanten är också att den mening som uppstår mellan mig och informanten skapar en subjekt till subjekt-relation där vi interagerar med varandra i motsats till subjekt-objekt-separationen som sker i den kvantitativa forskningen (Backman, 2008). De tolkningar och den analys jag gjort i studien bygger på min subjektiva förståelse för vad som är viktigt vilket minskar möjligheterna att dra någon generell slutsats om en objektiv verklighet (ibid.). I intervjuerna var jag flexibel inför informanternas svar vilket kan ha bidragit till att de kände en öppenhet och tillåtande atmosfär. Visserligen kan ljudinspelningen ha påverkat hur informanterna svarade, de kan ändå ha känt att de borde svara på ett visst vis. De semistrukturerade intervjuerna bidrog dock till att jag kunde upprepa alternativt ställa frågan annorlunda för att om möjligt försäkra mig om att informanterna tolkat frågat så som det var tänkt. Trots en kvalitativ studie och ett godtyckligt urval kan en viss generaliserbarhet antas eftersom de fem föräldrarna som deltog i studien har barn på tre olika förskolor. Hornby och Lafaele (2011) menar dock att föräldrars delaktighet i skolan bland annat är avhängig föräldrars nuvarande livskontext, föräldrars klass, kön och etnicitet. Därför ser jag att ett intersektionellt perspektiv skulle kunnat bidra till mer fördjupad kunskap kring fenomenet delaktighet. I en kvalitativ studie tillämpas begreppen validitet och reliabilitet men med en annan innebörd än i kvantitativa studier (Patel & Davidsson, 2011). I kvantitativa studier syftar reliabiliteten på tillförlitligheten och validiteten på giltigheten (Strömquist, 2003). I den kvalitativa studien antas istället reliabilitetsbegreppet närma sig validitetsbegreppet som också har en bredare innebörd och forskaren förväntas sträva mot god validitet i studiens alla delar (Patel & Davidsson, 2011). I föreliggande studie har jag strävat mot god reliabilitet och validitet i såväl urval och datainsamling som den efterföljande analysen av empirin och det som varit vägledande har varit studiens syfte. 43

44 Backman (2008) talar om vikten av att forskaren så detaljerat som möjligt redovisar studiens metod. Han menar att syftet med det delvis är replikation som innebär att [ ] metoden för någon annan ska vara möjlig att upprepa under exakt identiska förhållanden. (Backman, 2008, s. 41). Det medför att föreliggande studie i den mening inte är replikerbar eftersom den mening som uppstår är avhängig vilka som möts, i vilken tid och i vilket rum (Backman, 2008). Den här studien lyfter endast föräldrars syn på delaktighet och inflytande, kanske hade källtriangulering med pedagoger och föräldrar ifrån samma förskolor varit att föredra eftersom en sådan studie eventuellt kan visa om pedagogerna egentligen haft för avsikt att erkänna föräldrarna även när de inte upplevt sig erkända. Ett förslag till vidare forskning blir då att i en studie delvis studera föräldrars syn på delaktighet och inflytande men också pedagogers bevekelsegrunder till att ge föräldrarna möjlighet till detsamma, sett ur Honneths samhällsteoretiska perspektiv på erkännande. På så vis kan pedagoger, förskollärare, rektorer, lärarutbildare och politiker vinna ytterligare kunskap om erkännande i förskolan. 44

45 Referenslista Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber. Arnold, David H., Zeljo, Alexandra, Doctoroff, Greta L. & Ortiz, Camilo (2008). Parent Involvement in Preschool: Predictors and the Relation of Involvement to Preliteracy Development. School Psychology Review, Vol. 37, no. 1, pp Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Bigsten, Airi (2015). Fostran i förskolan. Diss. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Göteborgs universitet. Göteborg: Univ. ( ) Epstein, Joyce L. (1995). School/family/community partnerships. The Phi Delta Kappan, vol. 76, no. 9, pp Demircan, Özlen & Tantekin Erden, Feyza (2015). Parental involvement and developmentally appropriate practices: a comparison of parent and teacher beliefs. Early Child Development and Care, vol. 185, no. 2, pp Galindoa, Claudia & Sheldon, Steven B. (2012). School and home connections and children s kindergarten achievement gains: The mediating role of family involvement. Early Childhood Research Quarterly, vol. 27, no. 1, pp Hachfeld, Axinja, Anders, Yvonne, Kuger, Susanne & Smidt, Wilfried (2016). Triggering parental involvement for parents of different language backgrounds: the role of types of partnership activities and preschool characteristics. Early Child Development and Care, vol. 186, no. 1, pp Heidegren, Carl-Göran (2009). Erkännande. Malmö: Liber AB. Honneth, Axel (2003). Erkännande - praktisk-filosofiska studier. Uddevalla: MediaPrint Uddevalla AB. 45

46 Hornby, Garry & Lafaele, Rayleen (2011). Barriers to parental involvement in education: an explanatory model. Educational Review, vol. 63, no. 1, pp Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik från riksdagsrum till klassrum.stockholm: Liber AB. Jonsdottir, Fanny och Nyberg, Eva (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I: Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red) Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB. Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. Lawson, Michael A. (2003). School-family relations in context. Parent and teacher perceptions of parent involvement. Urban Education, vol. 38, no. 1, pp Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. ( ) Murray, Elizabeth, McFarland-Piazza, Laura & Harrison, Linda J. (2015). Changing patterns of parent teacher communication and parent involvement from preschool to school. Early Child Development and Care, vol. 185, no. 7, pp Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodiken grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. Pettersen, Karen-Sofie & Simonsen, Eva (2013). Erkännande Utmaningar för professioner. Malmö: Gleereups Utbildning AB. Strömquist, Siv (2003). Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Tallberg Broman, Ingegerd & Holmberg, Lena (2007). Läraryrke i förändring. Lärare i förskola och grundskola om inflytande, mångfald och jämställdhet. Malmö: MUEP. Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur AB. 46

47 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. ( ) Zhang, Qilong (2015). Defining meaningfulness : Enabling preschoolers to get the most out of parental involvement. Australasian Journal of Early Childhood, vol. 40, no. 4, pp

48 Bilaga 1 Intervjufrågor om föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet: 1. Upplever du dig delaktig i och att du kan påverka det som sker på ditt barns förskola? Isåfall hur? 2. Vilken betydelse har det för dig som förälder att vara delaktig och ha inflytande i ditt barns förskola? 3. Vad är viktigt för att du ska uppleva delaktighet i och kunna påverka verksamheten i ditt barns förskola? 4. Hur blir du delaktig och får inflytande i verksamhet på ditt barns förskola en vanlig vecka? 48

49 Bilaga 2 Information om studie: Föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan Jag går sista året på Förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. Under vår och sommar 2016 ska jag genomföra en studie som ska generera ett skriftligt examensarbete. Det övergripande syftet med min studie är att förstå hur föräldrar i svenska förskolor upplever delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Till min studie söker jag Dig som förälder som vill bli intervjuad och samtala med mig om det här. Det finns inga rätt eller fel svar utan det är Din upplevelse och vad Du tänker som ska få komma fram. Jag kommer inte att värdera det som du säger! Jag söker föräldrar till barn som går i förskolan. Jag söker föräldrar från minst tre olika förskolor i tre olika kommuner. Jag kommer att intervjua föräldrarna enskilt i uppskattningsvis minuter. Ett par dagar efter intervjun med varje förälder kommer jag kontakta samma förälder för att följa upp samtalet, kanske vill Du som förälder tillägga något eller kanske dyker någon ytterligare följdfråga upp hos mig som jag önskar svar på. Jag kommer ta hänsyn de fyra etiska huvudkraven som finns vid humanistisksamhällsvetenskaplig forskning enligt Vetenskapsrådet; informations-, samtyckes-, konfidentialitets-, och nyttjandekravet. Jag kommer spela in ljudet på min mobiltelefon för att sedan föra över det till datorn. Jag kommer förvara datorn inlåst så att ingen annan mer än jag, min handledare och eventuellt examinatorn kan lyssna på dem. Den förälder som vill lyssna på intervjun med dem själva har rätt att göra det. Det inspelade materialet kommer endast att användas i den här studien och då studien är avslutad kommer materialet att förstöras. Jag kommer skriva ned intervjuerna i textform på datorn men jag garantera att de föräldrar som deltar kommer vara helt anonyma. Jag kommer att använda mig av fiktiva namn på förskolorna, föräldrarna och barnen. Så småningom kommer studien att publiceras på Malmö Högskolas hemsida. Samtycke till deltagande i studien ska fyllas i skriftligt för att vara giltigt.. Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst under pågående studie. Efter att du mottagit det här brevet så får du tid på dig att fundera på om du vill delta eller inte. Om du bestämmer dig för att delta i studien kommer vi tillsammans bestämma tid och plats för intervjun. Vid frågor, tveka inte att kontakta mig! Med vänlig hälsning Beathrice Hansson Student vid Förskollärarutbildningen på Malmö Högskola Mobil: xxxxxxxxxx Mail: 49

50 Bilaga 3 MEDGIVANDE till deltagande i studie om föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan Studien: Det övergripande syftet med min studie är att förstå hur föräldrar i svenska förskolor upplever delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Avsikten är att tolka och förstå föräldrarnas erfarenheter och upplevelser. Metod: Jag kommer att genomföra en enskild intervju med Dig som förälder. Ett par dagar efter intervjun kommer jag kontakta dig på telefon för en kortare eventuell uppföljning, då ges du möjlighet att göra tillägg i intervjun och eventuellt har jag någon följdfråga. Jag kommer göra ljudupptagning från intervjun med min mobiltelefon. Efteråt kan den intervjuade föräldern närhelst hen önskar få tillgång till det inspelade materialet. Det finns dock ingen möjlighet att ta del av ljudinspelning från intervju med annan förälder. Om en deltagare inte godkänner att jag använder ljudmaterialet kommer jag direkt att radera materialet, om det inte är så att jag redan bearbetat materialet till skriven text. Resultat, etik och sekretess: Jag kommer förvara ljudupptagningarna inlåsta så att ingen förutom jag kommer åt dem. Eventuellt kan min handledare och examinatorn på kursen komma att lyssna på dem. Det inspelade materialet kommer endast att användas i den här studien och då studien är avslutad kommer materialet att förstöras. Jag garantera att de föräldrar som deltar kommer vara helt anonyma. Jag kommer att använda mig av fiktiva namn på förskolorna, föräldrarna och barnen. Deltagaren i studien ska ha fått information om studien innan hen ger sitt samtycke till att delta i studien. Medgivande till studien ska ges skriftligen (se nedan) för att vara giltigt. 50