Krishantering i Regeringskansliet Struktur, roller och ansvar

Transkript

1 Krishantering i Regeringskansliet Struktur, roller och ansvar Kjell Mo Kansliet för krishantering

2 Upplägg Övergripande om RK Krishantering i RK, ansvar, uppgifter, roller Kansliet för krishantering Krishantering i tillämpning

3 Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet Kulturdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Förvaltningsavdelningen Regeringskansliet är EN myndighet Regeringen

4 Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet Är statsministerns kansli. Leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet och samordnar den svenska EU-politiken. Departementen Varje departement ansvarar för olika sakfrågor. I departementen förbereds regeringens ärenden. Förvaltningsavdelningen Ansvar för utveckling av Regeringskansliets styr- och arbetsformer, ekonomi-, förvaltnings- och arbetsgivarfrågor, IT, utbildning, bibliotek, arkiv, kommittéservice och övrig intern service samt intern och extern information.

5 Allmänt Regeringskansliet Politiskt styrd organisation Ca anställda (ca 200 politiskt rekryterade) Statsråd, statssekreterare, pressekreterare, politiskt sakkunniga SB, FA och 11 sakdepartement Myndighetsstyrning Lagar och förordningar Regleringsbrev, anslagsfördelning och uppdrag m.m.

6 Regeringens roll och uppgift vid krishantering: beslut och information En av regeringens uppgifter är också att på övergripande nivå säkerställa en effektiv krishantering och att effektivt och trovärdigt kommunicera med allmänhet och media. Regeringen ansvarar även för kontakten med andra länder, EU och andra internationella aktörer. (Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap för säkerhets skull) I det svenska förvaltningssystemet ansvarar regeringen främst för strategiska frågor och skall utifrån sin uppgift att styra riket fatta beslut i olika frågor samt vidta åtgärder för att åstadkomma nationell samordning. (Prop. 2005/06: Den nationella krishanteringsförmågan)

7 Regeringens och RK:s krishanteringsförmåga en tillbakablick Flera olika kriser visade under lång tid på behovet av att utveckla krishanteringsförmågan - Estonia Göteborgskravallerna september Anna Lindh Tsunamin Stormen Gudrun Libanon 2006

8 Forts. tillbakablick Utredningar, propositioner och granskningar - Sverige och tsunamin granskning och förslag (SOU 2005:104) - Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (prop.2005/06:133) KU:s granskning av tsunamihanteringen 2005/ Försvarsberedningens rapport En strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1) Stärkt krisberedskap för säkerhets skull (Prop. 2007/08:92 ) - Utredningsrapport om inrättande av en krishanteringsfunktion i Regeringskansliet 2007 Ett antal större övningar - SAMÖ 07 med terrorscenario - SAMÖ 08 om IT-störningar i de finansiella systemen

9 En krishanteringsfunktion i RK Landets högsta politiska ledning måste vid en kris vara väl informerad för att även under svåra omständigheter kunna utföra sina uppgifter. Med denna utgångspunkt har regeringen inrättat en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet för att följa hot- och riskutvecklingen och göra nödvändiga analyser. Analyserna bör hållas på en strategisk nivå i syfte att bedöma hur Sverige kan drabbas av olika händelser och vilka åtgärder som kan bli aktuella från regeringens sida. Vid kriser bör funktionen kunna larma, initiera arbetet, stödja beslutsfattare och samordna beslutsunderlag för regeringen samt ansvara för att samordna Regeringskansliets krishanteringsarbete. Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap för säkerhets skull

10 Regeringskansliets instruktion 11 a Chefen för varje departement ansvarar för krishanteringsförmågan i departementet. Departementschefen ska uppdra åt en chefstjänsteman i departementet att närmast under departementschefen ansvara för att departementet har en krishanteringsplan och en krishanteringsorganisation. I Regeringskansliets förvaltningsavdelning kan uppdraget i stället ges till en annan tjänsteman än en chefstjänsteman. 11 b I finns en särskild chefstjänsteman för krishantering. Under chefstjänstemannen finns ett kansli för krishantering. 11 c Den chefstjänsteman för krishantering som finns i ansvarar för utveckling, samordning och uppföljning av krishanteringen i Regeringskansliet samt nödvändiga förberedelser för detta. Chefstjänstemannen får i det syftet ge ut riktlinjer och annat material. 11 d För krishantering finns det en grupp för strategisk samordning. Gruppen består av statssekreterare i de departement vars verksamhetsområden berörs av en allvarlig händelse eller en uppkommen situation. Gruppen leds av den statssekreterare som närmast under statsministern leder och fördelar arbetet i eller den statssekreterare som han eller hon utser. Med statssekreterare avses även kabinettssekreteraren.

11 Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet Kulturdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Förvaltningsavdelningen Regeringskansliet är EN myndighet Regeringen Statsministerns 3 roller 1. Chef för regeringen 2. Chef för regeringskansliet 3. Chef för SB

12 Samverkan mellan flera aktörer Grupp för strategisk samordning Statsministerns statssekreterare Chefstjänstemannen för krishantering Kansliet för krishantering Rikspolischefen Överbefälhavaren Affärsverket svenska kraftnät Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten Landshövding som företräder länsstyrelserna Departement Krishanteringsråd Förvaltningsavdelningen

13 Chefstjänstemannen för krishantering och kansliet för krishantering Förbereda, dra igång och samordna och utveckla krishantering Bidra till att upprätthålla och ständigt stärka krishanteringsförmågan Bildat i mars 2008 SB Ca 40 anställda med skilda kompetenser Utveckling Uppföljning Samordning

14 Kansliet för krishantering Ledning Ch: Karin Lindgren Bitr. chef: Lars Hedström Juridiskt och administrativt stöd Sektionen för strategisk planering T.f. chef: Fredrik Bynander (ställföreträdande för Annika Brändström) Sektionen för omvärldsbevakning, analys och rapportering Chef: Abigail Choate Sektionen för krishantering Chef: Kjell Mo

15 Kansliets uppgifter Vid normal verksamhet utveckla och följa upp RK:s krisberedskap och krishantering vara regeringens och Regeringskansliets kontaktpunkt för förvarning och larmning omvärldsbevaka 24/7 följa utvecklingen inom hot- och riskområdet följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i relevanta områden informera SB:s politiska ledning stödja departement med informationsinhämtning Vid kris dra igång och samordna krishanteringen i RK ta fram en samlad lägesbild för RK och regeringen informera SB:s politiska ledning stödja och avlasta berörda departement Övergång mellan normal verksamhet och kris är flytande

16 Ständig omvärldsbevakning, analys och larmberedskap Central kontaktpunkt Bevakning och larmfunktion 365/7/24 (kriskoordineringscentralen, KKC) Analys och tidig varning vid hot och risker som kan drabba Sverige, svenskar och svenska intressen och komma att föranleda krishanteringsinsatser Alertering/Larm via Regeringskansliets beredskapsfunktioner, t.ex. departementens tjänsteman i beredskap (TiB)

17 Upprätthålla och stärka RK:s krishanteringsförmåga på lång sikt Identifiera inom vilka hot- och riskområden som RK behöver förbereda sig Stödja departementens arbete med krishanteringsplaner och rutiner Utbildning och övning Kriskommunikation Följa upp krishanteringsinsatser

18 Bevakningsområden Områden Kritisk infrastruktur (BOKI) Farliga ämnen och hälsa (BOFH) Ordning och säkerhet (BOOS) Ekonomiska och finansiella frågor (BOEF) Naturhändelser och klimat (BONH) Uppgifter Bidra med grundläggande sakkompetens på SB KH Bygga nätverk mot departement, myndigheter och andra Bidra till inriktningen av kansliets verksamhet Stödja omvärldsbevakning och rapportering med bedömningar Bidra med kompetens och nätverk vid hantering av händelser

19 Utbildning och övning i krishantering: generella ingångsvärden Den politiska ledningen bör regelbundet delta i övningar. Regeringskansliet bör varje år delta i eller genomföra en övning som rör fler än ett departement. Varje departement bör varje år genomföra en utbildning och/eller en övning inom det egna ansvarsområdet. Planer för utbildning och övning i krishantering - En för hela Regeringskansliet (4 år) - En för varje departement (2 år) Kansliet för krishantering samordnar övningar som rör fler än ett departement.

20 Utbildningar och mindre övningar Kurser som är särskilt utformade för Regeringskansliet: - Krishanteringsteori - Samhällets krishantering - Regeringskansliets organisation och arbetsformer för krishantering Mindre seminarieövningar

21 Större övningar Deltagande i myndigheters övningar - som övad organisation (t.ex. SAMÖ-KKÖ 2011) - som stöd i motspel och/eller som observatör (t.ex. TELÖ 11) Deltagande i internationella övningar, t.ex. EU CCA Genomförande av egna övningar, t.ex. kriskommunikationsövningar

22 Arbetsformer för stöd och samordning vid krishantering Grupp för strategisk samordning Förstärkt omvärldsbevakning och rapportering Samlad lägesbild och annan informationsspridning Stöd till press- och informationssamordning Interdepartementala arbetsgrupper för t.ex. lägesbild eller analys Stöd till särskilt belastade departement Krishanteringsrådet