Rätt Lagom Säker och jämställd

Transkript

1 Rätt Lagom Säker och jämställd Vad har Region Skåne åstadkommit inom sjukskrivning? från idé till resultat Sjuktalet i Skåne Sjukskrivningsprojektet i Region Skåne valde tidigt att fokusera på det Friska hos människan. Med en process som är Rätt Lagom och Säker för patienten, med Samverkan och Patientsäkerhet som yttersta ledord har man lyckats göra just detta. Region Skåne vågar förändring. 1

2 Innehåll: Varför är folk sjukskrivna?... 4 Vilka var de där sjukskrivna egentligen?... 5 Rehabiliteringsgarantin... 7 Behandlingsmetoderna... 9 Rehabiliteringskoordinatorer Forskning inom det nationella initiativet Rehsam Genus nyckeln som öppnar många dörrar Naturunderstödd rehabilitering Kultur på recept Den försäkringsmedicinska aspekten Arbetet med sjukintyg Samverkan Vad har varit viktigt i processen? Ekonomi Framtid Även i driftsfas finns utmaningar Frågan kvarstår Varför är folk sjukskrivna? Ledning och styrning

3 Man är som ett rö för vinden liksom. Olika krafter som drar. Men det handlar om att få stöd och hjälp att se det positiva och det som bär, och hamna hos personer som har den förmågan att hjälpa. För man kan inte förvänta sig att de är självständiga, att man som försäkringstagare eller sjukskriven är självständig och har tillgång till alla sina val, för det upplever man inte i den situationen. Man är underställd, man är beroende och man är rädd för att ta steg utåt av naturliga skäl liksom. (Källa: Jenny Hubertsson- doktor i medicinsk vetenskap med inriktning försäkringsmedicin i Lund belyser i sin *avhandling Sick leave in osteoarthritis and other musculoskeletal disorders individers önskan om vägledning i processen) 3

4 Varför är folk sjukskrivna? Riket Män - riket Att ställa sig frågan Varför är folk sjukskrivna? lägger 15 en utmärkt grund för det arbete som Region Skåne lagt ner på Sjukskrivningsprojektet sedan det initierades Göran Persson ställde en inledande fråga redan 2005, 10 Varför är världens friskaste folk bland världens mest sjukskrivna? En fråga som bland annat ledde till att Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram ett beslutsstöd för sjukskrivningar, 5 något som tidigare inte funnits. Kvinnor - rike Regeringen sa 2006 sänk ohälsotalet, öka ledning och styrning, öka samverkan och öka kunskapen om sjukskrivningsfrågan. Regeringen, Försäkringskassan och Sveriges kommuner och landsting enades därefter om att landstingen skulle få ta del av de ekonomiska vinster som uppstod då ohälsotalet faktiskt sjönk. Region Skånes förhållningssätt i frågan skulle visa sig gynnsamt för ohälsan bland den skånska befolkningen. Första steget var att omdefiniera uppdraget från ett sparbeting för att sänka ohälsotalet till ett kvalitetsprojekt. Man förstod att sjukskrivning är en stark medicin med biverkningar. Att metodiskt ta sig an frågan Varför är folk sjukskrivna? och låta ledord som Rätt Lagom Säker genomsyra själva sjukskrivningsprocessen blev därför en uppstart på ett viktigt arbete. Region Skåne valde att se sjukskrivning som en del av en behandling, där det handlade om patientsäkerhet, till skillnad från ett mer sparbetingat synsätt där utgångspunkten var att reducera antalet sjukskrivningar. En kvalitativ sjukskrivningsprocess med noggrann uppföljning av patienter tillsammans med åtgärder för att avsevärt minska specifika vårdköer skulle visa sig generera ett lägre ohälsotal med reducerade kostnader som en naturlig följd. 0 januari januari 1995 januari januari januari januari januari januari januari januari januari Sjuktalet i Skåne samt riket. Januari 1995 januari 2015 Riket Män/riket Kvinnor/riket Skåne Män/Skåne Kvinnor/Skåne januari 1995 januari 1997 januari 1999 januari 2001 januari 2003 januari 2005 januari 2007 januari 2009 januari 2011 januari 2013 januari låg ohälsotalet för kvinnor i Skåne högre än i riket, medan det är tvärtom i dag och denna skillnad ser ut att öka. Kurvan för män i Skåne har legat i nivå med den för hela riket fram till 2014, då det svängde. I Januari 2015 ligger den fortfarande något under riksgenomsnittet. (Källa: Försäkringskassan) Riket Män - riket Kvinnor - rike Riket Män - riket Kvinnor - rike 4

5 Vilka var de där sjukskrivna egentligen? Vad var det för sjukdomar som statistiken speglade och hur tog sig Region Skåne an problematiken? Kartläggning påbörjades Det egna utvecklingsarbetet inriktades på försök att klarlägga orsakerna till sjukskrivningarna och om möjligt förebygga behovet av sjukskrivning överhuvudtaget och därtill optimera (till längd och innehåll) de sjukskrivningar som var nödvändiga. Varje person kräver ett individuellt omhändertagande, men metodiken kan utvecklas på gruppnivå om gruppen kan avgränsas någorlunda tydligt. Arbetet utgick från den viktiga frågan Var finns den största förbättringspotentialen? Diagnostiken man fick från Försäkringskassan visade att de stora grupperna sjukskrivna var patienter med lättare och medelsvår psykisk ohälsa och de med långvarig smärta i rygg, nacke och axlar. Den enskilt viktigaste diagnosen var lumbago, det som man till vardags kallar ryggskott. Arbetet inleddes med en analys av hur vården fungerade för de patienter som sökte för ryggskott. Kartläggningen sköttes av en intresserad sjukgymnast som sedan varit ansvarig för sjukskrivningsprojekt både på Gotland och i Östergötland. Bristfälligt omhändertagande Denna kartläggning visade att första linjen i primärvården var för passiv och inriktad på självläkning. När denna uteblev remitterades patienterna vidare med långa köer på bland annat ortopedklinikerna som följd. Väl där konstaterades att de flesta patienterna inte fått det omhändertagande av en sjukgymnast i början av besvären som skulle ha förkortat förloppet avsevärt. De som behövde omhändertagande av specialist (cirka 10 procent av remitterade patienter) fick detta, men med åskilliga månaders fördröjning. En bättre process Ett antal vårdcentraler med stora patientgrupper med ryggbesvär inbjöds att delta i ett utvecklingsförsök för att förbättra det tidiga omhändertagandet. Fem vårdcentraler deltog. Försöket utföll bra. Ett nytt sätt att ta hand om patienterna från början och en enklare metodik för bilddiagnostik (MR-översikt rygg) i de fall där det behövdes utvecklades. Av de fåtaliga remisserna till ortopedin ansågs 90 procent klart i behov av ortopedisk bedömning. 5

6 Försöket utvidgades till 29 vårdcentraler med goda resultat och detta arbetsätt blev sedan fastställt i ett regionalt vårdprogram. Metodiken att identifiera patientgruppen, kartlägga rådande situation, testa en möjlig förbättring i liten skala och sedan om möjligt skala upp denna följer den så kallade Genombrottsmetodiken som är en klassisk metod för verksamhetsutveckling inom vården. Samma arbetsätt har sedan tillämpats på flera olika områden som till exempel sjukskrivna patienter i väntan på behandling som kan lösa situationen. Gruppen med karpaltunnelsyndrom med långa väntetider är ett sådant exempel, vilket kunde lösas genom att styra om patienterna till operation i öppenvård hos privatpraktiserande ortopeder. Man försökte tillämpa samma metodik på kommuner med höga ohälsotal men lyckades inte hitta de aktuella individerna. De var inte sjukskrivna vid vårdcentralerna i kommunen utan på andra enheter på annan ort, som till exempel ortoped- och psykiatrimottagningar. Initiativet bytte därför inriktning och det har nu genomförts ett tjugotal projekt på olika enheter inom ortopedi, onkologi, primärvård och samt psykiatri, där detta arbete fortfarande pågår med nya projekt på nya enheter. (Källa Ulf Hallgårde) Anja Vi har kartlagt, arbetat med uppföljning och vi har agerat... Nyberg Strateg och projektledare inom enheten för patientnära frågor 6

7 Rehabiliteringsgarantin Så började det Uppdraget om en rehabiliteringsgaranti kom från den av Fredrik Reinfeldt ledda regeringen 2008, då reglerna i sjukförsäkringen stramades upp, medan möjligheten för vården att faktiskt behandla de sjukskrivna samtidigt blev större. Så agerade Region Skåne När intentionerna om att skapa en rehabiliteringsgaranti blev kända startade Region Skåne en inventering av befintliga aktörer och deras resurser. Denna visade att närmare 150 vårdcentraler endast hade tillgång till cirka 40 psykologer eller psykoterapeuter och att förutom specialistklinikerna fanns det bara en handfull team som arbetade med smärtpatienter enligt de regler som fastställts nationellt. Den största kompetensen på området fanns utanför den offentliga vården. Många av vårdens verksamheter har vuxit fram evolutionärt men här fanns chansen att skapa ett nytt och i detalj genomtänkt system från grunden. Region Skåne utvecklade ett eget vårdvalsystem med uppföljning som byggdes in i verksamhetens grund. Nyckelorden blev struktur, process och resultat. Systemet förankrades genom successiva politiska beslut vilket tog sin tid, men resultatet blev den mest lyckade lösningen i Sverige hittills, både till upplägg och omfattning. Med hjälp av detta nya system kunde man nu fokusera på de två stora grupperna av sjukskrivna. Rehabiliteringsgarantin kort och gott Rehabiliteringsgarantin riktar sig främst till de två största grupperna av sjukskrivna i Sverige: de med lättare psykiska problem samt de med långvarig smärta. Den innebär att den som till följd av smärta eller psykisk ohälsa riskerar att bli sjukskriven eller som redan är det snabbt ska kunna få behandling. Region Skånes rehabiliteringsgaranti som fick namnet På fötter igen grundar sig på evidensbaserade behandlingsformer som kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) och multimodal smärtbehandling (MMS). Målsättningen är att den som är sjuk ska kunna börja arbeta igen eller undvika en sjukskrivning. I Skåne har alla mellan 16 och 70 år rätt att få multimodal smärtbehandling och den som är 16 år och uppåt har rätt till psykoterapi enligt rehabiliteringsgarantin. I Skåne ligger rehabiliteringsgarantin som ett hälsoval med eget ackrediterings- och uppföljningssystem. 7

8 Resultat Regeringen har gjort en retrospektiv utvärdering av den nationella rehabiliteringsgarantins kostnadseffektivitet med hjälp av dataunderlag från bland annat ERC Syd ( Analyserna har genomförts av Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) och Institutet för arbetsmarknadsutvärdering (IFAU) på uppdrag av Socialdepartementet i samråd med Region Skåne och har haft huvudfokus på minskad sjukskrivning. Rapport Inspektionen för socialförsäkringen, rehabiliteringsgarantin 2012:17 och 2014:12 ( Rapporten med analys av retrospektiva data från våra register visar bland annat att Region Skåne bedriver ett seriöst kvalitetssäkringsarbete, sammantaget förefaller urvalet av patienterna till behandlingarna vara effektiva så till vida att de grupper med störst sannolikhet att få behandling i regel också är de grupper som uppvisar bäst resultat. Rapporten visar positiva effekter i form av lägre sjukfrånvaro vad gäller patienter som inte var sjukskrivna när behandlingen påbörjades (cirka 70 procent av de behandlade patienterna), mindre läkemedelskonsumtion och mindre vårdkonsumtion för patienter som fick psykologisk behandling. (Källa ISF/IFAU) Genomgången visade också god effekt på de yngsta som var sjukskrivna när behandlingen inleddes. Framtid Rehabiliteringsgarantin grundar sig i en nationell överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I mars inleddes förhandlingen inför 2016 så i skrivande stund så vet vi inte vad som händer nationellt. Region Skånes syn är att arbetet inom rehabiliteringsgarantin har kommit långt, men det finns områden som inte är stabila och behöver fortsatt nationellt stöd. Områden som samordning och samarbete, kunskap (inte minst inom Rehsam-forskningen) och värdering av ny kunskap samt uppföljning och analys är viktiga områden att fokusera på. 8

9 Behandlingsmetoderna Antalet sjukskrivna ökar i hela landet och det är framförallt när det gäller psykisk ohälsa det inte syns någon markant förbättring. Trenden har hållit i sig sedan den lägsta noteringen år Det är inom området psykisk ohälsa man har behov av mer kunskap och fler riktade åtgärder. Kognitiv beteendeterapi Skåne satsar rätt Skånes siffror ökar långsammare än riksgenomsnittet, och de tre senaste åren har Skånes sjukskrivningstal varit bland de allra lägsta i landet. En anledning är Region Skånes stora satsning på kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). KBT är en psykologisk behandlingsmetod där man arbetar aktivt och strukturerat. Behandlingen syftar till att patienten utvecklar alternativa strategier och förhållningssätt till sina problem och genomför beteendeförändringar. KBT har visat sig fungera bra vid milda till måttliga depressioner och ångest. KBT ingår i den nationella rehabiliteringsgarantin som regeringen införde 2008 för att minska och förebygga sjukskrivning. Multimodal smärtbehandling Multimodal Smärtbehandling (MMS). Att behandlingen är multimodal innebär att personer från olika yrkeskategorier bedömer och behandlar patientens besvär utifrån sin profession. Patienten får sin smärta belyst från olika håll vilket ger en helhetsbild av problematiken. Resultat Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) har publicerat två rapporter som belyst KBT och MMS. Resultaten visar på positiva effekter av KBT-behandling i form av lägre sjukfrånvaro och lägre vård och läkemedelskonsumtion, dock bara för ej sjukskrivna. För redan sjukskrivna återfinns inga statistiskt säkerställda effekter. Notera att på nationell nivå benämns behandlingen ofta multimodal rehabilitering (MMR), medan Region Skåne använder termen multimodal smärtbehandling (MMS). Juni 2014: En ofta framförd hypotes till varför negativa effekter uppstår av rehabiliteringsinsatser är att en insats kan förstärka en sjukdomsidentitet hos individen som i sin tur kan försvåra en återgång i arbetslivet. Detta kan också ha varit en delförklaring till de negativa 9

10 resultat som återfinns för MMR-behandlingen i denna rapport. Emellertid ger analysen stöd för att två andra mekanismer har varit inblandade. För det första kan MMR-behandlingen ha saknat ett tydligt fokus på återgång i arbete som övergripande mål för behandlingen. Det som tyder på att så har varit fallet är att de behandlade patienternas självrapporterade hälsa tydligt förbättrades efter tiden i behandling, detta alltså samtidigt som deras sjukfrånvaro ökade tydligt. För det andra ges av analysen tydliga indikationer om att sjukskrivningen i sig har varit en del av, och kanske varit en förutsättning för, själva behandlingen. Behandlingen har därför haft en momentant inlåsande effekt i sjukskrivning som sedan blivit permanent, eventuellt via förändringar i patientens drivkrafter att arbeta eller syn på sin egen arbetsförmåga, alternativt via svaga drivkrafter hos arbetsgivaren att återfå den sjukskrivne i arbete. Rapport 2012:17, samt rapport 2014:12 från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF). Den första rapporten avsåg resultat från behandlade patienter under 2010 och Den senare avsåg behandlade under 2012, men i denna rapport följde man dessutom upp behandlade under 2010 och 2011 under en längre tidsperiod, i två istället för ett år. Denna rapport bekräftar uppgifterna som ISF rapporterade redan i december 2012 vad gäller MMS. Region Skånes initiala reflektion kring rapporten berörde tidsaspekten. Man tyckte inte att man hade utvärderat behandlingen under tillräckligt lång tid. Det har emellertid visat sig att tidsaspekten inte förändrar resultatet vad gäller MMS. Det är viktigt att se ISF-rapportens fokus, minskad sjukskrivning och återgång till arbete, som en del av ett resultat. Vårdens uppgift är i huvudsak att hälsan ökar för patienten, där man ser ett positivt resultat på gruppnivå. Genom olika satsningar fortsätter Region Skåne medvetna förbättringar för patienter med långvarig smärta. Framtid I april 2014 införde Region Skåne vårdval psykoterapi vilket är en vidareutveckling av rehabiliteringsgarantin för patienter med psykisk ohälsa. Projektet övergick till ordinarie drift och valde då att inkludera ytterligare en psykoterapeutisk inritning, psykodynamisk terapi (PDT) vilket gör vårdvalet unikt för Sverige. Behandlingarna ges både som korttidsbehandling och längre behandling beroende på hur svåra problem patienten har. Efter en bedömning av läkaren på vårdcentralen kan patienten få en remiss till någon behandlare som ingår i avtalet, patienten väljer själv vem. Framtidens utmaning är att förbättra och effektivisera både bedömningen på vårdcentralen inför psykoterapi och behandlingsmetoderna så att patienter får bra vård på rätt vårdnivå. 10

11 Rehabiliteringskoordinatorer Alla sjukskrivningsintensiva enheter (primärvård, ortopedi, psykiatri, onkologi, neurologi, reumatologi med flera) har idag rehabiliteringskoordinatorer som bidrar till ökad patientsäkerhet och en god samverkan mellan olika vårdgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och arbetsgivare. Dessa processer drivs som ett kvalitetsprojekt med patienten i fokus, som syftar till att patienten får rätt behandling, på rätt vårdnivå och i rätt tid under samverkan av ett resursteam. Samverkan i Klippans kommun När sjukskrivningsprojektet drog igång 2009 identifierades Klippan som en kommun med högt ohälsotal. Här drogs det då igång en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och de två vårdcentralerna på orten. Tanken var att man på varje vårdcentral skulle starta en grupp med nämnda representanter som träffades en gång per vecka för att diskutera patienter med eller risk för lång sjukskrivning. Målet var att minska sjukskrivningstiden, göra sjukskrivningstiden mer aktiv samt bedöma om alla utredningar var gjorda eller behövde kompletteras. Man kontrollerade om en klar diagnos fanns, hur långt i rehabkedjan patienten var, om det fanns behov av avstämningsmöte och såg till att det gjordes en samlad bedömning från alla instanser att allt som kunde göras för att få patienten åter i arbete var gjorda, med mera. Rollen som rehabkoordinator Bibbi Lundström, sjukgymnast på vårdcentralen i Klippan sedan 1987, sammanfattar sin roll som rehabkoordinator: Jag ska ge service åt behandlande yrkeskategorier, hämta in och även förmedla uppgifter om patienter, vara behjälplig vid kontakt med till exempel Försäkringskassan, förbereda och dokumentera ärendena vid resurssamverkans möte. Som patient anmäls man till resurssamverkan av handläggare eller vårdpersonal. Man måste sedan skriva på ett samtycke till att ärendet diskuteras i resurssamverkan. På anmälan står det kortfattat om patientens huvudsakliga diagnos, medicinering, utbildning, anställning samt skälet till anmälan. Denna anmälan lämnas till rehabkoordinatorn. Det är inte nödvändigtvis koordinatorn som har den löpande kontakten med patienten. Det kan lika gärna vara handläggaren på till exempel Arbetsförmedlingen eller socialförvaltningen. Det beror på vem som har kontakt med patienten och vilken information det gäller. 11

12 De flesta som är inskrivna i resurssamverkan träffar jag aldrig, jag eller vi i resurssamverkan följer patientens flöde i rehabprocessen, ser till att patienten inte hamnar mellan stolarna, kontaktar patienten vid behov, rekommenderar behandling eller andra åtgärder från vården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialförvaltningen. Vad som kommer fram i resurssamverkan dokumenterar jag i läkarjournalen och anteckningen godkänns av medverkande läkare. Resultat och förbättringspotential Bibbi Lundströms erfarenhet är att hon flera gånger under årens lopp har sett hur det löst sig för patienter, även för de som stått långt ifrån arbetsmarknaden. Vid den vårdcentral i Klippan som Bibbi Lundström är verksam har man haft 224 inskrivna patienter för resurssamverkan. Lena Hedin som är sjukgymnast och rehabkoordinator på Skurups vårdcentral ser en klar förbättringspotential vad gäller själva rollen. Det har varit lite si och så. Det hade behövts ett klarare uppdrag och medel för att kunna ha en rehabkoordinator i verksamheten. Jag har beting avseende produktion vad gäller min roll som sjukgymnast och det finns ej möjlighet att göra avdrag i tid för arbetet som rehabkoordinator. Detta har lyfts till primärvårdsledningen men har inte beaktats. Försök har gjorts att på olika sätt öka antalet tidiga kontakter mellan läkare och arbetsgivare i Skåne. Den valda strategin, att läkaren skall ta kontakt med närmaste chef när sjukskrivningsfrågan uppkommer, har inte varit framgångsrik. En revidering av upplägget ska göras, där möjligen rehabiliteringskoordinatorn får en tydligare roll. Inom forskningsprojektet WorkUp, prövas en mer ordnad struktur gällande kontakt med arbetsgivaren. Faller studien väl ut kan konceptet stödja både patient, arbetsgivare och vården i att få en gemensam syn på vad de olika aktörerna har ansvar för i en gemensam rehabiliteringsplan. Bibbi Lundström menar att för läkarna underlättar arbetssättet i kontakt med patienter när de faktiskt har informationen från resurssamverkan och de kan i första kontakt med en något mer svårbedömd patient föreslå medverkan i resurssamverkan, anmäla patienten dit och på så sätt få en mer komplett bild av patientens situation. Framtid I fövaltningsuppdraget för 2015 är det bestämt att varje enhet som sjukskriver ska ha en rehabkoordinator och dessa i sin tur ska ha tillräckligt med tid avsatt för att kunna ägna sig åt arbetsuppgifterna rollen för med sig. Man har också sett ett ökat behov av bättre möjligheter för rehabkoordinatorer att föra dokumentation, men har inte haft det IT-system som krävts. Det finns nu ett IT-system som är färdigt. 12

13 Forskning inom det nationella initiativet Rehsam Regassa Regassa är en stor randomiserad kontrollerad studie inom Rehsam som genomförts som ett samarbete mellan sex olika landsting Blekinge, Kronoberg, Västmanland, Västra Götaland, Skåne, Stockholm samt Lunds universitet och Karolinska institutet. Syftet var att bredda behandlingsalternativen vid psykisk ohälsa i primärvården. Regassa avsåg att mäta effekten av internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) och fysisk aktivitet i jämförelse med sedvanlig behandling hos vuxna patienter med lätt till medelsvår depression, ångest eller stressrelaterad psykisk ohälsa. De primära utfallsmåtten var sjukskrivning och arbetsförmåga men även grad av depression och psykologisk funktion var viktiga mått. Studien inkluderade 946 patienter, 689 kvinnor och 257 män, genomsnittsålder 43 år, som alla genomgick en baslinjemätning och därefter slumpades till något av de tre behandlingsalternativen. Behandlingen varade i 12 veckor och patienterna följdes upp med olika mått 3 och 12 månader efter baslinjen. Under och efter behandlingen gjordes även uppföljningar av psykologisk funktion, stress och sömn med hjälp av automatiserad telefonsvarsteknik där patienterna fick svara på frågor via sin knappvalstelefon. Resultat Regassa är ett stort projekt och det finns mycket insamlad data som kommer att resultera i flera olika delstudier. Resultaten från de arbeten som hittills är genomförda visar att fysisk aktivitet och IKBT är effektiva korttidsbehandlingar vid mild till måttlig psykisk ohälsa. Alla tre behandlingsalternativen gav minskad grad av depression och ökad grad av psykologisk funktion men IKBT och fysisk aktivitet visade signifikant bättre resultat än sedvanlig behandling hos patienterna som ingick i studien. Framtid Nästa steg för landstingen är att hitta vägar för implementering av dessa behandlingsalternativ. Fysisk aktivitet på recept är en redan etablerad möjlighet att erbjuda patienter men den används inte i den utsträckning som skulle vara gynnsamt och landstingen har ett ansvar för att ordinationen ökar. IKBT finns endast i begränsad skala och bara i vissa landsting. Arbete pågår både nationellt och regionalt för att IKBT ska bli en del av vårdutbudet för patienter med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. 13

14 IES IES-projektet, som i vardagligt tal benämns Yes-projektet, är en forskningsstudie som utgår från Region Skåne och Lunds universitet i samarbete med Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet. Hittills finns inget vetenskapligt stöd för insatser som leder till arbete och hälsa för personer med affektiv problematik såsom depression och bipolär sjukdom, däremot finns det för gruppen med psykosproblematik. Därför har en skräddarsydd arbetsrehabiliteringsmodell utvecklats (Individual Enabling and Support, IES). Insatsen utgår från vårdteamet, men samordnas med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunens insatser. Projektets syfte var att studera effekten av Individual Enabling and Support (IES), där vårdens insatser integreras med stödet i att nå, få och behålla ett arbete, jämfört med befintliga (stegvisa) arbetsrehabiliteringsinsatser avseende arbetsåtergång och hälsa. Dessutom har implementeringen av IES inom vård och de andra myndighetsorganisationerna studerats. Resultat och framtid Resultatet visar att IES var effektivare gällande andel i anställning (40 procent mot 4 procent, p=0.001), antal veckor och arbetstid i veckan, arbetsperiodens omfattning, samt inkomst efter 12 månader. Dessutom minskade de depressiva symtomen, samtidigt som egenmakt och livskvalitet ökade för deltagarna i IES. Ingen sådan utveckling fanns inom kontrollgruppen. Efter 12 månader fanns dessutom en skillnad i depressiva symtom och egenmakt mellan grupperna. IES är en insats som leder till arbete, minskar depressiva symtom och leder till ökad egenmakt och optimism inför framtiden jämfört med existerande insatser i rehabiliteringskedjan. Forskningsresultat från implementeringsstudien visar att insatsen uppenbarligen kan integreras med goda resultat, men att de befintliga strukturer som finns inom vård, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (uppdrag och regelverk) förlänger insatsen. Alltså det är ju jätteskönt att ha en person med sig, som har någon form av litet makt, för annars så känner jag mig så maktlös. Ja man får ett värde som människa för samhället skratt Nej, men ja, det betyder att jag kan försörja mig själv, så det liksom det är en tryggare vardag. Jag tycker inte ni ska sluta med det (IES-projektet). Deltagare i IES projektet Mottagandet inom psykiatrin var väldigt positivt överlag och man såg genast möjligheter för vissa patienter med denna metod. Det visade det sig att rådande synsätt och rutiner inom allmänpsykiatrin kunde försvåra samarbete och rekrytering av deltagare. Styrgruppen för projektet har ansvar för att föra resultatet för forskningen vidare till landstingens kunskapsorganisation. 14

15 Sjuk? Frisk? Må bra? WorkUp Piloten BackUp, det redan nämnda utvecklingsförsöket för att förbättra ett tidigt omhändertagande av patienter med ländryggssmärta, ledde till WorkUp- ett forskningsprojekt för att förbättra omhändertagandet av patienter med besvär i nacke, rygg eller bådadera. WorkUp är ett samarbete mellan Region Skåne, Landstinget Kronoberg, Landstinget Blekinge och Lunds universitet. Projektet genomförs mellan januari 2013 och december 2015 som en randomiserad kontrollerad studie, viket betyder att deltagarna genom slumpen delas upp i en grupp som får en insats och en kontrollgrupp som inte får insatsen. Inkluderingen av patienter avslutas Projektet ingår i det nationella forskningsprogrammet Rehsam. Syfte och mål WorkUp syftar till att undersöka om tidig och strukturerad behandlingsansats med arbetsplatsintervention kan leda till förbättrad arbetsförmåga vid smärtproblematik i nacke, rygg eller bådadera. Patienterna följs upp utifrån arbetsförmåga, sjukskrivning, hälsa och funktion. Projektet kommer även att utvärderas gällande hälsoekonomi, patientnöjdhet och hur personalen har upplevt arbetssättet. Det primära utfallsmåttet för studien är sjukskrivning. Dessutom mäts bland annat arbetsförmåga och livskvalitet. Patienternas behandling följs under ett år på vårdcentralen och därefter under ytterligare två år med hjälp av registerdata. Sms-uppföljning görs varje vecka och svarsfrekvensen är hela 98 procent. Hittills har 364 patienter inkluderats i projektet. Forskningsledningen bedömer att studien kommer att fullföljas och besvara sina frågeställningar. Två doktorander är antagna och studerar projektets frågeställningar i flera olika arbeten. Ny teknik för uppföljning och datainsamling prövas i projektet, dels sms-uppföljningen och dels insamling genom digitala pennor. Resultat Om man tittar på hela gruppen av patienter kan man se att de blivit bättre, kommenterar Birgitta Grahn, docent på IKVL (Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund). Erfarenheterna hittills visar att patienterna uppskattar de strukturerade vårdinsatserna och att sjukgymnasterna får en bättre helhetssyn kring patienternas problematik. Birgitta Grahn kommenterar att när patienter går in i denna studie indikerar 30 procent att de är osäkra på om de kommer att vara kvar i sitt nuvarande yrke om två år. Detta är ett tecken på att tidiga insatser och kontakter med arbetsgivare är högst relevanta. Patienter är också överlag positiva till att ansvarig läkare etablerar en tidig kontakt med arbetsgivaren. 15

16 De patienter som tackar nej till deltagande har ofta osäkra anställningar. En grupp man hoppas få en bättre bild av längre fram. Högaktuella fakta visar också att många unga drabbas av dessa anställningsformer. Samtidigt försöker man hantera det faktum att psykisk ohälsa ökar bland unga. Vilket är orsak och verkan? Framtid Man kan se att det redan finns ett intresse för hur man ska få till de tidiga kontakterna med arbetsplatsen. Intressanta screeningverktyg kan också hjälpa oss att bättre studera och följa upp denna behandlingsmetod. Birgitta Grahn: Vi tittar just nu på ett exempel från England, Start Back Screening Tool, som ska hjälpa till att göra vården rätt, lagom och säker. Målet är ju att lotsa patienten rätt från början och därmed motivera till förändring. Det finns många goda krafter i rehabgarantin och Regassa. Framtiden handlar till stor del om att väva samman dessa till en helhet. Det finns många goda krafter inom rehabgarantin och Rehsam. Framtiden handlar till stor del om att väva samman dessa till en helhet. Birgitta Grahn 16

17 Genus nyckeln som öppnar många dörrar Det är stor skillnad mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar och ohälsotal. Faktum är att två av tre sjukskrivna är kvinnor. Normer i samhället om vad det innebär att vara man respektive kvinna påverkar oss även i vårdkedjan. Man ställer helt enkelt olika frågor till män och kvinnor när de söker vård, vilket påverkar de svar vi får. En följd av detta blir att man ofta sjukskriver och medicinerar kvinnor för sådant som egentligen inte är en sjukdom, ett problem som Region Skåne har uppmärksammat. Vi behöver lära oss att tänka tvärtom. Vi måste tänka tvärtom och fråga kvinnan om kroppsliga besvär och mannen om psykiska. Region Skåne har hittat fem fällor som man lätt faller i när man sjukskriver kvinnor och män: familjesituation, våld, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk, rehabiliteringsplan. Kvinnor frågas oftare om sin familjesituation och berättar också mer spontant om denna än vad mannen gör. Vilket gör att man riskerar att missa eventuella problem i mannens situation och också förstärker den att kvinnan har mer ansvar för hem och familj. Det finns också en risk att vi medikaliserar kvinnan, att vi gör livets problem till en sjukdom, som vi behandlar med läkemedel och sjukskrivning. Vi måste fråga både män och kvinnor om deras livssituation. Våld, hot och mobbing är en vanligare orsak än vi tror till sjukskrivning. Men vi missar ofta symptom som orsakas av våld. Vi måste tänka tvärtom och fråga kvinnan om kroppsliga besvär och mannen om psykiska Det finns en tendens att vi missar mäns psykiatriska diagnoser och istället fokuserar på att behandla fysiska besvär i större utsträckning än nödvändigt. Kvinnors besvär tolkas däremot främst som psykiatriska och behandlas enligt det spåret. 17

18 Kerstin Jigmo, läkare och koordinator i Sjukskrivningsprojektet, verksam på Skurups vårdcentral, förstod att det fanns bakomliggande orsaker till den ojämna fördelningen mellan könen gällande sjukskrivningar. Trots att man i Skurup kvalitetssäkrade genom att jobba enligt principen Rätt Lagom Säkert fick man fortfarande fler kvinnor som sjukskrevs. Kerstin började ställa tvärtom-frågor till sin personal om vilken rehabiliteringsplan deras patienter fick utifrån kön. Hade du tänkt annorlunda om den här patienten varit man istället för kvinna? Hon ställde liknande frågor till läkare, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter och började skönja ett mönster som skulle leda fram till Genushanden och ett nytt förhållningssätt inte bara regionalt men också nationellt. Aktiviteter inom genusprojektet Granskning av journaler utifrån ett jämställdhetsperspektiv fortgår och under 2014 påbörjades ett samverkansprojekt med ett landsting. Projektet utvecklas ytterligare under 2015 genom gemensamma mallar för jämförelser och utvärdering. Ytterligare arbete krävs för att kunna utveckla tillförlitliga modeller för granskning och utvärdering samt förenkla och förbättra för den enskilde behandlaren i den digitala journalen och informationsöverföringen. Mycket arbete återstår för att kunna göra regionala jämförelser då det saknas enhetliga journalsystem. Läkemedelsförskrivning ska i dag ske utifrån patientens individuella sjukdomssituation och behov och inte utifrån föreställningar om kön, klass eller etnicitet. Medvetandet om risken för ojämställdhet i läkemedelsförskrivning ska öka. Genusambassadörer inom Region Skåne är ett måste för att kunskapen om genusstrukturen inom vården skall öka. Kerstin Jigmo håller i dag utbildningar för att öka antalet Genusambassadörer. Utbildningen är en återkommande aktivitet och 27 genusambassadörer utbildades Aktiviteten fortgår under 2015 och idag finns det 60 utbildade ambassadörer. Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningsärenden per 1000 i Skåne län Kvinnor Män Riket januari 1995 januari 1997 januari 1999 januari 2001 januari 2003 januari 2005 januari 2007 januari 2009 januari 2011 januari 2013 januari Nu är det Samtliga litenskillnad mellan manlig och kvinnlig sjukpensionering trots stor 16 skillnad i sjukskrivning det leder till att andel långtidssjukskrivna kvinnor ökar. Män 14 Kvinnor januari januari 1995 januari januari januari januari januari januari januari januari januari

19 Brännande frågor Kerstin Jigmo minns en mängd samtal som berört henne på djupet vad gäller genusapekten. Hon minns särskilt ett samtal hon vid ett tillfälle hade med en patient. Kvinnan var ovanligt glad vid besöket vilket jag reflekterade över. Kvinnan berättade då att hennes man hade fått en stroke och delade med sig av en livshistoria där mannen konsekvent hade slagit kvinnan sedan de gifte sig i tonåren. De hade tre barn tillsammans som alla ifrågasatt varför kvinnan aldrig lämnade mannen. Hennes svar på detta var att hon var ekonomiskt beroende av honom, utan utbildning, lämnad till rollen som den som tvingats ta hand om hemmet. Nu satt mannen i rullstol och kunde inte skada henne. Hon kände sig fri för första gången på många år. Jag hade aldrig annat det här då hon träffat kvinnan tidigare. FAKTA I utbildningssyfte och för att skapa dialog om Genushandens fällor, har det producerats 5 normkritiska tecknade kortfilmer där normer ställs på sin spets. Våld är just den kärnfråga som det måste läggas stort fokus på i framtiden. Man har genom sitt genusarbete och tack vare de frågor man ställt förstått att det är otroligt vanligt att just våld i hemmet ligger bakom många vardagsbesök. Mycket av genusarbetet har kunnat utföras tack vara att det funnits en acceptans i ledningen för att jobba kreativt med frågan. Det har hela tiden varit okej att testa. Projektet har präglats av individer med ett starkt intresse för bland annat just den här frågan, menar Kerstin Jigmo. Under genusutbildningen diskuteras hur föreställningar om kön kan påverka sjukskrivningsprocessen och på vilka sätt detta drabbar både patienten och samhället. Vid utbildningstillfällen under 2014 har våld i nära relationer fått särskild uppmärksamhet. Genusambassadören ska efter genomförd utbildning kunna stötta sjukskrivningssakkunnig läkare och utbilda både sin enhet och andra enheter. Utbildningen riktar sig bland annat till läkare, rehabiliteringskoordinatorer, kuratorer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Andra insatser som utförs i samband med projektet är utbildning för rehabiliteringskoordinatorer och andra i genusfrågan, utvärdering av genushanden genom journalgranskning och att lokala riktlinjer för sjukskrivning granskas utifrån ett genusperspektiv för godkännande. Genusapekten lyfts i alla utbildningar som görs i försäkringsmedicin för blivande specialister, AT- och ST-läkare. Även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått ta del av tankesättet genom samarbetet med Region Skåne. 19

20 Naturunderstödd rehabilitering Att naturen kan vara läkande för människan är en gammal tanke. Forskare på Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, har under många år bedrivit forskningsoch utvecklingsprojekt om naturunderstödd rehabilitering. Våren 2002 invigdes Alnarps Rehabiliteringsträdgård - ett living lab för forskning om naturens påverkan på människors hälsa. Region Skåne gick 2008 in som samverkanspartner för en större rehabiliteringsstudie av patienter med stressrelaterad ohälsa. Rehabiliteringen syftade till att mobilisera individens självläkande krafter där trädgården och naturen genomsyrar hela verksamheten och utemiljön används till rekreation, reflektion och närvaro i stunden. Teamet i trädgården bestod av arbetsterapeut, sjukgymnast, psykoterapeut och läkare samt trädgårdsingenjör och landskapsarkitekt. Region Skåne tog 2009 initiativ till en pilotstudie enligt modellen för Naturunderstödd rehabilitering på landsbygd (NUR) där primärvård i samverkan med landsbygdsföretag testade en modell för rehabilitering. Utvärdering av denna pilot samt den teoretiska bakgrunden från SLU gav upphov till den uppskalade modellen för forskningsprojektet NUR. NUR-projektet syftade till att undersöka om naturunderstödd rehabilitering kunde vara ett fungerande komplement till traditionell behandling. Patientens vårdmottagning hade det medicinska ansvaret. Förhoppningen var att de patienter som deltog i projektet skulle förkorta sin sjukskrivning och därmed få en snabbare återgång till arbete. Forskningsprojektet genomfördes på elva gårdar i Skåne. Rehabiliteringen genomfördes under åtta veckor, där en grupp på max sju deltagare träffades på en gård tre till fyra dagar i veckan. Varje träff var tre till fyra timmar och lades upp tillsammans av personalen på gården och deltagaren. Gårdarna hade verksamhet kring djur och natur och erbjöd meningsfulla aktiviteter förankrade i sin miljö. NUR -modellen innebar ett nära samarbete mellan gård och vårdenhet men också med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, till exempel i form av gemensam kartläggning för att försäkra sig om en bra process mot återgång i arbete. Projektet har följts av forskare på SLU genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Med stöd av preliminära resultat från forskningsprojektet startades Naturunderstödd rehabilitering på landsbygd (NUR) i september 2014 som en del av det ordinarie vårdutbudet inom Region Skåne. 20

21 Antalet sjukfall uppdelat på diagnosgrupp, per månad , hela riket Hjärta-Kärl Muskel-Skelett Psykiska sjukdomar Skador-Förgiftning Tumörer Uppgift saknas Övriga Sjukskrivning Övriga i Sverige per diagnos Bilden visar att den kraftiga variationen i sjukskrivning i första hand Uppgift saknas gäller för två diagnosområden nämligen ont i själen och ont i kroppen. Gruppen övriga diagnoser Tumörer innefattar bland annat symtomdiagnoser och kan då även rymma psykosomatiska besvär. Skador-Förgiftningar Sjukskrivning för hjärtbesvär och tumörsjukdomar ligger i princip stilla under perioden. Långtidssjukskrivning Psykiska sjukdomar för lätt till måttlig psykisk ohälsa ökar nu både bland kvinnor och män Muskel-Skelett och därför behövs Naturunderstödd rehabilitering (NUR). Hjärta-Kärl Hur ser modellen ut i dag? I dag är NUR alltså en del av ordinarie verksamhet i Region Skåne. Rehabiliteringen är ett komplement till den medicinska vården för sjukskrivna patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa och alla vårdcentraler i hälsovalet och öppenvårdspsykiatrin kan remittera. Patientens läkare har det medicinska ansvaret för patienten under hela rehabiliteringsperioden. Vårdenhetens rehabiliteringskoordinator har ansvar för registrering och uppföljning, och sköter kontakten med Försäkringskassan, gården samt arbetsgivare eller arbetsförmedlning. När en patient ska till NUR planerar rehabkoordinatorn för ett så kallat mittmöte, där alla berörda medverkar och syftet är att lägga en plan för tiden efter NUR. Uppföljningssystemet är en viktig del av NUR. Patienterna får fylla i ett frågeformulär före och efter rehabiliteringen samt efter sex och tolv månader. I formuläret får patienterna till exempel frågan om deras hälsa förbättrats så pass att de tror att det är möjligt att återgå i arbete. Rehabiliteringen på NUR-gården pågår under åtta veckor, tre dagar per vecka, fyra timmar per dag. Deltagarna erbjuds att, alltefter ork och förmåga, delta i meningsfulla aktiviteter i gårdens ordinarie verksamhet och med fokus på det som är friskt hos varje individ. Initiativ till liknande finns på nationell nivå, men det som är speciellt med Region Skåne är att man vänder sig till hela Skånes befolkning. I till exempel Göteborg vänder man sig med liknande aktivitet bara till landstingsanställda. Resultat och förbättringspotential När Magdalena Andersson, allmänläkare och avtalsförvaltare för verksamheten, har pratat med rehabkoordinatorer, så har de återgett övervägande positiva resultat. NUR har gett flera deltagare kraft att bryta en social isolering och passivisering. Anna María Pálsdóttir, PhD vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och utvärderare i NUR-projektet, berättar att målgruppen har en tydlig bild av mental trötthet. NUR är ett komplement till traditionell behandling, vilken man har svårt att tillgodogöra sig när man lider av mental trötthet. Efter naturunderstödd rehabilitering tycks dock förmågan öka. Får man en chans att vila upp sig mentalt, tycks man bättre kunna tillgodogöra sig annan behandling. Deltagare upplever ofta själva tidsperioden med NUR som för kort, man har precis kommit igång när det är dags att avsluta. 21

22 En annan erfarenhet är att om man inte har någon plan för uppföljning efter rehabiliteringen finns risk att förbättringen inte håller i sig. En positiv aspekt är att man idag använder ett IT-system från rehabiliteringsgarantin som ska öka möjligheterna för uppföljning. Det är av stor vikt att man använder sig av de forskningsresultat som finns för att kunna förbättra verksamheten. Till exempel kan man lära sig mer om deltagarnas val av miljö och också upplevelse av denna. Det ger ökad kunskap om vad vi ska ställa för krav på gårdarna. Vad är det i miljön som gör att man mår bättre? Man vet också att man har mindre efterfrågan i östra Skåne, men något större i västra Skåne. Detta beror delvis på att det finns ett större antal sjukskrivna med de här diagnoserna i storstäder, men också att avstånden till gårdarna ofta är för långa för att patienterna ska orka med både resa och tiden på gården. Rehabkoordinatorn spelar en viktig roll. Dock har man uppmärksammat att vissa av dessa är väldigt aktiva, andra mindre aktiva, vilket möjligen kan bero på skillnader i tid och utrymme som koordinatorerna faktiskt ges för sitt uppdrag. Framtid NUR startade i september 2014 med avtalsperiod till maj 2016, med möjlighet till förlängning i ett till två år. Avsiktligt satte Region Skåne en kort avtalstid med gårdarna för att kunna kontrollera hur det fungerar i ordinarie verksamhet. Region Skåne har fortsatt samarbete med SLU Alnarp med nya målgrupper. Under 2014 avslutades ett projekt med rehabilitering efter stroke med neurologen som remittent. Idag är man med och finansierar en pilotstudie med nyanlända flyktingar, främst från Syrien, med olika typer av krigsneuroser. Denna typ av utvecklingsarbete är resurskrävande och förutsätter en politisk enhet men alla har varit positiva så här långt. AKTUELLA GÅRDAR PER OMRÅDE Nordväst Utan djur: Kvidinge park och rehabträdgård, Kvidinge Med djur: Stall Vitavillan, Nyhamnsläge Nordost Utan djur: Vårgård Oröd, Broby Med djur: Brostorps gård, Tollarp Mellersta Utan djur: Källstorps gård, Svalöv Med djur: Humlamaden rehab, Veberöd Sydväst Utan djur: Framnäs gård, Trelleborg Med djur: Kungshaga gård, Höllviken Sydost Utan djur: Granlidens rehabträdgård, Ludvigsborg Med djur: Til lyst, Sjöbo * Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. (Källa 1177 Vårdguiden) * I nuläget (feb 2015) finns det personer som ingår i etableringsuppdraget i Skåne. 22

23 Kultur på recept Varför Kultur på recept? Ohälsopanoramat har tydligt förändrats under 2000-talet. Psykisk ohälsa har blivit det dominerande ohälsoproblemet sett ur ett sjukfrånvaroperspektiv då mängden sjukfall för denna grupp legat relativt oförändrad. Orsakerna till detta är omdiskuterade men sannolikt bidrar faktorer så väl i samhällsstruktur som arbetsliv till förhållandena. Det är två grupper som förefaller bidra till detta: dels en medelålders grupp med mycket långa sjukfrånvaroperioder, dels en yngre grupp med ökande andel kort sjukfrånvaro. Det rör sig framförallt om lätt till måttlig psykisk ohälsa med tonvikt på stressbetingade besvär och ångest. Ibland i kombination med smärttillstånd. I denna grupp är risken stor att man sätter ett sjukdomsnamn på naturliga reaktioner på livets påfrestningar. Denna medikalisering leder till försök att bryta tillståndet med medicinska metoder. Av dessa har framförallt kognitiv beteendeterapi visats kunna förebygga och i vissa fall förkorta sjukskrivning medan andra behandlingsförsök snarare har en konserverande effekt med tilltagande passivisering och social isolering som följd. Diagnosfördelning, samtliga pågående sjukfall med diagnos registrerad Hjärta-Kärl Tumörer Skador-Förgiftningar Uppgift saknas Övriga Muskel-Skelett Psykiska sjukdomar Hjärta-Kärl Den procentuella mängden diagnoser för psykiska sjukdomar har legat relativt stilla i förhållande till den för muskel-skelettsjukdomar Tumörer som faktiskt sjunkit något under åren. Se även bild på sidan 40 (NUR) som visar hur kurvorna för psykiska och fysiska sjukdomar följer varandra. (Källa: Försäkringskassan) Skador-Förgiftningar Uppgift saknas Övriga Muskel-Skelett Psykiska sjukdomar 23

24 Vi har agerat Forskning visar att kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan. Inom sjukskrivningsprojektet startade därför Region Skåne upp Kultur på recept 2.0, som initiativet kallades mellan Projektet byggde på ett pilotprojekt i mindre skala som ägde rum på en vårdcentral i Helsingborg under 2010 på initiativ av regeringen. Man gav i Kultur på recept 2.0 deltagarna en möjlighet till nya upplevelser i det stora kulturutbud som finns inom Helsingborgs stad. Projektet omfattade 200 patienter och var ett samarbete mellan Region Skåne, Finsam Helsingborg* och Helsingborg stad. Kultur på recept visade sig leda till en struktur i vardagen i ett intressant sammanhang med en grupp av personer i liknande situation. Aktiviteten var helt skild från traditionell sjukvård och satsade på att stärka det friska hos deltagarna. Detta kunde bli början på en väg ut ur passivitet och isolering och därmed ökad motivation att söka sig tillbaka till arbetslivet. Syfte Kultur på recept 2.0 syftade till att undersöka om kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kunde vara en del i en rehabiliteringsprocess. I projektet skapades även en arena för metodutveckling när det gällde kultursektorns möten med nya grupper, vilket i sin tur kunde bidra till att målen om ökad delaktighet och tillgänglighet uppnåddes. Hur gick det till? I Kultur på recept 2.0 medverkade både offentliga och privata vårdenheter i Helsingborg som hade en utbildad rehabkoordinator. De patienter som deltog hade först genomgått en medicinsk bedömning på sin vårdenhet. Om Kultur på recept bedömdes lämpligt för patienten fick han eller hon ett recept som innehöll kulturaktiviteter under tio veckor. Patienterna möttes i grupp tre gånger per vecka, under ledning av en kulturpedagog. Aktiviteterna var förlagda till kulturförvaltningens verksamheter i Helsingborg, som: Dunkers kulturhus Helsingborgs konserthus Helsingborgs stadsbibliotek Sofiero slott och slottsträdgård Fredriksdal museer och trädgårdar Exempel på receptinnehåll var att se utställningar, eget skapande, kultur- och naturhistoriska vandringar, körsång och musik. Aktiviteterna kombinerades med samtal, frågeställningar och diskussioner om det upplevda. * Finsam är ett finansiellt samordningsförbund där i detta fall Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och landstinget ingår, så kallad fyrparts-finsam. 24

25 Resultat och utvärdering Den medicinska utvärderingen gjordes av ERC Syd (Epidemi och registercentrum Syd), som jämförde projektdeltagarna med referenspersoner som fick sedvanlig behandling. Det som undersöktes var symptomförändringar, läkemedelskonsumtion, vårdkonsumtion, upplevd hälsa, samt de hälsoekonomiska effekterna. Dessutom genomfördes en löpande utvärdering av projektets processer. Slutlig rapport kommer att presenteras i december Preliminär vetenskaplig utvärdering pekar i samma riktning som de positiva effekterna Kultur på recept 2.0 talar för, men även fortsatt verksamhet bör följas noga för att bekräfta de positiva effekterna. Spontanprognosen för återgång i arbete för målgruppen med långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa, eventuellt i kombination med smärta, är dålig. Det betyder att även en liten andel framgångsrika rehabiliteringar har stort mänskligt värde och betydande samhällekonomisk effekt. Konceptet kan ses som en urban variant av Naturunderstödd rehabilitering (NUR). Meningsfulla aktiviteter tillsammans med likasinnade i en positiv miljö, där man stärker det friska. Framtid nu vidgar och förankrar vi vår modell I dag pratar vi om Kultur på recept Skånemodellen, som lever vidare i Helsingborg. Under 2015 pågår ett implementeringsprojekt avgränsat till Helsingborg med syfte att göra Kultur på recept till en del av ordinarie verksamhet inom både vård och kultur. Dessutom pågår diskussioner om hur en spridning i resten av Skåne skulle kunna se ut. Det är den bästa medicin man kan få. Det är så mycket fint man har glömt Det har varit så positivt, man har lämnat det tråkiga hemma och gått dit med inspiration och glädje. Röster från deltagare 25