Innehållsförteckning 1 (122)

Transkript

1 Innehållsförteckning Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Inledning - Expedition Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning... 7 Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Stärkt demokratiskt inflytande Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Bemötande, tillit och stolthet Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Kompetenssatsning distrikt Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Finansieringsstrategi Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Resurser till distrikten från Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Fortsättningen av Expedition Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Medlemsavgifter Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Rambudget för Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Reviderade stadgar (122)

2 Ärende Riksstyrelsens förslag nr Medlemslöfte rörelsegemensam utredning Ärende Riksstyrelsens förslag nr Reviderade stadgar (122)

3 Ärende 15 Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Inledning - Expedition 50 Förbundsstyrelsen lägger en rad förslag inom ramen för utvecklingsresan Expedition 50. Dessa förslag är: Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning Förbundsstyrelsens förslag nr 2 Stärkt demokratiskt inflytande Förbundsstyrelsens förslag nr 3 Bemötande, tillit och stolthet Förbundsstyrelsens förslag nr 4 Kompetenssatsning distrikt Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Finansieringsstrategi Förbundsstyrelsens förslag nr 6 Resurser till distrikten från 2020 Förbundsstyrelsens förslag nr 7 Fortsättning av Expedition 50 3 (122)

4 Inledning Vilken utvecklingsresa vi gör tillsammans! När förbundsstyrelsen tittar tillbaka på det som varit och vad som väntar oss utifrån 2019 års kongressbeslut blir vi både glada och stolta över hur stor förflyttning vår organisation har gjort tack vare tusentals samtal och ett stort ideellt engagemang från alla inblandade. Kongressens uppdrag till förbundsstyrelsen Ständig utveckling är en av grunderna för en organisation med folk i rörelse. Om vi stannar upp och slutar att utvecklas tynar vi bort och det var precis det som identifierades för fyra år sedan på kongressen Då fick förbundsstyrelsen i uppdrag av kongressombuden att undersöka hur organisationen mår. Uppdraget togs på största allvar och ett omfattande problemidentifieringsarbete påbörjades. Samtal, enkäter och intervjuer med medlemmar, förtroendevalda och anställda gav oss snart en ganska klar bild över vilka utmaningar vår folkrörelse står inför. Eftersom vi är just folk i rörelse var lösningen på problemen ganska uppenbara: Vi måste ut på en gemensam utvecklingsresa! Utvecklingsresan Expedition 50 startar En expedition där vi söker efter nya vägar att gå och nya sätt att ta oss fram. En expedition där vi värderar och uppskattar alla de resurser vi är tillsammans och ser till att rätt person är på rätt plats och gör rätt saker för att det ska skapas så mycket engagemang som möjligt. En utvecklingsresa är både lång och mödosam och på vägen ska både hinder och utmaningar mötas. Några hoppar av och vill inte vara med, andra kliver fram och tar för sig ännu mer. Det är naturligt och något som måste hanteras längs vägen. Under hela resan har expeditionsledningen, alltså vi i förbundsstyrelsen, haft fem saker allra högst upp på agendan: 1. IOGT-NTO finns till av en anledning. Vi utgår från våra grundsatser och ser dagligen hur alkoholen stör och förstör människors vardag och liv. Vi finns till för att minska alkoholskadorna, utmana alkoholnormen och vara den nyktra gemenskap som så många människor söker och behöver. Vår fiende är alkoholindustrin och det är den vi tillsammans ska vinna över. 2. Samhället förändras. Vi lever i en tid av urbanisering, digitalisering och migration. När samhället utvecklas måste IOGT-NTO följa med för att kunna vara relevanta. Vi behöver vara öppensinnade inför nya sätt att organisera oss och anpassa oss efter hur människor vill engagera sig. 3. Målet är att skapa mer engagemang. Alla beslut vi tar har haft detta som kontrollfråga. Är det den här, eller den här, vägen som kommer generera mest engagemang? Det har varit vägledande genom hela resan. 4. Tillsammans ser vi problemen och lösningarna. Förbundsstyrelsens förslag bygger uteslutande på analyser gjorda baserat på det som medlemmar, förtroendevalda och anställda har uttryckt. Det förslag som läggs bygger på lösningar på de problem som medlemmar identifierat. 5. Utgå från önskat läge. Vi har i alla resonemang och beslut utgått från ett önskat läge. Inte tagit beslut om vad vi tror är möjligt utifrån dagens förutsättningar utan vågat och orkat hålla fanan högre än så. Vi vill bygga den organisation som vi är övertygade om att vi kan vara. 4 (122)

5 Vi tackar varandra! Nu när vi tillsammans stannar upp för att på kongressen ta nya strategiska beslut om fortsättningen kan vi blicka tillbaka och konstatera att vi kommit en bra bit på resan. Det är riktigt starkt jobbat av oss och det ger oss kraft att fortsätta. Vi i förbundsstyrelsen vill passa på att rikta ett stort varmt tack för allas engagemang. Tack till dig som varit en påhejare, en kritisk röst eller någon som gått före och testat nya saker. När en organisation ska utvecklas behövs allt detta och vi vill säga tack till varenda en av er. Etapp två börjar efter kongressen och här och nu ska vi både fira att vår utvecklingsresa är i full gång och se till att vi tar de smartaste besluten för framtiden. /IOGT-NTO:s förbundsstyrelse 5 (122)

6 Expedition 50:s olika etapper En utvecklingsresa består av flera steg och för IOGT-NTO:s del identifierar vi det som etapper. Kort sammanfattat ser tidslinje ut som följer: Etapp : Förbundsstyrelsen får i uppdrag att utreda hur organisationen mår. Vi är inte den kraft vi vill vara och vi känner att något inte står rätt till. 2016: Ett grundligt undersökningsarbete påbörjas och det är tydligt att något omfattande måste göras. Förbundsstyrelsen får mandat av distrikten att sätta igång en utvecklingsresa och att återkomma med en idé om vart vi ska, vilken väg vi ska ta och hur vi ska gå. 2017: Expedition 50, en utvecklingsresa för att göra oss till världens fräschaste 50-åring, lanseras i början av året och på kongressen i Karlstad tas historiska beslut om vilket riktning vi ska gå åt och vad vi ska göra för att komma dit. Etapp : Kongressbesluten ger förbundsstyrelsen i uppdrag att 1. Distriktsanställda konsulenter ska bli centralt anställda men fortsatt få sina uppdrag från distrikten 2. Tillsammans med distrikten genomföra en process för att minska antalet distrikt 3. Utreda och utveckla det demokratiska inflytandet i organisationen 4. Avlasta distrikten ekonomiskt och administrativt. 2018: Flera utredningar och utvecklingsgrupper tillsätts med medlemmar från förbundsstyrelsen, distriktsstyrelser och andra sammanhang. Tillsammans med vår kanslipersonal formar de konkreta förslag som förbundsstyrelsen tar ställning till. Förslag som sedan stöts och blöts tillsammans med distrikten. Beslutet om personalförändringar och avlastande administration implementeras under året. 2019: Samtal, diskussioner och utredningar blir till konkreta förslag som beslutas om på kongressen Etapp 2 Förslagen i Etapp 2 kommer nästan uteslutande från det Visionspass som distriktsstyrelserna genomförande under januarikonferensen Då identifierades avgöra frågor för IOGT- NTO att ta tag i. Dokumentationen från den diskussionen har varit vägledande för förbundsstyrelsen i föreslagen som arbetets fram att ingå i etapp 2 av Expedition : Kongressbeslut om innehållet i etapp 2 antas. Förslag på fokus är att förbättra får organisationskultur, anta en finansieringsstrategi för hela organisationen, utbilda alla nyvalda distriktsstyrelser under 2020 samt anpassa verksamhetsstödet till distrikten utifrån antagen ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund. 2020: Det är 50 år sedan IOGT och NTO slogs ihop och det är dags att fira hur långt vi kommit på vår utvecklingsresa. 2021: Vi stämmer av om vi blivit den fräscha 50 åring vi vill vara och beslutar om i vilken omfattning och takt en fortsatt utvecklingsresa bör ske. Etapp 3? 2021: Nuvarande sexårig strategi tar slut och en ny strategi beslutas om på kongressen Insikter, lärdomar och förändringarna som skapats under etapperna 0 2 ligger till grund för kommande strategi och om organisationen vill göra ytterligare en fortsättning på vår utvecklingsresa. Framtiden får utvisa vad detta innebär. 6 (122)

7 Ärende 15 Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning Kongressen 2017 fattade beslut om ett antal utredningar rörande distrikten. Utifrån detta lägger förbundsstyrelsen flera förslag till kongressen Förslagen hänger tätt samman ihop med varandra. I bakgrunden, i analys och slutsatser är de därför sammanvävda men när det mynnar ut i konkreta förslag är de separerade. Enligt stadgarna ska en del av det som förbundsstyrelsen vill föreslå läggas som förslag av Riksstyrelsen eftersom det påverkar de andra förbunden i rörelsen. Förbundsstyrelsen föreslår genom riksstyrelsen att IOGT-NTO ska bestå av totalt åtta distrikt. Riksstyrelsen föreslår även att de rörelsegemensamma distriktsråden ska avvecklas som form för samverkan inom rörelsen. Förbundsstyrelsen föreslår ett förtydligande i stadgarna om vad distriktens och förbundets uppgift är samt att en ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund antas. Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning består av Förslag A Riksstyrelsens förslag 1 Ny distriktsindelning IOGT-NTO Förslag B Förbundsstyrelsens förslag angående riksstyrelsens förslag 3 A Distriktsråden Förslag C Förbundsstyrelsens förslag Förbundets och distriktens uppgift Förslag D Ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta förslaget om ny distriktsindelning och ansvarsfördelning. 7 (122)

8 Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning Bakgrund kongressperioden Kongressen 2015 Redan på kongressen 2015 identifierades att formerna för hur distrikten jobbar behöver ses över och förbundsstyrelsens förslag om Distriktens roll i framtiden antogs. Ett antal distrikt blev efter ansökan utvalda att bli pilotdistrikt där de fick tillåtelse att testa nya demokratiska modeller och fokusera på nya sätt att skapa engagemang. Redan under första kongressperioden sågs goda resultat. Tiden för pilotdistrikten blev kortare än planerat och genom de lärdomar som drogs av utvecklingsarbetet med pilotdistrikten och i takt med att övriga distrikts problem formulerades allt tydligare lanserandes Expedition 50. Kongress 2017 Slutsatser från drygt ett års undersökning om hur organisationen mår resulterade i Expedition 50. Två bärande förslag inom Expedition 50 som kongressen beslutade om var att utreda de geografiska gränserna och se över distriktens och förbundets uppdrag. Kongressen 2017 beslutade att att att alla distrikt ska starta en process tillsammans med förbundet för att pröva förutsättningarna att bilda större distrikt eller regioner. uppdra till förbundsstyrelsen att utreda distriktsrådens vara eller icke vara i vårt framtida IOGT-NTO och utifrån det komma med åtgärder för att antingen avveckla eller stötta distriktsråden. ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda uppdraget för såväl region som förbund. Processen I samråd med distrikten valdes Erik Wagner som utredare och en referensgrupp bestående av representanter inom förbundsstyrelsen och distriktsordförandena tillsattes. Under hösten 2017 och våren 2018 träffade Erik samtliga distrikt, fysiskt eller digitalt. Han intervjuade även de andra förbunden i rörelsen och andra organisationer som gjort liknande förändringar inom sina organisationer. Resultatet blev en rapport som fick namnet Plats för fler som går att läsa i sin helhet som bilaga till denna handling. Utredarens samlade bild när utredningen lämnades över till förbundsstyrelsen var att förslaget som är lagt i utredningen har stor chans att få stöd på kongressen. Bedömningen var att det fanns ett brett stöd bland distrikten för utredningens tre huvudsakliga förslag och att dessa skulle bifallas av en kongress. Dessa var: 1. IOGT-NTO ska bestå av åtta distrikt 2. Ett förslag på uppdrag för distrikts-, respektive förbundsnivån 3. Distriktsråden som funktion i stadgarna ersätts med skrivningar om samarbete inom rörelsen Utredningen diskuterades i förbundsstyrelsen och dialog med distrikten har förts. Resultatet av detta är riksstyrelsens förslag om åtta nya distrikt inom IOGT-NTO samt förbundsstyrelsens förslag om ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund. Enligt stadgarna är det riksstyrelsen som föreslår förändrade distriktsgränser och under processens gång har förbundsstyrelsen valt att istället för att använda begreppet distriktens 8 (122)

9 uppdrag använda begreppen distriktsstyrelsens respektive förbundsstyrelsens uppgift samt ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund. Förbundsstyrelsens analys och slutsats I stort vilar förbundsstyrelsens slutsatser och förslag om geografiska gränser, ansvarsfördelning och distriktsrådens ersättning med en skrivning om samarbete inom rörelsen på Erik Wagners utredning. Förbundsstyrelsens grundar i huvudsak sitt förslag på följande argument: Större distrikt möjliggör ett mer strategiskt styrelsearbete för distriktsstyrelserna. Det kräver nya arbetssätt och kommer skapa nya sätt att engagera sig för fler medlemmar. Färre distrikt med större ansvar möjliggör en decentralisering av resurser som då kommer närmare medlemmen. Frågor som ligger nära medlemmen, såsom värvning, verksamhetsutveckling och utbildning ska distrikten ha ansvar för, den nivån är mer lämpad än den centrala nivån. Vilken organisatorisk nivå (förbund eller distrikt) som ansvarar för vad inom organisationen behöver vara tydligt och accepterat inom organisationen. Mer jämnstarka distrikt möjliggör en jämnare resursfördelning, att IOGT-NTO kan finnas över hela landet samt att alla distrikt kan vara goda medspelare i IOGT-NTO:s utveckling. Färre distrikt ger förbättrade möjligheter till ökad tillit genom god dialog mellan distrikt och förbund. Samverkan med de andra förbunden görs inte inom distriktsrådet som forum utom genom dialog och verksamhetsutveckling, därav är det ingen förlust att ta bort distriktsråden som form i stadgarna. Alla distrikt är unika Under arbetets gång har det blivit tydligt att samtliga föreslagna åtta distrikt har unika förutsättningar. Några kommer att ha ett betydligt större medlemsantal att ta hand om än andra distrikt. Några har längre avstånd, andra har många kommuner. Några består av många större städer med stor konkurrens av utbud och möjligheter att engagera sig i andra organisationer medan andra består av mycket landsbygd som brottas med urbanisering och samhällsservice som sviker. Ansvar på central och regional nivå Kongressbeslutet om att utreda uppdraget för såväl förbund som distrikt har mynnat ut i två saker: 1. Övergripande skrivning om distriktens och förbundets uppgift i stadgarna. 2. Specificerad beskrivning med tydlig ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund i Mål och verksamhetsinriktningen. Detta upplägg möjliggör att ansvarsfördelningen vid behov kan justeras utifrån beslut och vägval som kongressen gör medan skrivningarna i stadgarna blir långsiktigt hållbara och samtidigt tydliggör vilken uppgift respektive nivå har. Matrisen över ansvarsfördelningen kommer att finns med i sin helhet som en bilaga till Mål och verksamhetsinriktningen när den är antagen. Det är hos Mål och verksamhetsinriktningen som ansvarsfördelning kommer att bo rent dokumentmässigt. Det har länge funnits olika förväntningar och åsikter om vilket ansvar som ligger på vilken nivå i organisationen och med detta förslag, både distrikts och förbunds uppgift i stadgarna och ansvarsfördelningen hoppas förbundsstyrelsen att det ska vara tydligt för alla. 9 (122)

10 Förslag A Riksstyrelsens förslag 1 Ny distriktsindelning IOGT-NTO Riksstyrelsens förslag är att IOGT-NTO från den 1 januari 2020 ska bestå av åtta distrikt enligt följande indelning: IOGT-NTO Norr: Norrbotten, Västerbotten IOGT-NTO Mitt: Jämtland, Västernorrland IOGT-NTO GävleDala: Dalarna, Gävleborg IOGT-NTO Svea: Värmland, Örebro, Västmanland IOGT-NTO Öst: Uppsala, Stockholm, Södermanland IOGT-NTO Sydost: Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Gotland IOGT-NTO Väst: Göteborg och Bohuslän, Älvsborg, Skaraborg IOGT-NTO Syd: Skåne, Blekinge, Halland Riksstyrelsen föreslår kongressen besluta att att att IOGT-NTO förbundet ska bestå av åtta distrikt i enlighet med förslaget, den nya distriktsindelningen träder i kraft 1 januari 2020 samt alla befintliga distrikt aktivt arbetar för att sammanslagningar ska kunna ske smidigt. Riksstyrelsen föreslår UNF och Junis kongress samt NSF:s förbundsmöte besluta att notera riksstyrelsens förslag nr 1 som lagts fram till IOGT-NTO:s kongress. 10 (122)

11 Förslag B Förbundsstyrelsens förslag angående riksstyrelsens förslag 3 A Distriktsråden Riksstyrelsens förslag är att distriktsråden som demokratisk samverkansform försvinner och ersätts med en mer generell skrivning om samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen. Konsekvenserna av detta finns i sin helhet i förbundsstyrelsens förslag 11 samt riksstyrelsens förslag 3 A. Konsekvenser och förändringar i stadgarna Skrivningar om distriktsrådet försvinner på flera ställen 3:1 Organisation: Ny skrivning om samarbete inom rörelsen på regionalnivå Själva förslaget hanteras inom Riksstyrelsens förslag 3 då rörelsegemensamt beslut krävs och därför finns inga förslag till att-satser. 11 (122)

12 Förslag C Förbundet och distriktens uppgift Förbundsstyrelsen lägger utifrån kongressbeslut ett förslag på nya formuleringar i stadgarna för distriktens och förbundets uppgift. Förbundets uppgift föreslås vara: Förbundsstyrelsen har på förbundsnivå ett övergripande ansvar att strategiskt utveckla organisationen och dess verksamhet. Distriktens uppgift föreslås vara: Distriktsstyrelsen har på distriktsnivå ett övergripande ansvar att strategiskt utveckla distrikten samt att engagera och stödja medlemmar och verksamheter i IOGT-NTO:s uppdrag. Konsekvenser och förändringar i stadgarna 2:8 Förbundsstyrelsens uppgifter: Nytt tillägg 3:8 Distriktsstyrelsens uppgifter: Förändrat förslag Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att att anta förslaget om förbundsstyrelsens uppgifter samt anta förslaget om distriktsstyrelsens uppgifter. 12 (122)

13 Förslag D Ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund Ansvarsfördelningen ligger till grund för resursfördelning mellan förbund och distrikt samt vem som förväntas uppnå vad utifrån kongressens beslut inom långsiktiga strategier och Mål och verksamhetsinriktningen. Ansvarsfördelningen kan vid behov justeras utifrån kongressens beslut. Ansvarsfördelningen bygger på två bärande begrepp, drivande och stödjande. Med drivande menas Att vara initiativtagande till utveckling och genomförande. Det innefattar ägandeskap, tilldelade resurser och att ta ansvar för den verksamhet som ryms inom området. Med stödjande menas Att skapa förutsättningar och aktivt bidra till den utveckling som den med drivande ansvar skapar. Att vara stödjande innefattar att hjälpa till med kompetens och underlag. 13 (122)

14 Område Distrikt Förbund Politik och påverkansarbete Drivande regionalt och lokalt Drivande internationellt och nationellt. Stödjande regionalt, kunskapsbas och prioriterar angelägna frågor Alkoholnormen Drivande Stödjande Internationell Lokalt internationellt arbete Drivande biståndsverksamhet ingår i verksamhetsutveckling Nykter gemenskap Drivande, skapar, utvecklar och bjuder in medlemmar och allmänhet till verksamhet Drivande i att kommunicera den nyktra gemenskapen och skapa känsla av samhörighet med organisationen bland alla Utbildning Drivande, identifierar behov, planerar och utför medlemmar Stödjande i förutsättningar, drivande i att identifiera behov Verksamhetsutveckling och engagemangsformer Värvning och behålla medlemmar Varumärke Kommunikation Organisationsutveckling Ekonomi och administration Finansiering Fastigheter Personalfrågor Drivande, skapar nytt, underhåller och utvecklar nya metoder och former Drivande, planerar, genomför, utvärderar. Samordnar med förbundet Stödjande och medskapare, lever varumärket genom den verksamhet som görs och den bild av IOGT-NTO som skapas Drivande för den regionala nivån till både medlemmar och allmänhet Drivande regionalt Drivande i regional ekonomisk resursfördelning Drivande på regional och lokal nivå Stödja föreningars utveckling av sina fastigheter Stödjande i att identifiera verksamhetsbehov för personal att utföra. Drivande i arbetsgivarfrågor för distriktsanställda Stödjande, samordnar i samverkan med distrikten Stödjande, skapar förutsättningar, erbjuder verktyg och metoder. Samordnar med distrikten Drivande i att stärka IOGT-NTO:s position och varumärke Drivande, säkerställer minimi-nivå av kommunikation till alla medlemmar och allmänhet Drivande för hela organisationen, samordnar med distrikten Drivande i utveckling och förvaltning Drivande nationellt och internationellt Drivande i utvecklingen av fastigheter som förbudet äger eller förvaltar Drivande som arbetsgivare och i personalpolitik samt personaladministration Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta ansvarsfördelningen mellan distrikt och förbund. 14 (122)

15 Ärende 17 Förbundsstyrelsens förslag nr 2 Stärkt demokratiskt inflytande Inom ramen för Expedition 50 tog kongressen 2017 ett antal beslut rörande att utreda det demokratiska inflytandet och representationen inom IOGT-NTO. Förbundsstyrelsen valde att tillsätta en demokratiutredning under ledning av Lina Boberg i förbundsstyrelsen. Till utredningen utsågs medlemmarna Lul Musa, Peter Olsson och Maria Hampusgård samt tilldelade resurser från kansliet. Resultatet av de diskussioner som fördes i gruppen för demokratiutredningen blev ett antal konkreta förslag som förbundsstyrelsen vid flera tillfällen diskuterat och som till slut utmynnat i förbundsstyrelsens förslag nr 2 Stärkt demokratiskt inflytande. Förslaget innehåller följande rubriker: Förslag A Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte Förslag B Förslagsrätt för alla medlemmar på kongressen Förslag C Distriktsårsmöte vartannat år Förslag D Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens Förslag E Valberedningsinstruktion IOGT-NTO distrikt Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att att att att att att ge alla medlemmar rösträtt på distriktsårsmötet, ge förslagsrätt till alla medlemmar på kongressen, införa distriktsårsmöte vartannat år, införa Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens, anta valberedningsinstruktion för IOGT-NTO distrikt samt förbundsstyrelsen ska fullfölja 2017 års kongressbeslut om representation och inflytandeformer på kongresser. 15 (122)

16 Stärkt demokratiskt inflytande Bakgrund Ett av demokratiutredningens grunduppdrag var de tre att-satserna om utredningar som antogs av kongressen Dessa var: Utreda och utveckla frågorna om de demokratiska inflytandeformerna. Utreda om förtroendeuppdrag på alla nivåer skulle kunna vara tidsbegränsade. Utreda den demokratiska representationen på kongressen. Det är framför allt dessa tre att-satser som demokratiutredningen och därefter förbundsstyrelsen lägger förslag utifrån till kongressen Förbundsstyrelsens analys och resonemang Förbundsstyrelsens grundläggande ambition har varit att skapa möjligheter för att fler medlemmar ska kunna och vilja vara en del av vårt demokratiska system. Det innebär att ge fler medlemmar tillgång till fler arenor och att tydligare beskriva vilka former för inflytande medlemmar har. Förbundsstyrelsen tror på en mix av formella möten och arenor för dialog mellan medlemmar, förtroendevalda och anställda. Tidsbegränsade uppdrag Förbundsstyrelsen har beslutat sig för att inte lägga fram något förslag om tidsbegränsade uppdrag. Vi har visserligen en mycket hög medelålder i våra föreningsstyrelser där samma personer ofta sitter länge på sin post, men det behöver inte i sig vara ett problem. Förbundsstyrelsen menar att rotation är viktigt framför allt på förbunds- och distriktsnivå och där är lösningen snarare mer aktiva valberedningar än att tidsbestämma uppdrag. Utifrån denna analys har en valberedningsinstruktion (se förslag E) lagts fram. Medlemmars rättigheter Förbundsstyrelsen ser ett behov av att förtydliga vilka rättigheter och skyldigheter en medlem har. Våra stadgar är tydliga men för en person med låg föreningsvana kan det vara svåra att navigera i. Därför ser vi ett behov av att skriva en förenklad och sammanfattande version av utvalda stadgar som bör ges till alla medlemmar och därefter löpande till alla nya medlemmar. Kongressrepresentation Förbundsstyrelsens bedömning är att IOGT-NTO:s arbete med Expedition 50 innebär så många förändringar inom organisationen att vi behöver låta var sak ha sin tid. Utifrån den slutsatsen, och alla de förändringar som redan föreslås, väljer förbundsstyrelsen att inte lägga fram något omfattande förändringsförslag om representation och det demokratiska inflytandet över den nationella nivån, det vill säga. kongressen. De uppdrag från 2017 som inte är fullföljda får kommande förbundsstyrelse arbeta vidare med. Syftet med utredningsuppdraget kvarstår: att skapa en bra maktbalans mellan organisationens olika nivåer och att få så många av våra medlemmar som möjligt att på olika sätt vilja delta i våra demokratiska processer, stora som små. 16 (122)

17 Förslag A Rösträtt för alla medlemmar på distriktsårsmöte Förbundsstyrelsens ambition med att ge alla betalande medlemmar rösträtt på distriktsårsmöten är att öka det demokratiska deltagandet. Det ger alla medlemmar i distriktet lika mycket makt, oavsett om de engagerar sig i en förening eller på annat sätt. Alla demokratiska system har för- och nackdelar och distrikten kommer behöva jobba aktivt för att få en bra spridning på de närvarande från distriktets hela område. Med förändrad demokratisk struktur behöver även ett arbete göras med att skapa en bra och anpassad möteskultur. Konsekvenser och förändringar i stadgarna 3:2 Ordinarie distriktsårsmöte: Ändras så att alla anmälda deltagare får handlingarna till årsmötet. 3:4 Distriktsårsmötesombud: Utgår. 3:5 Mötesrättigheter och beslutsformer: Ändras så att medlemmar i distriktet får förslagsrätt samt att de som betalt medlemsavgift föregående och innevarande år har rösträtt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att ge alla medlemmar rösträtt på distriktsårsmöten. Förslag B Förslagsrätt för alla medlemmar på kongressen Representationen och det demokratiska inflytandet på kongressen behöver fortsatt utredas, ett arbete som kommande förbundsstyrelse får ta vidare. Ett steg på vägen för ökat demokratiskt inflytande för fler medlemmar är att ge alla medlemmar förslagsrätt på kongressen från Syftet är att öka den enskilda medlemmens möjlighet att aktivt delta på kongressen utan att hen är beroende av att bli vald som representant från en förening och ett distrikt. Konsekvenser och förändringar i stadgarna 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer: Förslagsrätt läggs till. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att ge förslagsrätt till alla medlemmar på kongressen. Förslag C Distriktsårsmöte vartannat år För att ge mer tid åt verksamhet och för att skapa ett bättre flyt i syfte att distrikt och förbund ska gå i takt föreslås att distriktsårsmöten genomförs vartannat år, de år då det inte är kongress. Hösten efter kongress görs ett gemensamt planeringsarbete mellan distrikt och förbund om verksamheten de kommande två åren och dessa planer antas sedan av förbundsstyrelsen och respektive distriktsårsmöte senast veckan då 31 mars infaller. Denna förändring träder i full kraft först efter kongressen 2021, det vill säga år År 2020 genomförs distriktsårsmöten i de nya distrikten. År 2021 genomförs enbart distriktsårsmöten i de gamla distrikt som har administrativa frågor kvar att hantera sedan sammanslagningen. 17 (122)

18 Förbundsstyrelsens förslag är att distriktsstyrelsen övertar distriktsårsmötets ansvar över att välja vilka motioner de vill ställa sig bakom. Stadgarna behöver inte ändras eftersom det i 12:2 framgår att distrikt kan skicka in motioner samt i 3:1 att distriktsstyrelsen är det högst beslutande organet mellan distriktsårsmötena. Förbundsstyrelsen föreslår även att distriktsstyrelsen får ansvar för att utse ombud för distriktet. Ombud ska vara valda senast veckan då 31 mars infaller. Distriktsvalberedningen bereder förslaget till val av ombud som distriktsstyrelsen tar beslut om. Konsekvenser och förändringar i stadgarna 2:4 Kongressombud: Distriktsstyrelserna väljer ombud i stället för distriktsårsmötet. 3:2 Ordinarie distriktsårsmöte: Ändring om årsmöte vartannat år, att årsmöte sker senast veckan då 31 mars infaller samt skrivning om rörelsegemensamma distriktsårsmöten stryks. 3:6 Distriktsårsmötesärenden och 3:7 Distriktsstyrelse: Mandattiden för ledamöterna i styrelsen ändras till att alltid vara två år (tiden mellan två årsmöten). Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att införa distriktsårsmöte vartannat år. Förslag D Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens Förbundsstyrelsen föreslår att det i IOGT-NTO genomförs olika typer av forum och konferenser som samlar olika konstellationer av medlemmar i syfte att stärka demokratin mellan de formella kongresserna och distriktsårsmötena. Ordförandeforum Ett officiellt ordförandeforum inrättas och består av ordförande i varje distrikt samt ordförande och vice ordförande i förbundsstyrelsen. Andra förtroendevalda eller tjänstepersoner närvarar när det är efterfrågat. Distriktet skickar en ersättare om distriktsordförande har förhinder. Ordförandeforum ska vara rådgivande till förbunds- och distriktsstyrelse i syfte att skapa samstämmighet samt att förankra prioriteringar och ställningstaganden. Ordförandeforum har även till uppgift att gemensamt bereda prioriteringen och planeringen av verksamheten hösten efter kongress. Ordförandeforum träffas med jämna mellanrum under en kongressperiod och både förbundsordföranden och distriktsordföranden kan sätta upp frågor på dagordningen. Frågor som behandlas ska vara av strategisk karaktär och syfta till en konstruktiv och framåtsyftande dialog. Mellan de fysiska ordförandeträffarna kan det ske digitala dialogmöten inom ordförandeforum i syfte att förankra frågor eller beslut. Det första ordförandeforumet sker våren 2020 när de åtta nya distriktsordförandena är valda. Konsekvenser och förändringar i stadgarna 2:11 Ny paragraf: Inrättande av ordförandeforum (se ny 2:11 i Förbundsstyrelsens förslag till reviderade stadgar). 18 (122)

19 Rikskonferens och Distriktskonferens De år då det inte är distriktsårsmöte genomförs distriktskonferenser. Syftet med konferenserna är tvådelat. Dels att vara rådgivande, då de behandlar frågor som distriktsstyrelsen hänskjuter dit, och dels vara ett festligt och ideologiskt tillfälle att stärka medlemmarnas engagemang i organisationen. Distriktsstyrelsen ansvarar för att distriktskonferensen eller motsvarande arrangemang genomförs. De år då det inte är kongress genomförs en rikskonferens. Syftet med konferensen är tvådelat. Dels att vara rådgivande, då den behandlar frågor som förbundsstyrelsen hänskjuter dit, och dels att vara ett festligt och ideologiskt tillfälle att stärka medlemmarnas engagemang i organisationen. Förbundsstyrelsen ansvarar för att rikskonferensen eller motsvarande arrangemang genomförs. Udda år består således av distriktskonferenser samt en kongress medan jämna år består av distriktsårsmöten och en rikskonferens. Till båda dessa typer av konferenser är alla medlemmar välkomna att delta, oavsett var i landet de bor. Konsekvenser och förändringar i stadgarna Riks- och distriktskonferens skrivs inte in i stadgarna för att organisationen inte ska bli låst, men det antas som kongressbeslut och finns med i den tilltänka årscykeln för att markera dess status. Process för verksamhetsplanering En skiss på hur en gemensam process för verksamhetsplanering kan se ut i framtiden finns nedan. Verksamhetsplaneringen hakar i förbundsstyrelsens förslag om ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund som finns i förbundsstyrelsens förslag nr 1 Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning samt efter beslut som bilaga i den antagna Mål och verksamhetsinriktning för åren 2020 och (122)

20 PROCESS FÖR VERKSAMHETSPLANERING Sommar 2021: Alla tillsammans Kongress Distrikt och förbund prioriterar och tolkar kongressbeslut Höst 2021: Ordförandeforum Planerar, bryter ned mål, förtydligar ansvarsfördelning Höst 2021: Förbundet Förbundstyrelse antar verksamhetsplan och budget för IOGT NTO som helhet Vinter 2022: Distrikten Distriktsårsmötet antar verksamhetsplan och budget för respektive distrikt Åren : Alla tillsammans Verksamhet genomförs Våren 2022: Förbundet Rikskonferens för alla medlemmar Våren 2023 Distriktskonferenser för alla medlemmar Sommar 2023: Alla tillsammans Kongress Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att införa Ordförandeforum och Riks- och Distriktskonferens. 20 (122)

21 Förslag E Valberedningsinstruktion IOGT-NTO distrikt Till kongressen läggs det fram en valberedningsinstruktion för distrikten. Den utgår från den av kongressen antagna valberedningsinstruktionen för förbundsvalberedningen men är omstrukturerad och anpassad till distriktsnivå. Valberedningsinstruktion IOGT-NTO distrikt IOGT-NTO:s distriktsvalberedning väljs vid distriktsårsmötet vartannat år. Valberedningen ska bestå av minst fem ledamöter med sammantaget goda kunskaper om IOGT-NTO-distriktets verksamhet och behov samt med ett brett nätverk inom distriktets geografiska område. Distriktsvalberedningens vägledande principer: Transparens och öppenhet Arbetet ska präglas av öppenhet och insyn, genom att valberedningen ska kunna redogöra för sitt tillvägagångssätt och arbetsprocessens gång, men också av att interna överläggningar och bedömningar ska vara förtroliga. Proaktiv och uppsökande Medlemmar kan nominera tillfrågade och lämpliga kandidater till valberedningen. Utöver detta ska valberedningen arbeta proaktivt för att finna lämpliga personer till de förtroendeuppdrag som ska tillsättas. Sekretess och jäv De som ingår i valberedningen får inte röja vad de har fått kännedom om, och får heller inte delta i beslut eller beredning i de delar där jäv föreligger. Som underlag för jäv gäller av förbundsstyrelsen fattade Rekommendationer angående jäv/intressekonflikter. Distriktsvalberedningens uppgift: Bereda val Valberedningen bereder val av presidium för distriktsårsmötet, distriktsstyrelse, valberedning, revisorer och revisorsersättare samt distriktets kongressombud. Styrelsen har möjlighet att utse andra poster inom sig som t.ex. ansvarig för bildning, alkoholpolitik och värvning. Arvode och ersättningar Valberedningen ger förslag på arvodering och andra ersättningar. Mångfald, bredd och strategi Valberedningen ska i sin beredning av valen verka för att sammansättningen av distriktsstyrelsen präglas av en bredd av erfarenheter och kompetens samt ett strategiskt arbetssätt. Förslag på distriktsstyrelse bör bestå av personer med god kännedom om distriktets verksamhet samt en grupp med god balans av kontinuitet och förnyelse. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta valberedningsinstruktion för IOGT-NTO distrikt. 21 (122)

22 Ärende 19 Förbundsstyrelsens förslag nr 3 Bemötande, tillit och stolthet En grundbult i etapp 2 av Expedition 50 är arbetet med bemötande, tillit och stolthet som samlat kan beskrivas som att vi behöver utveckla och stärka vår organisationskultur. Behovet av att fokusera på detta har blivit tydligare för förbundsstyrelsen ju längre kongressperioden har löpt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att genomföra ett omfattande organisationskulturarbete i syfte att förbättra bemötandet, stärka tilliten och öka stoltheten inom IOGT-NTO. 22 (122)

23 Bemötande, tillit och stolthet Bakgrund Den första etappen av Expedition 50 har haft stort fokus på våra strukturer i organisationen. Det gäller både våra demokratiska strukturer, de geografiska gränserna, ansvarsfördelningen mellan distrikt och förbund samt hur den regionala personalorganisationen ska se ut. Nu behöver vi lägga kraft och fokus på frågor av mer mellanmänsklig karaktär. Under flera års tid har medlemmar på olika sätt uttryckt att vårt bemötande inom IOGT-NTO inte är så som det borde vara. Det finns exempel om övertramp och övergrepp i det som uppdagades inom #nykterfrizon och #metoo. Medlemmar med annan etnisk bakgrund än svensk har bland annat berättat om både fördomar och avståndstagande. Våra medlemmar med tidigare beroendeproblematik har i många år uttryck att de inte blir välkomnade eller insläppta i verksamheten på ett bra sätt. Unga medlemmar från UNF beskriver att det är svårt att hitta sin plats i IOGT-NTO och det förekommer både hat och hot inom vår rörelse. Detta är bara några av de problem inom bemötandefrågor som IOGT-NTO behöver ta tag i. Vi är inte befriade från det som sker i övriga samhället. Slutsatser från januarikonferensen 2018 Under januarikonferensen 2018 när samtliga distriktsstyrelser samlades, genomfördes ett uppskattat Visionspass. Där identifierade distriktsstyrelserna vilka frågor som borde diskuteras på kongressen 2019, vilka som är våra största interna hot, hur var och en själv skulle vilja engagera sig och vilken organisation IOGT-NTO önskas vara framöver. En av de allra tydligast framträdande slutsatserna var att IOGT-NTO behöver göra ett stort arbete med hur vi bemöter varandra, hur vi ökar stoltheten inom organisationen och hur vi bygger större tillit mellan organisationens olika nivåer. Vi behöver helt enkelt föra ett gediget samtal om vår organisationskultur och hur vi vill att det ska kännas för människor att engagera sig i IOGT-NTO. Under Visionspasset beskrevs både på vilket sätt vår organisationskultur är hämmande för att skapa engagemang och vilket önskat läge som distrikten ser framför sig. Det framkom bland annat att i det framtida IOGT-NTO: Är vi en lustfylld organisation att engagera sig i. Mottas nya idéer med nyfikenhet. Ges nya medlemmar ett varmt välkomnande. Är vi en arena för medlemmar att prova på nya saker. Är vi en organisation där vi hjälps åt och är generösa med kunskap. Dessa punkter finns formulerade i kongressperiodens mest styrande dokument Mål och verksamhetsinriktningen. Förslagen i etapp 2 av Expedition 50 Ett gott bemötande, tillit och stolthet är inget som skapas genom att det fastslås i ett kongressdokument. Det krävs tusen och åter tusen samtal mellan medlemmar, förtroendevalda och anställda och precis som med jämställdhet skapas det inte av sig själv. Processer måste sättas igång, arenor för samtal måste skapas och arbetet måste löpande utvärderas för att säkerställa att vi förflyttar organisationen i den riktning vi önskar. Utifrån beslutet på kongressen 2015 om att ta reda på hur organisationen mår gjordes det under 2016 ett omfattande problemidentifieringsarbete utifrån distriktsstyrelser och distriktskonsulenters perspektiv. Analyserna utifrån detta startade utvecklingsresan Expedition 50. Nu är det hög tid att igen ta reda på hur organisationen mår men med en helt 23 (122)

24 annan ansats och i stället fråga oss: Hur främjar eller hämmar vår organisationskultur engagemanget i IOGT-NTO? Vi behöver tillsammans identifiera när tillit brister och när vårt bemötande mot varandra är undermåligt. De upplevelser som olika medlemmar vittnat om de senaste åren är en god grund att utgå ifrån. Därefter bör en målbild sättas så vi vet vilken organisationskultur vi strävar efter i syfte att skapa bättre förutsättningar för att engagemang ska födas och frodas. Vi behöver gå från vad vi är till vad vi vill bli. Det tredje steget är att bestämma åtgärder för att öka stoltheten, stärka tilliten och skapa ett bättre bemötande samt välja ut ett antal arenor där insatser görs för att uppnå målbilden. Det kan handla om hur vi genomför våra distriktsårsmöten och hur stämningen är i talarstolen och på festen, medlemmars upplevelse av utbildningar som arrangeras, hur vi välkomnar nya medlemmar in till vår verksamhet och hur vi skapar en bra ton i de digitala ytor där IOGT- NTO diskuteras. För att ett arbete med organisationskulturen ska bli framgångsrikt krävs det att vi når ut i varenda kapillär i organisationen och vi behöver säkerställa att de tusen och åter tusen samtalen förs i den lokala verksamheten, i föreningar och bland de medlemmar som engagerar sig på annat sätt. Sammanfattningsvis ser förbundsstyrelsen stor potential i vad ett arbete med vår organisationskultur kommer innebära för att öka engagemanget i organisationerna. Medan etapp 1 hade fokus på strukturen i IOGT-NTO, har etapp 2 fokus på kulturen i organisationen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att genomföra ett omfattande organisationskulturarbete i syfte att förbättra bemötandet, stärka tilliten och öka stoltheten inom IOGT-NTO. 24 (122)

25 Ärende 21 Förbundsstyrelsens förslag nr 4 Kompetenssatsning distrikt För att de nya distriktens styrelser och valberedningar ska kunna genomföra sina förändrade uppgifter på ett bra sätt behövs kompetenssatsning och gedigen utbildning. Detta är även ett behov som distrikten tidigare identifierat och att höja valberedningarnas status och kompetens nämns ofta som en nyckelfaktor för att utveckla organisationen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att att samtliga valda distriktsstyrelser år 2020 genomgår en flerstegsutbildning i syfte att kunna arbeta som en strategisk styrelse samt det genomförs en specialanpassad valberedningsutbildning som samtliga valberedningar för de åtta nya distrikten deltar i. 25 (122)

26 Bakgrund De nya distriktsgränserna som väntas antas av kongressen samt den nya ansvarsfördelningen mellan distrikt och förbund kommer ställa stora krav på våra förtroendevalda på distriktsnivå. Ett arbete som vi är övertygade om att många medlemmar klarar med rätt förutsättningar. En av dessa förutsättningar är att få det stöd, den utbildning och den kompetens som behövs för att kunna leda ett stort distrikt genom strategiskt styrelsearbete. Förslag utifrån identifierat behov Att gå från 23 till åtta distrikt förändrar förutsättningarna att vara förtroendevald på distriktsnivå. För att det ska vara möjligt att vara en styrelse som leder ett distrikt med flera tusen medlemmar krävs ett anpassat arbetssätt där styrelsen strategiskt leder distriktet och fördelar ansvar och uppgifter till ideella och anställda. I direkt anslutning till att de första ordinarie distriktsstyrelserna blivit valda under våren 2020 påbörjas en gedigen utbildning för alla distriktsstyrelseledamöter. Syftet är att stärka och rusta ledamöterna genom att ge de verktyg och kunskaper som styrelserna behöver för att framgångsrikt leda IOGT-NTO:s distrikt Det blir en flerstegsutbildning som bland annat innehåller skillnaden mellan att vara operativ och strategisk hur bra uppdragsgivning till personal görs styra med mål och budget leda i förändring förtroendevaldas roll för organisationskulturen och att möjliggöra engagemang En av de demokratiskt viktigaste uppdragen en medlem kan ha i IOGT-NTO är att sitta i en valberedning. Det kan bitvis vara en tuff uppgift men ack så betydelsefull för IOGT-NTO:s utveckling. Valberedningarnas arbete behöver uppvärderas och de behöver utbildas precis som distriktsstyrelseledamöterna i de nya distrikten. Hur en har svåra samtal med personer som inte passar att sitta i en distriktsstyrelse, hur en hittar rätt personer till rätt post och hur en skapar en bra gruppdynamik är några av delarna som skulle ingå i en sådan utbildning. Det är av största vikt att de personer som föreslås för de nya distrikten under våren 2020 blir föreslagna av en utbildad valberedning, vilket innebär att utbildningen för valberedningen behöver ske under hösten Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att att samtliga valda distriktsstyrelser år 2020 genomgår en flerstegsutbildning i syfte att kunna arbeta som en strategisk styrelse samt det genomförs en specialanpassad valberedningsutbildning som samtliga valberedningar för de åtta nya distrikten deltar i. 26 (122)

27 Ärende 22 Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Finansieringsstrategi IOGT-NTO:s finansiella förutsättningar, på alla nivåer, från lokalt till internationellt, är avgörande för våra möjligheter att nå vår vision. Utredningar visar att distrikten har betydligt sämre ekonomi än vad de haft tidigare. Miljonlotteriets överskott har minskat och står inför tuffa förutsättningar på spelmarknaden med allt hårdare konkurrens. Detta är två av många skäl till att hela IOGT-NTO behöver sätta frågor om finansiering högre upp på dagordningen och tillsammans säkerställa en trygg finansiering. Ett steg i rätt riktning är att anta en finansieringsstrategi för IOGT-NTO. Att utveckla nya intäktskällor tar tid. Det kräver både en viss riskbenägenhet och ett tålamod innan investeringar kan ge resultat i form av överskott eller möjliggöra verksamhet. Sedan 2015 finns ett pågående utvecklingsarbete kring insamling, vilket fortsatt kräver uthållighet och målmedvetenhet. Det är en möjlig intäktskälla som ännu inte gett tillbaka några stora pengar men med fortsatt stor potential. Här är det viktigt att orka vara långsiktig. Fastighetsutveckling är ett annat område som med avstamp i fastighetsstrategin ihop med ökade resurser till IOGT-NTO:s fastighetsbolag INFAB beräknas generera betydande intäkter på sikt. Även det kommer kräva långsiktiga investeringar och uthållighet. Förbundsstyrelsens förslag till finansieringsstrategi består av tre delar 1. Principer som strategin vilar på 2. Målsättningar för respektive nivå i organisationen 3. Investeringsutrymme på central nivå Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta IOGT-NTO:s finansieringsstrategi. 27 (122)

28 Finansieringsstrategi Principer för IOGT-NTO:s finansieringsstrategi Principerna beskriver med vilka utgångspunkter vårt arbete med att stärka organisationens finanser vilar på. 1. Det är hela organisationens finansieringsstrategi Samtliga nivåer omfattas vilket kräver ett brett stöd för strategins innehåll från både medlemmar, föreningar, distrikt och centralt. 2. Varje nivå finansierar sin egen verksamhet Det innebär att vi på sikt inte har den mängd ekonomiska flöden från centralt håll till lokal och regional verksamhet som idag. En förutsättning är därmed att föreningar och distrikt utvecklar arbetssätt samt känner ägandeskap för sin egen finansiering. Istället för att fokusera vem som ska få vad av kakan ska diskussionen handla om hur vi kan baka kakan större tillsammans. 3. Mer resurser och fokus på finansieringsfrågor En förutsättning för att öka intäkter till IOGT-NTO är att finansieringsfrågor sätts högre upp på agendan både på lokal, regional, central och internationell nivå. Till detta hör även en förändrad inställning till vår egen ekonomi med en ökad kostnadseffektivitet, bättre kostnadsmedvetenhet och att vi i all verksamhetsutveckling har med ett perspektiv om hur detta ska generera intäkter eller sänka våra kostnader. 4. Tydliga målsättningar Det gäller både totala intäkter och på vilket sätt dessa ska förvärvas samt hur de står sig i prioritering i förhållande till varandra. Målsättningar Målsättningarna i strategin är övergripet formulerade. Det är upp till varje förening och distrikt att formulera exakta mål utifrån den verksamhet som bedrivs. Den centrala och internationella nivån skriver in mer specifika mål i sina respektive verksamhetsplaner. Lokal nivå Föreningsnivån ökar sina totala intäkter. Fler föreningar arbetar aktivt med att finna fler intäktskällor. Regional nivå Distrikten finansierar sin verksamhet via externa eller egenskapade medel, motsvarande det ekonomiska stöd som distrikten ges idag från centralt håll. Distrikten jobbar aktivt med att hitta olika former av arbetsmarknadsstöd m.m. för att kunna skapa mer verksamhet Central nivå Totala intäkter från både Miljonlotteriet och andra intäktskällor ökar i absoluta tal Centralt görs fram till år 2025 omfattande investeringar i syfte att generera två ytterligare betydande intäktskällor. Ökade intäkter eller kostnadsminskning finns med som bärande tankesätt vid nya verksamhetssatsningar. Fler medlemmar ger gåva och det finns ett brett stöd för att IOGT-NTO-rörelsen bedriver insamling. Internationell nivå IOGT-NTO-rörelsens regionkontor har större kapacitet att identifiera och söka finansiering i sina regioner, så att de kan bidra till IOGT-NTO-rörelsens totala finansiering av den internationella verksamheten. 28 (122)

29 Den internationella nivån ökar sina intäkter från andra finansiärer än Forum Syd och IOGT-NTO-rörelsens egna bidrag. Investeringsutrymme Målsättningen är att det varje år avsätts medel för att göra olika typer av investeringar och satsningar. Investeringsutrymmet skapas både inom befintlig budgetram för respektive år och från eget kapital. Omfattning och typ av investering avgör fördelningen mellan vad som ryms inom kongressbudget och vad som tas från eget kapital. IOGT-NTO ska vara långsiktiga och aktiva i sina investeringar till åtminstone Varje års investeringsutrymme beslutas om i respektive kongressbudget. I den strategi som tar vid efter att den nuvarande sexåriga strategin löper ut år 2021 ska vikten av framtida finansiering vara tydligt formulerat. Syftet med de investeringar som IOGT-NTO gör inom ramen för finansieringsstrategin ska vara att ge IOGT-NTO fler ben att stå på finansiellt så att beroendet av några få avgörande intäktskällor reduceras. Investeringarna kan till exempel röra sig om Fortsatt investering för att öka insamlingen Att tillsätta en tjänst för att söka externa medel för den verksamhet vi redan gör eller vill göra som inbringar mer pengar än vad tjänsten kostar. Samarbete med alkoholfri dryckesproducent Kompetenslyft och satsning på sociala företag i syfte att generera överskott till både lokal, regional och central nivå. Fastigheter inom ramen för fastighetsstrategin 29 (122)

30 Ärende 23 Förbundsstyrelsens förslag nr 6 Resurser till distrikten från 2020 Utifrån de förändringar som sker inom organisationen med Expedition 50 behöver resurserna, ekonomiskt och personella, till distrikten justeras. Förbundsstyrelsen föreslår att distriktsstödet från 2020 innehåller En regional personalorganisation Ekonomisk administration Ekonomiskt stöd i form av ett grundstöd och ett verksamhetsstöd Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta förslaget till resurser till distrikten från (122)

31 Resurser till distrikten från 2020 Bakgrund Innan konsulentreformen (när distriktskonsulenter blev verksamhetsutvecklare anställda centralt) genomfördes som en första del i Expedition 50, fick alla distrikt med över 800 betalande medlemmar kr i distriktsstöd samt ett riktat utvecklingsbidrag. Utöver detta har det funnits 2 miljoner i en så kallad Engagemangspott för medlemmar, föreningar och distrikt att söka pengar ur. Då distriktsstödet i första hand har täckt distriktens personalkostnader så har det under 2018 och 2019 delats ut ett omställningsstöd till distrikten. Utifrån de förändringar som gjorts inom detta behöver kongressen ta ett nytt helhetsgrepp om hur omfattningen av det ekonomiska stödet till distrikten ska se ut. Förutsättningar från 2020 och framåt Det finns tre stora förändringar som påverkar det ekonomiska stöd som tilldelas distrikten i IOGT-NTO från Markant lägre överskott från Miljonlotteriet. Detta kräver en minskad kostnadskostym för både den regionala och den centrala nivån. 2. Förslaget om åtta distrikt istället för 23. Sammanslagning av distrikt innebär att tidigare system eller upplägg för hur distriktsstödet är utformat behöver anpassas. 3. Ny ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund. Den stora förändringen jämfört med dagens ansvarsfördelning är att det läggs ett större ansvar på distrikten kring värvning, engagemang, verksamhetsutveckling och bildning, och således ett mindre ansvar på den centrala nivån. Dessa tre förutsättningar innebär att en del resurser som legat centralt flyttas regionalt men att den totala kostnaden kommer behöva minska rejält. Förslag på resurser till distrikten Det ekonomiska stödet till de nya distrikten föreslås bli tvådelat: Grundstöd. Fast summa som ges till distrikten med syfte att täcka del av kostnader för styrelsemöten, årsmöten, eventuella styrelsearvoden m.m. Distrikten förväntas även fortsättningsvis att söka egen finansiering för sin basverksamhet. Verksamhetsstöd. Rörlig summa främst baserat på antal betalande medlemmar och en proportionerlig andel jämfört med de andra distrikten baserat på befolkningsunderlag. För denna del förväntas distrikten klara av att utföra tilldelade områden i ansvarsfördelningen såsom verksamhetsutveckling, utbildning och värvning. Inom ramen för detta stöd förväntas också distrikten avsätta pengar för att stödja engagemangsutveckling (jämförelse med engagemangspotten). Det personella stödet till de nya distrikten Regional personalorganisation bestående av för närvarande 30 tjänster fördelade på sex team med en teamchef samt ett antal verksamhetsutvecklare, under perioden Ekonomisk administration i form av bokföring, årsbokslut och deklaration för distriktets ekonomi samt eventuell lönehantering för distriktsanställda. I förbundsstyrelsens förslag till budget finns följande med Regional personalorganisation (teamchefer och verksamhetsutvecklare) i samma omfattning som beslutades av kongressen Ekonomisk administration. Direkt ekonomiskt distriktsstöd enligt budget. 31 (122)

32 Konsekvenser Rent konkret innebär ansvarsfördelningen och de nya ekonomiska förutsättningarna att den regionala nivån finansiera eller ansvarar för: Utbildningar såsom Verksamhetsforum, Socialt forum, kurskurs-helger och värvningsutbildningar. Motsvarande summor för engagemangspotten, verksamhetsutveckling, ekonomiskt stöd för värvning regionalt eller lokalt. Den centrala nivån kommer fortsättningsvis finansiera och ansvara för Avancerade utbildningar och rikskonferenser. Samlingar för distriktsordförande och distriktsstyrelser samt den kompetenssatsning som nyvalda distriktsstyrelser väntas genomföra Samordning och stöd i värvning och utbildningsfrågor. Utifrån rådande ekonomiska förutsättningar och den finansieringsstrategi som förbundsstyrelsen lägger fram till kongressen förväntas distrikten täcka sina egna övriga kostnader på annat sätt, bland annat genom bidrag och annan extern finansiering. 32 (122)

33 Ärende 24 Förbundsstyrelsens förslag nr 7 Fortsättningen av Expedition 50 Till denna kongress lägger förbundsstyrelsen flera konkreta förslag för den kommande etappen i Expedition 50. Det gäller förslagen om bemötande, tillit och stolthet, kompetenssatsning distrikt, resurser till distrikten och finansieringsstrategin. Utöver dessa konkreta förslag har förbundsstyrelsen identifierat några delar som behöver lyftas fram särskilt. 1. Frågor som behöver extra omsorg och uppmärksamhet i implementeringen 2. Inriktning för kommande utveckling av IOGT-NTO Följande förslag är inriktningsbeslut för förbundsstyrelsen att ta i beaktanden i den fortsatta utvecklingen av IOGT-NTO. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta inriktningen på framtida viktiga utvecklingsområden för IOGT-NTO. 33 (122)

34 Fortsättningen av Expedition 50 Implementering av Expedition 50 När en organisation genomgår så omfattande strukturella förändringar som IOGT-NTO gör i Expedition 50 är det viktigt att vara vaksam över vilka konsekvenserna blir. Ett sätt att förebygga är löpande utvärdering och att anpassa allt eftersom. 1. Utvärdera upplägget för den regionala personalorganisationen Under hösten 2019 behöver det göras en utvärdering där både distriktsstyrelser och teampersonal berättar om sin syn på hur övergången från distriktskonsulenter till regionala team varit. Vad har fungerat väl, vad behöver utvecklas? Är distriktens behov täckta, hur kan vi utveckla samarbetet mellan anställda och förtroendevalda? Detta är några av de frågor som behöver ligga till grund för eventuell justering inför att de nya färre distrikt träder i kraft fullt ut. 2. Öppet sinne och kommunikation Dialog och ett tillåtande samtalsklimat är A och O under förändringar. När ansvarsfördelningen förändras och under förändringar i stort krävs ett mer frekvent och öppet samtal om det som sker i organisationen. Vi behöver hjälpas åt så att vi tillsammans förverkligar kongressens vilja. 3. Förstärkt information om demokrati Det största hindret för demokrati i demokratiska förändringar är att medlemmar inte känner sig trygga och informerade om hur de nya demokratiska strukturerna ser ut. Därför är det av största vikt att både distrikten och förbundet säkerställer att korrekt information kommer ut i god tid med tydliga instruktioner om vad som gäller utifrån de kongressbeslut som fattats. Det gäller även att vara pragmatisk inför att större förändringar i stadgan kan ta lite tid att implementera. Det kan till exempel handla om alla distriktsårsmöten kanske inte kommer genomföras innan veckan då 31a mars 2020 infaller beroende på hur distriktens planering ser ut. Inriktning för kommande utveckling av IOGT-NTO I kongresshandlingarna 2017 fanns det tankar och förslag om vad Expedition 50 behöver innehålla som inte var formulerade som konkreta förslag. Det var snarare insikter och medskick till den kommande styrelsen att fundera på, ta med sig och utveckla utan att det innebar direkta uppdrag. Tankar och förslag som uppkommit under denna kongressperiod har vi formulerat som områden som behöver utvecklas på ett eller annat sätt. Att kongressen antar dessa ger en indikation om vad som behöver tas tag i och funderas vidare på för att kunna återkomma till kongressen Modernisera IOGT-NTO IOGT-NTO är en modern och traditionell folkrörelse och ju längre tiden går desto tydligare blir det: Vi är riktigt bra på att vara traditionella men inte lika bra på att vara moderna. Här har vi ett jobb att göra både med att identifiera vad moderna betyder för oss och hur vi ska lägga mer kraft och fokus på det framöver. Hur kan vi stimulera att modern verksamhet växer fram och ha en modern syn på engagemang? Hur kan IOGT-NTO bli en mer flexibel och snabbfotad organisation som tar vara på de möjligheter som teknik och digitalisering erbjuder? 2. Positionera IOGT-NTO Omvärlden förändras, alkoholnormen försvagas men alkoholen tar samtidigt än mer plats i samhället. Engagemanget i samhället tar uttryck i nya former. I takt med att folkrörelsen 34 (122)

35 utvecklar sig och samhället förändras behöver IOGT-NTO ha ett ordentligt samtal om vår roll och position i samhället för att säkerställa att vi uppfattas så relevanta som vi själva tycker att alkoholfrågan är. Vad behöver vi göra för att människor ska uppfatta IOGT-NTO som den mest trovärdiga alkoholrösten, den självklara organisationen att engagera sig i och en tydlig folkrörelse med de stora visionerna för vilket samhälle vi vill leva i? 3. Utveckla IOGT-NTO:s verksamhet IOGT-NTO verksamhetsutvecklar på alla nivåer i organisationen men efter många år av fokus på strukturerna inom organisationen och sedan förutsättningsfrågor som bemötande och tillit är det dags att lägga ett stort fokus på verksamhetsutveckling. Det kan röra sig om metodutveckling, ideologiska samtal och idédebatt om hur vårt syfte kan uttryckas än mer relevant, stärka den lokala verksamheten, ta oss an vita fläckar eller storsatsa mot utvalda målgrupper. Nu fortsätter resan Vi har några år av fortsatt utvecklingsresa framför oss där vi tillsammans ska förflytta IOGT- NTO och gå från vad vi är till vad vi vill bli. Det är ett gediget arbete, men också nödvändigt. I efterhand kommer det vara ett arbete som våra efterträdare tackar oss för. Tillsammans ska vi fortsätta utveckla IOGT-NTO. Under vår fortsatta resa har vi en glittrande fest att se fram emot. År 2020 är det 50 år sedan IOGT och NTO slogs ihop och det ska inte gå obemärkt förbi. Redan när utvecklingsresan Expedition 50 drog igång i januari 2017 var år 2020 en utstakad milstolpe som vi bestämt ska vara det år då vi firar att vi är Sveriges fräschaste femtioåring. När, var och hur det ska firas vet vi inte än men att det ska firas, och det med stolthet över hur vi under de senaste åren utvecklat IOGT-NTO, det kan vi alla vara säkra på. Vi hoppas att du som läser detta är lika övertygad som vi att IOGT-NTO spelar en enormt viktig roll i många människors liv och att vår organisation behöver vara en stark samhällskraft som tillsammans ger alkoholindustrin rejält med motstånd. 35 (122)

36 Ärende 25 Förbundsstyrelsens förslag nr 8 IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning Förslag på Mål och verksamhetsinriktning avser den sista perioden i strategin Det är en Mål och verksamhetsriktning som betonar sådant som IOGT-NTO behöver fokusera allra mest på och som till stor del är anpassad utifrån de slutsatser som dragits under kongressperioden och arbetet med utvecklingsresan Expedition 50. Mål och verksamhetsinriktningen är hela IOGT-NTO:s viktigaste prioriteringsdokument. Till skillnad från tidigare år finns det i slutet en ansvarsfördelning mellan distrikt och förbund som en bilaga till Mål och verksamhetsinriktningen. Detta är resultatet av kongressbeslutet om att utreda uppdraget för såväl distrikt som förbund. Beslut om denna tas inom ramen för förbundsstyrelsens förslag om Ny distriktsindelning och ansvarsfördelning. Processen med att ta fram förslaget på Mål och verksamhetsinriktningen påbörjades 2018, då förbundsstyrelsen utsåg en utvecklingsgrupp som har förankrat arbetet med distriktsstyrelserna. Ansvarsfördelningen mellan distrikt och förbund har utretts av Erik Wagner och har sedan diskuterats med representanter från distriktsstyrelserna i flera omgångar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att fastställa framlagt förslag på Mål och verksamhetsinriktning (122)

37 IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning Ideologisk ram IOGT-NTO:s arbete utgår alltid från IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att IOGT-NTO-rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse som bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Inom IOGT-NTO-rörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan att tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor på demokratisk grund. IOGT-NTO:s vision och uppdrag IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. IOGT-NTO ser det som sitt uppdrag att göra samhället nyktrare genom att samla alla som vill utmana alkoholnormen och påverka alkoholpolitiken i Sverige och i världen. Vi erbjuder nykter gemenskap som stärker och utvecklar människor. Dokumentets ställning IOGT-NTO:s verksamhet utgår från medlemmarnas vilja. IOGT-NTO:s strategi är beslutad av kongressen 2015 och sätter den strategiska inriktningen för hela organisationen fram till Strategin konkretiseras och kompletteras med mål på kortare sikt i denna Mål och verksamhetsinriktning för den närmaste kongressperioden. Mål och verksamhetsinriktningen bryts därefter ner till ett- eller tvååriga konkreta verksamhetsplaner av förbundsstyrelsen, distrikts- och föreningsårsmötet. 37 (122)