Alkoholbruk har kommit att bli ett av de

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholbruk har kommit att bli ett av de"

Transkript

1 TOMMI SULANDER Alkohol och äldre Allt fler äldre tackar ja till alkohol A B S T R A C T T. Sulander: Increasing numbers of older people use alcohol Alkoholbruk har kommit att bli ett av de viktigaste hoten mot folkhälsan. Under ett par års tid har diskussionen om alkoholproblemen och den växande alkoholkonsumtionen gällt också äldrebefolkningen. Traditionellt har de äldre generationernas alkoholvanor varit mycket restriktiva. De växte upp och levde sina vuxna liv under den strama alkoholpolitikens tid. Deras inställning till alkohol utformades under förbudslagens och den statsreglerade alkoholförsäljningens epoker. Visserligen bör vi minnas att dessa epoker inte uppstod i ett vakuum, utan under påverkan från ett folkligt tryck bland annat i form av en stark nykterhetsrörelse. Ännu i mitten av 1980-talet var nykterhet mycket vanlig bland äldre (Kivelä et al. 1986). Därefter började antalet nyktra äldre sjunka stadigt (Laitalainen et al. 2008). De yngsta generationerna inom äldrebefolkningen, vilkas ungdom och vuxenålder inföll under den liberalare alkoholpolitikens tid, använder avsevärt mer alkohol än de äldre generationerna (Mäkelä et al. 2009). Fastän alkoholens effekter på hälsan har studerats under många år finns det väldigt få undersökningar om hur alkoholvanorna för- The number of older people using alcohol has increased and abstinence has decreased over the past few decades in Finland. However, the average amount of consumed alcohol per week has remained the same. The rapid lowering of alcohol taxes in 2004 led to a slight increase in alcohol use among people aged The number of older people in need of care for their alcohol problems has increased parallel to the increasing trend of moderate drinking. It is, however, difficult to reach heavy drinkers by using different research methods. Therefore, their number in the population could only be estimated. Alcohol use in Finland has been increasing steadily already before the alcohol tax was considerably lowered in To reverse this negative trend, alcohol taxes should be considerably increased and health promotion activities should be initiated. KEYWORDS Older peolple, alcohol, consumption, Finland Artikeln har tidigare publicerats på finska i Gerontologia 3/2009. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

2 ändrats bland äldre. Enligt de undersökningar som gjorts har alkohol efterhand blivit vanligare bland äldre såväl i Finland (Sulander et al. 2004b; Laitalainen et al. 2008) som i andra länder (Björk et al. 2006; Horverak & Bye 2007). I den här översikten fokuserar jag på förändringarna i alkoholbruket bland äldre i Finland och granskar hur dels nykterheten, dels den genomsnittliga veckokonsumtionen har utvecklats. Vidare presenterar jag i korthet resultaten av undersökningar från vissa andra länder. Innan vi går in på förändringarna i alkoholbruket ska vi dock behandla alkoholrekommendationerna och sambandet mellan alkoholbruket och hälsa. Vad är lagom, vad för mycket? Under årens lopp har det förekommit olika riskgränser för alkoholbruk. De gränser för storkonsumtion som tillämpas i Finland har definierats med tanke på människor i arbetsför ålder, friska och av genomsnittlig storlek. Gränserna för män och kvinnor har dragits vid 24 resp. 16 standardglas per vecka. Gränsen per dryckestillfälle går för män vid sju och för kvinnor vid fem standardglas (ett standardglas = en flaska mellanöl (33 cl), ett glas vin (12 cl), ett glas starkvin (8 cl) eller en snaps (4 cl)). Dessa gränser bygger på epidemiologisk forskning om alkoholens skadliga hälsoeffekter (Aalto & Halme 2008). Aalto och Halme (2008) konstaterar att undersökningarnas resultat inte kan tolkas entydigt, eftersom vissa skadliga hälsoeffekter tycks växa i direkt proportion till alkoholkonsumtionen utan något klart gränsvärde. Därför bör gränserna för storkonsumtion av alkohol ses som vägledande. Dessutom bör man i all diskussion om måttligt alkoholbruk och riskgränser beakta individuell variation. Åldersrelaterade särdrag är en viktig faktor som inte egentligen beaktas i de normer som definierats med tanke på människor i arbetsför ålder. Vid stigande ålder sjunker bland annat kroppens vätskehalt. Därför höjer en och samma alkoholmängd blodets alkoholhalt mer hos en äldre än hos en yngre person (Moore 2003a; Lang et al. 2007). Därtill använder äldre mera läkemedel och lider av fler sjukdomar. Den sammantagna effekten av dessa åldersrelaterade faktorer gör frågan om alkoholrekommendationer för äldre svårare. Positivt är dock att de allmänna rekommendationerna understryker att man bör beakta individuella särdrag. Med utgångspunkt i åldersrelaterade särdrag har man i Förenta staterna satt sju standardglas per vecka och två standardglas per dryckestillfälle som riskgräns för personer som fyllt 65 år (Moore 2003b). I dessa rekommendationer har man i synnerhet beaktat det faktum att både sjukdomar och läkemedel blir vanligare vid stigande ålder. Finland har följt Förenta staternas exempel genom att tillämpa samma riskgränser för alkoholbruk bland äldre (SHM 2006). Det finns inte någon gemensam internationell praxis för hur riskgränserna ska definieras. I till exempel Storbritannien (The Royal College of Psychiatrists 2008) och Australien (Australian Alcohol Guidelines Fact Sheet 2005) gör man ingen åtskillnad mellan riskgränserna för befolkningen i arbetsför ålder och äldrebefolkningen. I bägge ländernas allmänna anvisningar konstateras dock att de äldres alkoholbruk bör ligga under de allmänna riskgränserna. 418 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 Alkohol, hälsa och rörlighet För att olika alkoholsjukdomar bland äldre ska kunna förebyggas är det viktigt att man studerar äldrebefolkningens alkoholvanor. För rikligt alkoholbruk har många negativa konsekvenser, såsom försämrad rörlighet, kranskärlssjukdom, vissa former av cancer, cirros, bukspottskörtelinflammation, fall- och andra olyckor samt dödsfall (Rimm et al. 1991; LaCroix et al. 1993; Doll 1997; Thun et al. 1997; Simons et al. 2000; Klatsky 2003; Corrao et al. 2004; Paljärvi et al. 2005; Sulander et al. 2005b; Cawthon et al. 2006). Det är därför uppenbart att storkonsumenterna av alkohol utgör en belastning för hälso- och sjukvården. Exempelvis år 2007 registrerades inemot vårddygn föranledda av alkoholsjukdomar. Samma år bokfördes över alkoholrelaterade behandlingsperioder av varierande längd för äldre (Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2008). Därtill orsakar alkohol otaliga sociala skador, vilkas omfattning vi dock endast kan göra gissningar om. Obetydligt eller måttfullt alkoholbruk åter har konstaterats förebygga kranskärlssjukdom och minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom (t.ex. Klatsky 2003; Poikolainen et al. 2008). Förhållandet mellan alkoholbruk och helhetsprevalens kan grafiskt framställas som bokstaven J (Poikolainen 1996; Haapanen-Niemi et al. 1999). För dem som dricker måttligt är då prevalensen och dödligheten något lägre än för de nyktra och avsevärt lägre än för storkonsumenterna (Poikolainen 1996). Undersökningar visar att förhållandet mellan alkoholbruk och dödlighet kan ritas som både bokstaven J och U (Thun et al. 1997; Groenbaek et al. 1998; Poikolainen 2000). Dödligheten är då lägst för de måttfullt drickande. För de nyktra däremot är dödligheten antingen lägre än eller lika stor som för storkonsumenterna. Med måttfullt alkoholbruk har man i litteraturen traditionellt avsett i genomsnitt 1 2 standardglas per dag (Klatsky 2003). Forskningsresultaten om sambandet mellan alkoholbruk och nedsatt funktionsförmåga följer samma mönster som de om alkoholbrukets samband med sjukdom och dödlighet. För stor alkoholkonsumtion försvagar funktionsförmågan (LaCroix et al. 1993; Moore et al. 2003; Sulander et al. 2005b) och ökar risken för fall- och andra olyckor (Cawton et al. 2006). I Finland har man noterat ett U- format samband mellan alkoholbruk och självrapporterade funktionsnedsättningar (Sulander et al. 2005b). De åringar som uppgett att de dricker 1 7 eller 8 14 standardglas alkohol per vecka har färre funktionsnedsättningar än både de nyktra och de som dricker mer än 14 standardglas per vecka. Detta är särskilt tydligt bland männen. Funktionsförmågan försämras således då alkoholkonsumtionen ökar från sparsam och måttfull till riklig. Förändringar i äldre finländares alkoholvanor Förändringarna i de äldres alkoholvanor har inte tilldragit sig något större forskningsintresse vare sig i Finland eller i andra länder. Till en del beror det på att det finns så lite tillgängligt forskningsmaterial. Enligt den enkät om hälsobeteendet bland äldre som Folkhälsoinstitutet gjort (EVTK) har alkoholbruket bland äldre ökat allt sedan 1985, då man började följa konsumtionen (Sulander et al. 2005a; Laitalainen et al. 2008). Visserligen har dryckesmängderna hållit sig på en relativt N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 låg nivå. I EVTK-enkäten 2005 studerades förändringarna i de äldres alkoholbruk i ljuset av den kraftiga sänkningen av alkoholskatten året innan (Sulander et al. 2006). Resultaten från enkäten 2005 jämfördes med den föregående enkäten från år 2003 (Sulander et al. 2004a). Jämförelsen visade att alkoholbruket och dryckesmängderna i medeltal ökade något bland åringarna. Bland männen blev de nyktra något färre, och konsumtionen av starksprit ökade bland män i åldern år. Också bland kvinnorna kunde man skönja en lindrig ökning av alkoholanvändningen, men trenden avvek inte från tidigare år. Efterhand som alkoholbruket vuxit har nykterheten minskat (Tabell 1). Av finländska kvinnor i åldern år uppgav nästan två tredjedelar år 1993 att de var nyktra. År 2007 hade denna andel sjunkit till mindre än hälften (Laitalainen et al. 2008). Relativt sett har nykterhetens nedgång varit snabbare bland kvinnorna än bland männen. Å andra sidan har de nyktras andel redan under ett par årtionden varit avsevärt mindre bland männen. Också det regelbundna bruket av alkohol har ökat. År 1993 uppgav var fjärde äldre man att han dricker alkohol minst en gång i veckan. År 2007 hade denna andel stigit till 37 procent. Motsvarande andel bland kvinnorna mer än fördubblades under samma period från 8 till 17 procent (Laitalainen et al. 2008). Enbart antalet nyktra och regelbundet drickande säger ännu ingenting om hur många äldre som dricker för mycket och drabbas av alkoholskador. Detta till trots är det uppenbart att alkohol har blivit en naturligare del av de äldres vardag (Haarni & Hautamäki 2008). Tabell 1. De nyktra åriga männens och kvinnornas åldersstandardiserade andelar (%) Då man studerar alkoholbruket bland äldre är det viktigt att minnas att dess ökning delvis är ett kohortfenomen. Trots att EVTK-enkäten inte följer samma individer kan man med hjälp av material från olika år studera en s.k. syntetisk kohort. Då kan man imaginärt föra till exempel de åringar som besvarade enkäten 1997 tio år framåt i tiden till år 2007, då de är år gamla. En sådan imaginär uppföljning på basis av EVTK-enkäterna antyder att nykterhet blir vanligare vid stigande ålder. Frågan har dock inte analyserats närmare, och därför har vi ingen information om till exempel hur dryckesmängderna per vecka förändras med stigande ålder. De nyktras andel Undersökningsår Män (%) Kvinnor (%) ,7 62, ,4 54, ,6 56, ,4 50, ,3 51, ,1 48, ,5 46, ,3 45,7 Källa: Laitalainen et al Alkoholen blir vardagligare trots oförändrade dryckesmängder I EVTK-enkäten granskas dryckesmängderna per vecka bland de 65 år fyllda som överskrider en viss minimikonsumtionsnivå. För männen är gränsen för denna nivå minst åtta och för kvinnorna minst fem standardglas per vecka. Konsumtio- 420 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 % M än % Kvinnor Källa: Sulander et al. 2004b Figur 1. Män och kvinnor som drack minst 8 resp. 5 standardglas per vecka: andel av hela befolkningen åldersgruppsvis (%) nen i dessa kategorier ökade under perioden (Sulander et al. 2004b). Bland männen skedde ökningen i åldersgruppen år, bland kvinnorna i åldersgruppen år (Figur 1). Värt att notera är att både kvinnornas och männens genomsnittliga veckokonsumtion under perioden var oförändrad bland dem som uppgav att de dricker minst ett standardglas per vecka. Samma mönster går igen hos dem vilkas konsumtion överstiger de ovan nämnda minimigränserna. Således tycks antalet äldre som överhuvudtaget dricker alkohol växa, medan däremot dryckesmängderna förblir oförändrade. Men om allt fler äldre dricker bara några standardglas i veckan kan befolkningens genomsnittliga veckokonsumtion förbli oförändrad trots att storkonsumenterna samtidigt blir fler. Förändringar i äldrebefolkningens alkoholvanor i andra länder I vissa andra länder har förändringarna i äldrebefolkningens alkoholvanor studerats med hjälp av omfattande material. Enligt den svenska Folkhälsorapporten uppger omkring en fjärdedel av männen i åldern år att de är nyktra. För kvinnorna är motsvarande andel 40 procent (Folkhälsorapport 2005). Undersökningen har genomförts vid olika tidpunkter, och frågorna om alkohol har under årens lopp förändrats. Därför är det svårt att jämföra situationen vid olika tider (Jyrkämä & Haapamäki 2008). Det finns emellertid indicier på att alkoholbruket bland äldre i Sverige inte har vuxit nämnvärt. I Norge däremot har man kunnat konstatera att andelen nyktra i åldersgruppen över 60 år sjönk mellan slutet av och början av 2000-talet (Horverak & Bye 2007). En dansk undersökning åter visar att alkoholbruket i åldersgruppen över 50 år ökade mellan åren 1987 och 2003 (Björk et al. 2006). De genomsnittliga dryckesmängderna hade vuxit, liksom även antalet äldre med en konsumtion som översteg riskgränserna. Dessa riskgränser var för män mer än tre och för kvinnor mer än två standardglas per dag. Alkoholtrenden bland äldre i Sverige tycks således avvika från utvecklingen i andra nordiska länder. Visserligen är de svenska resultaten endast vägledande. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 Befolkningens statistikförda alkoholkonsumtion i Sverige har varit mycket stabil under de två senaste decennierna. I Finland och Norge har konsumtionen däremot vuxit. Detta kan vara en förklaring till att också förändringarna i alkoholkonsumtionen bland ländernas äldrebefolkning avviker från varandra. I Danmark har den allmänna alkoholkonsumtionen däremot sjunkit något under de senaste åren, men å andra sidan har den under de två senaste decennierna legat på en avsevärt högre nivå än i de övriga länderna (Pohjoismainen alkoholitilasto 2008). Allmänna trender viktigare än exakta procenttal Då man studerar enkätbaserade forskningsresultat om alkoholanvändningen är det viktigt att beakta dels svarsbortfallet, dels svararnas underskattning av sin egen konsumtion. I till exempel EVTK-enkäterna har det genomsnittliga svarsbortfallet varit omkring 20 procent. Några uppgifter om alkoholbruket bland dem som inte svarar har vi inte. Man kan dock förmoda att största delen av storkonsumenterna tillhör denna grupp. Således lyckas vi inte få information på befolkningsnivå om antalet personer med alkoholproblem. I själva verket är det praktiskt taget omöjligt att med någon som helst undersökningsmetod få klarhet i den faktiska mängden personer med alkoholproblem i hela befolkningen. Men fastän svarsbortfallet försvårar tolkningen av resultaten bör vi minnas att 80 procent av urvalet trots allt besvarar enkäten. Enkätundersökningar ger således information om alkoholvanorna bland merparten av befolkningen. Trots de problem svarsbortfallet orsakar är det viktigare att i stället för absoluta konsumtionsmängder fokusera på huvudtrenderna. Om alkoholkonsumtionen ökar så är det ett tecken på att också storkonsumenterna blir fler. Även tendensen att underskatta sin egen alkoholkonsumtion försvårar tolkningen av resultaten. Vissa tecken tyder på att den alkoholkonsumtion som folk själva uppger kunde multipliceras med två för att motsvara sanningen (Poikolainen 1985; Simpura et al. 1997). Visserligen har de undersökningar som fokuserat på denna fråga varit inriktade på personer i arbetsför ålder. Vi kan därför inte vara säkra på att också äldre underskattar sin konsumtion lika mycket. Eventuella underskattningar bland äldre kan också påverkas av minnesstörningar och skamkänslor, det senare i synnerhet för kvinnornas del (Liberto et al. 1992; Simpson et al. 1994). Slutligen Alkoholproblemen har med andra ord ökat samtidigt som undersökningar på befolkningsnivå visar att måttfullt alkoholbruk har blivit vanligare. Trots att äldre människor inte har börjat dricka mer kan det faktum att allt fler överhuvudtaget dricker alkohol ses som ett klart hot mot folkhälsan. De ökande alkoholskadorna gäller inte enbart individernas fysiska och psykiska hälsa. Också de sociala och ekonomiska problemen är viktiga. Dessa problem kan drabba både dem som själva dricker och deras näromgivning och hela samhället. Vi kan bara göra uppskattningar av alkoholskadornas omfattning och antalet storkonsumenter på befolkningsnivå, eftersom de alkoholister som behöver vård 422 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 och de rapporterade alkoholrelaterade skadefallen utgör bara en liten del av ett förmodligen mycket större problem. Fastän storkonsumenternas antal är svårt att bedöma är den klara ökning av alkoholproblem och alkoholrelaterade dödsfall som skedde precis efter sänkningen av alkoholskatten 2004 ett tecken på att alkoholmissbruket har vuxit (Mäkelä & Österberg 2008; Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2008). Alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftningar har blivit den vanligaste dödsorsaken bland finländare i arbetsför ålder. Därtill har antalet dödsfall på grund av alkohol bland personer över 65 år fördubblats under de två senaste årtiondena, då siffran relateras till hela åldersgruppens storlek (Statistikcentralen 2007). I Finland tyder mycket också på att allt fler patienter med höftbrott är alkoholpåverkade då de kommer till sjukhuset (Kaukonen et al. 2006). I diskussionen om alkoholbruket bland äldre bör man beakta att både kroniska sjukdomar och läkemedelsbruk blir vanligare vid högre ålder. Många läkemedel har skadliga verkningar i kombination med alkohol (Aira 2005). Enligt en undersökning från Förenta staterna har tre fjärdedelar av alla äldre som får receptläkemedel åtminstone ett sådant läkemedel i sitt sortiment som är skadligt i kombination med alkohol. Av dessa äldre använder en tredjedel detta läkemedel parallellt med alkohol (Pringle et al. 2005). I det ljuset framstår de avsevärt lägre alkoholrekommendationerna för äldre som mycket välgrundade. För att trenden mot ökande alkoholbruk ska kunna brytas måste många både direkta och indirekta åtgärder vidtas. Trots att den kraftiga sänkningen av alkoholskatten följdes av ökade alkoholskador bör vi minnas att befolkningens alkoholbruk stadigt hade vuxit redan tidigare. Således kan alkoholbrukets utbredning bland äldrebefolkningen inte förklaras enbart med prispolitiska faktorer. Framöver kommer därför förutom prisreglering också hälsofrämjande kraftåtgärder att vara nödvändiga. Att minska alkoholskadorna är en krävande uppgift, i synnerhet då man beaktar att de stora årskullarna nu håller på att gå i pension. I de årskullarna har alkohol varit vanligare än i de äldre generationerna (Mäkelä et al. 2009). De stora årskullarna var unga vuxna vid en tid då alkoholförsäljningen blev friare och attityderna mot alkohol liberaliserades. En viktig milstolpe i alkoholfrigörelsen var året 1969, då mellanölet kom till matbutikerna. Det året ökade den statistikförda alkoholkonsumtionen med inemot 50 procent (Ahlström- Laakso & Österberg 1978). Ett oroväckande drag i den finska alkoholkulturen är de starkt rusfixerade dryckesvanorna. Enligt Stakes undersökning av dryckesvanorna är den finska dryckeskulturen fortfarande mycket traditionell, dvs. man dricker förhållandevis sällan men mycket på en gång (Mäkelä et al. 2009). I det perspektivet är det mycket möjligt att alkoholproblemen bland framtidens äldre kommer att öka. Säkert är åtminstone att de äldres genomsnittliga alkoholkonsumtion växer de närmaste åren, såvida man inte genom förebyggande och alkoholpolitiska åtgärder konkret lyckas förändra den finska alkoholkulturen. I dagens läge finns det en stark efterfrågan på olika projekt för att minska alkoholbruket. Och liksom alltid förutsätter de en stabil finansieringsgrund och en förstå- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 else av både den direkta och framför allt den indirekta nytta som nya modeller kan föra med sig. Sammantaget kan man säga att alkoholbruket bland befolkningen är och kommer att kvarstå som en av de viktigaste utmaningarna för folkhälsan. Den utmaningen måste vi möta omedelbart förutom genom höjd alkoholskatt också genom fler hälsofrämjande åtgärder och genom att stödja olika aktörer som arbetar med äldre. Översättning: Markus Sandberg Tommi Sulander, pol. dr, docent, forskare Äldreinstitutet Kalevagatan 12 A, Helsingfors, Finland E-post: KÄLLOR Aalto, M. & Halme, M. (2008): Alkoholin liikakäytön koko kirjo: Riskikäytöstä riippuvuuteen (Överkonsumtionens hela spektrum: Från riskbruk av alkohol till beroende). Tiimi 6: 4 6 Ahlström-Laakso, S. & Österberg, E. (1978): Alkoholin kulutus Suomessa vuosina (Alkoholkonsumtionen i Finland ). Haittaprojektin osaraportti. Alkoholipoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimusseloste 117. Helsinki Aira, M. (2005): Viinaa lääkkeeksi? Alkoholineuvontaa vanhuksille mutta minkälaista? (Brännvin som medicin? Information till äldre om alkohol men hurdan?) Suomen Lääkärilehti 60: Australian Alcohol Guidelines Fact Sheet Alcohol and Older People. Population Health Division, Australian Government Department of Health and Ageing 2005 [online]. Available at au/guidelines/pdf/older_fs.pdf Bjork, C. & Vinther-Larsen, M. & Thygesen, L.C. & Johansen, D. & Gronbaek, M.N. (2006): Alcohol consumption by middleaged and elderly Danes from 1987 to Ugeskrift for laeger 168: Cawthon, P.M. & Harrison S.L. & Barrett- Connor, E. & Fink, H.A. & Cauley, J.A. & Lewis, C.E. & Orwoll, E.S. & Cummings, S.R. (2006): Alcohol intake and its relationship with bone mineral density, falls, and fracture risk in older men. Journal of the American Geriatrics Society 54: Corrao, G. & Bagnardi, V. & Zambon, A. & La Vecchia, C. (2004): A meta-analysis of alcohol consumption and the risk of 15 diseases. Preventive Medicine 38: Doll, R. (1997): One for the heart. British Medical Journal 315: Folkhälsorapport Socialstyrelsen. Stockholm Groenbaek, M. & Deis, A. & Becker, U. & Hein, H.O. & Schnohr, P. & Jensen, G. & Borch- Johnsen, K. & Sorensen, T. (1998): Alcohol and mortality: is there a U-shaped relation in elderly people? Age and Ageing 27: Haapanen-Niemi, N. & Miipunpalo, S. & Vuori, I. & Pasanen, M. & Oja, P. (1999): The impact of smoking, alcohol consumption, and physical activity on use of hospital services. American Journal of Public Health 89: Haarni, I. & Haapamäki, L. (2008): Ikääntyvät juomatavat. Elämänkokemus ja muuttuva suhde alkoholiin. (Dryckesvanor som förändras. Livserfarenheter och förändrad relation till alkohol) Helsinki: Gaudeamus Horverak, O. & Bye, E.K. (2007): Det norske drikkemønsteret. En studie baserat på intervjudata fra SIRIUS rapport nr. 2. Statens Institutt for rusmiddelforskning: Oslo Jyrkämä, J. & Haapamäki, L. (2008): Äldre och alkohol : Nordisk forskning och diskussion. 424 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 NAD publikation 52. NAD, Helsingfors Kaukonen, J.P. & Nurmi-Lüthje, I. & Lüthje, P. & Naboulsi, H. & Tanninen, S. & Kataja, M. & Kallio, M.-L. & Leppilampi, M. (2006): Acute alcohol use among patients with acute hip fractures: a descriptive incidence study in southeastern Finland. Alcohol and alcoholism 41: Kivelä, S-L. & Piha, T. & Niemensivu, H. & Eronen, A. (1986): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen (Hälsobeteende hos befolkningen i pensionsålder), kevät Kansanterveyslaitoksen julkaisuja, B2/1986. Helsinki Klatsky, A.L. (2003): Drink to your health? Scientific American 288: Laitalainen, E. & Helakorpi, S. & Uutela, A. (2008): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2007 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2007 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsåldern). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B14/2008. Helsinki Lang, I. & Guralnik, J. & Wallace, R.B. & Melxer, D. (2007): What level of alcohol consumption is hazardous for older people? Functioning and mortality in U.S. and English national cohorts. Journal of the American Geriatrics Society 55: LaCroix, A.Z. & Guralnik, J.M. & Berkman, L.F. & Wallace, R.B. & Satterfield, S. (1993): Maintaining mobility in late life. II. Smoking, alcohol consumption, physical activity, and body mass index. American Journal of Epidemiology 137: Liberto, J.G. & Oslin, D.W. & Ruskin, P.E. (1992): Alcoholism in older persons: a review of the literature. Hospital and Community Psychiatry 43: Moore, A.A. & Endo, J.O. & Carter, M.K. (2003a): Is there a relationship between excessive drinking and functional impairment in older persons? Journal of the American Geriatrics Society 51: Moore, A. (2003b): American Geriatrics Society Clinical Practice Committee. Clinical Guidelines for Alcohol Use Disorders in Older Adults. November 2003, Clinical Guideline. (Online: alcohol.shtml) Mäkelä, P. & Mustonen, H. & Huhtanen, P. (2009): Suomalaisten alkoholinkäyttötapojen muutokset 2000-luvun alussa (Förändringar i finländarnas sätt att bruka alkohol i början av 2000-talet). Yhteiskuntapolitiikka 74: Mäkelä, P. & Österberg, E. (2008): Alkoholin kulutus kasvaa lisääntyykö hyvinvointi? (Alkoholkonsumtionen ökar ökar välfärden?). I: Moisio, P. & Karvonen, S. & Simpura, J. & Heikkilä, M. (2008): Suomalaisten hyvinvointi 2008 (Finländarnas välfärd 2008). Stakes, Helsinki Paljärvi, T. & Mäkelä, P. & Poikolainen, K. (2005): Pattern of drinking and fatal injury: a population-based follow-up study of Finnish men. Addiction 100: Pohjoismainen alkoholitilasto (Nordisk alkoholstatistik ). Stakes, Tilastotiedote 18, [Online: Poikolainen, K. (1985): Underestimation of recalled alcohol intake in relation to actual consumption. British Journal of Addiction 80: Poikolainen, K. (1996): Alcohol and overall health outcomes. Annals of Medicine 28: Poikolainen, K. (2000): Alkoholin terveysvaikutukset (Alkoholens hälsoeffekter). Duodecim 116: Poikolainen, K. & Rehm, J. & Zatonski, W. (2008): Alkoholin osuus kuolleisuuteen Suomessa, Tanskassa ja Ruotsissa 2002 (Alkoholens andel av dödligheten i Finland, Danmark och Sverige). Suomen Lääkärilehti 63: Pringle, K.E. & Ahern, F.M. & Heller, D.A. & Gold, C.H. & Brown, V. (2005): Potential for alcohol and prescription drug interactions in older people. Journal of the American Geriatrics Society 53: Statistisk årsbok om alkohol och narkotika STAKES, SVT Sosiaaliturva, Helsinki [Online: fi/tilastot/tilastotiedotteet/2008/paihde/ Alkohol%C3%A5rsbok2008.pdf] Rimm, E.B. & Giovannucci, E.L. & Willett, W.C. Colditz, G.A. & Ascherio, A. & Rosner, N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 B. & Stampfer, M.J. (1991): Prospective study of alcohol consumption and risk of coronary disease in men. Lancet 338: SHM (2006): Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 6, [Online: FE-7207.pdf] Simons, L.A. & McCallum, J. & Friedlander, Y. & Ortiz, M. & Simons, J. (2000): Moderate alcohol intake is associated with survival in the elderly: the Dubbo Study. The Medical Journal of Australia 173: Simpson, M. & Williams, B. & Kendrick, A. (1994): Alcohol and elderly people: an overview of the literature for social work. Ageing and. Society 14: Simpura, J. & Leppänen, K. & Metso, L. & Mustonen, H. & Österberg, E. (1997): Paljonko Suomi juo? Alkoholin kokonaiskulutustason selvittäminen vaikeutunut (Hur mycket dricker man i Finland? Det har blivit svårare att utreda den totala alkoholkonsumtionen). Alkoholipolitiikka 62: Statistikcentralen. Statistikcentralens statistik över dödsorsaker och utvecklingen av dödligheten [Online: ksyyt/index_sv.html] Sulander, T. & Helakorpi, S. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2004a): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2003 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2003 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsålder). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B6/2004. Helsinki Sulander, T. & Helakorpi, S. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2004b): Smoking and alcohol consumption among the elderly: trends and associations Preventive Medicine 39: Sulander, T. & Helakorpi, S. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2005a): Eläkeikäisten elintapojen muutokset (Förändringar i livsstilen hos befolkningen i pensionsålder). Suomen Lääkärilehti 60: Sulander, T. & Martelin, T. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2005b): Associations of functional ability with health-related behavior and body mass index among the elderly. Archives of Gerontology and Geriatrics 40: Sulander, T. & Helakorpi, S. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2006): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2005 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2005 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsåldern). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B1/2006. Helsinki The Royal College of Psychiatrists. Alcohol and older people. March [Online: Thun, M.J. & Peto, R. & Lopez, A.D. & Monaco, J.H. & Henley, S.J. & Heath, C.W. & Doll, R. (1997): Alcohol consumption and mortality among middle-aged and elderly U.S. adults. New England Journal of Medicine 337: N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

Alkoholen och äldre i Finland

Alkoholen och äldre i Finland Alkohol och äldre SALME AHLSTRÖM PIA MÄKELÄ HELI MUSTONEN PETRI HUHTANEN Alkoholen och äldre i Finland Inledning Alkoholkonsumtionen bland äldre vuxna har under den senaste tiden diskuterats livligt i

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004?

Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004? Debatt Johan Sandelin Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004? Försäljningen av billig starksprit har ökat klart mindre än försäljningen av konjak, whisky och rödvin Sedan alkoholskattesänkningen

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Alkoholläget i Finland i början av 2000-talet

Alkoholläget i Finland i början av 2000-talet Thomas Karlsson (red.) Alkoholläget i Finland i början av 2000-talet Konsumtionen, skadeverkningarna och politiken RAPPORT 39 2009 Skrivarna och ISBN 978-952-245-186-6 ISSN 1798-0089 INNEHÅLL 1. Inledning...

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden NFT 2/2008 Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden av Jari Kannisto För uppfölning av medelpensioneringsåldern har det tagits fram ett nytt mått som gör det möligt att göra ämförelser mellan

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%

Läs mer

LEENA METSO & JUSSI SIMPURA. De finlåndska dryckesvanorna under 90-talet

LEENA METSO & JUSSI SIMPURA. De finlåndska dryckesvanorna under 90-talet DForandringarna i det finlandska samhallet har varit stora under 90-talet, men i vilken mån har det påverkat dryckesvanorna? Har finlandarna t.ex. blivit mer "europeiska" i s atlet atl dricka? Forfatlarna

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Iq Rapport 2013:4. Alkoholprofilen 2009 2012

Iq Rapport 2013:4. Alkoholprofilen 2009 2012 Iq Rapport 2013:4 Alkoholprofilen Alkoholprofilen 2009 2012 Alkoholprofilen 2009 2012 Innehåll FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 4 RESULTAT 7 Tidpunkt 7 Motiv 7 Konsumtion 7 Beteende och konsekvenser

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Spelansvar svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Svenska Spel 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 6 2. Spelansvar... 9 3. Överskottet från spelande hos

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer