Alkoholbruk har kommit att bli ett av de

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholbruk har kommit att bli ett av de"

Transkript

1 TOMMI SULANDER Alkohol och äldre Allt fler äldre tackar ja till alkohol A B S T R A C T T. Sulander: Increasing numbers of older people use alcohol Alkoholbruk har kommit att bli ett av de viktigaste hoten mot folkhälsan. Under ett par års tid har diskussionen om alkoholproblemen och den växande alkoholkonsumtionen gällt också äldrebefolkningen. Traditionellt har de äldre generationernas alkoholvanor varit mycket restriktiva. De växte upp och levde sina vuxna liv under den strama alkoholpolitikens tid. Deras inställning till alkohol utformades under förbudslagens och den statsreglerade alkoholförsäljningens epoker. Visserligen bör vi minnas att dessa epoker inte uppstod i ett vakuum, utan under påverkan från ett folkligt tryck bland annat i form av en stark nykterhetsrörelse. Ännu i mitten av 1980-talet var nykterhet mycket vanlig bland äldre (Kivelä et al. 1986). Därefter började antalet nyktra äldre sjunka stadigt (Laitalainen et al. 2008). De yngsta generationerna inom äldrebefolkningen, vilkas ungdom och vuxenålder inföll under den liberalare alkoholpolitikens tid, använder avsevärt mer alkohol än de äldre generationerna (Mäkelä et al. 2009). Fastän alkoholens effekter på hälsan har studerats under många år finns det väldigt få undersökningar om hur alkoholvanorna för- The number of older people using alcohol has increased and abstinence has decreased over the past few decades in Finland. However, the average amount of consumed alcohol per week has remained the same. The rapid lowering of alcohol taxes in 2004 led to a slight increase in alcohol use among people aged The number of older people in need of care for their alcohol problems has increased parallel to the increasing trend of moderate drinking. It is, however, difficult to reach heavy drinkers by using different research methods. Therefore, their number in the population could only be estimated. Alcohol use in Finland has been increasing steadily already before the alcohol tax was considerably lowered in To reverse this negative trend, alcohol taxes should be considerably increased and health promotion activities should be initiated. KEYWORDS Older peolple, alcohol, consumption, Finland Artikeln har tidigare publicerats på finska i Gerontologia 3/2009. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

2 ändrats bland äldre. Enligt de undersökningar som gjorts har alkohol efterhand blivit vanligare bland äldre såväl i Finland (Sulander et al. 2004b; Laitalainen et al. 2008) som i andra länder (Björk et al. 2006; Horverak & Bye 2007). I den här översikten fokuserar jag på förändringarna i alkoholbruket bland äldre i Finland och granskar hur dels nykterheten, dels den genomsnittliga veckokonsumtionen har utvecklats. Vidare presenterar jag i korthet resultaten av undersökningar från vissa andra länder. Innan vi går in på förändringarna i alkoholbruket ska vi dock behandla alkoholrekommendationerna och sambandet mellan alkoholbruket och hälsa. Vad är lagom, vad för mycket? Under årens lopp har det förekommit olika riskgränser för alkoholbruk. De gränser för storkonsumtion som tillämpas i Finland har definierats med tanke på människor i arbetsför ålder, friska och av genomsnittlig storlek. Gränserna för män och kvinnor har dragits vid 24 resp. 16 standardglas per vecka. Gränsen per dryckestillfälle går för män vid sju och för kvinnor vid fem standardglas (ett standardglas = en flaska mellanöl (33 cl), ett glas vin (12 cl), ett glas starkvin (8 cl) eller en snaps (4 cl)). Dessa gränser bygger på epidemiologisk forskning om alkoholens skadliga hälsoeffekter (Aalto & Halme 2008). Aalto och Halme (2008) konstaterar att undersökningarnas resultat inte kan tolkas entydigt, eftersom vissa skadliga hälsoeffekter tycks växa i direkt proportion till alkoholkonsumtionen utan något klart gränsvärde. Därför bör gränserna för storkonsumtion av alkohol ses som vägledande. Dessutom bör man i all diskussion om måttligt alkoholbruk och riskgränser beakta individuell variation. Åldersrelaterade särdrag är en viktig faktor som inte egentligen beaktas i de normer som definierats med tanke på människor i arbetsför ålder. Vid stigande ålder sjunker bland annat kroppens vätskehalt. Därför höjer en och samma alkoholmängd blodets alkoholhalt mer hos en äldre än hos en yngre person (Moore 2003a; Lang et al. 2007). Därtill använder äldre mera läkemedel och lider av fler sjukdomar. Den sammantagna effekten av dessa åldersrelaterade faktorer gör frågan om alkoholrekommendationer för äldre svårare. Positivt är dock att de allmänna rekommendationerna understryker att man bör beakta individuella särdrag. Med utgångspunkt i åldersrelaterade särdrag har man i Förenta staterna satt sju standardglas per vecka och två standardglas per dryckestillfälle som riskgräns för personer som fyllt 65 år (Moore 2003b). I dessa rekommendationer har man i synnerhet beaktat det faktum att både sjukdomar och läkemedel blir vanligare vid stigande ålder. Finland har följt Förenta staternas exempel genom att tillämpa samma riskgränser för alkoholbruk bland äldre (SHM 2006). Det finns inte någon gemensam internationell praxis för hur riskgränserna ska definieras. I till exempel Storbritannien (The Royal College of Psychiatrists 2008) och Australien (Australian Alcohol Guidelines Fact Sheet 2005) gör man ingen åtskillnad mellan riskgränserna för befolkningen i arbetsför ålder och äldrebefolkningen. I bägge ländernas allmänna anvisningar konstateras dock att de äldres alkoholbruk bör ligga under de allmänna riskgränserna. 418 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 Alkohol, hälsa och rörlighet För att olika alkoholsjukdomar bland äldre ska kunna förebyggas är det viktigt att man studerar äldrebefolkningens alkoholvanor. För rikligt alkoholbruk har många negativa konsekvenser, såsom försämrad rörlighet, kranskärlssjukdom, vissa former av cancer, cirros, bukspottskörtelinflammation, fall- och andra olyckor samt dödsfall (Rimm et al. 1991; LaCroix et al. 1993; Doll 1997; Thun et al. 1997; Simons et al. 2000; Klatsky 2003; Corrao et al. 2004; Paljärvi et al. 2005; Sulander et al. 2005b; Cawthon et al. 2006). Det är därför uppenbart att storkonsumenterna av alkohol utgör en belastning för hälso- och sjukvården. Exempelvis år 2007 registrerades inemot vårddygn föranledda av alkoholsjukdomar. Samma år bokfördes över alkoholrelaterade behandlingsperioder av varierande längd för äldre (Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2008). Därtill orsakar alkohol otaliga sociala skador, vilkas omfattning vi dock endast kan göra gissningar om. Obetydligt eller måttfullt alkoholbruk åter har konstaterats förebygga kranskärlssjukdom och minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom (t.ex. Klatsky 2003; Poikolainen et al. 2008). Förhållandet mellan alkoholbruk och helhetsprevalens kan grafiskt framställas som bokstaven J (Poikolainen 1996; Haapanen-Niemi et al. 1999). För dem som dricker måttligt är då prevalensen och dödligheten något lägre än för de nyktra och avsevärt lägre än för storkonsumenterna (Poikolainen 1996). Undersökningar visar att förhållandet mellan alkoholbruk och dödlighet kan ritas som både bokstaven J och U (Thun et al. 1997; Groenbaek et al. 1998; Poikolainen 2000). Dödligheten är då lägst för de måttfullt drickande. För de nyktra däremot är dödligheten antingen lägre än eller lika stor som för storkonsumenterna. Med måttfullt alkoholbruk har man i litteraturen traditionellt avsett i genomsnitt 1 2 standardglas per dag (Klatsky 2003). Forskningsresultaten om sambandet mellan alkoholbruk och nedsatt funktionsförmåga följer samma mönster som de om alkoholbrukets samband med sjukdom och dödlighet. För stor alkoholkonsumtion försvagar funktionsförmågan (LaCroix et al. 1993; Moore et al. 2003; Sulander et al. 2005b) och ökar risken för fall- och andra olyckor (Cawton et al. 2006). I Finland har man noterat ett U- format samband mellan alkoholbruk och självrapporterade funktionsnedsättningar (Sulander et al. 2005b). De åringar som uppgett att de dricker 1 7 eller 8 14 standardglas alkohol per vecka har färre funktionsnedsättningar än både de nyktra och de som dricker mer än 14 standardglas per vecka. Detta är särskilt tydligt bland männen. Funktionsförmågan försämras således då alkoholkonsumtionen ökar från sparsam och måttfull till riklig. Förändringar i äldre finländares alkoholvanor Förändringarna i de äldres alkoholvanor har inte tilldragit sig något större forskningsintresse vare sig i Finland eller i andra länder. Till en del beror det på att det finns så lite tillgängligt forskningsmaterial. Enligt den enkät om hälsobeteendet bland äldre som Folkhälsoinstitutet gjort (EVTK) har alkoholbruket bland äldre ökat allt sedan 1985, då man började följa konsumtionen (Sulander et al. 2005a; Laitalainen et al. 2008). Visserligen har dryckesmängderna hållit sig på en relativt N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 låg nivå. I EVTK-enkäten 2005 studerades förändringarna i de äldres alkoholbruk i ljuset av den kraftiga sänkningen av alkoholskatten året innan (Sulander et al. 2006). Resultaten från enkäten 2005 jämfördes med den föregående enkäten från år 2003 (Sulander et al. 2004a). Jämförelsen visade att alkoholbruket och dryckesmängderna i medeltal ökade något bland åringarna. Bland männen blev de nyktra något färre, och konsumtionen av starksprit ökade bland män i åldern år. Också bland kvinnorna kunde man skönja en lindrig ökning av alkoholanvändningen, men trenden avvek inte från tidigare år. Efterhand som alkoholbruket vuxit har nykterheten minskat (Tabell 1). Av finländska kvinnor i åldern år uppgav nästan två tredjedelar år 1993 att de var nyktra. År 2007 hade denna andel sjunkit till mindre än hälften (Laitalainen et al. 2008). Relativt sett har nykterhetens nedgång varit snabbare bland kvinnorna än bland männen. Å andra sidan har de nyktras andel redan under ett par årtionden varit avsevärt mindre bland männen. Också det regelbundna bruket av alkohol har ökat. År 1993 uppgav var fjärde äldre man att han dricker alkohol minst en gång i veckan. År 2007 hade denna andel stigit till 37 procent. Motsvarande andel bland kvinnorna mer än fördubblades under samma period från 8 till 17 procent (Laitalainen et al. 2008). Enbart antalet nyktra och regelbundet drickande säger ännu ingenting om hur många äldre som dricker för mycket och drabbas av alkoholskador. Detta till trots är det uppenbart att alkohol har blivit en naturligare del av de äldres vardag (Haarni & Hautamäki 2008). Tabell 1. De nyktra åriga männens och kvinnornas åldersstandardiserade andelar (%) Då man studerar alkoholbruket bland äldre är det viktigt att minnas att dess ökning delvis är ett kohortfenomen. Trots att EVTK-enkäten inte följer samma individer kan man med hjälp av material från olika år studera en s.k. syntetisk kohort. Då kan man imaginärt föra till exempel de åringar som besvarade enkäten 1997 tio år framåt i tiden till år 2007, då de är år gamla. En sådan imaginär uppföljning på basis av EVTK-enkäterna antyder att nykterhet blir vanligare vid stigande ålder. Frågan har dock inte analyserats närmare, och därför har vi ingen information om till exempel hur dryckesmängderna per vecka förändras med stigande ålder. De nyktras andel Undersökningsår Män (%) Kvinnor (%) ,7 62, ,4 54, ,6 56, ,4 50, ,3 51, ,1 48, ,5 46, ,3 45,7 Källa: Laitalainen et al Alkoholen blir vardagligare trots oförändrade dryckesmängder I EVTK-enkäten granskas dryckesmängderna per vecka bland de 65 år fyllda som överskrider en viss minimikonsumtionsnivå. För männen är gränsen för denna nivå minst åtta och för kvinnorna minst fem standardglas per vecka. Konsumtio- 420 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 % M än % Kvinnor Källa: Sulander et al. 2004b Figur 1. Män och kvinnor som drack minst 8 resp. 5 standardglas per vecka: andel av hela befolkningen åldersgruppsvis (%) nen i dessa kategorier ökade under perioden (Sulander et al. 2004b). Bland männen skedde ökningen i åldersgruppen år, bland kvinnorna i åldersgruppen år (Figur 1). Värt att notera är att både kvinnornas och männens genomsnittliga veckokonsumtion under perioden var oförändrad bland dem som uppgav att de dricker minst ett standardglas per vecka. Samma mönster går igen hos dem vilkas konsumtion överstiger de ovan nämnda minimigränserna. Således tycks antalet äldre som överhuvudtaget dricker alkohol växa, medan däremot dryckesmängderna förblir oförändrade. Men om allt fler äldre dricker bara några standardglas i veckan kan befolkningens genomsnittliga veckokonsumtion förbli oförändrad trots att storkonsumenterna samtidigt blir fler. Förändringar i äldrebefolkningens alkoholvanor i andra länder I vissa andra länder har förändringarna i äldrebefolkningens alkoholvanor studerats med hjälp av omfattande material. Enligt den svenska Folkhälsorapporten uppger omkring en fjärdedel av männen i åldern år att de är nyktra. För kvinnorna är motsvarande andel 40 procent (Folkhälsorapport 2005). Undersökningen har genomförts vid olika tidpunkter, och frågorna om alkohol har under årens lopp förändrats. Därför är det svårt att jämföra situationen vid olika tider (Jyrkämä & Haapamäki 2008). Det finns emellertid indicier på att alkoholbruket bland äldre i Sverige inte har vuxit nämnvärt. I Norge däremot har man kunnat konstatera att andelen nyktra i åldersgruppen över 60 år sjönk mellan slutet av och början av 2000-talet (Horverak & Bye 2007). En dansk undersökning åter visar att alkoholbruket i åldersgruppen över 50 år ökade mellan åren 1987 och 2003 (Björk et al. 2006). De genomsnittliga dryckesmängderna hade vuxit, liksom även antalet äldre med en konsumtion som översteg riskgränserna. Dessa riskgränser var för män mer än tre och för kvinnor mer än två standardglas per dag. Alkoholtrenden bland äldre i Sverige tycks således avvika från utvecklingen i andra nordiska länder. Visserligen är de svenska resultaten endast vägledande. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 Befolkningens statistikförda alkoholkonsumtion i Sverige har varit mycket stabil under de två senaste decennierna. I Finland och Norge har konsumtionen däremot vuxit. Detta kan vara en förklaring till att också förändringarna i alkoholkonsumtionen bland ländernas äldrebefolkning avviker från varandra. I Danmark har den allmänna alkoholkonsumtionen däremot sjunkit något under de senaste åren, men å andra sidan har den under de två senaste decennierna legat på en avsevärt högre nivå än i de övriga länderna (Pohjoismainen alkoholitilasto 2008). Allmänna trender viktigare än exakta procenttal Då man studerar enkätbaserade forskningsresultat om alkoholanvändningen är det viktigt att beakta dels svarsbortfallet, dels svararnas underskattning av sin egen konsumtion. I till exempel EVTK-enkäterna har det genomsnittliga svarsbortfallet varit omkring 20 procent. Några uppgifter om alkoholbruket bland dem som inte svarar har vi inte. Man kan dock förmoda att största delen av storkonsumenterna tillhör denna grupp. Således lyckas vi inte få information på befolkningsnivå om antalet personer med alkoholproblem. I själva verket är det praktiskt taget omöjligt att med någon som helst undersökningsmetod få klarhet i den faktiska mängden personer med alkoholproblem i hela befolkningen. Men fastän svarsbortfallet försvårar tolkningen av resultaten bör vi minnas att 80 procent av urvalet trots allt besvarar enkäten. Enkätundersökningar ger således information om alkoholvanorna bland merparten av befolkningen. Trots de problem svarsbortfallet orsakar är det viktigare att i stället för absoluta konsumtionsmängder fokusera på huvudtrenderna. Om alkoholkonsumtionen ökar så är det ett tecken på att också storkonsumenterna blir fler. Även tendensen att underskatta sin egen alkoholkonsumtion försvårar tolkningen av resultaten. Vissa tecken tyder på att den alkoholkonsumtion som folk själva uppger kunde multipliceras med två för att motsvara sanningen (Poikolainen 1985; Simpura et al. 1997). Visserligen har de undersökningar som fokuserat på denna fråga varit inriktade på personer i arbetsför ålder. Vi kan därför inte vara säkra på att också äldre underskattar sin konsumtion lika mycket. Eventuella underskattningar bland äldre kan också påverkas av minnesstörningar och skamkänslor, det senare i synnerhet för kvinnornas del (Liberto et al. 1992; Simpson et al. 1994). Slutligen Alkoholproblemen har med andra ord ökat samtidigt som undersökningar på befolkningsnivå visar att måttfullt alkoholbruk har blivit vanligare. Trots att äldre människor inte har börjat dricka mer kan det faktum att allt fler överhuvudtaget dricker alkohol ses som ett klart hot mot folkhälsan. De ökande alkoholskadorna gäller inte enbart individernas fysiska och psykiska hälsa. Också de sociala och ekonomiska problemen är viktiga. Dessa problem kan drabba både dem som själva dricker och deras näromgivning och hela samhället. Vi kan bara göra uppskattningar av alkoholskadornas omfattning och antalet storkonsumenter på befolkningsnivå, eftersom de alkoholister som behöver vård 422 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 och de rapporterade alkoholrelaterade skadefallen utgör bara en liten del av ett förmodligen mycket större problem. Fastän storkonsumenternas antal är svårt att bedöma är den klara ökning av alkoholproblem och alkoholrelaterade dödsfall som skedde precis efter sänkningen av alkoholskatten 2004 ett tecken på att alkoholmissbruket har vuxit (Mäkelä & Österberg 2008; Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2008). Alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftningar har blivit den vanligaste dödsorsaken bland finländare i arbetsför ålder. Därtill har antalet dödsfall på grund av alkohol bland personer över 65 år fördubblats under de två senaste årtiondena, då siffran relateras till hela åldersgruppens storlek (Statistikcentralen 2007). I Finland tyder mycket också på att allt fler patienter med höftbrott är alkoholpåverkade då de kommer till sjukhuset (Kaukonen et al. 2006). I diskussionen om alkoholbruket bland äldre bör man beakta att både kroniska sjukdomar och läkemedelsbruk blir vanligare vid högre ålder. Många läkemedel har skadliga verkningar i kombination med alkohol (Aira 2005). Enligt en undersökning från Förenta staterna har tre fjärdedelar av alla äldre som får receptläkemedel åtminstone ett sådant läkemedel i sitt sortiment som är skadligt i kombination med alkohol. Av dessa äldre använder en tredjedel detta läkemedel parallellt med alkohol (Pringle et al. 2005). I det ljuset framstår de avsevärt lägre alkoholrekommendationerna för äldre som mycket välgrundade. För att trenden mot ökande alkoholbruk ska kunna brytas måste många både direkta och indirekta åtgärder vidtas. Trots att den kraftiga sänkningen av alkoholskatten följdes av ökade alkoholskador bör vi minnas att befolkningens alkoholbruk stadigt hade vuxit redan tidigare. Således kan alkoholbrukets utbredning bland äldrebefolkningen inte förklaras enbart med prispolitiska faktorer. Framöver kommer därför förutom prisreglering också hälsofrämjande kraftåtgärder att vara nödvändiga. Att minska alkoholskadorna är en krävande uppgift, i synnerhet då man beaktar att de stora årskullarna nu håller på att gå i pension. I de årskullarna har alkohol varit vanligare än i de äldre generationerna (Mäkelä et al. 2009). De stora årskullarna var unga vuxna vid en tid då alkoholförsäljningen blev friare och attityderna mot alkohol liberaliserades. En viktig milstolpe i alkoholfrigörelsen var året 1969, då mellanölet kom till matbutikerna. Det året ökade den statistikförda alkoholkonsumtionen med inemot 50 procent (Ahlström- Laakso & Österberg 1978). Ett oroväckande drag i den finska alkoholkulturen är de starkt rusfixerade dryckesvanorna. Enligt Stakes undersökning av dryckesvanorna är den finska dryckeskulturen fortfarande mycket traditionell, dvs. man dricker förhållandevis sällan men mycket på en gång (Mäkelä et al. 2009). I det perspektivet är det mycket möjligt att alkoholproblemen bland framtidens äldre kommer att öka. Säkert är åtminstone att de äldres genomsnittliga alkoholkonsumtion växer de närmaste åren, såvida man inte genom förebyggande och alkoholpolitiska åtgärder konkret lyckas förändra den finska alkoholkulturen. I dagens läge finns det en stark efterfrågan på olika projekt för att minska alkoholbruket. Och liksom alltid förutsätter de en stabil finansieringsgrund och en förstå- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 else av både den direkta och framför allt den indirekta nytta som nya modeller kan föra med sig. Sammantaget kan man säga att alkoholbruket bland befolkningen är och kommer att kvarstå som en av de viktigaste utmaningarna för folkhälsan. Den utmaningen måste vi möta omedelbart förutom genom höjd alkoholskatt också genom fler hälsofrämjande åtgärder och genom att stödja olika aktörer som arbetar med äldre. Översättning: Markus Sandberg Tommi Sulander, pol. dr, docent, forskare Äldreinstitutet Kalevagatan 12 A, Helsingfors, Finland E-post: KÄLLOR Aalto, M. & Halme, M. (2008): Alkoholin liikakäytön koko kirjo: Riskikäytöstä riippuvuuteen (Överkonsumtionens hela spektrum: Från riskbruk av alkohol till beroende). Tiimi 6: 4 6 Ahlström-Laakso, S. & Österberg, E. (1978): Alkoholin kulutus Suomessa vuosina (Alkoholkonsumtionen i Finland ). Haittaprojektin osaraportti. Alkoholipoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimusseloste 117. Helsinki Aira, M. (2005): Viinaa lääkkeeksi? Alkoholineuvontaa vanhuksille mutta minkälaista? (Brännvin som medicin? Information till äldre om alkohol men hurdan?) Suomen Lääkärilehti 60: Australian Alcohol Guidelines Fact Sheet Alcohol and Older People. Population Health Division, Australian Government Department of Health and Ageing 2005 [online]. Available at au/guidelines/pdf/older_fs.pdf Bjork, C. & Vinther-Larsen, M. & Thygesen, L.C. & Johansen, D. & Gronbaek, M.N. (2006): Alcohol consumption by middleaged and elderly Danes from 1987 to Ugeskrift for laeger 168: Cawthon, P.M. & Harrison S.L. & Barrett- Connor, E. & Fink, H.A. & Cauley, J.A. & Lewis, C.E. & Orwoll, E.S. & Cummings, S.R. (2006): Alcohol intake and its relationship with bone mineral density, falls, and fracture risk in older men. Journal of the American Geriatrics Society 54: Corrao, G. & Bagnardi, V. & Zambon, A. & La Vecchia, C. (2004): A meta-analysis of alcohol consumption and the risk of 15 diseases. Preventive Medicine 38: Doll, R. (1997): One for the heart. British Medical Journal 315: Folkhälsorapport Socialstyrelsen. Stockholm Groenbaek, M. & Deis, A. & Becker, U. & Hein, H.O. & Schnohr, P. & Jensen, G. & Borch- Johnsen, K. & Sorensen, T. (1998): Alcohol and mortality: is there a U-shaped relation in elderly people? Age and Ageing 27: Haapanen-Niemi, N. & Miipunpalo, S. & Vuori, I. & Pasanen, M. & Oja, P. (1999): The impact of smoking, alcohol consumption, and physical activity on use of hospital services. American Journal of Public Health 89: Haarni, I. & Haapamäki, L. (2008): Ikääntyvät juomatavat. Elämänkokemus ja muuttuva suhde alkoholiin. (Dryckesvanor som förändras. Livserfarenheter och förändrad relation till alkohol) Helsinki: Gaudeamus Horverak, O. & Bye, E.K. (2007): Det norske drikkemønsteret. En studie baserat på intervjudata fra SIRIUS rapport nr. 2. Statens Institutt for rusmiddelforskning: Oslo Jyrkämä, J. & Haapamäki, L. (2008): Äldre och alkohol : Nordisk forskning och diskussion. 424 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 NAD publikation 52. NAD, Helsingfors Kaukonen, J.P. & Nurmi-Lüthje, I. & Lüthje, P. & Naboulsi, H. & Tanninen, S. & Kataja, M. & Kallio, M.-L. & Leppilampi, M. (2006): Acute alcohol use among patients with acute hip fractures: a descriptive incidence study in southeastern Finland. Alcohol and alcoholism 41: Kivelä, S-L. & Piha, T. & Niemensivu, H. & Eronen, A. (1986): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen (Hälsobeteende hos befolkningen i pensionsålder), kevät Kansanterveyslaitoksen julkaisuja, B2/1986. Helsinki Klatsky, A.L. (2003): Drink to your health? Scientific American 288: Laitalainen, E. & Helakorpi, S. & Uutela, A. (2008): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2007 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2007 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsåldern). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B14/2008. Helsinki Lang, I. & Guralnik, J. & Wallace, R.B. & Melxer, D. (2007): What level of alcohol consumption is hazardous for older people? Functioning and mortality in U.S. and English national cohorts. Journal of the American Geriatrics Society 55: LaCroix, A.Z. & Guralnik, J.M. & Berkman, L.F. & Wallace, R.B. & Satterfield, S. (1993): Maintaining mobility in late life. II. Smoking, alcohol consumption, physical activity, and body mass index. American Journal of Epidemiology 137: Liberto, J.G. & Oslin, D.W. & Ruskin, P.E. (1992): Alcoholism in older persons: a review of the literature. Hospital and Community Psychiatry 43: Moore, A.A. & Endo, J.O. & Carter, M.K. (2003a): Is there a relationship between excessive drinking and functional impairment in older persons? Journal of the American Geriatrics Society 51: Moore, A. (2003b): American Geriatrics Society Clinical Practice Committee. Clinical Guidelines for Alcohol Use Disorders in Older Adults. November 2003, Clinical Guideline. (Online: alcohol.shtml) Mäkelä, P. & Mustonen, H. & Huhtanen, P. (2009): Suomalaisten alkoholinkäyttötapojen muutokset 2000-luvun alussa (Förändringar i finländarnas sätt att bruka alkohol i början av 2000-talet). Yhteiskuntapolitiikka 74: Mäkelä, P. & Österberg, E. (2008): Alkoholin kulutus kasvaa lisääntyykö hyvinvointi? (Alkoholkonsumtionen ökar ökar välfärden?). I: Moisio, P. & Karvonen, S. & Simpura, J. & Heikkilä, M. (2008): Suomalaisten hyvinvointi 2008 (Finländarnas välfärd 2008). Stakes, Helsinki Paljärvi, T. & Mäkelä, P. & Poikolainen, K. (2005): Pattern of drinking and fatal injury: a population-based follow-up study of Finnish men. Addiction 100: Pohjoismainen alkoholitilasto (Nordisk alkoholstatistik ). Stakes, Tilastotiedote 18, [Online: Poikolainen, K. (1985): Underestimation of recalled alcohol intake in relation to actual consumption. British Journal of Addiction 80: Poikolainen, K. (1996): Alcohol and overall health outcomes. Annals of Medicine 28: Poikolainen, K. (2000): Alkoholin terveysvaikutukset (Alkoholens hälsoeffekter). Duodecim 116: Poikolainen, K. & Rehm, J. & Zatonski, W. (2008): Alkoholin osuus kuolleisuuteen Suomessa, Tanskassa ja Ruotsissa 2002 (Alkoholens andel av dödligheten i Finland, Danmark och Sverige). Suomen Lääkärilehti 63: Pringle, K.E. & Ahern, F.M. & Heller, D.A. & Gold, C.H. & Brown, V. (2005): Potential for alcohol and prescription drug interactions in older people. Journal of the American Geriatrics Society 53: Statistisk årsbok om alkohol och narkotika STAKES, SVT Sosiaaliturva, Helsinki [Online: fi/tilastot/tilastotiedotteet/2008/paihde/ Alkohol%C3%A5rsbok2008.pdf] Rimm, E.B. & Giovannucci, E.L. & Willett, W.C. Colditz, G.A. & Ascherio, A. & Rosner, N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 B. & Stampfer, M.J. (1991): Prospective study of alcohol consumption and risk of coronary disease in men. Lancet 338: SHM (2006): Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 6, [Online: FE-7207.pdf] Simons, L.A. & McCallum, J. & Friedlander, Y. & Ortiz, M. & Simons, J. (2000): Moderate alcohol intake is associated with survival in the elderly: the Dubbo Study. The Medical Journal of Australia 173: Simpson, M. & Williams, B. & Kendrick, A. (1994): Alcohol and elderly people: an overview of the literature for social work. Ageing and. Society 14: Simpura, J. & Leppänen, K. & Metso, L. & Mustonen, H. & Österberg, E. (1997): Paljonko Suomi juo? Alkoholin kokonaiskulutustason selvittäminen vaikeutunut (Hur mycket dricker man i Finland? Det har blivit svårare att utreda den totala alkoholkonsumtionen). Alkoholipolitiikka 62: Statistikcentralen. Statistikcentralens statistik över dödsorsaker och utvecklingen av dödligheten [Online: ksyyt/index_sv.html] Sulander, T. & Helakorpi, S. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2004a): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2003 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2003 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsålder). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B6/2004. Helsinki Sulander, T. & Helakorpi, S. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2004b): Smoking and alcohol consumption among the elderly: trends and associations Preventive Medicine 39: Sulander, T. & Helakorpi, S. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2005a): Eläkeikäisten elintapojen muutokset (Förändringar i livsstilen hos befolkningen i pensionsålder). Suomen Lääkärilehti 60: Sulander, T. & Martelin, T. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2005b): Associations of functional ability with health-related behavior and body mass index among the elderly. Archives of Gerontology and Geriatrics 40: Sulander, T. & Helakorpi, S. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2006): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2005 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2005 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsåldern). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B1/2006. Helsinki The Royal College of Psychiatrists. Alcohol and older people. March [Online: Thun, M.J. & Peto, R. & Lopez, A.D. & Monaco, J.H. & Henley, S.J. & Heath, C.W. & Doll, R. (1997): Alcohol consumption and mortality among middle-aged and elderly U.S. adults. New England Journal of Medicine 337: N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T D E B A T T Ar det nyttigt, ja rentav halsosamt, att dricka alkohol? For den som kop er alkohol ter sig frågan om dess nyttighet fånig, ja rentav sårande. Ungefar lika fånigt som det vore att fråga den

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND Julin, Bodil & Sjöstrand Janina ABSTRAKT Rätten till hälsa utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. I denna

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI

ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI NAD-PUBLIKATION Nr 52 2008 Utgiven av: Nordiskt center för alkoholoch drogforskning (NAD) (Fr.o.m. 1.1.2009 NVC) Adress:

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Utredningsrapport

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Utredningsrapport Rapport 2011:6 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport De senaste rapporterna från ÅSUB

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Alkohol- och narkotikamissbruk

Alkohol- och narkotikamissbruk 11 Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk Sammanfattning Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 199-talet. Mellan 199 och 26 ökade kvinnor sin konsumtion från i genomsnitt 1,5 liter

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

UNGDOMAR. och alkohol

UNGDOMAR. och alkohol UNGDOMAR och alkohol Innehåll Inledning...4 Bör ungdomar skyddas från alkohol?...5 Åldersgränser vid försäljning av alkoholdrycker...6 Alkoholbruk bland ungdomar...8 Nyktra...8 Ungdomar som druckit alkohol

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården 2014-10- 13 Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Skål. information om alkohol

Skål. information om alkohol Skål information om alkohol Innehåll Till läsaren... 3 Drycker som innehåller alkohol... 4 Berusning... 5 Alkoholen och hälsan... 7 Alkoholen och mediciner... 7 Använder du för mycket alkohol?... 8 Mot

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Kvinnor och alkohol. Kunskapsöversikt 2015:1

Kvinnor och alkohol. Kunskapsöversikt 2015:1 Kunskapsöversikt 2015:1 Kvinnor och alkohol Kvinnor dricker inte lika mycket alkohol som män och alkoholkonsumtion och alkoholproblem har tidigare betraktats främst som manliga företeelser. Forskning och

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd

Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd Fredrik Spak, överläkare, docent. institutionen för medicin, Socialmedicin, samt FoU PV Gbg och Södra Bohuslän Innehåll SU uppmärksammar alkohol, om

Läs mer

Riskbruk av alkohol - begrepp, gränsvärden, mätmetoder. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:2. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Riskbruk av alkohol - begrepp, gränsvärden, mätmetoder. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:2. På uppdrag av Stockholms läns landsting Riskbruk av alkohol - begrepp, gränsvärden, mätmetoder Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:2 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM Missbruk av alkohol och konsekvenserna av alkoholkonsumtion kostar samhället stora summor och forskning visar att det drabbar arbetslivet bl.a. i form av

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

På den senaste tiden har det kommit lugnande uppgifter

På den senaste tiden har det kommit lugnande uppgifter Översikt SALME AHLSTRÖM LEENA METSO PETRI HUHTANEN MINNA OLLIKAINEN Unga väljer bort tobak, sprit och droger men vilka unga? Resultaten av ESPAD-undersökningen i Finland 27 På den senaste tiden har det

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika

FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika 11 Liter 100 % alkohol per invånare 10 9 Oregistrerad konsumtion 8 7 6 5 4 Registrerad konsumtion 3 2 1 0 1960 1970 1980 1990 2000 Till läsaren

Läs mer

Pensioneringsåldern och hur man mäter den

Pensioneringsåldern och hur man mäter den Pensioneringsåldern och hur NFT man 3/2007 mäter den Pensioneringsåldern och hur man mäter den av Jari Kannisto Jari Kannisto ari.kannisto@etk.fi I Finland genomfördes en arbetspensionsreform i böran av

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska Fredrik Spak, Lektor, docent, överläkare Socialmedicin. Sahlgrenska akademin, Göteborgs U. www.socmed.gu.se

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Det köps och införs mer alkohol än någonsin. Vart försvinner den?

Det köps och införs mer alkohol än någonsin. Vart försvinner den? Artikel HELI MUSTONEN PIA MÄKELÄ PETRI HUHTANEN LEENA METSO KIRSIMARJA RAITASALO Det köps och införs mer alkohol än någonsin. Inledning Under år 2004 skedde det betydande förändringar i de finländska alkoholförhållandena.

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Minderårigas alkoholköp

Minderårigas alkoholköp Översikt MARJA HOLMILA THOMAS KARLSSON KIRSIMARJA RAITASALO Minderårigas alkoholköp Inledning Inställningen till minderårigas tillgång till alkohol är motstridig i Finland. Lagstiftningen och attityderna

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Alkohol kan TRIGGA PSORIASIS

Alkohol kan TRIGGA PSORIASIS Alkohol kan TRIGGA PSORIASIS Att dricka stora mängder alkohol ökar risken att få psoriasis, visar flera studier. Dessutom dricker personer med psoriasis mer än övriga befolkningen, enligt forskaren och

Läs mer