Alkoholbruk har kommit att bli ett av de

Transkript

1 TOMMI SULANDER Alkohol och äldre Allt fler äldre tackar ja till alkohol A B S T R A C T T. Sulander: Increasing numbers of older people use alcohol Alkoholbruk har kommit att bli ett av de viktigaste hoten mot folkhälsan. Under ett par års tid har diskussionen om alkoholproblemen och den växande alkoholkonsumtionen gällt också äldrebefolkningen. Traditionellt har de äldre generationernas alkoholvanor varit mycket restriktiva. De växte upp och levde sina vuxna liv under den strama alkoholpolitikens tid. Deras inställning till alkohol utformades under förbudslagens och den statsreglerade alkoholförsäljningens epoker. Visserligen bör vi minnas att dessa epoker inte uppstod i ett vakuum, utan under påverkan från ett folkligt tryck bland annat i form av en stark nykterhetsrörelse. Ännu i mitten av 1980-talet var nykterhet mycket vanlig bland äldre (Kivelä et al. 1986). Därefter började antalet nyktra äldre sjunka stadigt (Laitalainen et al. 2008). De yngsta generationerna inom äldrebefolkningen, vilkas ungdom och vuxenålder inföll under den liberalare alkoholpolitikens tid, använder avsevärt mer alkohol än de äldre generationerna (Mäkelä et al. 2009). Fastän alkoholens effekter på hälsan har studerats under många år finns det väldigt få undersökningar om hur alkoholvanorna för- The number of older people using alcohol has increased and abstinence has decreased over the past few decades in Finland. However, the average amount of consumed alcohol per week has remained the same. The rapid lowering of alcohol taxes in 2004 led to a slight increase in alcohol use among people aged The number of older people in need of care for their alcohol problems has increased parallel to the increasing trend of moderate drinking. It is, however, difficult to reach heavy drinkers by using different research methods. Therefore, their number in the population could only be estimated. Alcohol use in Finland has been increasing steadily already before the alcohol tax was considerably lowered in To reverse this negative trend, alcohol taxes should be considerably increased and health promotion activities should be initiated. KEYWORDS Older peolple, alcohol, consumption, Finland Artikeln har tidigare publicerats på finska i Gerontologia 3/2009. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

2 ändrats bland äldre. Enligt de undersökningar som gjorts har alkohol efterhand blivit vanligare bland äldre såväl i Finland (Sulander et al. 2004b; Laitalainen et al. 2008) som i andra länder (Björk et al. 2006; Horverak & Bye 2007). I den här översikten fokuserar jag på förändringarna i alkoholbruket bland äldre i Finland och granskar hur dels nykterheten, dels den genomsnittliga veckokonsumtionen har utvecklats. Vidare presenterar jag i korthet resultaten av undersökningar från vissa andra länder. Innan vi går in på förändringarna i alkoholbruket ska vi dock behandla alkoholrekommendationerna och sambandet mellan alkoholbruket och hälsa. Vad är lagom, vad för mycket? Under årens lopp har det förekommit olika riskgränser för alkoholbruk. De gränser för storkonsumtion som tillämpas i Finland har definierats med tanke på människor i arbetsför ålder, friska och av genomsnittlig storlek. Gränserna för män och kvinnor har dragits vid 24 resp. 16 standardglas per vecka. Gränsen per dryckestillfälle går för män vid sju och för kvinnor vid fem standardglas (ett standardglas = en flaska mellanöl (33 cl), ett glas vin (12 cl), ett glas starkvin (8 cl) eller en snaps (4 cl)). Dessa gränser bygger på epidemiologisk forskning om alkoholens skadliga hälsoeffekter (Aalto & Halme 2008). Aalto och Halme (2008) konstaterar att undersökningarnas resultat inte kan tolkas entydigt, eftersom vissa skadliga hälsoeffekter tycks växa i direkt proportion till alkoholkonsumtionen utan något klart gränsvärde. Därför bör gränserna för storkonsumtion av alkohol ses som vägledande. Dessutom bör man i all diskussion om måttligt alkoholbruk och riskgränser beakta individuell variation. Åldersrelaterade särdrag är en viktig faktor som inte egentligen beaktas i de normer som definierats med tanke på människor i arbetsför ålder. Vid stigande ålder sjunker bland annat kroppens vätskehalt. Därför höjer en och samma alkoholmängd blodets alkoholhalt mer hos en äldre än hos en yngre person (Moore 2003a; Lang et al. 2007). Därtill använder äldre mera läkemedel och lider av fler sjukdomar. Den sammantagna effekten av dessa åldersrelaterade faktorer gör frågan om alkoholrekommendationer för äldre svårare. Positivt är dock att de allmänna rekommendationerna understryker att man bör beakta individuella särdrag. Med utgångspunkt i åldersrelaterade särdrag har man i Förenta staterna satt sju standardglas per vecka och två standardglas per dryckestillfälle som riskgräns för personer som fyllt 65 år (Moore 2003b). I dessa rekommendationer har man i synnerhet beaktat det faktum att både sjukdomar och läkemedel blir vanligare vid stigande ålder. Finland har följt Förenta staternas exempel genom att tillämpa samma riskgränser för alkoholbruk bland äldre (SHM 2006). Det finns inte någon gemensam internationell praxis för hur riskgränserna ska definieras. I till exempel Storbritannien (The Royal College of Psychiatrists 2008) och Australien (Australian Alcohol Guidelines Fact Sheet 2005) gör man ingen åtskillnad mellan riskgränserna för befolkningen i arbetsför ålder och äldrebefolkningen. I bägge ländernas allmänna anvisningar konstateras dock att de äldres alkoholbruk bör ligga under de allmänna riskgränserna. 418 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 Alkohol, hälsa och rörlighet För att olika alkoholsjukdomar bland äldre ska kunna förebyggas är det viktigt att man studerar äldrebefolkningens alkoholvanor. För rikligt alkoholbruk har många negativa konsekvenser, såsom försämrad rörlighet, kranskärlssjukdom, vissa former av cancer, cirros, bukspottskörtelinflammation, fall- och andra olyckor samt dödsfall (Rimm et al. 1991; LaCroix et al. 1993; Doll 1997; Thun et al. 1997; Simons et al. 2000; Klatsky 2003; Corrao et al. 2004; Paljärvi et al. 2005; Sulander et al. 2005b; Cawthon et al. 2006). Det är därför uppenbart att storkonsumenterna av alkohol utgör en belastning för hälso- och sjukvården. Exempelvis år 2007 registrerades inemot vårddygn föranledda av alkoholsjukdomar. Samma år bokfördes över alkoholrelaterade behandlingsperioder av varierande längd för äldre (Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2008). Därtill orsakar alkohol otaliga sociala skador, vilkas omfattning vi dock endast kan göra gissningar om. Obetydligt eller måttfullt alkoholbruk åter har konstaterats förebygga kranskärlssjukdom och minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom (t.ex. Klatsky 2003; Poikolainen et al. 2008). Förhållandet mellan alkoholbruk och helhetsprevalens kan grafiskt framställas som bokstaven J (Poikolainen 1996; Haapanen-Niemi et al. 1999). För dem som dricker måttligt är då prevalensen och dödligheten något lägre än för de nyktra och avsevärt lägre än för storkonsumenterna (Poikolainen 1996). Undersökningar visar att förhållandet mellan alkoholbruk och dödlighet kan ritas som både bokstaven J och U (Thun et al. 1997; Groenbaek et al. 1998; Poikolainen 2000). Dödligheten är då lägst för de måttfullt drickande. För de nyktra däremot är dödligheten antingen lägre än eller lika stor som för storkonsumenterna. Med måttfullt alkoholbruk har man i litteraturen traditionellt avsett i genomsnitt 1 2 standardglas per dag (Klatsky 2003). Forskningsresultaten om sambandet mellan alkoholbruk och nedsatt funktionsförmåga följer samma mönster som de om alkoholbrukets samband med sjukdom och dödlighet. För stor alkoholkonsumtion försvagar funktionsförmågan (LaCroix et al. 1993; Moore et al. 2003; Sulander et al. 2005b) och ökar risken för fall- och andra olyckor (Cawton et al. 2006). I Finland har man noterat ett U- format samband mellan alkoholbruk och självrapporterade funktionsnedsättningar (Sulander et al. 2005b). De åringar som uppgett att de dricker 1 7 eller 8 14 standardglas alkohol per vecka har färre funktionsnedsättningar än både de nyktra och de som dricker mer än 14 standardglas per vecka. Detta är särskilt tydligt bland männen. Funktionsförmågan försämras således då alkoholkonsumtionen ökar från sparsam och måttfull till riklig. Förändringar i äldre finländares alkoholvanor Förändringarna i de äldres alkoholvanor har inte tilldragit sig något större forskningsintresse vare sig i Finland eller i andra länder. Till en del beror det på att det finns så lite tillgängligt forskningsmaterial. Enligt den enkät om hälsobeteendet bland äldre som Folkhälsoinstitutet gjort (EVTK) har alkoholbruket bland äldre ökat allt sedan 1985, då man började följa konsumtionen (Sulander et al. 2005a; Laitalainen et al. 2008). Visserligen har dryckesmängderna hållit sig på en relativt N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 låg nivå. I EVTK-enkäten 2005 studerades förändringarna i de äldres alkoholbruk i ljuset av den kraftiga sänkningen av alkoholskatten året innan (Sulander et al. 2006). Resultaten från enkäten 2005 jämfördes med den föregående enkäten från år 2003 (Sulander et al. 2004a). Jämförelsen visade att alkoholbruket och dryckesmängderna i medeltal ökade något bland åringarna. Bland männen blev de nyktra något färre, och konsumtionen av starksprit ökade bland män i åldern år. Också bland kvinnorna kunde man skönja en lindrig ökning av alkoholanvändningen, men trenden avvek inte från tidigare år. Efterhand som alkoholbruket vuxit har nykterheten minskat (Tabell 1). Av finländska kvinnor i åldern år uppgav nästan två tredjedelar år 1993 att de var nyktra. År 2007 hade denna andel sjunkit till mindre än hälften (Laitalainen et al. 2008). Relativt sett har nykterhetens nedgång varit snabbare bland kvinnorna än bland männen. Å andra sidan har de nyktras andel redan under ett par årtionden varit avsevärt mindre bland männen. Också det regelbundna bruket av alkohol har ökat. År 1993 uppgav var fjärde äldre man att han dricker alkohol minst en gång i veckan. År 2007 hade denna andel stigit till 37 procent. Motsvarande andel bland kvinnorna mer än fördubblades under samma period från 8 till 17 procent (Laitalainen et al. 2008). Enbart antalet nyktra och regelbundet drickande säger ännu ingenting om hur många äldre som dricker för mycket och drabbas av alkoholskador. Detta till trots är det uppenbart att alkohol har blivit en naturligare del av de äldres vardag (Haarni & Hautamäki 2008). Tabell 1. De nyktra åriga männens och kvinnornas åldersstandardiserade andelar (%) Då man studerar alkoholbruket bland äldre är det viktigt att minnas att dess ökning delvis är ett kohortfenomen. Trots att EVTK-enkäten inte följer samma individer kan man med hjälp av material från olika år studera en s.k. syntetisk kohort. Då kan man imaginärt föra till exempel de åringar som besvarade enkäten 1997 tio år framåt i tiden till år 2007, då de är år gamla. En sådan imaginär uppföljning på basis av EVTK-enkäterna antyder att nykterhet blir vanligare vid stigande ålder. Frågan har dock inte analyserats närmare, och därför har vi ingen information om till exempel hur dryckesmängderna per vecka förändras med stigande ålder. De nyktras andel Undersökningsår Män (%) Kvinnor (%) ,7 62, ,4 54, ,6 56, ,4 50, ,3 51, ,1 48, ,5 46, ,3 45,7 Källa: Laitalainen et al Alkoholen blir vardagligare trots oförändrade dryckesmängder I EVTK-enkäten granskas dryckesmängderna per vecka bland de 65 år fyllda som överskrider en viss minimikonsumtionsnivå. För männen är gränsen för denna nivå minst åtta och för kvinnorna minst fem standardglas per vecka. Konsumtio- 420 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 % M än % Kvinnor Källa: Sulander et al. 2004b Figur 1. Män och kvinnor som drack minst 8 resp. 5 standardglas per vecka: andel av hela befolkningen åldersgruppsvis (%) nen i dessa kategorier ökade under perioden (Sulander et al. 2004b). Bland männen skedde ökningen i åldersgruppen år, bland kvinnorna i åldersgruppen år (Figur 1). Värt att notera är att både kvinnornas och männens genomsnittliga veckokonsumtion under perioden var oförändrad bland dem som uppgav att de dricker minst ett standardglas per vecka. Samma mönster går igen hos dem vilkas konsumtion överstiger de ovan nämnda minimigränserna. Således tycks antalet äldre som överhuvudtaget dricker alkohol växa, medan däremot dryckesmängderna förblir oförändrade. Men om allt fler äldre dricker bara några standardglas i veckan kan befolkningens genomsnittliga veckokonsumtion förbli oförändrad trots att storkonsumenterna samtidigt blir fler. Förändringar i äldrebefolkningens alkoholvanor i andra länder I vissa andra länder har förändringarna i äldrebefolkningens alkoholvanor studerats med hjälp av omfattande material. Enligt den svenska Folkhälsorapporten uppger omkring en fjärdedel av männen i åldern år att de är nyktra. För kvinnorna är motsvarande andel 40 procent (Folkhälsorapport 2005). Undersökningen har genomförts vid olika tidpunkter, och frågorna om alkohol har under årens lopp förändrats. Därför är det svårt att jämföra situationen vid olika tider (Jyrkämä & Haapamäki 2008). Det finns emellertid indicier på att alkoholbruket bland äldre i Sverige inte har vuxit nämnvärt. I Norge däremot har man kunnat konstatera att andelen nyktra i åldersgruppen över 60 år sjönk mellan slutet av och början av 2000-talet (Horverak & Bye 2007). En dansk undersökning åter visar att alkoholbruket i åldersgruppen över 50 år ökade mellan åren 1987 och 2003 (Björk et al. 2006). De genomsnittliga dryckesmängderna hade vuxit, liksom även antalet äldre med en konsumtion som översteg riskgränserna. Dessa riskgränser var för män mer än tre och för kvinnor mer än två standardglas per dag. Alkoholtrenden bland äldre i Sverige tycks således avvika från utvecklingen i andra nordiska länder. Visserligen är de svenska resultaten endast vägledande. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 Befolkningens statistikförda alkoholkonsumtion i Sverige har varit mycket stabil under de två senaste decennierna. I Finland och Norge har konsumtionen däremot vuxit. Detta kan vara en förklaring till att också förändringarna i alkoholkonsumtionen bland ländernas äldrebefolkning avviker från varandra. I Danmark har den allmänna alkoholkonsumtionen däremot sjunkit något under de senaste åren, men å andra sidan har den under de två senaste decennierna legat på en avsevärt högre nivå än i de övriga länderna (Pohjoismainen alkoholitilasto 2008). Allmänna trender viktigare än exakta procenttal Då man studerar enkätbaserade forskningsresultat om alkoholanvändningen är det viktigt att beakta dels svarsbortfallet, dels svararnas underskattning av sin egen konsumtion. I till exempel EVTK-enkäterna har det genomsnittliga svarsbortfallet varit omkring 20 procent. Några uppgifter om alkoholbruket bland dem som inte svarar har vi inte. Man kan dock förmoda att största delen av storkonsumenterna tillhör denna grupp. Således lyckas vi inte få information på befolkningsnivå om antalet personer med alkoholproblem. I själva verket är det praktiskt taget omöjligt att med någon som helst undersökningsmetod få klarhet i den faktiska mängden personer med alkoholproblem i hela befolkningen. Men fastän svarsbortfallet försvårar tolkningen av resultaten bör vi minnas att 80 procent av urvalet trots allt besvarar enkäten. Enkätundersökningar ger således information om alkoholvanorna bland merparten av befolkningen. Trots de problem svarsbortfallet orsakar är det viktigare att i stället för absoluta konsumtionsmängder fokusera på huvudtrenderna. Om alkoholkonsumtionen ökar så är det ett tecken på att också storkonsumenterna blir fler. Även tendensen att underskatta sin egen alkoholkonsumtion försvårar tolkningen av resultaten. Vissa tecken tyder på att den alkoholkonsumtion som folk själva uppger kunde multipliceras med två för att motsvara sanningen (Poikolainen 1985; Simpura et al. 1997). Visserligen har de undersökningar som fokuserat på denna fråga varit inriktade på personer i arbetsför ålder. Vi kan därför inte vara säkra på att också äldre underskattar sin konsumtion lika mycket. Eventuella underskattningar bland äldre kan också påverkas av minnesstörningar och skamkänslor, det senare i synnerhet för kvinnornas del (Liberto et al. 1992; Simpson et al. 1994). Slutligen Alkoholproblemen har med andra ord ökat samtidigt som undersökningar på befolkningsnivå visar att måttfullt alkoholbruk har blivit vanligare. Trots att äldre människor inte har börjat dricka mer kan det faktum att allt fler överhuvudtaget dricker alkohol ses som ett klart hot mot folkhälsan. De ökande alkoholskadorna gäller inte enbart individernas fysiska och psykiska hälsa. Också de sociala och ekonomiska problemen är viktiga. Dessa problem kan drabba både dem som själva dricker och deras näromgivning och hela samhället. Vi kan bara göra uppskattningar av alkoholskadornas omfattning och antalet storkonsumenter på befolkningsnivå, eftersom de alkoholister som behöver vård 422 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 och de rapporterade alkoholrelaterade skadefallen utgör bara en liten del av ett förmodligen mycket större problem. Fastän storkonsumenternas antal är svårt att bedöma är den klara ökning av alkoholproblem och alkoholrelaterade dödsfall som skedde precis efter sänkningen av alkoholskatten 2004 ett tecken på att alkoholmissbruket har vuxit (Mäkelä & Österberg 2008; Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2008). Alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftningar har blivit den vanligaste dödsorsaken bland finländare i arbetsför ålder. Därtill har antalet dödsfall på grund av alkohol bland personer över 65 år fördubblats under de två senaste årtiondena, då siffran relateras till hela åldersgruppens storlek (Statistikcentralen 2007). I Finland tyder mycket också på att allt fler patienter med höftbrott är alkoholpåverkade då de kommer till sjukhuset (Kaukonen et al. 2006). I diskussionen om alkoholbruket bland äldre bör man beakta att både kroniska sjukdomar och läkemedelsbruk blir vanligare vid högre ålder. Många läkemedel har skadliga verkningar i kombination med alkohol (Aira 2005). Enligt en undersökning från Förenta staterna har tre fjärdedelar av alla äldre som får receptläkemedel åtminstone ett sådant läkemedel i sitt sortiment som är skadligt i kombination med alkohol. Av dessa äldre använder en tredjedel detta läkemedel parallellt med alkohol (Pringle et al. 2005). I det ljuset framstår de avsevärt lägre alkoholrekommendationerna för äldre som mycket välgrundade. För att trenden mot ökande alkoholbruk ska kunna brytas måste många både direkta och indirekta åtgärder vidtas. Trots att den kraftiga sänkningen av alkoholskatten följdes av ökade alkoholskador bör vi minnas att befolkningens alkoholbruk stadigt hade vuxit redan tidigare. Således kan alkoholbrukets utbredning bland äldrebefolkningen inte förklaras enbart med prispolitiska faktorer. Framöver kommer därför förutom prisreglering också hälsofrämjande kraftåtgärder att vara nödvändiga. Att minska alkoholskadorna är en krävande uppgift, i synnerhet då man beaktar att de stora årskullarna nu håller på att gå i pension. I de årskullarna har alkohol varit vanligare än i de äldre generationerna (Mäkelä et al. 2009). De stora årskullarna var unga vuxna vid en tid då alkoholförsäljningen blev friare och attityderna mot alkohol liberaliserades. En viktig milstolpe i alkoholfrigörelsen var året 1969, då mellanölet kom till matbutikerna. Det året ökade den statistikförda alkoholkonsumtionen med inemot 50 procent (Ahlström- Laakso & Österberg 1978). Ett oroväckande drag i den finska alkoholkulturen är de starkt rusfixerade dryckesvanorna. Enligt Stakes undersökning av dryckesvanorna är den finska dryckeskulturen fortfarande mycket traditionell, dvs. man dricker förhållandevis sällan men mycket på en gång (Mäkelä et al. 2009). I det perspektivet är det mycket möjligt att alkoholproblemen bland framtidens äldre kommer att öka. Säkert är åtminstone att de äldres genomsnittliga alkoholkonsumtion växer de närmaste åren, såvida man inte genom förebyggande och alkoholpolitiska åtgärder konkret lyckas förändra den finska alkoholkulturen. I dagens läge finns det en stark efterfrågan på olika projekt för att minska alkoholbruket. Och liksom alltid förutsätter de en stabil finansieringsgrund och en förstå- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 else av både den direkta och framför allt den indirekta nytta som nya modeller kan föra med sig. Sammantaget kan man säga att alkoholbruket bland befolkningen är och kommer att kvarstå som en av de viktigaste utmaningarna för folkhälsan. Den utmaningen måste vi möta omedelbart förutom genom höjd alkoholskatt också genom fler hälsofrämjande åtgärder och genom att stödja olika aktörer som arbetar med äldre. Översättning: Markus Sandberg Tommi Sulander, pol. dr, docent, forskare Äldreinstitutet Kalevagatan 12 A, Helsingfors, Finland E-post: KÄLLOR Aalto, M. & Halme, M. (2008): Alkoholin liikakäytön koko kirjo: Riskikäytöstä riippuvuuteen (Överkonsumtionens hela spektrum: Från riskbruk av alkohol till beroende). Tiimi 6: 4 6 Ahlström-Laakso, S. & Österberg, E. (1978): Alkoholin kulutus Suomessa vuosina (Alkoholkonsumtionen i Finland ). Haittaprojektin osaraportti. Alkoholipoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimusseloste 117. Helsinki Aira, M. (2005): Viinaa lääkkeeksi? Alkoholineuvontaa vanhuksille mutta minkälaista? (Brännvin som medicin? Information till äldre om alkohol men hurdan?) Suomen Lääkärilehti 60: Australian Alcohol Guidelines Fact Sheet Alcohol and Older People. Population Health Division, Australian Government Department of Health and Ageing 2005 [online]. Available at au/guidelines/pdf/older_fs.pdf Bjork, C. & Vinther-Larsen, M. & Thygesen, L.C. & Johansen, D. & Gronbaek, M.N. (2006): Alcohol consumption by middleaged and elderly Danes from 1987 to Ugeskrift for laeger 168: Cawthon, P.M. & Harrison S.L. & Barrett- Connor, E. & Fink, H.A. & Cauley, J.A. & Lewis, C.E. & Orwoll, E.S. & Cummings, S.R. (2006): Alcohol intake and its relationship with bone mineral density, falls, and fracture risk in older men. Journal of the American Geriatrics Society 54: Corrao, G. & Bagnardi, V. & Zambon, A. & La Vecchia, C. (2004): A meta-analysis of alcohol consumption and the risk of 15 diseases. Preventive Medicine 38: Doll, R. (1997): One for the heart. British Medical Journal 315: Folkhälsorapport Socialstyrelsen. Stockholm Groenbaek, M. & Deis, A. & Becker, U. & Hein, H.O. & Schnohr, P. & Jensen, G. & Borch- Johnsen, K. & Sorensen, T. (1998): Alcohol and mortality: is there a U-shaped relation in elderly people? Age and Ageing 27: Haapanen-Niemi, N. & Miipunpalo, S. & Vuori, I. & Pasanen, M. & Oja, P. (1999): The impact of smoking, alcohol consumption, and physical activity on use of hospital services. American Journal of Public Health 89: Haarni, I. & Haapamäki, L. (2008): Ikääntyvät juomatavat. Elämänkokemus ja muuttuva suhde alkoholiin. (Dryckesvanor som förändras. Livserfarenheter och förändrad relation till alkohol) Helsinki: Gaudeamus Horverak, O. & Bye, E.K. (2007): Det norske drikkemønsteret. En studie baserat på intervjudata fra SIRIUS rapport nr. 2. Statens Institutt for rusmiddelforskning: Oslo Jyrkämä, J. & Haapamäki, L. (2008): Äldre och alkohol : Nordisk forskning och diskussion. 424 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 NAD publikation 52. NAD, Helsingfors Kaukonen, J.P. & Nurmi-Lüthje, I. & Lüthje, P. & Naboulsi, H. & Tanninen, S. & Kataja, M. & Kallio, M.-L. & Leppilampi, M. (2006): Acute alcohol use among patients with acute hip fractures: a descriptive incidence study in southeastern Finland. Alcohol and alcoholism 41: Kivelä, S-L. & Piha, T. & Niemensivu, H. & Eronen, A. (1986): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen (Hälsobeteende hos befolkningen i pensionsålder), kevät Kansanterveyslaitoksen julkaisuja, B2/1986. Helsinki Klatsky, A.L. (2003): Drink to your health? Scientific American 288: Laitalainen, E. & Helakorpi, S. & Uutela, A. (2008): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2007 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2007 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsåldern). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B14/2008. Helsinki Lang, I. & Guralnik, J. & Wallace, R.B. & Melxer, D. (2007): What level of alcohol consumption is hazardous for older people? Functioning and mortality in U.S. and English national cohorts. Journal of the American Geriatrics Society 55: LaCroix, A.Z. & Guralnik, J.M. & Berkman, L.F. & Wallace, R.B. & Satterfield, S. (1993): Maintaining mobility in late life. II. Smoking, alcohol consumption, physical activity, and body mass index. American Journal of Epidemiology 137: Liberto, J.G. & Oslin, D.W. & Ruskin, P.E. (1992): Alcoholism in older persons: a review of the literature. Hospital and Community Psychiatry 43: Moore, A.A. & Endo, J.O. & Carter, M.K. (2003a): Is there a relationship between excessive drinking and functional impairment in older persons? Journal of the American Geriatrics Society 51: Moore, A. (2003b): American Geriatrics Society Clinical Practice Committee. Clinical Guidelines for Alcohol Use Disorders in Older Adults. November 2003, Clinical Guideline. (Online: alcohol.shtml) Mäkelä, P. & Mustonen, H. & Huhtanen, P. (2009): Suomalaisten alkoholinkäyttötapojen muutokset 2000-luvun alussa (Förändringar i finländarnas sätt att bruka alkohol i början av 2000-talet). Yhteiskuntapolitiikka 74: Mäkelä, P. & Österberg, E. (2008): Alkoholin kulutus kasvaa lisääntyykö hyvinvointi? (Alkoholkonsumtionen ökar ökar välfärden?). I: Moisio, P. & Karvonen, S. & Simpura, J. & Heikkilä, M. (2008): Suomalaisten hyvinvointi 2008 (Finländarnas välfärd 2008). Stakes, Helsinki Paljärvi, T. & Mäkelä, P. & Poikolainen, K. (2005): Pattern of drinking and fatal injury: a population-based follow-up study of Finnish men. Addiction 100: Pohjoismainen alkoholitilasto (Nordisk alkoholstatistik ). Stakes, Tilastotiedote 18, [Online: Poikolainen, K. (1985): Underestimation of recalled alcohol intake in relation to actual consumption. British Journal of Addiction 80: Poikolainen, K. (1996): Alcohol and overall health outcomes. Annals of Medicine 28: Poikolainen, K. (2000): Alkoholin terveysvaikutukset (Alkoholens hälsoeffekter). Duodecim 116: Poikolainen, K. & Rehm, J. & Zatonski, W. (2008): Alkoholin osuus kuolleisuuteen Suomessa, Tanskassa ja Ruotsissa 2002 (Alkoholens andel av dödligheten i Finland, Danmark och Sverige). Suomen Lääkärilehti 63: Pringle, K.E. & Ahern, F.M. & Heller, D.A. & Gold, C.H. & Brown, V. (2005): Potential for alcohol and prescription drug interactions in older people. Journal of the American Geriatrics Society 53: Statistisk årsbok om alkohol och narkotika STAKES, SVT Sosiaaliturva, Helsinki [Online: fi/tilastot/tilastotiedotteet/2008/paihde/ Alkohol%C3%A5rsbok2008.pdf] Rimm, E.B. & Giovannucci, E.L. & Willett, W.C. Colditz, G.A. & Ascherio, A. & Rosner, N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 B. & Stampfer, M.J. (1991): Prospective study of alcohol consumption and risk of coronary disease in men. Lancet 338: SHM (2006): Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 6, [Online: FE-7207.pdf] Simons, L.A. & McCallum, J. & Friedlander, Y. & Ortiz, M. & Simons, J. (2000): Moderate alcohol intake is associated with survival in the elderly: the Dubbo Study. The Medical Journal of Australia 173: Simpson, M. & Williams, B. & Kendrick, A. (1994): Alcohol and elderly people: an overview of the literature for social work. Ageing and. Society 14: Simpura, J. & Leppänen, K. & Metso, L. & Mustonen, H. & Österberg, E. (1997): Paljonko Suomi juo? Alkoholin kokonaiskulutustason selvittäminen vaikeutunut (Hur mycket dricker man i Finland? Det har blivit svårare att utreda den totala alkoholkonsumtionen). Alkoholipolitiikka 62: Statistikcentralen. Statistikcentralens statistik över dödsorsaker och utvecklingen av dödligheten [Online: ksyyt/index_sv.html] Sulander, T. & Helakorpi, S. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2004a): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2003 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2003 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsålder). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B6/2004. Helsinki Sulander, T. & Helakorpi, S. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2004b): Smoking and alcohol consumption among the elderly: trends and associations Preventive Medicine 39: Sulander, T. & Helakorpi, S. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2005a): Eläkeikäisten elintapojen muutokset (Förändringar i livsstilen hos befolkningen i pensionsålder). Suomen Lääkärilehti 60: Sulander, T. & Martelin, T. & Rahkonen, O. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2005b): Associations of functional ability with health-related behavior and body mass index among the elderly. Archives of Gerontology and Geriatrics 40: Sulander, T. & Helakorpi, S. & Nissinen, A. & Uutela, A. (2006): Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2005 ja niiden muutokset (Hälsobeteende och hälsa våren 2005 samt deras förändring hos befolkningen i pensionsåldern). Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B1/2006. Helsinki The Royal College of Psychiatrists. Alcohol and older people. March [Online: Thun, M.J. & Peto, R. & Lopez, A.D. & Monaco, J.H. & Henley, S.J. & Heath, C.W. & Doll, R. (1997): Alcohol consumption and mortality among middle-aged and elderly U.S. adults. New England Journal of Medicine 337: N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L