Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004?

Transkript

1 Debatt Johan Sandelin Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004? Försäljningen av billig starksprit har ökat klart mindre än försäljningen av konjak, whisky och rödvin Sedan alkoholskattesänkningen i Finland år 2004 har flera alkoholforskare antagit att storkonsumenterna av alkohol stått för en relativt stor del av den ökade alkoholkonsumtionen. Heli Mustonen, Pia Mäkelä, Petri Huhtanen, Leena Metso och Kirsimarja Raitasalo (2005) kom först med hypotesen att alkoholskattesänkningen huvudsakligen lett till ökad konsumtion bland dem som redan tidigare varit storkonsumenter. Forskarna försökte förklara varför deltagarna i deras panelundersökning inte rapporterade någon ökad alkoholkonsumtion efter alkoholskattesänkningen år 2004 och antog att deras frågeformulär inte hade nått dem som konsumerar mest, eftersom dessa ofta saknar fast adress. Det här kunde enligt forskarna betyda att denna uteblivna grupp stått för större delen av konsumtionsökningen. Senare i en intervju år 2005 sade specialforskare Esa Österberg att storkonsumenterna av alkohol efter alkoholskattesänkningen snabbt räknade ut i vilka produkter etylalkoholen är billigast och sedan koncentrerade sin konsumtion på starkare drycker i stället för på billiga viner som tidigare. I samma intervju menade han att om storkonsumenterna tidigare gick till Alko för att köpa en halvliters Koskenkorva, så köper de nu i stället två halvliters flaskor. Vidare antog han att polisens statistik över omhändertagna alkoholpåverkade år 2004 och statistiken över den dramatiska ökningen av dödsfall i levercirros och alkoholförgiftning förstärkte uppfattningen att storkonsumenterna och särskilt de som drack extremt mycket stod för större delen av alkoholkonsumtionsökningen (Uusi-Rintakoski 2006). Hypotesen att storkonsumenterna av alkohol alkoholkonsumtionen har senare upprepats i flera dagstidningar och vetenskapliga artiklar (se t.ex. Mustonen & Simpura 2006; Mäkelä & Österberg 2006a; Mäkelä & Österberg 2006b; Mustonen & Mäkelä & Huhtanen 2006; Lehti & Sirén 2006; Mäkelä & Österberg 2007). Vidare har det ofta konstaterats att alkoholkonsumtionen förskjutits mot de starkare dryckerna utan att någon mera nyanserad bild getts. Om man granskar Alkos statistik över försäljningen av olika starka alkohol- 45

2 drycker framträder emellertid en helt annan bild av läget. Alkos försäljning av okryddat brännvin dit de flesta billiga starka alkoholdrycker som har förknippas med storkonsumenterna hör 1 ökade med 21 procent mellan åren 2003 och 2007 (Alko 2007 & 2008). Detta kan jämföras med den sammanlagda försäljningen av konjak och whisky, som ökade med 28 procent under samma period (ibid). Det anmärkningsvärda är att konjaken och whiskyn inte antas ha ersatt billiga viner och att försäljningen av dem trots det har ökat klart mera än försäljningen av okryddat brännvin, som delvis antas ha ersatt billiga viner. Vidare brukar inte de (marginaliserade) storkonsumenterna förknippas med konjak och whisky och framför allt inte med konjak och whisky av högre kvalitet 2, vars försäljning ökade med hela 69 procent under samma period (ibid). Den relativt stora ökningen av försäljningen av konjak och whisky förefaller tvärtemot tidigare uppfattningar peka på att det är de välbärgade medborgarna snarare än de mest utsatta storkonsumenterna som har ökat sin alkoholkonsumtion. Man kan knappast heller tänka sig att storkonsumenterna skulle ha börjat hämta större delen av sin billiga sprit från Estland. Tvärtom antar Esa Österberg att de som dricker mest inte skulle ha börjat resa till Estland i särskilt stor utsträckning ens om alkoholskatterna lämnats orörda år (Uusi-Rintakoski 2006; se också Turun Sanomat 2006). I själva verket har Alkos försäljning av okryddat brännvin, som anses ha blivit storkonsumenternas favorit sedan år 2003 (se t.ex. Uusi-Rintakoski 2006; Häme-Sahinoja 2007), ökat till och med fyra procentenheter mindre än försäljningen av rödvin, vars skatt % Okryddat brännvin Rödvin Källa: Alko (2007 & 2008) Konjak och whisky Konjak och whisky av högre kvalitet 2 Figur 1. Ökning i Alkos försäljningsvolym i olika dryckeskategorier år , procent sänktes betydligt mindre (se figur 1) (Alko 2007 & 2008). För att få två litermässigt någorlunda jämnstora grupper jämför vi Alkos försäljning av å ena sidan okryddat brännvin som antas vara en typisk dryck för storkonsumenterna med å andra sidan den sammanlagda försäljningen av konjak, whisky, rödvin och mousserande viner, som antas vara icke-typiska drycker för storkonsumenterna. Försäljningen av okryddat brännvin omvandlat till ren alkohol var ca liter år 2003 och ca liter år Den sammanlagda försäljningen av konjak, whisky, rödvin och mousserande viner var ca liter ren alkohol år 2003 och ca liter ren alkohol år (Alko 2007 & 2008). Försäljningen av okryddat brännvin ökade således med 21 procent från 2003 till 2007, medan den sammanlagda försäljningen av de drycker som antas vara icke-typiska för storkonsumenterna ökade med 28 procent. Litermässigt var skillnaden i ökningen över liter ren alkohol till den gruppens fördel som inte representerade storkonsumenterna. 46 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 Vilken statistik kan vi lita på? Hur pålitlig är statistiken som stödjer hypotesen att storkonsumenterna alkoholkonsumtionen? När alkoholforskarna Heli Mustonen, Pia Mäkelä, Petri Huhtanen, Leena Metso och Kirsimarja Raitasalo år 2005 försökte förklara varför statistiken i deras panelundersökning skiljde sig från den officiella statistiken över alkoholkonsumtionen lade de fram tre olika hypoteser och tog klokt nog inte ställning för någon av dem, utan menade att framtida forskning behövdes för att klargöra vilken om någon av dessa var riktig. Hypotesen att alkoholskattesänkningen huvudsakligen lett till ökad konsumtion bland dem som redan tidigare varit storkonsumenter kunde alltså enligt forskarna inte berättigas utan ytterligare mera tillförlitlig forskning och var snarare en möjlighet bland andra (Mustonen et al. 2005). Dessutom påpekas det efter publiceringen av deras studie att den officiella statistiken över alkoholinförseln hade beräknats på ett nytt sätt år 2004 och att skillnaden mellan panelundersökningens resultat och alkoholkonsumtionens verkliga utveckling möjligen inte var fullt så stor som forskarna hade antagit (Sandelin 2005). I en färsk artikel av Pia Mäkelä, Kim Bloomfield, Nina- Katri Gustafsson, Petri Huhtanen och Robin Room, där författarna vidare analyserar resultat från panelundersökningen och andra undersökningar i Norden, finner de inget belägg för hypotesen att storkonsumenterna skulle stå för större delen av den ökade alkoholkonsumtionen (Mäkelä et al. 2007). Samma år som alkoholskatterna sänktes ökade dödsfallen i alkoholförgiftning kraftigt, men minskade efter det relativt mycket och har sedan dess inte förknippats med hypotesen att storkonsumenterna alkoholkonsumtionen (Statistikcentralen 2007). Polisens omhändertagande av alkoholpåverkade genomgick en liknande utveckling. År 2004 ökade antalet men året därpå minskade det och visar inte längre någon extraordinär utveckling jämfört med utvecklingen av andra alkoholskador (Statistikcentralen 2008). Enligt A-klinikstiftelsen (2005) var klienterna i sämre skick år 2004 än tidigare, vilket ansetts stödja hypotesen att storkonsumtenterna stått för större delen av alkoholkonsumtionsökningen efter alkoholskattesänkningen. A-klinikernas klientantal ökade emellertid jämförelsevis lite åren efter alkoholskattesänkningen, och sambandet mellan A-klinikernas iakttagelser angående klienternas skick och vilken andel storkonsumenterna stått för av den ökade alkoholkonsumtionen kan minst sagt anses långsökt. Den ökade andelen dödsfall i alkoholrelaterad levercirros har ofta anförts som stöd för hypotesen att den ökade alkoholkonsumtionen efter alkoholskattesänkningen koncentrerats till (de marginaliserade) storkonsumenterna. År 2007 publicerade alkoholforskarna Christoffer Tigerstedt och Esa Österberg en översikt där de visade att de alkoholrelaterade dödsfallen i levercirros eskalerat dramatiskt sedan alkoholskattesänkningen (Tigerstedt & Österberg 2007). De gav som en förklaring den så kallade köhypotesen, enligt vilken många storkonsumenter redan före alkoholskattesänkningen hade ställt sig i kö för att dö på grund av skrumplever och dog då deras alkoholintag ökade ytterligare (ibid.). 47

4 Forskarnas iakttagelse av hur dödsfallen i alkoholrelaterad levercirros dramatiskt eskalerat grundade sig dock enbart på året då alkoholskatterna sänktes och året därpå (2004 och 2005), vilken gör den känslig för en naturligt förekommande variation. Nu vet vi att dödsfallen i alkoholrelaterad levercirros år 2006 stannade på samma nivå som de var år (Statistikcentralen 2007), och om man väljer att betrakta utvecklingen sedan år 1999 ser man inte längre någon dramatisk brytning efter alkoholskattesänkningen (se figur 2). Snarare ser man då två naturliga slumpmässiga avvikelser: en året innan alkoholskattesänkningen (A) som fått statistiken därefter att se extra dramatisk ut och en senare år 2005 (B). Betraktat i ett längre tidsperspektiv förefaller det visserligen fortfarande som om dödsfallen i alkoholrelaterad levercirros skulle ha börjat öka kraftigare sedan alkoholskattesänkningen, men statistiken ter sig inte längre så extraordinär jämfört med annan alkoholrelaterad skadestatistik, som i de flesta fall inte visade samma kraftigt växande trend redan innan alkoholskattesänkningen. Möjligen kan man av statistiken över Genomsnittlig utveckling Källa: Statistikcentralen (2007) Figur 2. Alkoholrelaterade dödsfall i levercirros i Finland åren A B Alkoholrelaterade dödsfall i levercirros dödsfallen i levercirros dra slutsatsen att storkonsumenterna börjat dricka mera. Däremot ser jag i denna statistik inga belägg för att storkonsumenterna skulle stå för merparten av den ökade alkoholkonsumtionen eller för att de skulle ha ökat sin alkoholkonsumtion mera än genomsnittsmedborgaren gjort. Hur pålitlig är statistiken som talar mot hypotesen att storkonsumenterna alkoholkonsumtionen? Alko svarar för den överlägsna merparten av försäljningen av okryddat brännvin, konjak och whisky i Finland, och enligt produkttillsynscentralens statistik har enbart små förändringar i försäljningen av dessa drycker skett i serveringen (Produkttillsynscentralen 2008). Alkos statistik är pålitlig, och den sammanlagda försäljningen av konjak och whisky har sedan alkoholskattesänkningen ökat klart mera procentuellt sett än försäljningen av okryddat brännvin. Det är knappast någon som på allvar skulle hävda att (de marginaliserade) storkonsumenterna plötsligt övergått till konjak och whisky, och som läsaren kan se i fotnot 3 är det inte heller troligt att storkonsumenterna skulle ha ökat sin införsel av alkohol från Estland i större proportion än de övriga konsumenterna gjort. En första invändning mot hypotesen att vi ur Alkos statistik kan sluta oss till att storkonsumenterna inte stått för större delen av alkoholkonsumtionsökningen efter alkoholskattesänkningen skulle dock kunna vara följande: Det är inte fruktbart att jämföra den procentuella ökningen i försäljningen av okryddat brännvin med försäljningen av konjak och whisky därför att 48 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 dessa grupper är olika stora. År 2007 sålde Alko liter okryddat brännvin, medan den sammanlagda försäljningen av konjak och whisky var liter. Jag ser dock inget större problem med den här jämförelsen. På ett liknande sätt har en del alkoholforskare jämfört den procentuella ökningen av olika vanliga alkoholrelaterade skador sinsemellan. Och ur denna jämförelse har de sedan dragit slutsatser om till vilka konsumtionsgrupper de ökade alkoholrelaterade skadorna koncentrerats och till och med om vilka konsumtionsgrupper som börjat dricka mera. Dessutom gjorde vi redan en litermässig jämförelse som visade att den sammanlagda försäljningen av konjak, whisky, rödvin och mousserande viner också litermässigt ökat mera efter alkoholskattesänkningen än försäljningen av okryddat brännvin gjort (se ovan). En andra invändning mot antagandet att vi ur Alkos statistik kan sluta oss till att storkonsumenterna inte stått för större delen av alkoholkonsumtionsökningen efter alkoholskattesänkningen skulle kunna vara följande: Konjaken och whiskyn har nu blivit så billiga på Alko att medborgarna inte länge koncentrerar sina uppköp av dessa drycker till utlandsresor, utan i stället har börjat köpa dem hemma i Finland. För att få en vink om så kunde vara fallet kontaktade jag Viking Line, som tog fram följande statistik åt mig (se tabell 1). Finländarna utgör den största gruppen resenärer på Viking Line och som läsaren kan se i tabell 1 har försäljningen av färgad starksprit per passagerare hållits på ungefär samma nivå som innan alkoholskattesänkningen, medan försäljningen av vit starksprit per passagerare tydligt har minskat. Något stöd för antagandet att Tabell 1. Alkoholförsäljning i Viking Lines butiker på rutterna mellan Finland och Sverige, cl/passagerare Vit starksprit Färgad starksprit ,2 13,9 12,1 12,0 19,3 18,9 18,8 19,1 Källa: Statistiken har på förfrågan erhållits av Viking Line och inte tidigare publicerats konsumenterna förskjutit sina uppköp av konjak och whisky från sina utlandsresor till Alko ger denna statistik alltså inte. En tredje invändning mot antagandet att vi ur Alkos statistik kan sluta oss till att storkonsumenterna inte stått för större delen av alkoholkonsumtionsökningen efter alkoholskattesänkningen skulle kunna vara följande: Visst är det troligen sant att okryddat brännvin är en mera typisk dryck för storkonsumenterna än konjak och whisky, men den stora majoriteten alla de som inte är storkonsumenter konsumerar både okryddat brännvin och konjak och whisky. Om det efter alkoholskattesänkningen inom den här gruppen skett en viss förskjutning från konsumtionen av okryddat brännvin till konjak och whisky, så skulle försäljningen av konjak och whisky ha kunnat öka mera än försäljningen av okryddat brännvin. Detta trots att storkonsumenterna skulle ha börjat dricka mera okryddat brännvin och stått för större delen av den ökade alkoholkonsumtionen. En förklaring till varför de som dricker mindre skulle ha börjat ersätta okryddat brännvin med konjak och whisky skulle, enligt den här tredje invändningen, kunna vara att konjak och whisky nu har blivit så billiga att de som dricker mindre anser sig ha råd med dessa drycker i större utsträckning än tidigare. 49

6 Med utgångspunkt i den statistik som presenterats i det här debattinlägget kan vi inte ta klar ställning för eller emot den här tredje invändningen. Den avgörande frågan förefaller vara i vilken mån å ena sidan okryddat brännvin och å andra sidan whisky och konjak är ersättliga sinsemellan. Dricker vi okryddat brännvin till stor del bara därför att det är billigare än konjak och whisky eller har okryddat brännvin snarare olika kvalitéer och funktioner som inte kan ersättas av andra drycker, som t.ex. neutral smak i drinkar och blandningar, snapsar som passar till fester och måltider och så vidare? Mera utförliga studier behövs för att kunna svara på de här frågorna. Här kan vi dock konstatera att det knappast är troligt att de som dricker mindre skulle ha börjat ersätta okryddat brännvin med rödvin, vars försäljning ökat med 25 procent sedan alkoholskattsänkningen (Alko 2007 & 2008). Sammanfattning Sammanfattningsvis har flera av de indikatorer som ansetts stödja hypotesen att den ökade alkoholkonsumtionen efter alkoholskattesänkningen koncentrerats till storkonsumenterna förlorat sin relevans eller visat sig vara alltför långsökta och svaga i ljuset av färskare statistik. Det har tidigare konstaterats att alkoholkonsumtionen förskjutits mot de starkare dryckerna, men skillnaderna i försäljningen av de olika sorternas starka alkoholdrycker har inte uppmärksammats. En första analys av dessa skillnader, som jag här har presenterat, visar att försäljningen av de drycker som vanligtvis förknippas med storkonsumenter procentuellt sett har ökat klart mindre än försäljningen av de drycker som inte brukar förknippas med storkonsumenterna. Att ur den här statistiken dra slutsatsen att storkonsumenterna skulle ha ökat sin konsumtion mindre än de övriga konsumenterna är dock att gå för långt. Snarare är det troligt att alkoholkonsumtionsökningen fördelats relativt jämnt inom befolkningen i enlighet med äldre etablerade teorier och den så kallade totalkonsumtionsmodellen. Mera utförliga studier kring den statistik och de frågor som här har diskuterats skulle vara av stort värde och ge oss en mera mångfasetterad och pålitlig bild av läget. Hur som helst är det i dagsläget inte längre berättigat att lägga huvudskulden för den ökade alkoholkonsumtionen på storkonsumenterna av alkohol. Johan Sandelin NOTER 1) Se t.ex. Uusi-Rintakoski ) Som whisky och konjak av högre kvalitet räknas här malltwhisky, vsop konjak och extra konjak. 3) I en intervju år 2005 sade Esa Österberg: Om alkoholskatten inte hade sänkts är det möjligt att den ökade alkoholkonsumtionen skulle ha fördelats jämnare inom befolkningen, eftersom de som dricker mest inte därför skulle ha börjat resa [till Estland] (Min översättning, [ ] = mitt tillägg, källa Uusi-Rintakoski 2006). Se också Turun Sanomat [Online: :2:420315,1:0:0:0:0:0:] med ett liknande 50 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 konstaterande av Esa Österberg och Risto Puustinen. 4) I beräkningarna av försäljningen i ren alkohol har jag utgått från att de okryddade brännvinernas alkoholhalt är 36 %, konjakens och whiskyns alkoholhalt 40 %, rödvinernas 13 % och de mousserande vinernas 10 %. De här procenttalen har jag slutit mig till genom att beräkna den genomsnittliga alkoholhalten per liter hos de mest sålda dryckerna i Alko år 2007 (innefattande 17 okryddade brännvin, 9 konjak och whiskyn, 20 rödvin och 10 mousserande viner). 5) Mera exakt var dödsfallen i alkoholrelaterad levercirros 976 år 2005 och 978 år REFERENSER A-klinikstiftelsen (2005): Toimintavuosi 2004: Jonot kasvoivat A-klinikoilla. [Online: toimkert04.html] Alko (2007): Myynti tuoteryhmittäin, laaja 2003 (Försäljning per varugrupp, fullständig 2003). Fått av Alko på förfrågan. Alko (2008): Myynti tuoteryhmittäin, laaja 2007 (Försäljning per varugrupp, fullständig 2007). [Online: 258E6EE8D71D6159C22572AE00366CF9/ $File/2006_2007_la.pdf] Häme-Sahinoja, Johanna (2007): Piispalassa mietittiin veroalen vaikutuksia. [Online: 46DDB064E34CD219C FA8EE] Mustonen, Heli & Mäkelä, Pia & Huhtanen, Petri & Metso, Leena & Raitasalo, Kirsimarja (2005): Det köps och införs mer alkohol än någonsin. Vart försvinner den? Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 22 (3 4): Mustonen, Heli & Simpura, Jussi (2006): Alcohol use. I: Koskinen, Seppo & Aromaa, Arpo & Huttunen, Jussi & Teperi, Juha (red.): Health in Finland. Helsinki: Vammalan Kirjapaino Oy Mäkelä, Pia & Bloomfield, Kim & Gustafsson, Nina-Katri & Huhtanen, Petri & Room, Robin (2007): Changes in volume of drinking after changes in alcohol taxes and travellers allowances: results from a panel study. Addiction 103 (2): Mäkelä; Pia & Österberg, Esa (2006a): Alkoholin kulutus kasvaa lisääntyykö hyvinvointi? I: Kautto, Mikko (red.): Suomalaisten hyvinvointi Helsinki: Stakes Mäkelä; Pia & Österberg, Esa (2006b): Halvat huvit millaiset seuraukset? Tiimi 2: 4 6 Mäkelä, Pia & Österberg, Esa (2007): Upward trends in alcohol consumtion and alcoholrelated harm in Finland. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 24 (Suppl): Produkttillsynscentralen, STTV (2008): Alkoholijuomien myynti vuonna 2003, Alkoholijuomien myynti vuonna 2007 [Online: Sandelin, Johan (2005): Ökade verkligen finländarnas privata införsel av alkohol från Estland avsevärt år 2004? Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 22 (6): Statistikcentralen (2007): Alkoholiperäisiin kuolemansyihin kuolleet iän ja sukupuolen mukaan [Online: stat.fi/database/statfin/ter/ksyyt/ksyyt_ fi.asp] Statistikcentralen (2008): Poliisin ja tullin pakkokeinot 2006 [Online: stat.fi/til/pkei/2006/pkei_2006_ _tie_001.html] Tigerstedt, Christoffer & Österberg, Esa (2007): Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 24 (4): Turun Sanomat : Maksakirroosikuolemat lisääntyneet. Veroalennus vaikutti eniten suurkuluttajiin. [Online: 20,104:2:420315,1:0:0:0:0:0:] Uusi-Rintakoski (2006): Suurkuluttajat yllättivät viinatutkijan. Ystävien kesken 1/2006. [Online: 51