Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?"

Transkript

1 MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk alkoholforskning. Personer över 7 år exkluderades inte bara i den stora undersökning som genomfördes inom ramen för 1967 års alkoholpolitiska utredning (SOU:1971:77) utan även i mer aktuella undersökningar, t.ex. de återkommande undersökningar som genomfördes av SIFO från 198 och framåt (se CAN 28). En möjlig förklaring kan vara föreställningen att äldre dricker relativt lite alkohol, vilket också stämde på 196-talet: närmare hälften (45 %) av kvinnorna i åldern 46 7 år drack inte sprit eller vin överhuvudtaget år 1967 och motsvarande andel bland männen var 22 procent (SOU 1971:77). Sannolikt var nykterheten högre bland de äldre i denna åldersgrupp och ännu högre bland dem som var över 7 år, men som således inte studerades. De senaste årens ökade intresse för forskning om äldres alkoholvanor kan framförallt tillskrivas två omständigheter: den nya generationen äldre anses dricka mer än föregående generationer och äldre utgör en allt större andel av befolkningen (Hallgren m.fl. 29; Jyrkämä & Haapamäki 28). Att de äldre blir fler och samtidigt dricker mer alkohol antas leda till ökade alkoholrelaterade problem bland äldre inte minst eftersom bio- A B S T R A C T M. Ramstedt: Alcohol use and related harms among older people in Sweden not a marginal issue anymore There has been an increasing interest in drinking among older people in Sweden in recent years as today s older people drink more than previous generations and also constitute a larger part of the population. This paper examines survey data on drinking habits in combination with register data on alcohol-related harms to obtain a clearer picture of the importance of alcohol among older people in Sweden today. A clear majority older people in Sweden drink alcohol at least on a monthly basis; in 27, the differences when compared to younger age groups were quite small. Still, as regards levels of drinking and frequency of binge drinking, older people drank less than younger age groups. In contrast to younger age groups who reported less drinking between 22 and 27, older age groups tended to have stable or increasing consumption. In addition, alcohol-related mortality and hospitalisation as well as drink-driving, have increased among older people in recent years but not among younger groups. Cohort effects and media reports of the beneficial effects of alcohol are brought up as plausible explanations for the results. Implications for the total consumption model and the theory of collectivity of drinking culture are also discussed. KEYWORDS Older people, alcohol consumption, Sweden N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

2 logiska förändringar kopplat till åldrande tycks öka känsligheten för alkohol: äldre tål helt enkelt alkohol sämre än yngre och äter dessutom ofta mediciner som inte bör kombineras med alkohol. Utöver negativa hälsoeffekter för de äldre själva har risken att andra kan drabbas uppmärksammats, som exempelvis att personal inom äldreomsorgen får en ökad arbetsbörda (Gunnarsson 28). Få studier har dock närmare undersökt hur de äldres alkoholvanor egentligen ser ut i Sverige idag och hur de skiljer sig från övriga befolkningens. Det är också en brist på studier av vilka aktuella utvecklingstendenser som finns och hur dessa samspelar med olika alkoholrelaterade problem bland äldre. Kunskap om hur äldres alkoholvanor har förändrats över en längre tidsperiod är bristfällig inte bara för att äldre personer exkluderats i tidigare befolkningsstudier utan också för att det i Sverige saknas längre serier av jämförbara datainsamlingar som kan belysa frågan. Från slutet av 198-talet och framåt genomfördes dock ett antal riksrepresentativa undersökningar som är relativt jämförbara, och som visar att äldre (åtminstone definierade som 5 74 år) liksom andra åldersgrupper ökade sitt drickande från slutet av 198-talet, åtminstone fram till 22. Möjligen har ökningen varit större bland de lite yngre i detta åldersintervall (5 74 år). En jämförelse av medelkonsumtionen i olika åldersgrupper i slutet av 198-talet i början av 199-talet fann exempelvis endast en ökning bland kvinnor och män i åldern 5 till 7 år och ingen förändring i gruppen år (Kühlhorn 1998). Liknande resultat fick Bergman och Källmén (23) som undersökte hur riskkonsumtionen förändrades mellan 1997 och 21 men då endast fann en ökning bland kvinnor i åldern 5 6 år men inte i åldern 61 7 år. Utifrån en genomgång av relativt jämförbara undersökningar under perioden , fann Leifman (23) en närmast successiv ökning av konsumtionen bland både kvinnor och män i åldern 5 75 år utifrån undersökningar genomförda 199, 1996, 1998, 2 och 22. Vidare visar data från årliga intervjuundersökningar genomförda av TEMO/SIFO , att alkoholkonsumtionen ökade speciellt bland äldre (5 7 år) men att uppgången inleddes vid mitten av 199-talet (CAN 28). Även om resultaten från dessa undersökningar således inte är helt entydiga, tyder de på en ökning av alkoholkonsumtionen bland äldre mellan 199 och 22 och möjligen speciellt efter 1995 och framåt. Denna slutsats får även stöd i alkoholstatistik som baseras på försäljningsdata och skattningar av oregistrerad alkoholkonsumtion, vilken visar att den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökade kraftigt under denna period (Ramstedt m.fl. 29). Syftet med denna studie är att undersöka mer aktuella data över äldres alkoholvanor i Sverige i relation till andra åldersgrupper och med fokus på perioden Är det så att alkoholkonsumtion bland äldre fortsatt att öka trots att totalkonsumtionen varit relativt stabil och hur mycket dricker man egentligen i förhållande till andra åldergrupper? Givet den osäkerhet som finns med data om alkoholkonsumtion i olika åldersgrupper genom att dessa normalt baseras på självrapporterade uppgifter, är det angeläget att komplettera bilden med andra indikatorer över alkoholkonsumtionen bland äldre. I huvudsak ska olika indikatorer på 386 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 hög och problematiska alkoholkonsumtion studeras och den grundläggande frågan blir då om dessa ger samma bild av utvecklingen bland äldre i förhållande till andra åldergrupper. Överensstämmelsen mellan konsumtion och problem i olika åldergrupper har också ett vidare teoretiskt intresse då frågan berör i vilken utsträckning en alkoholkultur präglas av kollektiva förändringar. Detta är grundtanken i Skogs (1985) teori om kollektiva dryckeskulturer i vilken han hävdar att alkoholkonsumtionen i de flesta grupper inklusive riskgrupper i regel utvecklas relativt likformigt eftersom alkoholkonsumtion är ett i huvudsak socialt fenomen. Ett annat relaterat perspektiv är den s.k. totalkonsumtionsmodellen som varit en viktig alkoholpolitisk modell i Sverige och pekar ut den totala konsumtionen som den viktigaste bestämningsfaktorn för alkoholskadornas omfattning. En invändning mot denna modell har varit att en ensidig fokusering på totalkonsumtionen kan dölja viktiga förändringar i olika grupper. En jämförelse av konsumtion och problem bland äldre i relation till övriga befolkningen är intressant också ur detta perspektiv. QQ Data och metod Analysen av äldres dryckesvanor i förhållande till yngre baseras på data från det så kallade Monitorprojektet där Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) låter undersökningsföretaget Synnovate intervjua 1 5 svenskar i åldern 16 8 år varje månad via telefon om bland annat alkoholvanorna under de senaste 3 dagarna. Till grund för de årliga resultaten ligger alltså intervjuer med 18 slumpmässigt utvalda svenskar som fördelat sig jämt över hela året och som därmed fångar in de säsongsvariationer som finns i svenskarnas alkoholvanor. En annan fördel med dessa data är att frågorna har ställts kontinuerligt och på identiskt sätt under hela perioden vilket ökar möjligheten att studera eventuella förändringar samt att det förhållandevis stora urvalet ökar säkerheten i resultaten för olika åldersgrupper. Det är också värt att notera att den relativt korta observationstiden ökar respondenternas möjlighet att minnas och redovisa korrekta uppgifter. En nackdel är att bortfallet är omfattande och har ökat något över tid, från ca 45 procent 22 till ca 55 procent 27. Preliminära opublicerade bortfallsanalyser tyder dock på att variationer inom detta intervall inte har spelat någon avgörande roll för skattningarna. För en närmare beskrivning av projektet se Ramstedt m.fl. (29) Beträffande statistik över olika former av alkoholskador bland äldre har i huvudsak tre olika indikatorer använts: alkoholrelaterad dödlighet, alkoholrelaterad slutenvård samt personer misstänkta för rattfylleri. Denna statistik har inhämtats från ansvarig myndighets hemsida: data om alkoholrelaterad sluten vård och alkoholrelaterad dödlighet från Socialstyrelsen ( och data om rattfylleri från Brottsförebyggande rådet( Var gränsen går för att tillhöra de äldre i samhället kan givetvis diskuteras. I följande analyser betraktas dock grupperna 5 64 år respektive 65 8 år som äldre. Hur alkoholvanorna ser ut och har ändrats hos personer över 8 år kommer dock inte kunna belysas eftersom den övre gränsen N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 satts till 8 år i den underliggande intervjuundersökningen. Vad gäller statistiken över dödlighet och slutenvård ingår dock alla åldrar medan statistiken över misstänkta personer har en fast ålderindelning där 6 år och äldre är den äldsta åldersgruppen. Resultat QQ Alkoholkonsumtionen bland äldre i relation till andra åldersgrupper I tabell 1 jämförs de äldres alkoholvanor med yngre gruppers med avseende på tre olika aspekter av alkoholkonsumtionen under 23 och 27: om man har druckit någon alkohol under de senaste 3 dagarna, hur mycket som druckits i genomsnitt samt andelen som intensivkonsumerat minst 1 gång dvs. druckit minst en flaska vin eller motsvarande alkoholmängd i form av sprit eller öl vid ett och samma tillfälle. Skillnaderna mellan äldre och yngre vad gäller andelen som dricker och intensivkonsumerar har testats med Chi2-test medan skillnader mellan medelkonsumtionen i olika grupper testats med T-test. Man kan inledningsvis konstatera att samtliga skillnader i andelen alkoholkonsumenter mellan olika åldersgrupper är statistiskt signifikanta med två undantag: skillnaderna mellan kvinnor i åldern 16 29, 3 49 och 5 64 år för 23, samt för 27 endast mellan kvinnor i åldern 3 49 och 5 64 år. Ungefär 6 procent bland kvinnorna och drygt 7 procent bland männen i den äldsta gruppen 65 till 8 år hade druckit alkohol under de senaste 3 dagarna vid både 23 och 27 och detta var alltså signifikant lägre än i samtliga yngre grupper. Andelen kvinnliga alkoholkonsumenter var 27 däremot högst i åldersgruppen 5 64 år där 79 procent druckit under de senaste 3 dagarna medan andelen alkoholkonsumenter bland män var högst i gruppen 3 49 år. Vid båda tidpunkterna dricker dock 5 64-åriga män alkohol i större utsträckning än män i åldern år. Sammantaget är skillnaderna relativt små under 27 skiljde bara 5 procentenheter mellan de äldsta (74 %) och yngsta (79 %) männen vad gäller att ha druckit alkohol under de senaste 3 dagarna och motsvarande skillnad för kvinnor var 7 procentenheter. Inga stora förändringar sker mellan 23 och 27, men tendensen är att andelen äldre som dricker alkohol ökar något medan färre dricker i de yngre grupperna. Nedgången bland yngre (16 29) är signifikant bland både kvinnor och män medan uppgången bland äldre män är gränsfall (p<.1 vid Chi2-test) men inte signifikant för kvinnor. Tar man hänsyn till hur mycket alkohol som druckits under de senaste 3 dagarna blir bilden annorlunda med det generella mönstret att medelkonsumtionen sjunker med högre ålder och att de äldsta dricker signifikant mindre än övriga grupper. Ett anmärkningsvärt undantag gäller kvinnor i åldern 5 64 år som har en högre konsumtion än kvinnor i åldern 3 49 år under 27 medan alkoholkonsumtionen tydligt avtar med ökad ålder bland män och är signifikant lägre bland både de äldre grupperna jämfört med de yngre. När det gäller att dricka stora mängder alkohol vid ett och samma dryckestillfälle, s.k. intensivkonsumtion, framträder ett tydligare negativt samband med ålder där de äldre uppger detta mindre ofta än yngre. Speciellt ovanligt är det att äldre 388 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 kvinnor intensivkonsumerar och endast 2 procent uppger att detta inträffat under de senaste 3 dagarna att jämföra med 33 procent i åldergruppen år. Motsvarande siffror bland äldre och unga män är 11 respektive 55 procent. Samtliga skillnader mellan åldergrupperna var statistiskt signifikanta (Chi2-test). QQ Hur ofta dricker äldre regelbundet olika drycker? Det förefaller således som om de äldre dricker förhållandevis ofta men samtidigt mindre mängder än yngre och speciellt sällsynt är det med stora mängder vid ett och samma tillfälle. Vi ska nu studera närmare hur dryckespreferenserna ser ut, närmare bestämt hur ofta äldre dricker olika alkoholsorter mer regelbundet, här definierat som minst en gång i veckan. I detta fall används data från åren 22 och 27 och resultaten presenteras grafiskt för att tydliggöra skillnader och eventuella förändringar. Starköl I figur 1 visas andelen män och kvinnor i olika åldersgrupper som dricker starköl minst 1 gång i veckan för år 22 och 27. För män avviker de äldsta, dvs. gruppen 65 8 år, genom att veckokonsumera starköl ungefär hälften så ofta som de yngre åldersgrupperna: ungefär 15 procent mot 3 35 procent. Samma trend som för de konsumtionsdata som presenterades ovan kan också noteras, nämligen att det sker en ökning i de två äldre åldersgrupperna mellan 22 och 27. Bland kvinnor sker en liknande utveckling med en uppgång i de två äldsta grupperna och en nedgång bland de yngre. Anmärkningsvärd är den tydliga utjämning som skett mellan de tre yngre grupperna och att den skillnad som observerades år 22 är i stort utjämnad under 27. Vin Veckokonsumtion av vin ökar i alla åldersgrupper bortsett från de yngsta, år. Tabell 1. Olika aspekter av alkoholkonsumtion bland kvinnor och män i olika grupper 23 och 27. Kön och ålder Kvinnor Dricker alkohol (%) (minst 1 gång senaste 3 dagarna) 23 (n= 18 16) 27 (n= 17 94) Medelkonsumtion (l) (1 % alkohol per år) 23 (n= 18 16) 27 (n= 17 94) Intensivkonsumtion (%) (minst 1 gång senaste 3 dagarna) 23 (n= 18 16) 27 (n= 17 94) (n=2 1) ,1 3, (n=3 1) ,8 2, (n=2 4) ,8 2, (n=1 48) ,7 1,8 2 3 Män (n=1 9) ,9 7, (n=3 2) ,5 6, (n=2 3) ,6 5, (n=1 2) ,9 4, N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 % % Figur 1. Starkölskonsumtion minst 1 gång i veckan 22 och 27 i procent bland män och kvinnor. Återigen ses den största ökningen bland de äldre och bland äldre kvinnor sker nästan en fördubbling mellan 22 och 27 från 17 till 29 procent. Ser man till situationen 27 så återfinns den högsta andelen veckokonsumenter av vin bland kvinnor i åldern 5 64 år där 4 procent dricker vin minst en gång i veckan. Inte i någon av de manliga åldersgrupperna dricks vin lika ofta men även bland män är det i åldergruppen 5 64 år som man dricker vin oftast. Sprit Män Kvinnor Regelbunden konsumtion av sprit är vanligare bland äldre män än bland yngre spe- % % Män Kvinnor Figur 2. Vinkonsumtion minst 1 gång i veckan 22 och 27 i procent bland män och kvinnor. ciellt under 27 då andelen ökar bland äldre men minskar bland yngre i jämförelse med 22. Skillnaderna mellan de två äldsta grupperna är också liten. För kvinnor, som generellt dricker sprit mer sällan än män, minskar spritdrickandet i samtliga åldergrupper mellan 22 och 27. QQAlkoholrelaterade problem bland äldre Utifrån resultaten i riksrepresentativa frågeundersökningar finns tecken på att alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat sedan 22 men inte bland yngre. Kopplat till de tidigare studier som nämndes inledningsvis, tyder det på att alkohol- 39 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 % % Män Kvinnor Figur 3. Spritkonsumtion minst 1 gång i veckan 22 och 27 i procent bland kvinnor och män. konsumtionen ökat bland äldre under en längre tidsperiod än för övriga grupper. I följande avsnitt undersöks om ett motsvarande mönster finns för utvecklingen av olika former av alkoholrelaterade problem. Fokus i denna analys ligger just på förändring eftersom det inte går att på ett meningsfullt sätt jämföra aktuella konsumtionsvanor och alkoholskador i olika åldersgrupper många skador är ju ett resultat av många års drickande och uppträder endast bland äldre. För att få ett perspektiv på den aktuella utvecklingen presenteras här data för en lite längre tidsperiod, för det mesta från mitten av 199-talet och framåt. Alkoholrelaterad dödlighet I figurerna 4 5 redovisas alkoholrelaterad dödlighet bland män och kvinnor utifrån Socialstyrelsens s.k. alkoholindex vilket inkluderar samtliga dödsfall där en alkoholdiagnos nämns som antingen underliggande eller bidragande dödsorsak (ca 2 dödsfall totalt per år). Inga stora förändringar kan noteras bland män under perioden, varken totalt eller för specifika åldersgrupper. Den enda tydliga uppgång som framträder sker dock i åldersgruppen 65 8 år medan dödligheten för övriga äldre grupper (5 64, 8+) inte ändras nämnvärt och minskar i gruppen 3 49 år. Till viss del tycks dessa förändringar således överensstämma med de tendenser som noterades för alkoholkonsumtionen, speciellt de disparata trenderna för 3 49 åringar och 65 8 åringar. För kvinnor sker en tydlig uppgång i de äldre åldersgrupperna 5 64 och 65 8 år men inte bland dem som är 8 år och äldre (Figur 5) medan övriga grupper minskar (3 49 år) eller är oförändrade. Även dessa förändringar går i samma riktning som den självrapporterade alkoholkonsumtionen presenterad ovan. Alkoholrelaterad sluten vård De ålderspecifika trenderna i alkoholrelaterad sluten vård bland män avviker från utvecklingen i dödlighet genom att det inte sker en lika entydig uppgång i gruppen 65 8 år (Figur 6). En viss ökning från och med år 2 kan även observeras i den yngsta åldersgruppen, år, vilket inte var fallet för dödlighet. Däremot minskar även alkoholrelaterad sluten vård bland män i åldersgruppen 3 49 år. Data över alkoholrelaterad sluten vård N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 Antal män / Alla män Figur 4. Alkoholrelaterad dödlighet Antal män per 1 i olika åldersgrupper. Antal kvinnor / Alla kvinnor Figur 5. Alkoholrelaterad dödlighet Antal kvinnor per 1 i olika åldersgrupper. bland kvinnor påminner mer om den bild som statistiken över dödlighet förmedlade dvs. en uppgång totalt sett orsakad av ökningar bland äldre och samtidigt en minskning i åldersgruppen 3 49 år. Liksom bland män ses dock en ökning bland yngre dvs. här i åldergruppen år, vilken inte noterats i dödlighet eller hade någon motsvarighet i självrapporterade konsumtionsdata. QQRattfylleri En viss ökning av allvarliga hälsomässiga alkoholskador tycks såldes ha skett bland äldre utifrån statistiken över dödlighet och sjuklighet, mest entydigt bland kvinnor. En intressant fråga är om denna bild får stöd i statistiska uppgifter som delvis belyser andra negativa konsekvenser av alkoholkonsumtion. Statistik över rattfylleribrottslighet är en relevant källa i detta sammanhang och vi ska närmare bestämt 392 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 Antal män / Alla män Figur 6. Slutenvård med alkoholdiagnos Antal män per 1 i olika åldersgrupper. Antal kvinnor / Alla kvinnor Figur 7. Slutenvård med alkoholdiagnos Antal kvinnor per 1 i olika åldersgrupper. titta på antal misstänkta personer i olika åldersgrupper och hur det har förändrats över tid. Eftersom förändringar i rattfylleribrottslighet mycket styrs av andra faktorer än själva rattfylleriet, t.ex. ändringar i lagstiftning och inriktning av polisens arbete, kommer de äldres andel av brottsligheten användas som indikator på utvecklingen i denna åldersgrupp. Tabell 2 redovisar det totala antalet personer som är misstänkta för rattfylleribrott under åren 1995, 22 och 27 samt andelen som tillhör olika åldersgrupper. Man kan konstatera att det skett en ökning av antalet personer som misstänks för rattfylleribrott under perioden, från knappt 12 personer 1995 till knappt 16 personer 27. Samtidigt visar det sig att andelen över 6 år har fördubblats från 6 till 12 procent samtidigt som an- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 Tabell 2. Antal personer som misstänks för rattfylleribrott samt andelen i olika åldersgrupper under åren 1995, 22 och 27. Totalt antal misstänkta Varav: delen i gruppen 5 59 år också ökade från 14 till 19 procent. Det har alltså skett en relativt sett kraftigare ökning bland äldre och andelen över 5 år har ökat från 2 till 3 procent. Den ökade andelen äldre ger således stöd för den slutsats man kunde dra på basis av alkoholrelaterad dödlighet och sluten vård dvs. att alkoholskadorna har ökat bland äldre under de senaste 1 åren. Sammanfattning och diskussion Mot bakgrund av ett ökat intresse för äldres alkoholvanor var syftet med denna artikel att försöka belysa hur alkoholvanorna bland äldre svenskar egentligen ser ut och hur de har förändrats under senare år. Tidigare studier refererade i inledningen visade att äldre liksom andra åldersgrupper ökade sin alkoholkonsumtion mellan 199 och 22 och fokus i denna artikel har varit utvecklingen därefter vad gäller äldres alkoholvanor och alkoholrelaterade problem % 29 % 27 % % 45 % 43 % % 18 % 19 % 6+ 6 % 8 % 12 % Det visade sig att 5 64 åringar dricker alkohol i minst lika stor utsträckning eller t.o.m. oftare än yngre och att 65 8 åringar endast marginellt dricker alkohol i mindre grad än yngre. Tas hänsyn till hur mycket man dricker och benägenheten att intensivkonsumera alkohol, framkom dock en tydlig åldersgradient med avtagande konsumtion med ökad ålder. Ett intressant undantag var dock kvinnor i åldern 5 64 år som numera dricker mer i genomsnitt än kvinnor i åldern 3 49 år vilket inte varit fallet i tidigare studier. Vad som kan ligga bakom denna förändring är oklart men en möjlighet är att det finns allt fler kvinnliga dubbelarbetande småbarnsföräldrar för vilka alkoholkonsumtion inte prioriteras. En annan möjlig förklaring är att gruppen 5 64 åringar fylls på med kvinnor som grundlade sina alkoholvanor på 196-talet och tillhör vad som i Finland kallades den våta generationen. Det verkar också som om denna generation kvinnor har anammat den moderna vinkulturen med lådvin som centralt inslag andelen vinkonsumenter var även klart högst i denna åldersgrupp bland kvinnor. Under den relativt korta tidsperiod som studerades tenderade också fler äldre (5 8 år) dricka alkohol överhuvudtaget samt mer i genomsnitt medan tendensen snarare var motsatt bland yngre. Detta mönster kunde delvis förklaras att allt fler äldre börjat dricka öl och vin regelbundet varje vecka samt även, beträffande män, en ökning av veckovis spritkonsumtion. Att fler äldre dricker alkohol är inget unikt svenskt fenomen utan en liknande utveckling har skett i andra nordiska länder som Finland (Sulander 27), Danmark (Björk 26) och Norge (Horverak & Bye 27). Även i Finland har man under senare år funnit ökningar bland äldre (5 69 år) samtidigt som konsumtionen minskat bland yngre (15 29 år) (Mustonen m.fl. 27). Det finns också andra nordiska exempel på att vinkonsumtion 394 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 bland äldre kvinnor har ökat betydligt under senare år, t.ex. i Norge (Horverak & Bye 27). En mer systematisk kartläggning av utvecklingen i olika länder är dock önskvärd om man skall kunna uttala sig om eventuella nationella särdrag i relation till internationella trender. Ökningen av alkoholkonsumtionen bland äldre i Sverige sammanföll med att fler äldre drabbas av olika alkoholskador: fler alkoholrelaterade dödsfall och inskrivningar på sjukhus inte minst bland äldre kvinnor, samt en ökning av äldre bland personer misstänkta för rattfylleribrott. I de fall personer över 8 år kunde särskiljas framkom dock ingen uppgång utan ökningen var främst koncentrerad till gruppen 5 8 år. Denna utveckling avviker från den som observerades för övriga åldersgrupper, mest entydigt för gruppen 3 49 år där både konsumtion och skador sjönk under senare år. Sammantaget framträder således en bild av att äldre i Sverige visserligen dricker mindre än övriga åldersgrupper, men att man dricker mer än tidigare och att alkoholrelaterade skador har ökat. Även vad gäller skador har liknande mönster observerats i andra nordiska länder, t.ex. i Finland där alkoholskador ökat bland äldre och mer tydligt bland kvinnor än bland män (Hallgren m.fl. 29). Det finns ingen enkel och uppenbar förklaring till att drickande har ökat bland äldre i Sverige (och i andra nordiska länder) men det är möjligt att spekulera lite. En faktor som berörts är kohorteffekter dvs. att dagens äldre har helt andra alkoholvanor med sig än tidigare generationer (t.ex. Rosén & Haglund 26). Inte minst i kombination med att dagens äldre också är en förhållande resursstark grupp kan det tänkas gynna ett ökat alkoholbruk eftersom inkomst generellt tenderar att samvariera positivt med alkoholinköp (Norström & Ramstedt 29). Vidare kan man tänka sig att många äldre tagit till sig de i media frekvent rapporterade resultaten om alkoholens gynnsamma effekter på hälsan och att dessa effekter främst gäller äldre personer. Möjligen är detta en förklaring till att fler äldre har börjat dricka alkohol och att det oftast tycks ske i måttlig omfattning. Det är förstås möjligt att hävda att ett ökat drickande bland äldre i allmänhet innebär att många äldre lever längre, även om detta är en slutsats som fortfarande är omstridd bland alkoholforskare (t.ex. Johansson m.fl. 26). Utifrån de data som presenterats här, är dock en annan hypotes mer relevant, nämligen att ökad konsumtion i en grupp, total befolkning eller åldersgrupp, oftast också för med sig ökade hälsoproblem och andra komplikationer. Det förefaller därmed som om totalkonsumtionsmodellen kan vara applicerbar också på totalkonsumtionen i undergrupper i en befolkning och inte enbart gäller hela befolkningen. Däremot står det klart att totalkonsumtionsperspektivet alltid bör kompletteras med fokus på olika grupper för att man ska förstå vilka underliggande förändringar som driver ändringar i totalkonsumtionen och dessas negativa konsekvenser. Resultaten tyder också på att de aktuella dryckesförändringarna inte har varit likformiga i olika åldersgrupper och att utvecklingen bland yngre och äldre under senare år har gått åt olika håll. Det är för tidigt att i nuläget avgöra om detta speglar att yngre och äldres dryckesvanor N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

12 blivit mer åtskilda dvs. i någon mening blivit mindre kollektiva. Hur utvecklingen förhåller sig till teorin om kollektiva dryckeskulturer (Skog 1985) förefaller dock vara en intressant fråga för framtida studier. Det finns givetvis ett antal metodologiska begränsningar i denna typ av studie. Det går inte att med säkerhet fastställa att resultatet från frågeundersökningen är representativ för respektive åldersgrupp mot bakgrund av det finns ett betydande bortfall och att detta kan variera mellan åldersgrupper. En viss ökning av bortfallet över tid kan också tänkas snedvrida de förändringar som observerats. Om t.ex. äldre storkonsumenter i allt större utsträckning skulle delta i undersökningen så är uppgången bland äldre överskattad medan det motsatta gäller om de alltmer undviker att delta. Detsamma gäller förstås resultaten för de yngre där det finns tecken på att bortfallsproblematiken ökat under senare år. I någon mån kan man dock hävda att risken för snedvridna resultat har minskat något genom att olika datakällor har presenterats och jämförts. Sammanfattningsvis kan man dock konstatera att dessa data med säkerhet pekar mot att äldres alkoholvanor är ett område som inte kommer att negligeras i den framtida sociala och epidemiologiska alkoholforskningen. Mats Ramstedt, docent SoRAD Stockholms universitet SE Stockholm, Sverige E-post: mats.ramstedt@sorad.su.se REFERENSER Bergman, H. & Källmén, H. (23): Svenska kvinnor har fått mer riskfyllda alkoholvanor. Undersökning av förändringar i svenskarnas alkoholvanor Läkartidningen 1: Björk, C. (26): Midaldrendes og aeldresdanskeres alkoholforbruk. Udviklingen i alkholforbruget fra 1987 til 23. Alkoholpolitisk Magasin 4: Gunnarsson, E. (28): Äldres vardagsliv, äldreomsorg och framtid. Kommentar i: Jyrkämä J. & Haapamäki (28): Åldrande och alkohol nordisk forskning och diskussion. Nordiskt center för alkohol- och drogforskning. NAD-publikation 52 CAN: Rapportserie (28): Drogutvecklingen i Sverige 28. Rapport Nr 17. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm Hallgren, M. & Högberg, P. & Andréasson, S. (29): Alcohol consumption among elderly European Union citizens health effects, consumption trends and related issues. Swedish National Institute of Public Health Horverak, Ö. & Bye, E. (27): Det norske drikkemönstret. En studie baserat på intervjudata fra SIRUS rapport nr 2. Statens institutt for rusmiddelforskning Jyrkämä, J. & Haapamäki, L. (28): Åldrande och alkohol nordisk forskning och diskussion. Nordiskt center för alkohol- och drogforskning. NAD-publikation 52 Johansson, P. & Jarl, J. & Eriksson, A. & Eriksson, M. & Gerdtham, U.- G. & Hemström, Ö. & Hradilova Selin, K. & Lenke, L. & Ramstedt, M. & Room, R. (26): The Social Costs of Alcohol in Sweden 22. SoRAD Rapportserie, nr 36. Stockholm: Stockholms universitet 396 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 Kühlhorn, E. (1998): Svenska alkoholvanor i ett förändringsperspektiv. I: Kühlhorn, E. & Björk, J. (red.): Svenska alkoholvanor i förändring. Stockholm: Sober Förlag Leifman, H. & Gustafsson, N.-K. (23): En Skål för det nya millenniet. En studie av svenska folkets alkoholkonsumtion i början av 2-talet. Forskningsrapport 11, SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning). Stockholm. Stockholms Universitet Mustonen, H. & Mäkelä, P. & Huhtanen, P. (27): Kaksi vuotta alkoholin hinnan laskun jälkeen. Alkoholin käyttö vuonna 26 (Två år efter prissänkningen på alkohol. Alkoholkonsumtionen år 26). Yhteiskuntapolitiikka 72 (5): hteiskun- Norström, T. & Ramstedt, M. (29): Totalkonsumtionen av alkohol effekten av olika bestämningsfaktorer. Alkohol & Narkotika 3: Social och Hälsovårdsnytt i Norden (26): Tema: Alkohol & Hälsa. 23: 1 Ramstedt, M. & Axelsson-Sohlberg, T. & Engdahl, B & Svensson, J. (29): Tal om alkohol en statistisk årsrapport från Monitor-projektet.(SoRAD Rapportserie, nr 54). Stockholm: Stockholms Universitet Rosén, M. & Haglund, B. (26): Trends in alcohol-related mortality in Sweden : an age-period-cohort analysis. Addiction 11: Skog, O.-J. (1985): The collectivity of drinking cultures: A theory of the distribution of alcohol consumption. British Journal of Addiction 8: SOU (1971): Svenska folkets alkoholvanor. Rapport från alkoholpolitiska utredningen 1971:77. Stockholm: Finansdepartementet Sulander, T. (27): Alkoholbruk bland den åldrande befolkningen ur ett statistiskt perspektiv. I: Alanko, A. & Haarni, I. (red.) (27): Ikääntyminen ja alkoholi (Åldrande och alkohol). Helsinki: Sininauhaliitto. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017 PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017 Preliminära uppgifter Björn Trolldal Mars 2018 Sammanfattning De resultat som presenteras i detta pm för 2017 är preliminära. Några officiella uppgifter om restaurang-

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor CAN Rapport 153 Jonas Raninen Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 200) Layout inlaga:

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 Preliminära uppgifter Håkan Leifman, Björn Trolldal & Ulf Guttormsson Mars 2017 Sammanfattning Huvudsyftet med Monitormätningarna är att beräkna den totala alkoholkonsumtionen

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige?

Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige? Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige? En analys av 20 år med boxviner på Systembolaget CAN Rapport 169 Mats Ramstedt & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol-

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Klara Hradilova Selin (red.) Forskningsrapport nr 20 SoRAD, Stockholm 2004 Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2018:1 2017 Mer tillåtande attityd till alkohol trendbrott bland unga? Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Alkoholindex 2017 mer tillåtande syn på berusningsdrickande 6. Ungas attityd 8.

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? Sammanfattning Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? I detta kapitel studerades hur olika typer av dryckesmotiv är fördelade i befolkningen utifrån modellen Drinking Motive Questionnaire Revised

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 211 Diagram 1 46 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Befolkningens självrapporterade alkoholvanor

Befolkningens självrapporterade alkoholvanor Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004 2017 CAN Rapport 173 Ulf Guttormsson & Martina Gröndahl Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen decennierna efter det svenska EU-medlemsskapet Nina-Katri Gustafsson FD i sociologi, Sociologiska institutionen,

Läs mer

Internethandel med alkohol

Internethandel med alkohol SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Kontaktpersoner: Mats Ramstedt Ulrika Boman Internethandel med

Läs mer

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna?

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? Innehåll 1. Förord 2. Alkoholindex, sammanfattning 3. Koppling mellan attityd, konsumtion och dryckeskultur 5.

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 29 Diagram 1 45 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018 PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018 Preliminära uppgifter Björn Trolldal Mars 2019 Sammanfattning Huvudsyftet med Monitormätningarna är att varje år beräkna den totala alkoholkonsumtionen i Sverige.

Läs mer

Mönstrandes drogvanor Ulf Guttormsson

Mönstrandes drogvanor Ulf Guttormsson Mönstrandes drogvanor 2004 Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 86 Stockholm, 2005 Sammanfattning I samband med de teoretiska proven vid mönstringen besvaras

Läs mer

NAD. Mot ett kontinentalt dryckesmönster, eller inte? Förändringar i svenskarnas alkoholkonsumtion mellan 1996 och Research report.

NAD. Mot ett kontinentalt dryckesmönster, eller inte? Förändringar i svenskarnas alkoholkonsumtion mellan 1996 och Research report. NAD Research report Mot ett kontinentalt dryckesmönster, eller inte? Förändringar i svenskarnas alkoholkonsumtion mellan 1996 och 2005 KALLE TRYGGVESSON ABSTRACT AIM Alcohol consumption on an aggregate

Läs mer

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Trender i dryckesmönster befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet

Trender i dryckesmönster befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet Trender i dryckesmönster befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet CAN Rapport 168 Ulf Guttormsson & Martina Gröndahl Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Layout

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017 CAN Rapport 175 Björn Trolldal & Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout omslag: Jimmie Hjärtström,

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 2019:1 2018 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 2018 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av

Läs mer

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe AM 110 SM 1303 Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa Development of employment and labour force participation in Europe I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2013

Läs mer

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen

Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Stockholm 219 Bakgrund CAN fick i

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006 Ulrika Boman Klara Hradilova Selin Mats Ramstedt Johan Svensson Forskningsrapport nr. 48 SoRAD,

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 19:1 18 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 18 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande till

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Alkoholkonsumtion vanor och volym Alkoholkonsumtion vanor och volym Sören Holmberg och Lennart Weibull Å r 1955 försvann motboken. Den hade införts 1917 i syfte att minska svenska folkets alkoholkonsumtion

Läs mer

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Klara Hradilova Selin (red.) Forskningsrapport nr 20 SoRAD, Stockholm 2004 Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i

Läs mer

Vilka dricker mer alkohol i Sverige?

Vilka dricker mer alkohol i Sverige? HÅKAN LEIFMAN Vilka dricker mer alkohol i Sverige? En studie av konsumtionstrender bland män och kvinnor och i olika åldersgrupper under perioden 1990 till 2002 Inledning Denna studie handlar om hur svenska

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet

Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet Mats Ramstedt (red) Annette Lindell Jonas Raninen Forskningsrapport

Läs mer

Tal om alkohol 2008 - en statistisk årsrapport från Monitor-projektet

Tal om alkohol 2008 - en statistisk årsrapport från Monitor-projektet SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Tal om alkohol 2008 - en statistisk årsrapport från Monitor-projektet Mats Ramstedt (red.) Tove Axelsson Sohlberg Barbro Engdahl Johan Svensson

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018 Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet

Läs mer

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08 Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Det historiska/kulturella arvet

Det historiska/kulturella arvet Svenskarnas alkoholvanor i en tid av alkoholpolitiska förändringar Det historiska/kulturella arvet Magnus Huss, 7 9 Professor i Medicin, Publicerade Alcoholismus Chronicus - hur ser det över tid? - blev

Läs mer

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning Svensk sammanfattning What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Tim Stockwell / Thor Norström Colin Angus / Adam Sherk Mats Ramstedt / Sven Andréasson Tanya

Läs mer

Ämne: Socialt arbete, C-uppsats, SA046G Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson Examinator: Klas Borell

Ämne: Socialt arbete, C-uppsats, SA046G Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson Examinator: Klas Borell Mittuniversitetet Institution för socialt arbete Ämne: Socialt arbete, C-uppsats, SA046G Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson Examinator: Klas Borell Sammanfattning: Alkoholkonsumtionen har ökat under

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 PM Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning PM Stockholm

Läs mer

ÄLDRE, ALKOHOL OCH HÄLSA

ÄLDRE, ALKOHOL OCH HÄLSA Maj 2014 ÄLDRE, ALKOHOL OCH HÄLSA En övergripande beskrivning av aktuell kunskap med koppling till behoven inom äldreomsorgen Marianne Upmark Karolinska Institutet och Riddargatan 1 Mottagning för alkohol

Läs mer

Hur mycket dricker svensken?

Hur mycket dricker svensken? Hur mycket dricker svensken? Registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion 2001-2014 CAN Rapport 152 Björn Trolldal & Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan,

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Alkohol och andra droger 1. utveckling och åtgärder

Alkohol och andra droger 1. utveckling och åtgärder Alkohol och andra droger utveckling och åtgärder Kerstin Damström Thakker, Kozma Ahacic, Carina Cannertoft, Nils Larsson, Mats Ramstedt och Kaisa Snidare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102

Läs mer

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv Björn Hibell 6th World Forum Against Drugs 25th ECAD Mayors Conference 14-15 maj 2018, Göteborg Innehåll Vad är ESPAD Tobak Alkohol Narkotika Attityder

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Alkoholskattens två sidor Alkoholskattens två sidor Sören Holmberg och Lennart Weibull D en 3 maj 2010 lade den rödgröna oppositionen fram sitt alternativa budgetförslag Ny färdriktning med underrubriken

Läs mer

Resandeinförsel och smuggling av cigaretter åren 2003-2004. Maria Granberg Björn Trolldal

Resandeinförsel och smuggling av cigaretter åren 2003-2004. Maria Granberg Björn Trolldal Resandeinförsel och smuggling av cigaretter åren 2003-2004 Maria Granberg Björn Trolldal Forskningsrapport nr. 29 SoRAD, Stockholm 2005 Resandeinförsel och smuggling av cigaretter åren 2003-2004 Maria

Läs mer

Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol

Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol December 18 Ulrika Andersson Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol De senaste åren har hörts påståenden om att den svenska demokratin är i kris och att förtroendet

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION

ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION Alkoholvanor och alkoholopinion ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION Sören Holmberg och Lennart Weibull Å r 2010 beräknas intäkterna från skatt på alkohol uppgå till 12,4 miljarder kronor, vilket är 2,3 procent

Läs mer

Tal om alkohol 2010 EN STATISTISK ÅRSRAPPORT FRÅN MONITOR-PROJEKTET. Mats Ramstedt (red.) Ulrika Boman Barbro Engdahl Tove Sohlberg Johan Svensson

Tal om alkohol 2010 EN STATISTISK ÅRSRAPPORT FRÅN MONITOR-PROJEKTET. Mats Ramstedt (red.) Ulrika Boman Barbro Engdahl Tove Sohlberg Johan Svensson Tal om alkohol 2010 EN STATISTISK ÅRSRAPPORT FRÅN MONITOR-PROJEKTET Mats Ramstedt (red.) Ulrika Boman Barbro Engdahl Tove Sohlberg Johan Svensson Forskningsrapport nr 60 SORAD Stockholm 2010 SoRAD Centrum

Läs mer

Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson

Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder 2004 Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson Forskningsrapport nr. 28 SoRAD, Stockholm 2005 Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder 2004 Björn

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter. 1861 26. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH STUDIEPLAN FÖR Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET 2019 STUDIECIRKEL SOM ARBETSFORM Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning

Läs mer

Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige Om dryckesmotiv, dryckeskontext, attityder och anhörigproblematik

Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige Om dryckesmotiv, dryckeskontext, attityder och anhörigproblematik Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige Om dryckesmotiv, dryckeskontext, attityder och anhörigproblematik Mats Ramstedt (red.), Jonas Landberg, Johan Svensson & Erica Sundin Rapport 177 Centralförbundet

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer