MÄNNISKAN DEN NYGRÖNA. Landsbygdsting 2015 #4 Wattrangsborg, Björnlunda 17 April 6 X WORKSHOPS SÖRMLAND OM FEM ÅR - VAR ÄR VI DÅ? SÖRMLANDSMANIFESTET

Transkript

1 Landsbygdsting 2015 #4 Wattrangsborg, Björnlunda 17 April SÖRMLANDSMANIFESTET FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING 6 X WORKSHOPS DEN NYGRÖNA MÄNNISKAN SÖRMLAND OM FEM ÅR - VAR ÄR VI DÅ? SÖRMLAND 1

2 INNEHÅLL Sörmlandsmanifestet 2016 sammanfattar tinget 4 Sörmland om fem år var är vi? - Ulrika Lundberg 10 Sörmlands landsbygd, världen och människorna Peter Eklund 12 Kreativiteten som utvecklingsverktyg Bengt Gustafsson 16 6 workshops som utvecklar Sörmlands landsbygd 19 Den nygröna människan - Sofia Ulver 24 Smaka på Sörmlands vårprimörer 26 Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls 28 Utveckling förutsätter civil olydnad! Bengt Gustafsson 28 Full fart mot framtiden med innovationer eller tradition Per Frankelius 31 Musikern Kent Gustavson och multikonstnären Bengt Gustafsson inledde landsbygdstinget. 2 Länsbygderådet Sörmland Rolf Hallström rolfhallstrom@gmail.com Form: Finkultur.com Foto: Rocco Gustafsson Texter och bearbetning: Peter Eklund, Rocco Gustafsson samt respektive föreläsare.

3 SÖRMLANDS LANDSBYGDSTING FULL FART FRAMÅT Södermanlands fjärde landsbygdsting är nu genomfört i den fina föreningsgården Wattrangsborg i Björnlunda. Nytt för i år var att våra 6 workshops baserade sig på konkreta utvecklingar och satsningar som sker på landsbygden i Sörmland. Kraftfulla och spännande projekt som gör att det allt mer är Sörmlands landsbygd som står för förnyelsekraften i länet. Landsbygdstinget var redan vid påsk fullbokat och man fick stå i kö för att få komma med. Energin var hög redan från början, Hugo Rundberg, en av deltagarna utryckte följande: - Landsbygdstinget ger mig inspiration. Det är jättebra att träffa alla deltagare och man bygger nätverk här. Ja detta var verkligen bygdebegeistringens dag, herrarna Kent och Bengt satte verkligen fart på dagen med sina specialskrivna sånger ämnade för dagen. De inbjudna föreläsarna var några av Sveriges och Sörmlands främsta tänkare och entreprenörer. Tillsammans skapade tinget ett Sörmlandsmanifest, med frågor som är centrala för att utveckla Sörmlands landsbygd mot Låt oss nu förverkliga så mycket som möjligt av manifestet. Resurser i form av pengar har vi genom att våra två Leaderområden, Leader Södermanland och Sörmlandskusten tillsammans just fått drygt 84 miljoner kronor för att utveckla Sörmlands landsbygd. Likaså kommer det att från slutet av hösten finnas medel till bredband och service på närmare 115 miljoner kronor för att utveckla fiber och service på landsbygden i Sörmland i det nya landsbygdsprogrammet. Så nu gäller det att vi använder resurserna på ett klokt och långsiktigt sätt. Det fordras att det starka engagemang som fanns under tinget drivs vidare och omformas till konkreta projekt för att utveckla vårt Sörmland. Föredragshållarna och workshoparna vände och vred på perspektiven och såg till att dagen gick i högt tempo. En dag präglad av starkt engagemang och energi, konkreta lösningar och livliga diskussioner. Och precis som tidigare år var lunchen en närodlad ekologisk Sörmländsk aprilbuffé. Denna gång med produkter från trakten kring Björnlunda. Dagen fick stort medialt fokus, med både SVT, SR och en mängd lokala media på plats. Landsbygdstinget var ett arrangemang på initiativ av länsbygderådet i Sörmland med stöd av Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet. Denna dokumentation har finansierats av Sörmlands Sparbank och länsbygderådet. Full fart framåt för att utveckla Sörmlands landsbygd. Boka in den 8 april 2016 för då genomför vi Landsbygdstinget Då är det femårs jubileum. Vi ses på en spännande plats i den Sörmländska landsbygden, där vi kommer att arbeta för att tinget skall bli ännu starkare. Peter Eklund & Rolf Hallström Länsbygderådet i Sörmland LANDSBYGDSTINGET

4 4 LANDSBYGDSTINGET 2015 Peter Eklund gör en sammanfattning av dagen och presenterar Sörmlandsmanifestet 2016

5 SÖRMLANDSMANIFEST 2016 För satsning på landsbygden i Södermanland under 2015/2016. Över 400 röster eller pluppar satte deltagarna på årets landsbygdsting. Större bredd och starkare fördjupning av vissa frågor medförde att årets manifest blev betydligt mer omfattande än förra årets. Här är de 10 frågeställningarna som fick flest röster. Nu börjar en process att definiera ansvariga och vilka resurser länets olika aktörer har för att ta sig an de olika punkterna. Detta avgör i vilken omfattning vi kan ta oss an de olika frågeställningarna och få något gjort till nästa år. 1. Utvecklingsbolag för stöd till lokala orter och främja den sörmländska landsbygdens utvecklingskraft Den i särklass mest prioriterade frågan på årets landsbygdsting var att skapa ett eller flera regionala och lokala utvecklingsbolag för att finna former för att mer operativt hjälpa till med råd, finansiering och riskkapital för att driva konkreta operativa utvecklingsprojekt för bygdens utveckling. Att utveckla konkreta verkstäder för att koordinera och finna praktiska lösningar på landsbygdens problem och möjligheter. Det kan gälla bostadsbyggande, skola mm som skapar möjlighet för utveckling av bygden. På många platser i landet skapas nu lokala utvecklingsbolag. De senaste 25 åren har en mängd olika modeller prövats i Sverige, som ex kooperativa bolag, ekonomiska föreningar och AB utan vinstutdelning. Crowdfunding är ytterligare en modell som vunnit popularitet de senaste åren. I Sörmland finns det några goda exempel. Bl a hur Kiladalen har skapat Kiladalen Utveckling AB, ett lokalt utvecklingsbolag, där bygdens invånare gemensamt skapar ett utvecklingsbolag utan vinstintresse. Syftet med insatsen är att i första hand finna former hur man skall driva sådana utvecklingsbolag på såväl lokal som regional nivå, och i andra hand att bidra till att flera lokala ekonomiska utvecklingsbolag kommer igång i Sörmland. LANDSBYGDSTINGET

6 2. Utveckling av den digitala Sörmlands landsbygd A. Sörmlands digitala infrastruktur på landsbygden Om tre - fem år skall hela länet ha god kapacitet i fiberuppbyggnad (bredband) och mobilkapacitet samt de nödvändiga master som krävs. Fortsatt kraftfull mobilisering mellan länets kommuner, Regionförbund, Länsstyrelsen och bygdegrupper samt privata aktörer. För närvarande är utbyggnadstakten mycket varierande i olika kommuner. En medveten handlingsplan ska presenteras med en tydlig rollfördelning och struktur för samhandling. B. Sörmlands digitala tjänstelandskap Skapa testbäddar, arenor och erfarenhetsutbyten för utveckling av det praktiska digitala tjänstelandskapet på landsbygden i Sörmland. 3. Utveckling av servicepunkter och dess funktioner Att finna nya former och modeller för att utveckla och förbättra servicen på landsbygden är en avgörande punkt för ett gott liv på landsbygden, när de gamla lösningarna har nått vägs ände. Under 2015 genomfördes två pilotprojekt när det gällde innovativa servicelösningar, i ett flertal orter i Nyköpings kommun och i Högsjö. Dessa erfarenheter bör nu spridas och utvecklas för att fler orter och kommuner skapar sin lokala servicepunkt utifrån den lokala bygdens behov. I det nya landsbygdeprogrammet finns det resurser avsatta till serviceutveckling. Minst sex servicepunkter skall ha tillkommit i minst två kommuner. 4. Strategiskt mångfaldsarbete för landsbygden Södermanland är ett av landets främsta inflyttningslän, där över 80 procent av befolkningstillväxten i snitt kommer från platser långt utanför Sverige. Framtidens arbetskraft, nyföretagare och familjer är till stor del människor från andra länder (nysvenskar). Men dessa nya svenskar har svårt att både bosätta sig på landsbygden och arbeta där. Hur kan de nyinflyttade i länet bli en tillgång för landsbygden? Vi skall med olika praktiska lösningar välkomna dessa till den Sörmländska landsbygden. ü Konsumentstråk för matutveckling- Vill du ha mera mat från trakten i din mataffär? Vi är marknaden som vill ha de riktigt fina råvarorna. Råvaror som kan och skulle kunna produceras här i Sörmland. Vi som konsumenter står för drygt 80 % av alla livsmedelsinköp. Enbart i Sörmland handlar vi varje år för mer än 6 miljarder kronor. Den förädlade mat som duktiga företag gör och skulle kunna göra. Vi är de som vill äta det närproducerade på kaféer och restauranger och handla det i våra butiker. Vi är de som kan göra skillnad. Det är våra val som kan utveckla landsbygden och skapa många fler företag på landsbygden. Inom STOLT MAT kommer det att skapas ett konsumentstråk. Av all mat som säljs ute i butikerna och används i restaurangnäringen, kommer mindre än 50 % från Sverige. Det innebär att det finns massor med matpengar som skulle kunna stanna i landet om vi själva väljer mat från trakten och från Sverige. Men räcker det med att maten produceras i Sverige? De förändringar vi nu ser i klimatet gör vår matförsörjning otryggare. I dagens läge är maten hela tiden på väg. Sparris från Peru, lammkött från Nya Zeeland, fribeteskött från Brasilien och Irland och så naturligtvis allt från Turkiet, Israel, Spanien, Holland mm. Våra små mängder av svenska grönsaker kommer huvudsakligen från Skåne och Gotland. Vad händer när vädret löper amok och tunga regn och störtfloder skär av vägar och järnvägsbankar och isolerar oss? I en nära framtid kommer vi att ha behov av mer mat från trakten och det tar tid att få fram duktiga odlare och producenter. Då får vi mat som vi själva kan ha kontroll över. Vi kan själva åka ut och se hur den kommer till, och ställa frågor direkt till producenten. Vi kan förverkliga det som alla nu pratar om säsongens mat, säker, god och närproducerad. Så kom med, börja fråga efter den i din mataffär, och när du är ute och äter! Du jobbar som du själv vill, lika lokalt som maten du vill äta. Målet är mera mat från trakten i våra mataffärer och på våra matställen. Det är du som är marknaden och det är du skapar efterfrågan. Ansvarig: Lämnas över till STOLT MAT i Sörmland tillsammans med Den nära matens vänner, inom Sörmlands matkluster som skapar ett nytt utvecklingsstråk inom STOLT MAT. Ansvarig personer: Bengt Spider Jansson och Bie Seipel. 6 LANDSBYGDSTINGET 2015

7 Bie Seipel och Hugo Rundberg satt med i workshopen Mat som utvecklingskraft i Sörmland. 5. Nätverk för småbyggare, för fler nya hyresrätter i våra mindre orter På Sörmlands landsbygd och dess små orter saknas det idag närmare 2000 bostäder främst hyresbostäder. Att vidareutveckla modellen som prövades i förra manifestet. Behovet av bostäder är omfattande. Vi skall låta minst tre orter i Sörmland komma igång med en process för att få igång ett bostadsbyggande. För att göra en realistisk bedömning skall dessa orter först genomföra en ortsanalys för att klargöra den lokala bygdens bostadsbehov. 6. Så här vill vi göra t. Samverkan för orts- och näringslivsutveckling - Gemensam metodutveckling för hela länet. Ett tydligt intresse är att utveckla ett gemensamt ortsanalysverktyg som både kan vara unikt anpassad till varje orts lokala förutsättningar men ha samma form och inriktning så man kan utbyta erfarenheter mellan olika orter i länet. Att ta tillvara de erfarenheter som finns i länet. Första stegen till en sådan är det ortsanalysverktyget som prövades i ett pilotprojekt i Vrena, för att ge invånarna en möjlighet att tala om hur de ville ha sitt samhälle i framtiden med betoning på bostäder. Verktyget går att situationsanpassa till varje bygd och är ett visuellt och demokratiskt verktyg för att prioritera bygdens utvecklingsinsatser. Detta verktyg skall utvecklats som Sörmlands ortsanalysverktyg och kommit igång på minst fem orter. LANDSBYGDSTINGET

8 7. Att finna och få ut de Sörmländska produkterna genom sälj- och webplattform för mat Att producera livsmedel och förädla dessa har alltid varit en central del av den Sörmländska landsbygdens näringsverksamhet. Insatser för att öka härproducerad mat från Sörmland i de offentliga måltiderna såväl som i våra butiker genom nya distributionskanaler och marknadsplatser. Inom STOLT MAT pågår ett arbete för att underlätta detta. ü Fortsatt arena för samtal om utvecklingen på landsbygden i Sörmland - Landsbygdsting Det var fjärde året vi genomförde landsbygdstinget i Sörmland. Landsbygdstinget har blivit den självklara arenan för inspiration, erfarenhetsutbyte, reflektion och möjlighet att genomföra konkret utvecklingsarbete som gagnar landsbygdens utveckling i Sörmland. Behovet av denna arena är tydligt, inte minst efter alla positiva signaler från varje årligt ting. Nu drar vi igång arbetet med det femte landsbygdstinget, vi fortsätter arbetet med utvecklingen av den självklara årliga bygdebegeistringsplatsen. Samt arbetet med att följa upp det årliga Sörmlandsmanifestet. 8. Strategiskt Barn- och ungdomsarbete på landsbygden Andelen barn och unga på landsbygden tenderar att minska på flera platser i Sörmland. Hur skapar vi en god utvecklingsmiljö för barn och unga på den Sörmländska landsbygden i en tid där förutsättningarna för skola, föreningsliv och mångfald har försvårats. Lena Wistrand var ordförande för workshopen Näringsliv. 8 LANDSBYGDSTINGET 2015

9 Gunnar Casselstedt var ordförande för workshopen Digitala tjänster. LANDSBYGDSTINGET

10 Om jag får drömma om Sörmland år 2020 så har vi utvecklat ett lokalt engagemang där människor driver sina egna behov och där vi som myndighet kan hjälpa till med smörjmedel inom till exempel landsbygdsprogrammet, säger landsbygdsdirektör Ulrika Lundberg i Södermanlands Nyheter. SÖRMLAND OM FEM ÅR VAR ÄR VI? Ulrika Lundberg, Landsbygdsdirektör Ja, det beror på var vi vill vara! Det beror på om vi tar vara på möjligheterna! Sörmland betecknas ofta som den sköna lustgården, ja ni vet Selma Lagerlöf, med ett kuperat landskap och höga natur- och kulturmiljövärden. Jag tycker helt ärligt att det känns rätt uttjatat och faktiskt en smula bakåtlutande. Har ni förresten tänkt på att vårt län ser ut som ett hjärta? I alla fall om man vrider lite på det. För mig symboliserar det kraft, mod och uthållighet. Ni vet hjärtat som håller kroppen i gång, pumpar dag ut och dag in. Och det är ingredienser som vi behöver för att utveckla vårt län: kraft-mod-uthållighet. Vi har förvisso en del utmaningar på landsbygden i länet. Lönsamheten inom lantbruket har generellt sett minskat kraftigt och en stor utmaning för de areella näringarna specifikt i vårt län är ålderstrukturen. Hela 46% av lantbrukarna i länet är över 65 år. Höga markpriser försvårar generationsskiften och många gårdar säljs till kapitalstarka köpare med annat syfte än jordbruksproduktion. Känslan för bygden kanske saknas helt och det lokala engagemanget uteblir. En dålig lönsamhet ger inga investeringar i förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor. Den yngre generationen har av flera skäl svårt att ta sig in. Ökande viltstammar som på sina håll orsakar problem med viltskador men som också är en resurs som kanske inte utnyttjas fullt ut. 10 LANDSBYGDSTINGET 2015

11 Flera mindre orter på den rena landsbygden minskar och på några platser är skolan nedläggningshotad, affären har lagt ned och distriktsköterskan har för länge sedan flyttat in till stan. Den enda naturliga mötesplatsen som finns kvar är kanske bara bygdegården eller idrottsplatsen, om man har tur. Tyvärr är det ofta så att man måste dyka för att ta sig upp igen. Ur kriser och motgång föds det som bekant allt som oftast de mest kreativa idéerna. Det har vi också sett prov på under den senaste åren genom. Många lantbruk har utvecklat flera andra verksamheter. Hittat fler ben att stå på för att få bättre lönsamhet. Turism, upplevelseindustri, nischade odlingar, förädling av råvaror och entreprenadkörning utanför egna gården. Flera projekt har pågått under de senaste åren som visat på idérikedom och vilja att utveckla landsbygden. Vägran att dö sotdöden och helt enkelt ta saken i egna händer. För det är så på landsbygden, att man måste slita mer för att få något. I stan löser sig många saker av sig självt och man behöver inte fundera så mycket. Men även om Sörmland har en del problem som jag nämnde inledningsvis och kan tyckas vara en aning sovande på sina håll så utmärker vi oss faktiskt som ett av det snabbast växande länen i Sverige, relativt sett. Och vi växer inte enbart i städerna utan också på den rena landsbygden där också sysselsättningen ökar. På två år har Sörmlands befolkning ökat med 6 tusen personer. Med bara någon dryg timmes resa till, eller för all del från Stockholm, är det många som upptäckt Sörmland och som vill bo och leva i vårt vackra län. En stor del av ökningen är som ni vet också personer med utländsk härkomst. Människor som vi borde bli bättre på att ta om hand och integrera i vårt samhälle. Arbetspendlingen till både Stockholm, Norrköping med flera andra större städer är ganska stor och den ökar hela tiden och det finns potential att växa ännu mer när tex Ostlänken tas i bruk. Helt klart ställer ett växande län med en växande landsbygd krav på infrastruktur och service, som bredband, buss, skolor och affärer mm. Men vi vill ju ha ett Sörmland som inte bara är sovstad till Stockholm utan faktiskt sjuder av liv och rörelse på dagtid, ja dygnet runt! Därför är det glädjande att så många har samlats här idag för att ta Sörmland ett steg längre. Det här är det fjärde landsbygdstinget. Ni som varit med på alla fyra tingen känner till att vi har jobbat utifrån de kunskaper vi har om länet bland annat det som kom upp i den SWOT-analys som togs fram inför det nya landsbygdsprogrammet. Det har också resulterat i att vi arbetat fram fyra tema-områden i det regionala serviceprogrammet vilket också varit utgångpunkt för och inriktning på Sörmlandsmanifestet som togs fram på förra årets ting. Så ja, det är faktiskt efter en röd tråd och med gemensamma krafter vi sakta men säkert för länet framåt i landsbygdsfrågorna. Jag kan konstatera att ni alla här på detta landsbygdsting är fantastiska människor med kunskaper och ett brinnande engagemang för landsbygden i Sörmland. Det behövs många som jobbar tillsammans åt samma håll för att man ska kunna åstadkomma stordåd! Och många förändringar! Det kanske inte är så att det bara är ett håll vi drar åt utan flera håll - men - det viktigaste av allt - dom är i samma riktning! Det är så mycket vi vill åstadkomma på en och samma gång. Ibland kan det kanske vara smart att skynda långsamt helt enkelt ta en sak i taget men vi vill ju så mycket! En av frågorna vi jobbat mycket med de senaste åren är bredband och mobiltäckning vilket till mångt och mycket är en förutsättning för att bo, leva och verka på landsbygden. Det är en politisk prioritering för att ge människor lika förutsättningar. Andra områden vi jobbat med är service, boende och mat som utvecklingskraft. Det attraktiva och kreativa Sörmland det är där vi vill vara 2020! Och vad månde det bliva med den start vi har haft. Ta vara på möjligheterna och använd de resurser som finns inom bl a LBP inkl Leader. Tänk om vi kunde ha vårt eget slakteri i Sörmland, mer egentillverkade mejeri- och speceriprodukter och mer sörmlandsodlad frukt och grönsaker i butikerna. Dit skulle jag vilja komma! Det nya Landsbygdsprogrammet ger oss möjligheter att fortsätta utveckla landsbygden. Som ni vet så har det inte riktigt kommit igång och det har pågått ett arbete med att ta fram en regional handlingsplan, nya leaderområden formeras, samtidigt som det nationella programmet arbetats klart i dialog med EU. Nu väntar vi på ett godkännande från Bryssel och hoppas och tror att vi kan fatta beslut om nya stöd under hösten. Vad ser jag då framför mig? Mitt önskescenario år 2020 är en levande landsbygd där mervärdena går före priset. Då innefattar det livsmedel och andra varor och tjänster som produceras på landsbygden. Jag har stora förhoppningar på den nya livsmedelsstrategin som ska arbetas fram under detta år. Förhoppningsvis leder det till att efterfrågan på svenska livsmedel ökar och det är lönsamt att driva lantbruk och primärproduktion i vårt län. Det är ju så att vi vill ha öppna landskap där djur betar, där åkrar och ekar och blommor finns kvar, där människor finns även på dagtid, där andra verksamheter växer fram. Sådant som skapar liv och rörelse och ett ökat serviceunderlag för boende på landsbygden. Vi vet att varje arbete inom lantbruket skapar 2,5 jobb till, i förädlings- och konsumtionsled, men det skapar också andra synergier såsom tex biologisk mångfald. Jag ser människor som vågar. Vågar satsa på gröna näringar och andra verksamheter på landsbygden. Vi har sjudande orter med mycket lokalt engagemang. Vi är attraktiva med vår närhet till Stockholm. Vi har söderläge med marknaden runt hörnet men det krävs kraft, mod och uthållighet. Vi har stor framtidstro och våra produkter är efterfrågade. Dom har hög kvalité och de mervärden som kunden vill ha. LANDSBYGDSTINGET

12 SÖRMLANDS LANDSBYGD, VÄRLDEN OCH MÄNNISKORNA Peter Eklund, omvärldsanalytiker Peter Eklund gav oss en visuell omvärldsresa genom den Sörmländska landsbygden. Han talade sig varm för landsbygdens starka utvecklingskraft. I Gnesta ökar företagsamheten och sysselsättningen, just nu snabbast i hela Sörmland. Här växer det fram företag baserat på landsbygdens traditioner men anpassade till dagens efterfrågan och marknad. På 50-talet var Countness Ebba von Eckermann ett av Sveriges främsta exporterande klädmärken. Det var känt för sina handvävda ylletyger som vävdes av kvinnorna i Ripsa-trakten i starka färger med stark inspiration från landskapet runt Ripsa. Företaget blev myket populärt och produkterna såldes runt om i hela världen men främst i USA. När masskonfektionen välde fram på 60-talet fick företaget det svårt. Nu har företaget återuppstått, det drivs av barnbarn till Ebba von Eckermann, högkvalitativa produkter vävs nu i Stjärnhov. Genom modern digital marknadsföring kan premiumprodukter från den Sörmländska landsbygden åter sprida sig i världen. Samma sak sker här i Björnlunda, sedan ett halvår bedriver Sternerborgs choklad kvalitativ chokladtillverkning och försäljning och snart har man även glasstillverkning. Produktion, förädling och försäljning av mat är en näring som ökar med mängder av jobb och företag varje år i vårt län. Sörmland är ett av Sveriges främsta matlän och år 2013 sysselsattes mer än personer i företag med en omsättning på mer än 5,5 miljarder kr. Även här vårdar man traditionen men anpassar den till dagens behov. Gnesta är en av Sörmlands mest företagsamma kommuner där mer än 15 % driver företag, precis som i Trosa, detta kan ställas mot 8 % i Eskilstuna och 9 % i Katrineholm. Den småskaliga företagskulturen har gjort att sysselsättningen i Gnesta nu växer mest i hela länet med + 9,6 % mellan , tätt följt av Nyköpings kommun. Medan Eskilstuna och Katrineholm under samma period knappt ökat sin sysselsättning trots en kraftig befolkningstillväxt. Det nya Sörmland Överallt i Sörmland finns det nya. Men är vi nöjda med att det går lite bättre år från år, eller ser vi den potential som vi lever i? Vi har världens potential eftersom vi lever mitt i region Stockholm-Mälarregionen. En region som kommer att växa med 1, 9 miljoner invånare fram till Det gör att vi har stora möjligheter att få fler invånare, fler jobb, större marknad för våra produkter, betydligt fler besökare och många fler sommarstugsägare. Dilemat kan bli att priset på mark i Sörmland stiger alltför mycket, så mycket att vi kanske inte har råd att bedriva jordbruk, utan det blir alltför dyrt. Kanske andra vill använda marken till annat, som vilt etc. Skall Sörmland utvecklas är det ytterst centralt att försöka ta tillvara potentialen, inte enbart i våra centralorter utan i flera av våra småorter. Att dessa får karaktär och liv, och att vi försöker definiera vad är landets puls som det heter i Gnestas slogan. Sörmland är inte som andra län. Vi har ingen stor stad där allt koncentreras utan Sörmlands särdrag är att det växer överallt. Vi kan betrakta hela Sörmland som en urbaniserad landsbygd. 12 LANDSBYGDSTINGET 2015

13 Omvärldsanalytikern Peter Eklund berättade om att tillväxten just nu drivs på landsbygden. LANDSBYGDSTINGET

14 Staden som norm När landsbygden och staden laddas med olika begrepp och värden får detta också effekt för hur samhället investerar, fördelar och prioriterar. Om staden står för potential, möjligheter, modernitet, framgång och utveckling blir det ganska självklart att det är där det satsas. Om landsbygden problematiseras och porträtteras som särskild, eftersatt och bristfällig så attraherar det helt andra typer av åtgärder och insatser. Landsbygden kläs allt för lätt med ett handikapp som ska avhjälpas med närheten till staden. Trots att den strategin inte lyckats särskilt bra. Staden verkar helt enkelt behöva landsbygden, kusinen från landet, för att visa på sin egen förträfflighet. Ett konkret exempel på hur maktrelationen tar sig uttryck är beskrivningen av staden som motorn. Den liknelsen kan tyckas självklar för många. Hur ser vi då på stad och land? Om staden är motorn, vad är då landsbygden? Om vi istället hade sett städer, orter och landsbygder som olika kugghjul i ett stort maskineri, hade det lett till en annan syn på Sverige eller regionen och därmed andra insatser? Ett kugghjul behöver andra kugghjul för att snurra. En motor behöver inte hjul, ratt eller chassi, bara sig själv. Vi måste börja benämna problemen vid deras rätta namn. Och vi måste tala om makt och att ge avkall på makt. Att vara normutmanande innebär också att vi ibland måste gå emot den outtalade överenskommelsen i samhället som sätter centrum i centrum. Och vi måste våga ifrågasätta den ekonomiska hållbarhetens överlägsenhet i förhållande till den sociala och ekologiska hållbarheten. Och då har vi svårt att se det som sker, kvinnor driver nu utvecklingen i de flesta miljöer och kvinnor dras till miljöer där de får förverkliga sina drömmar. Medan männen är nöjda med det de har. Nu pratar man om innovationer som om det utvecklades i Fou-miljöer inte att många bäckar små leder till utveckling. Det är Sörmlands landsbygd som sysselsättningen ökar snabbast För det är så att Sörmland är annorlunda. Det är här landsbygden i befolkning ökar nästa lika mycket som i våra städer. Trots att länets befolkningstillväxt till ca 80 % består av nyanlända från andra länder. Det är en enorm brist, för ser vi framåt så är det människor från andra länder som kommer att stå för en stor del av arbetskraften när vi 40- och 50-talister är på väg att lämna arbetsmarknaden och gå i pension. Dessa måste välkomnas i våra små orter och på landsbygden annars kommer den positiva befolkningstillväxten att avstanna. Titta på Stavsjö som fick en flyktingsanläggning på halsen. Lika många människor från främst Syrien kom det till samhället som det bodde där. Allt skedde under kort tid. Klart det medför problem. Men nu ett halvår senare har det medfört att Stavsjö etableras den första vårdcentralen i modern tid i Sverige i ett sådant litet samhälle några hundra invånare. Det har kommit till genom hårt arbete av bygderörelsen i Kiladalen som kunde visualisera en möjlig etablering och vilka välfärdseffekter och ekonomivinster det medförde för landstinget. Sörmland är annorlunda också när det gäller sysselsättningstillväxt, för det är på landsbygden som jobben ökar. Om det ökar med 6 procent fler jobb i stan i Katrineholms kommun så ökar jobben på Katrineholms landsbygd med 43 procent. I Nyköpings kommun ökar staden med +6 % mot på landsbygden med +46%. Samma mönster i Strängnäs och Eskilstuna. Det är på landsbygden jobben ökar. Vi ser det i orter som Sparreholm och Stallarholmen och i landsbygdskommuner som Gnesta och Trosa. Det är i matbranschen som jobben ökar, med mellan jobb per år de senaste 10-åren. Likaså inom Företagstjänster. Förändringen sker nu så snabbt att fram till år 2050 kanske hälften av Sveriges alla jobb att automatiseras. Överför vi det till Sörmland är det ca arbetstillfällen. Inom jordbruket kan ca 95 % av alla jobb automatiseras. Utvecklar vi inte andra jobb eller byter stil inom jordbrukssektorn till mer förädling blir det svårt att tala om en levande landsbygd. Unik lokalmodell där vi bygger samhälle, inte planlagd mark i visuell ortutvecklingsmetod. Speciellt skräddarsydd för varje ort, vin kartlägger ortens utvecklingsbehov och behov av bostäder. Minska riskerna och få praktiska lösningar genom samhandling mellan lokala företagare, förvaltare och lokala föreningar för att få igång ett bostadsbyggande. 14 LANDSBYGDSTINGET 2015

15 Vi kunde växa mer om vi hade fler bostäder! Förra året var bostadsbyggade en av de stora prioriterade insatserna i Sörmlandsmanifestet. Sörmlands kommuner anser att behovet av bostäder utanför centralorten är i balans, eller att de har planlagd mark. En studie som vi en grupp har gjort på uppdrag av länsbygderådet, fann att det finns ett akut behov av 1000 men troligen hela 2000 bostäder i våra småorter just nu, fördelat på ett 40 tal orter i länet, främst hyresbostäder. Vi valde Vrena, som pilotort, eftersom de har en aktiv intresseförening, företagare mm. Vi gick ut och frågade Vrenaborna i en specialenkät, och fann att där de har planlagd mark ville ingen i princip bo utan alla ville bo mitt i samhället nära service. För den stora målgruppen för bostäder i Vrena, precis som i de flesta samhällen är det i första hand äldre som vil lämna gården eller småhuset. Vilket i sin tur frigör hus till barnfamiljer, och flyttkjedan är igång. Här arbetar nu intresseföreningen tillsammans med lokala byggföretag, förvaltare tillsammans för att få igång ett bostadbyggande. Utmärkande för bostäder på landsbygden just nu är att ytterst få bostäder finns ute till försäljning och priserna stiger nu snabbt även på landsbygden. Samtidigt som sysselsättningen och befolkningen ökar minskar servicen. Skälet till detta är att vi hela tiden vill ha bra service, den bästa vården, bästa skolan etc. Vilket har gjort att så gott som all verksamhet alltmer koncentreras till färre enheter. I Sörmland har Stavsjö skapat en digital lanthandel i en ort där det inte har funnits butik på flera år. Genom att köpa varorna från en Stor Icahandlare i Norrköping får man samma priser som i den stora affären liksom denna butiks utbud. En gång i veckan sitter man hemma och beställer veckans varor och får det levererat en till två dagar senare. Varje hushåll betalar en summa för leveransen, men vinner betydligt mer i resor och synnerhet tid det tar att åka själv och handla sina livsmedel. Bygden har byggt ett kyl-och frysrum för lagerhantering av kassarna. Nu går man vidare inom vårdsidan när man bygger upp sin nya vårdcentral för att se hur man kan med digital hjälp kunna nyttja det stora sjukhusets kompetenser. Söka efter det äkta i din bygd Det är till stor del på landsbygden som Sörmlands tillväxt just nu sker. Trots detta är det få som ser denna utvecklingskraft. Eftersom normen i samhället såväl i Sörmland som i Sverige är att det enda som driver utvecklingen är våra stora städer. Men Sörmland är annorlunda. Denna utvecklingskraft drivs till stor del av människorna i Sörmlands små orter och vår landsbygd. Det som utmärker deras arbete är. Allt handlar om kvalitet och leva livet på riktigt. Bygdens kvalitet - Vårda och hjälp de existerande att växa utgå från det lilla. Primär infrastruktur är nu it - därefter den traditionella. Bygger på gemensamma lösningar och samhandling förmåga att skapa gemensam berättelse och färdväg. Öppenhet, Tro och passion, stark samsyn byagrupper, företag och kommunen. Vårda er äkthet! Älska förändringen & unna varandra framgång, bejaka samhällsentreprenören och de företagsamma. Pröva i liten skala se om det är framgångsrikt. Ett misslyckande är lika viktigt som framgång. Skapa stark tillit. Lokala produkter: De gröna näringarna Jordbruket måste byta stil, mer mervärde, förädling, upplevelser om de skall ge jobb. Öppenhet, Gästfrihet och Stolthet. Välkomna människor från andra länder om ni vill ha ar betskraft och boende. Hör av dig till Länsbygderådet om din ort vill försöka få igång ett bostadsbyggande? Rolf, rolfhallstrom@gmail.com eller Peter, peteklund@gmail.com LANDSBYGDSTINGET

16 KREATIVITETEN SOM UTVECKLINGSVERKTYG Bengt Gustavsson, Mental trädgårdmästaren och entreprenör Kreativiteten är min förmåga att tänka nytt. Många säger att Jag är inte kreativ! men då ljuger de för tänk så många idéer de har när de skall förklara varför det inte var deras fel... Här följer en logisk och en naturlig förklaring av vår kreativitet: Den logiska är att vår hjärna består av 100 miljarder celler (!) och i varje cell kan vi lagra fakta, erfarenheter, upplevelser etc. Via associationsbanor, s k synapser, kan varje cell kommunicera med varje annan cell och om de aldrig har pratat med varandra tidigare så uppstår en ny idé. Det innebär att det finns fler kombinationsmöjligheter i vår hjärna än det finns elektronpartiklar i universum! Men varför använder vi då inte vår kreativitet mer än vi gör? Jo, därför att vi är rädda. Dåligt självförtroende och upplevda hot i situationen recucerar vår förmåga att sänka den logiska garden och ge plats för spontaniteten. Vi har ett alarmfilter som sorterar alla våra sinnesintryck och det är en viktig funktion för överlevnad. Är detta farlig för mig eller inte? är frågan som detta filter ställer hela tiden. Det är alltså naturligt att vara negativ, men frågan är om hoten verkligen är lika påtagliga som när vi levde för någon miljon år sedan? När vi av någon anledning känner oss hotade så stänger ßalarmfiltret reflexmässigt av allt som stör vårt fokus på att överleva. Det innebär att kreativiteten blockeras till förmån för beprövade lösningar. Det kan vara något så banalt som att det börjar rycka i chefens tveksamhetsmuskler vid näsroten när jag kommer med en vågad idé. Upptäcker jag det så övergår jag genast till lite mer realistiska förslag som han/hon gillar att höra. En naturlig förklaring av kreativiteten Universum är ett hologram där informationen om helheten finns i varje cell. Den hisnande konsekvensen är att vi redan vet allt! Så egentligen är det bara att plocka fram de kreativa lösningarna ur ditt mentala skafferi. Men tyvärr blockeras skafferidörren av samma rädslor och tvivel som i förra förklaringsmodellen. Så tricket är att koppla av, att lita på din förmåga och att njuta av att du kan! Hjärnan är på sitt sätt en mottagare av universums frekvenser - precis som en radio - så det gäller att du har rätt inställning... Det finns ett intressant fenomen som kallas The Law of Attraction som går i gång när du programmerar din hjärna och ditt hjärta med konkreta drömmar och önskemål. I det ögonblick som du verkligen vet vad du vill så blir du mottaglig för information och lösningar som hjälper dig vidare, jag kallar det för mental magnetism. Så det har sina fördelar med att vara en cell i Universums hologram! Kreativiteten i olika åldrar Kreativiteten är ett spontant tillstånd som kan reduceras beroende på hur vi mår och hur vi lyckats stå emot samhällets normaliseringsförsök. Låt oss definiera kreativiteten som vår förmåga att frihjula hjärnan utan kritisk granskning, egen censur eller andra bromsmediciner. När forskarna mäter hur mycket vi använder våra fantastiska möjligheter så ser de en tydlig koppling till vår ålder: Av 5-åringarna är det 98% som kan släppa lös fantasin resterande två procent är förmodligen förkylda Motsvarande siffra för 10-åringar är 30%. Skolan med sina färdigtänkta lösningar är förödande för kreativiteten, det är rätt svar som gäller. Av 15-åringarna är det 12% som kan plocka fram sin spontana fantasi och nu kan vi börja tala om inlärd hjälplöshet. För oss vuxna gäller siffran 2%. Tragiskt, men sant. Den glada nyheten är att det bara behövs 12 dagars träning för att höja vuxenvärlden från 2% till hela 82%! Kreativiteten finns hela tiden där, men vi behöver eliminera hindren. Om vi bestämmer oss nu så är Sverige räddat inom ett par veckor. Hurra! I Cambridge i England finns det ett globalt sett ganska litet laboratorium (Cavendish) som har fostrat hela 29 nobelpristagare. Märkligt! Så BBC ville veta vad detta berodde på och intervjuade forskarna. De kom fram till ett antal framgångskriterier varav det viktigaste var: We have a very nice canteen, you know! Det var alltså i fikarummet det började! Avslappnad miljö, tvärvetenskapligt snack och rätt som det var kom någon på en briljant idé, gick upp och forskade i 27 år och tog Nobelpriset. Wow, tänk vad en kopp kaffe kan leda till LANDSBYGDSTINGET 2015

17 Kreativiteten i sitt sammanhang De här fem faserna visar ett naturligt sätt att lösa uppgifter och problem. Ju bättre analys, desto enklare blir lösningen. Undvik symptom! Smarta lösningar betraktas nästan som fusk. Oftast duger de gamla lösningarna, men när vi måste gå utanför ramarna så handlar det om kvantitet. Ju fler legobitar i olika former, färger och storlekar, desto finare kan vi bygga. Värderingen är en praktisk, logisk och realistisk fas. Därefter kan vi ta ett beslut. Antingen att vi testar en lösning eller att vi låter bli. Ska vi göra något så är det bara att sätta i gång! Den här kedjan kör vi hela dagarna och i den ordningen. Tennisspelare gör det varje sekund: Är bollen skruvad eller inte... skall jag slå hårt eller löst, högt eller lågt... nu måste jag bestämma mig... och någon sekund senare är bollen på väg tillbaka igen. Omedelbart dags för en ny analys: > idéer > värdering > beslut > klappa till bollen. Stora projekt följer också den här modellen. Liksom en hund som ligger på altanen och ser en katt är den för långt bort är det ingen bra idé att springa. De enda bra idéerna är de som blir förverkligade! Eldsjälspyromanen Bengt Gustavsson, ger tre skäl varför man ska vara kreativ. LANDSBYGDSTINGET

18 WORKSHOPS 6 st Workshops för utveckling av landsbygden 18 LANDSBYGDSTINGET 2015

19 SERVICE & SERVICEPUNKTER LARZ JOHANSSON SEKRETERARE: MALIN NILSSON/KENT GUSTAFSSON Lokalt driven landsbygdsutveckling har genomförts av kommunbygderådet i Nyköping under 2013/2014. I 10 orter i kommunen, totalt 9 lokala utvecklingsgrupper och ca 150 deltagare har engagerat sig i dessa. De uppnådda målen har nåtts tack vare kunnande, erfarenheter, idéer och stor entusiasm som människor på orter och i arbetsgrupper delat med sig av. Tillsammans har bygderna åstadkommit förändring och lagt grunden till fortsatt utveckling av innovativa servicelösningar. Resultatet är att 4 servicepunkter har öppnats (Näverkvarn, Vrena, Jönåker och Tystberga) samt att en digital lanthandel har startats i Stavsjö och ett lokalt utvecklingsbolag i Kiladalens Utveckling AB ägt av människorna lokalt och skall verka för de lokalt boendes bästa. Sammanfattningen av Service/servicefunktion gav att 64 röster prioriterade detta område, totalt 16% av alla pluppröster - Servicepunkter totalt 32 röster samt - Bemannad 2 röster - Kylcontainer - Lokalt engagemang 6 röster - Samverkan med andra 2 röster - Samverkan med kommunen 5 röster - Träffpunkt - bemötande pizzaöron 7 röster - Behovsstyrd service riktlinjer för stöd 3 röster - App för samåkning 8 röster - Organisera sig, nyckelpersoner inspiration, framgångsfaktorer 14 röster BYGGA PÅ LANDSBYGDEN ROCCO GUSTAFSSON SEKRETERARE: JON WESSLING/LOTTA PRENNFORS Det finns ett omfattande dolt behov av främst hyresbostäder i de sörmländska småorterna. Den studie som gjorts under året pekar på mot ett akut behov av 2000 nya bostäder, för delat på ett 40-tal platser i länet. För i första hand äldre som måste få en ny bostad för att kunna bo kvar på orten eller i trakten. Detta frigör då bostäder för främst ynger och barn familjer. Vrena har varit pilotort för utvecklande av modellen. Slutsatserna från förstudien är följande Börja med att kartlägg det lokala behovet av nya bostäder. Det stora behovet är för främst äldre som är starkt rotad i bygden. Den lokala nivån måste själva skapa en arena för att synliggöra detta behov genom att samla hushållen, efterfrågan och kunskap om lokala förhållanden genom mobilisering, enkäter och visualisering av lokala behov. Skapa en gemensam tydlig målbild, vad orten vill. Söka upp lokala byggare, fastighetsförvaltare, finansiärer för att få med dem på satsningen. Involvera kommunen för att de skall underlätta. Samhandla. Många aktörer hjälper till att fördela risktagandet och finna vägar att genomföra samhällets målbild. Sammanfattning av workshopen Bygga på landsbygden som fick 89 röster vilket ger 22,1 %. - Utvecklingsbolag för stöd till lokala orter 54 röster - Nätverk av små byggare 15 röster - Bygga hyresrätter för främst äldre 14 röster röster - Flyttkedja 6 röster LANDSBYGDSTINGET

20 NÄRINGSLIVET LENA WISTRAND SEKRETERARE: ULRIKA ROOS/JENNY HAMMARLUND Sparreholm är Sörmlands tillväxtort nummer ett. På 1,5 år har antalet företag i Sparreholm ökat från 81 till 113. Det är en ökning med 39,5 procent. På ett och ett halvt år har 32 företag startats i Sparreholm. Flera av dem är publikdragande magneter till det lilla samhället. De flesta av de nystartade företagen är enmans- eller fåmansföretag. En del har startats av gamla sparreholmsbor, andra företagare är nyinflyttade och har tagit med sig sitt företag till orten. Tillsammans har de lockat mer än besökare det senaste året. Garaget, en restaurang/café är ett av succéföretagen som ökat attraktionen för att besöka och njuta av fina Sparreholm. Sparreholmarna har också äntligen fått en plats att samlas kring, ofta med kulinariska teman som bärande idé. Båvens spinnhus tar emot ull från länets fårbönder. Med sin ultramoderna maskinpark tvättar, bereder och spinner de ull till garn av finaste kvalitet. Sommaren 2014 öppnade också Fabriken en lågprisbutik på 6000 kvadratmeter. Brist på lokaler och bostäder är nu en av Sparreholms stora utmaningar. Sammanfattning av workshopen Näringsliv som fick 55 röster vilket ger 13,6 %. - Fler turister - Utveckla turismen 14 röster - Pilot ex Båven 1 röst - Arbeta med nysvenskar 21 röster - Samverkan genom metodutveckling 19 röster BLACKBOX BENGT GUSTAFSSON SEKRETERARE: TOVE LUND/MARIA WIDEMO Vid förra landsbygdstinget fick Innovativa problemlösningsarenor i särklass flest prioriteringar. Precis som attityder är det mer ett förhållnings- och arbetsätt än ett operativt insatsområde. Kreativa lösningar och attitydförändringar är centrala frågeställningar som kan vara lite vanskliga att hantera eftersom de ifrågasätter invanda mönster och tankegångar, men utveckling är ju att bejaka förändringar och att acceptera de människor som vill något annat. Helt enkelt att unna varandra framgång. Hur kan vi fånga den Faktor X som driver utvecklingen och hur kan vi utnyttja den? Vad skapar medvind och tillväxt? Årets blackbox gav till följd: Sammanfattning av workshopen Blackbox fick 69 röster vilket ger 17,2 %. - Sluta klaga - gör ej problem av sånt som inte är problem 7 röster - Dra nytta av urbaniseringen. 9 röster - Hemkonferenser - Trygghet för barnen - SLOW GROWTH - Mötesplats, Kaffe & IT 7 röster - Generationsväxling lantbruk 2 röster - Integrationsförslag för Sörmlands landsbygd 25 röster - Barn och ungdomsperspektiv 19 röster 20 LANDSBYGDSTINGET 2015

21 Anna Sandklef, Gnesta kommun och Rolf Hallström, Länsbygderådet samtalar om Näring & Liv! LANDSBYGDSTINGET

22 MAT SOM UTVECKLINGSKRAFT I SÖRMLAND BENGT SPIDER JANSSON SEKRETERARE: CHRISTINA PETTERSSON/HUGO RUNDBERG Mat som utvecklingskraft i Sörmland. Samtalet kommer att ta sin utgångspunkt i Sveriges enda regionala matstrategi Stolt mat i Sörmland och det arbete som har skett där sedan våren Mat från jord till bord är en nygammal näring som är en av Sörmlands snabbast växande näringar omsatte matnäringen drygt 5,5 miljarder i länet, hade mer än företag och sysselsatte närmare människor. Att erbjuda sina invånare och besökare starka matupplevelser gör vardagen till fest och är en stark besöksanledning. Sörmland har mängder av duktiga kockar och mathantverkare. Varje vecka står det i rikspressen om Sörmländska matupplevelser. Sörmland är en av landets ledande län att servera sina medborgare ekologisk och kvalitativ mat på förskolor, skolor och inom äldreomsorgen. Bengt Jansson, verksamhetsledare i Stolt mat i Sörmland, kommer att leda denna grupp. Sammanfattning av workshopen Mat fick 61 röster vilket ger 15,2 %. - Sälj & Distrubution 15 röster - Webbplattformar 12 röster - Viltkött som möjlighet 2 röster - Fler partnerskap - Storytelling 1 röster - Sörmlandsmat foodtrucks 4 röster - Konsumentstråk 27 röster Projektledaren för Stolt Mat i Sörmland, Bengt Spider Jansson (i mitten), var ordförande i gruppen för Mat. 22 LANDSBYGDSTINGET 2015

23 DIGITALA TJÄNSTER GUNNAR CASSELSTEDT SEKRETERARE: ÅSA KUHLAU, JENNY JOHANSSON Genom bredbandsutbyggnaden i Sörmland öppnar sig möjlighet att på ett helt annat sätt ta tillvara digitala tjänster. Digital lanthandel var en idé som kom fram under det första landsbygdstinget i Ålberga. Sedan 2014 finns nu framtidens lanthandel i Stavsjö. Digital lanthandel är en stor möjlighet för att underlätta för invånare på orter som saknar matbutik. Våra Sörmländska små orter kan genom denna lösning klart förbättra sin attraktionskraft. Avtal har träffats med en stormarknad som kör ut varorna till ett kylrum där kunderna i Stavsjö hämtar sina varor. Möjligheten att handla digitalt innebär många fördelar. Du får tillgång till den stora butikens utbud och vinner både tid och pengar. Grannorten Ålberga är nästa ort som skall pröva digital handel. Nu tar Stavsjöborna nästa steg i Stavsjös digitala utveckling i frågan om sjukvård och hemsjukvård ihop med Landstinget och kommunen. Sammanfattning av workshopen Digitala tjänster ssom fick 64 röster vilket ger 16 %. 1. fiberuppbyggnad 2. Mobiltäckning - mjukvara, appar och portaler (hemsida) totalt 37 röster Varför? - Turismnäringen <appar). 1 röst - Hemtjänst 2 röster - Utbildning - Läkare/social vård 2 röster - Kunna driva näringsverksamhet - Socialt nätverk/ aktiviteter - Transporter 1 röst - Dagligvaror 9 röster Var 1. Bostäder/ mobiler 2. Servicepunkter 1 röst 3. Identifiera geografiska gap 2 röster När? Vem? - Omedelbart - Fiber senast röster - Samordning på flera nivåer och dimensioner 3 röster LANDSBYGDSTINGET

24 DEN NYGRÖNA MÄNNISKAN Sofia Ulver, Docent i Företagsekonomi Den nygröna människan som ny norm? När det kommer till landsbygden talar vi mycket om att det skapats en storstadsnorm utifrån en tvåhundra år successivt stegrande urbaniseringstrend, som lockat (eller tvingat) folk att flytta sitt pick och pack från landsbygden in till städerna. Nu när vi enligt all rapporterad statistik verkar närma oss något sorts crescendo, där alla snart bor i stan, ser vi dock samtidigt hur vissa kulturella trender exempelvis nygrönhet, nykollektivism, och autenticitetslängtan talar för en alternativ parallell utveckling som faktiskt skulle kunna innebära en radikal ökning av människor som vill flytta ut på landsbygden och faktiskt gör det. Men kan man lita på kulturella trender? Innan jag svarar på det kommer här en liten snabbkurs i vad en kulturell trend är. Forskare inom konsumentkultur, som jag själv, har bland annat som sitt syfte att identifiera och synliggöra de maktstrukturer som skapas i marknadsekonomin och som människan, konsumenten, därför beter sig efter. Vi synliggör ofta dessa maktstrukturer genom att visa på hur olika strömningar och kulturella trender (som exempelvis det intensifierade intresset för avancerad matlagning som manifesteras i den så kallade foodie-kulturen) mer eller mindre reflekterat följs av konsumenter och drivs och kapitaliseras på marknaden, av företagen. Denna samhällskritiska utgångspunkt är viktig för att vi, som människor, ska kunna ta genomtänkt ställning till vilken sorts samhälle vi vill leva och verka i, vare sig vi har nyliberala, konservativa, socialistiska eller helt andra ideologiska perspektiv. De kulturella trenderna kan för den oinvigde ses som triviala och glättiga, som yta, och inte tas på allvar. Inte minst för att de innan de får stora konsekvenser i stort sett är omätbara. Det vill säga, man har rent vetenskapligt svårt att operationalisera dem till kvantifierbara enheter, exempelvis: vad är lycka? (tro mig, jag är väl medveten om den så kallade lyckoforskningen, och minst lika skeptiskt till att det som verkligen mäts är lycka ). I verkligheten får emellertid kulturella trender, som ökade skönhetsideal eller värdekonservatism, ofta stora konsekvenser såsom att människor plastikopererar sig eller att kvinnor i högre grad vill bli hemmafruar. Inte förrän den kulturella trenden har slagit ut i blom kan vi mäta dess effekter och se hur nya 24 LANDSBYGDSTINGET 2015

25 strukturer byggs upp i dess kölvatten. Som exempel; nya lagar som måste skapas av Socialstyrelsen vad gäller socialförsäkring kopplade till kosmetisk kirurgi, och att fler hushåll lever på en inkomst. När det kommer till landsbygden har den haft många decennier emot sig både populärkulturellt, medialt och samhällsekonomiskt. Allt viktigt och spännande som händer sker ju i stan! Men nu ser vi, inte minst många av oss konsumentforskare, vindar som blåser i en annan riktning. Precis som i alla stora system rättar sig majoriteten av belöningsmodeller, värderingar och beteenden efter vad som är bäst för systemet. Innan klimathotet började nå massmedvetenhet någon gång runt millenniumskiftet rättade sig därför världens befolkning och företag efter en relativt ansvarslös kapitalistisk modell där naturen, miljön och humanismen fick stå på läktaren medan oreflekterad tillväxt och kommersiella intressen fritt fick spela boll utan domare. Nu när fler och fler forskare med olika ideologiska utgångspunkter (som Tim Jackson, Richard Heinberg, Mohammad Yunus och Anatole Kaletsky), motståndsrörelser (som Occupy-rörelsen), och konsumenter (som downshifters ) påkallar uppmärksamhet gällande nödvändigheten av en ny sorts kapitalistiskt system - som tar utgångspunkt i miljö, natur, och människans samt djurens rättigheter - kan det mycket väl innebära att vi i snar framtid kommer att, frivilligt, börja rätta oss efter ett sådant system istället. För det är så system fungerar; i och genom dem skapas kulturella trender som vi följer med den hemvana känslan av att vi statusoch identitetsmässigt egentligen bara följer med i tiden. Så även om vi med våra statistiska verktyg inte ännu kan se konsekvenserna av det, är det troligtvis ändå så att tiden nu är inne för ett system som bejakar, och till och med kräver, en levande landsbygd som tillsammans med staden lever i harmoni snarare än i motsatsställning. Sofia nås på: contactme@sofiaulver.com Ladda ner Sofias rapport Den nygörna människan via - Sök på titeln. Scenarier baserade på en säker trend om nygrönhet och osäkra trender om sattsningar på grön näring på landsbyggden och neokollektiv vs. individuell inflyttning. LANDSBYGDSTINGET