Patientsäkerhetsberättelse 2014

Transkript

1 2014

2 2

3 En patientsäkerhetsberättelse som beskriver hur arbetet med kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering av det gånga årets arbete inom hälso- och sjukvården utförts ska enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 2011:9 finnas tillgänglig senast 1/3 varje år. Berättelsen ska ge en bild av verksamhetens uppnådda resultat och beskriva hur man arbetar med förbättrings- och patientsäkerhetsarbete. 3

4 Sammanfattning Under 2014 har mycket tid lagts på att upprätta och börja använda vårt nya kvalitetsledningssystem. Processbeskrivningar, rutiner, egenkontroller och resultat kan nu hämtas där kommer börja med en introduktion för personalen om hur och vad man hittar i systemet. Erbjudandet av höftskyddsbyxor till vårdtagare som uppvisar risk för fall vid riskbedömning i Senior Alert har fallit väl ut. Ffa inom demensenheterna där också fall är vanligast. Frekvensen höftfrakturer har minskat med 50%. (0,7% av fallen ledde till höftfraktur) Frekvensen av trycksår på SÄBO mäts regelbundet. I förebyggande syfte har madrasser med tryckavlastande effekt köpts in till vårdtagare som uppvisar sår eller risk för trycksår. Vid senaste mätningen var hela 96% av de trycksår som registrerades av grad 1. = hudrodnad dvs inget öppet sår. Även mätningar av nattfasta på SÄBO görs regelbundet. Man kan se en liten förbättring = kortare nattfasta men målet är att nattfastan inte ska överstiga 11h och det når vi inte riktigt än hos alla vårdtagare. Munhälsobedömningar har erbjudits till vårdtagare på SÄBO. En viktig insats för att upptäcka bekymmer i munnen som påverkar hälsobefinnandet starkt. Även bedömningar av inkontinensproblematik genomförs och inkontinenshjälpmedel förskrivs individuellt. På demensenheterna jobbar man med skattningar av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och vidtar omvårdnadsåtgärder för att mildra dessa symtom. Personalen har genomgått en studiecirkel i demensvård och närstående har bjudits in till träffar för information om demenssjukdomar. Läkemedelsgenomgångar genomförs i samarbete med läkare vid varje årlig uppföljning samt vid behov. Under året har inga rapporter om vårdskador eller risk för vårdskador inkommit. Dock rapporterar personalen via verksamhetssystemet avvikelser i form av t.ex. bortglömda läkemedelsdoser. Detta har föranlett en riskanalys på ett av boendena som resulterat i en åtgärdsplan som ska utvärderas under

5 Övergripande mål och strategier Sektor Omsorgs mål är att skapa trygghet och självständighet för den enskilde genom Äldreomsorgen har i år arbetat vidare med effektmålen som sattes Målen överensstämmer med regeringens satsning för de mest sjuka äldre. iativregistret -registret Arbetet med att bygga ett kvalitetsledningssystem för Sektor Omsorg enl. SOSFS:2009:11 börjar bli klart. Under hösten 2014 påbörjades implementeringen i verksamheterna. Arbete fortsätter under 2015 med information och utbildningstillfällen samt att fylla på och hela tiden uppdatera innehållet i systemet. 5

6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Kommunstyrelsen ansvarar för att; den hälso- och sjukvård som kommunen erbjuder uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras det finns ett kvalitetsledningssystem inom sektor omsorg i Färgelanda kommun samt att sätta övergripande mål för verksamheten. Socialchef/Verksamhetschef för hälso- och sjukvård ansvarar för att; verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet rutiner för riskanalys, avvikelsehantering, klagomålshantering, samverkan och egenkontroller finns MAS ansvarar för att; rutiner för hälso- och sjukvårdsarbete finns och är kända av personalen behovet av läkarkontakt tillgodoses att delegeringar utförs så att patientsäkerheten bibehålls rutiner finns för säker läkemedelshantering anmälningar till IVO enl. Lex Maria görs vid vårdskada eller risk för vårdskada kontrollera så att krav och mål uppnås Enhetschefer ansvarar för att; se de olika processerna i verksamheten att personalen känner till och arbetar efter kommunens policy, riktlinjer och rutiner samt deltar i egenkontroll av verksamhetens kvalitet Övrig personal inom sektor omsorg ansvarar för att; jobba efter kommunens policy, riktlinjer och rutiner medverka vid egenkontroller och kvalitetsutveckling av verksamheten 6

7 Struktur för uppföljning/utvärdering Resultat av egenkontroller sammanställs fortlöpande och läggs in i kvalitetsledningssystemet. Resultaten presenteras på ledningsgrupp och äldrechefsmöten. Enhetscheferna ansvarar för att föra ut informationen till vård- och omsorgspersonalen. Vid dessa möten på både lednings- och verksamhetsnivå, utvärderas resultaten och man tar ställning till hur det fortsatta arbetet skall bedrivas, om insatser behövs och vilka delar man ska satsa på. Åtgärder planeras och läggs in i kvalitetsledningssystemet där tidsplan och resultat visas. En övergripande presentation av patientsäkerhetsberättelsen görs för kommunstyrelsen. Då redovisas det viktigaste och ev. nytt innehåll. 7

8 Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroller i kommunal hälso- och sjukvård. Regelbundna loggkontroller i verksamhetens dokumentationssystem Riskbedömningar i Senior Alert (nationellt kvalitetsregister) av fall-trycksår-nutrition-munhälsa och blåsdysfunktion Mätning av nattfasta på SÄBO Uppföljning av fallrapporter/statistik Registrering i Palliativregistret (nationellt kvalitetsregister) Deltar i SKL:s punktprevalensmätning av trycksårsfrekvens på SÄBO Uppföljning av läkemedelsavvikelser/statistik Kvalitetsgranskning av KAF (kommunalt akutläkemedelsförråd) utförs av regionen. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen. Utförs av leg. farmaceut, startar under Deltar i SKL:s punktprevalensmätning av följsamhet till hygienrutiner på SÄBO Självskattning av hygienrutiner i hemtjänsten Journalgranskning (planerad) 8

9 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Stratsys kvalitetsledningssystemet Stratsys har tagits i bruk och nu finns den kommunala hälso- och sjukvårdens rutiner och andra dokument samlade där. Även egenkontroller, uppföljningar, åtgärder och resultat redovisas i detta system. BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Sjuksköterska har lett en studiecirkel för omsorgspersonalen på demensenheterna som gett ökad kunskap om beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Fallprevention Höftskyddsbyxor har köpts in och erbjudits till vårdtagare som visat risk för fall vid riskbedömning i Senior Alert. Trycksårsprevention Madrasser med god effekt för att förebygga trycksår har köpts in för att användas till riskpatienter. Informationssäkerhet En risk- och behovsanalys för behörighetstilldelning till dokumentationssystemet Magna Cura har tagits fram. Digital trygghetstelefoni Förberedelser för övergång till digitala trygghetstelefoner har påbörjats. Detta i ett samarbete med nio kommuner i Fyrbodal. Läkemedelshantering Avtal för extern granskning av läkemedelshanteringen har skrivits. 9

10 Samverkan för att förebygga vårdskador Lokalt Gruppmöten på enheterna där omsorgspersonal och legitimerad personal deltar i uppföljning, utvärdering och planering MAS-möten med legitimerad personal Möte med Vårdcentralen - hemsjukvården 1g/termin Avtal med primärvården om läkarinsatser för patienter i hemsjukvården och boende på SÄBO. Dessutom viss handledning och utbildning för personalen. Möten med hälso- och sjukvårdsnämnden (inga möten under 2014) Regionalt Närsjukvårdsgrupp, Vårdsamverkan mellan kommun - primärvård och länssjukvård Nätverk för; - legitimerad personal - MAS:ar i Fyrbodal och VG-regionen - enhetschefer för legitimerad personal - socialchefer och verksamhetschefer för hälso- och sjukvård Avtal med regionen för upphandling av SÄRNÄR-produkter samt tillgång till dietist för specialistkunskap (SÄRNÄR= särskild näring) Förband- och sjukvårdsmaterial upphandlat i samverkan Dalslands kommunalförbund Regionen tillhandahåller specialistkunskap inom vårdhygien i form av hygiensköterska (utbildning, rutiner och rådgivning) Under 2014 bildades en regional styrgrupp för Vård & Omsorgscollege i Fyrbodal där Socialchef och MAS i Färgelanda ingår 10

11 Riskanalys Vår rutin följer rekommendationerna i Socialstyrelsens Handbok för patientsäkerhetsarbete; Risk& händelseanalys. Rutinen är en kort beskrivning av hur riskanalys skall utföras. Handboken används som stöd vid genomförande av riskanalyser. Syftet med en riskanalys är att identifiera och värdera risker, identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna, eller mildrar konsekvenserna av negativa händelser. Att analysera risker är ett framåtsyftande arbete, som ska leda till att förebyggande åtgärder vidtas innan något har hänt. Riskanalys är en kraftfull metod att använda i ett systematiskt förbättringsarbete. En riskanalys resulterar i ett flertal förbättringsförslag som syftar till att höja säkerheten i den processen som analyseras. Det är önskvärt att arbetet med riskanalyser påbörjas i samband med planering eller utveckling av en process, finns med under hela processens livscykel och justeras successivt när ny kunskap eller avvikelse kommer fram. Alla processer i verksamheten som är kritiska för vårdtagarens/brukarens/klientens säkerhet bör analyseras och det visionära målet är att alla dessa processer ska genomgå grundläggande riskanalys. En riskanalys kan utföras både på lokal verksamhetsnivå och på övergripande organisatorisk nivå. Den kan avse en befintlig arbetsprocess eller göras inför en förändring. En analys på lokal nivå utförs på enhetens egna processer eller i samarbete med närliggande enheter på gemensamma processer. Lättast att påverka är de egna, lokala processerna. En analys på övergripande organisatorisk nivå kan göras inför större förändringar som påverkar flera verksamheter. Riskanalys på övergripande nivå är ofta mer komplex och tidskrävande än en analys på lokal nivå. Under 2014 har följande riskanalyser gjorts inom den kommunala hälso- och sjukvården bortglömda läkemedelsdoser på ett SÄBO, initierad av enhetschef omorganisation av sjusköterskeenheten, initierad enhetschef 11

12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada rapporteras i avvikelsemodulen i Magna Cura. I rapporten beskrivs hur händelsen tas om hand, omedelbart samt på lång sikt. Samtliga rapporter skall kvitteras av leg.personal, enhetschef samt MAS i nämnd ordning. Vid allvarliga händelser informeras MAS direkt som utreder och tar ställning till om en Lex Maria anmälan skall göras. Avvikelser med medicintekniska produkter kan även bli aktuella för anmälan till Läkemedelsverket och tillverkare. MAS gör varje månad en sammanställning av rapporterade hälso- och sjukvårdsavvikelseravvikelser som mailas ut till leg.personal och enhetschefer och redovisas i kvalitetsledningssystemet. Enhetscheferna skall vid varje APT diskutera de rapporter som varit, hur de tagits om hand och vad man ev. skall åtgärda för att det inte skall inträffa igen. 12

13 Klagomål och synpunkter Rutin för hantering av klagomål och synpunkter finns. Dessa kan mottas både skriftligt och muntligt. Även anonymt, med då kan man inte få någon återkoppling. Blankett för klagomålshantering finns på kommunens hemsida, på medborgarkontoret, i kommunens entré/växel samt ute på boendeenheterna. Ärenden kan även inkomma via patientnämnden. Inkomna ärenden, klagomål och synpunkter diarieförs och tas om hand av respektive enhetschef som utreder, vidtar ev. åtgärder och återkopplar till den som lämnat klagomål eller synpunkt. Ärendena tas upp på APT och ev. ledningsgrupp eller äldrechefsmöten om de berör flera enheter eller hela verksamheten. Vid behov revideras rutiner och/eller arbetssätt som en del i verksamhetens förbättringsarbete. 13

14 Sammanställning och analys Inga ärenden har inkommit från Patientnämnden. Inga vårdskador har rapporterats enl. Lex Maria. Inga ärenden från IVO har varit relaterade till hälso- och sjukvård. Två klagomål har omhändertagits och utretts av enhetschef. I vårt eget system för avvikelsehantering finns; 265 fallrapporter (8 allvarliga, av dessa7 frakturer) 81 läkemedelsavvikelser (hälften är bortglömda doser) 3 avvikelser med medicintekniska produkter (sticksäker kanyl, medicinskåp, rollator) Vi har skickat - två avvikelser till dosleverantör - 5 avvikelser till NU-sjukvården (avvikelser i samband med att vårdtagare kommer hem från sjukhus) Vi har mottagit 1 avvikelse från NU-sjukvården. Analys Avvikelserapportering har de senaste åren blivit ett allt viktigare instrument i kvalitetsutveckling av olika verksamheter. Inom sektor omsorg fungerar rapporteringen av fall och läkemedelsavvikelser bra. Övriga typer av avvikelser rapporteras i mindre omfattning. Vi upplever ofta avvikelser i samband med att vårdtagare kommer hem från sjukhus men bara de allvarligaste rapporteras. Orsaken till detta anges ofta vara tidsbrist. Man ordnar för vårdtagaren men hoppar över avvikelserapporten. et inkomna klagomål och synpunkter som rör hälso- och sjukvård är få. Förhoppningsvis tyder detta på nöjda vårdtagare och anhöriga men vi ska se över hur vi informerar och gör det möjligt att lätt lämna sina synpunkter och klagomål gällande hälso- och sjukvård. I Öppna jämförelser; Vård och omsorg om äldre 2014, har man frågat personer >65 år med hemtjänst hur man upplever möjligheten att framföra synpunkter eller klagomål och där får Färgelanda ungefär samma resultat som riket i genomsnitt. Det innebär att här finns en förbättringspotential! 14

15 Samverkan med patienter och närstående Vid pensionärsråd deltar alltid Verksamhetschef för hälso- och sjukvård (=socialchef) samt vid vissa tillfällen MAS. Enhetschefer anordnar närståendeträffar där även sjuksköterskor deltar med information och svarar på frågor. Vårdtagare får upprepade erbjudande om riskbedömningar och förebyggande insatser i form av bl.a. besök av tandhygienist, riskbedömningar av fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion enligt Senior Alert. Inom demensvården används vårdtagarens och närståendes kunskap och erfarenhet som ett komplement i vårdplaneringen. Vid läkemedelsgenomgång skall vårdtagarens och ev. närståendes synpunkter och önskemål efterfrågas. Vård- och omsorgspersonal upprättar vård- rehab- och genomförandeplaner tillsammans med vårdtagare, och om vårdtagaren så önskar, även med närståendes deltagande. Här fångas resurser och behov upp och man tar beslut om insatser som på bästa sätt skall bidra till vårdtagarens välbefinnande. Möjlighet finns alltid att både skriftligt och muntlig framföra ris och ros för att bidra till kvalitetsutveckling av verksamheten. Anhörigstödjare finns som kan hjälpa till med kontakter och information så att vårdtagare och närstående hittar rätt och känner sig trygga. 15

16 Resultat Redovisning av kvalitetsarbete QUSTA Quality - Uppföljning - Säkerhet - Tillsyn - Ansvar Ingen kvalitetsgranskning har gjorts med QUSTA- instrumentet under Granskning planers till Läkemedel och äldre Statistik från Kvalitetsportalen Receptbelagda läkemedel som förskrivs och också hämtas ut på apotek rapporteras fortlöpnade till Läkemedelsregistret på Socialstyrelsen. Aktuell månad jämförs med samma månad föregående år. Källa: Kvalitetsportalen.se OBS! Resultatet gäller för alla >= 75 år i Färgelanda kommun. Den kommunala hälso- och sjukvården kan bara påverka de som vi har ett övertagetläkemedelsansvar för. Övriga sköts via primärvården. 16

17 Redovisning av genomförda egenkontroller Avvikelsehantering Omhändertagande av avvikelserapporter i Magna Cura Halvår Legitimerad personal, enhetschefer och MAS skall läsa, vb kommentera och alltid kvittera alla avvikelser. Avvikelserna skall används som underlag för förbättringsarbete. Avvikelser i Magna skall läsas, ev kommenteras och kvitteras av leg. personal och enhetschefer. Detta sker för sällan och för lång tid efter inträffad avvikelse. Avvikelserna bör tas om hand inom 1v. 17

18 Teoretisk utbildning Kunskapstest År Kunskapstester genomförs men har inte utvärderats. Kvalitetskontroll för detta ska skapas. Loggkontroll Magna Cura Loggkontroll i Magna Cura Kvartal Kontroll görs så att ingen personal tar del av information som man inte behöver i sitt yrkesutövande. Loggkontroll utförd 12/1-15 u.a Bifynd visar att personalbilden behöver uppdateras så att behörigheterna kopplas till rätt tillhörighet. Även huvudbilden behöver ses över så att uppgifterna om var vårdtagarna är placerade är korrekt. Statistik blir annars inte tillförlitlig. Senior Alert Utförda riskbedömning i Senior Alert År Målet är att minst 90% av boende på SÄBO ska ha fått en riskbedömning med åtföljande åtgärder och uppföljning under året. Målet är nått. Vid avstämning i registret 30/9 har över 90% av de boende på SÄBO fått minst en riskbedömning under året. Mätning av nattfasta Halvår Målet är att nattfastan inte ska överstiga 11h. Förbättringarna har nästan avstannat. Medelvärdet för nattfastan är 12h men variationerna stora. Dock är det nu endast 8% som tackar nej när de erbjuds mellanmål. Användandet av sömntabletter har ökat något. Uppföljning av fallrapporter/statistik År Målet är att antalet fall skall minska Under 2014 registrerades 275 fall. En minskning från förra året med 29%! En del av prestationsersättningen vi fick 2013 användes till inköp av höftskyddsbyxor som delades ut till vårdtagare med risk för fall. et allvarliga skador var 8. Därav 7 frakturer. et höftfrakturer har halverats. Från 4 till 2. En i eget boende och en på SÄBO. Ingen av dessa använde höftskydd. De flesta fallen sker vid eller i närheten av sängen samt vid förflyttning till/från toalett. Ca 30% av fallen sker på natten. Trycksårsmätning (PPM trycksår och fall, Senior Alert) Halvår et och allvarlighetsgraden av trycksår skall minska. Trycksårsfrekvensen har ökat under andra halvåret Dock sker en förskjutning mot att allt fler, hela 96%, nu är grad 1= hudrodnad. Inga grad 3 eller 4. Uppföljning av nutritionsbedömning i Senior Alert År Senior Alert ger information om antalet vårdtagare med BMI <22 och vikt nedgång med < 5% sedan senaste mätning. reusltaten ska följas upp regelbundet och vara en del av utvärderingen av kvalitetsarbetet inom området nutrition. Vid PPM-mätning v.37 registrerades 29 vårdtagre med ett BMI <22 och 18 vårdtagre som hade minskat < 5% i vikt sedan senaste mätningen i våras. Uppföljning av munhälsobedömningar i Senior Alert År Har alla på SÄBO erbjudits munhälsobedömning? Visar resultatet att förbättringsåtgärder behövs? 18 Munhälsa genomförda munhälsobedömningar är 117st. Utan risk 1:or 52st 2:or 65st 3:or 20st 1 = ingen risk 2 = enklare åtgärd av personal/brukare är tillräcklig 3:a = kontakt med tandhygienist/tandläkare behövs

19 Uppföljning av bedömd blåsdysfunktion År Egenkontrollen ska vara ett underlag för bedömning av om utredning och utprovning sker i tillräcklig omfattning. Blåsdysfunktion utförda riskbedömningar 84st antal basala utredningar 4st antal personer som fått individuellt utprovade hjälpmedel 34st Trycksårsmätningar 2014 v.11 8,3 % av vårdtagarna på SÄBO hade trycksår grad 1 och 2 22 % av vårdtagarna på SÄBO hade ett BMI22 v.11 Sammanlagt antal personer på enheten registreringar personer med trycksår trycksår Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 personer med BMI < 22 Enhet Färgelanda kommun v % av vårdtagarna på SÄBO hade trycksår grad 1 och 2 23 % av vårdtagarne på SÄBO hade ett BMI < 22. v.37 Sammanlagt antal personer på enheten registreringar personer med trycksår trycksår Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 personer med BMI < 22 Enhet Färgelanda kommun Fallstatistik 2014 Enhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Tot Håvestensgården Lillågården Solgården HT söder HT norr Totalt 12 14/26 14/40 22/62 29/91 32/123 31/154 28/182 26/208 32/240 17/257 18/ Allvarlig 0 2 0/2 0/2 2/4 0/4 1/5 0/5 1/6 2/8 0/8 0/8 8 Höftskydd 17% 43% 14% 27% 28% 19% 23% 18% 15% 34% 17% 17% 23% 19

20 Plats Tidpunkt Morg6-9 Fm9-12 Em12-18 Kväll18-22 Natt22-06 Totalt säng/sovrum Toalett vid/till/från kök Tv/dagrum hall/korridor utomhus annan plats 1 1 /totalt FALLSTATISTIK fot/ben fraktur 4 arm/handledsfrakturer 2 höftfrakturer (1 i eget boende, 1 på SÄBO.Ingen av dem hade höftskydd.) 1 allvarlig skada/icke fraktur Dessutom är 56 fallrapporter skriva på brukare utan kommunal hälso- och sjukvård. 4 av dem allvarliga. Demensvård och BPSD-registret Registrerade skattningar i BPSD-registret År Målet är att samtliga boende ska erbjudits en skattning var 6:e mån. På 51 vårdtagare på demensenheterna har 103 skattningar av BPSD-symtom registrerats. et skattningar /person varierar stort då dessa görs efter behov. Totalt finns 42 vårdplatser på demensenheterna. Sammanställning från BPSD-registret 1/1-31/ Håvestensgården personer som bedömts enligt BPSD Totalt antal registreringar 42 st 88 st Män % Män 36 40,9% Kvinnor % Kvinnor 52 59,1% Medelålder 84,4 20

21 Solgården - Rosen personer som bedömts enligt BPSD Totalt antal registreringar 9 st 15 st Män 2 22,2% Män 3 20% Kvinnor 7 77,8% Kvinnor 12 80% Medelålder 85,2 år Palliativ vård och Palliativregistret Resultat i palliativregistret År Resultaten skall förbättras vid varje mätning. Målet är 100% på alla parametrar som redovisas i "spindelnätet". 9 av 12 parametrar har förbättrats under året! T.ex. har utförd validerad smärtskattning ökat från 12 till 52% och munhälsobedömning från 40 till 70%! Resultat från Palliativ registret. Målet var att förbättra resultaten för de olika parametrarna. Nio av tolv parametrar har förbättrats under 2014! Kvalitetsindikator Målvärde Eftersamtal erbjudet Läkarinformation till patient ,6 64 Uppfyllt önskemål om dödsplats ,1 24 Munhälsa bedömd ,6 40 Utan trycksår vid dödsfallet 90 91,3 88 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Utförd validerad smärtskattning ,2 12 Lindrad från smärta ,3 88 Lindrad från illamående ,7 92 Lindrad från ångest ,6 84 Lindrad från rosslig andning ,6 80 Läkarinformation till närstående vårdtillfällen

22 VG-regionens munhälsobedömning Tanvårdens munhälsobedömningar och personalutbildningar År Utifrån rapporten bedöma om åtgärder behövs, t.ex. fler utbildningstillfällen. Inom LSS, hemtjänst och på SÄBO finns totalt 155 utfärdade intyg om nödvändig tandvård. Alla erbjuds en årlig munhälsobedömning av tanhygienist och under 2014 tackade 79% JA till detta. 86 personer erhöll en bedömning = 70%. Tandvårdsenheten hade 4h utbildning för 34 personal under Uppföljning av extern utförare Avstämning av beviljade insatser och utförd tid År Godkänd om avstämningar har skett månadsvis Under året har ingen utförare funnits som utfört vård- och omsorgsinsatser. Ingen avstämning därför utförd. Läkemedelshantering, från ordination till kassation Läkemedelsavvikelser Månad MAS sammanställer läkemedelsavvikelserna i Magna Cura månadsvis. Resultatet redovisas här som egenkontroll. et läkemedelsavvikelser minskade under 2014 med 8%. Fortfarande är bortglömda doser den vanligaste avvikelsen. Dock har denna typ av avvikelse minskat med 5%. Inga avvikelser har lett till konsekvenser för någon patient. Läkemedelsavvikelser 2014 et läkemedelsavvikelser har minskat med 8% jämfört med Fortfarande är bortglömda doser den vanligaste orsaken till läkemedelsavvikelser. Enhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Tot Håvesten Lillågården Solgården HT söder HT norr LSS 1 1 Totalt 5 4/9 4/13 6/19 12/31 9/40 2/42 4/46 7/53 10/63 11/74 7/83 83 Allvarlig

23 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Bortglömd dos Fel dos/styrka Fel tidpunkt Fel i dosett/påse Läkemedel ej inlåsta i skåpet Sign/lm-lista saknas Läkemedel saknas Läkemedel på golvet Signaturlista felaktig Totalt KAF - Kommunala Akutläkemedels Förrådet Kvalitetskontroll av KAF År Svaren som mailas in bedöms av apotekare och MAS får kommentarer om vad som behöver förbättras. Rutinerna för KAF är uppdaterade med ledning av den kvalitetsgranskning som genomfördes i dec Regionen har inte gjort någon granskning under Vissa krav om utformning av lokaler och förvaring är inte uppfyllda på samtliga enheter. Rutin för riskanalys Riskanalys: Omfördelning av sjuksköterkseansvar År Riskanalysen ska hitta ev. risker/problem som en omfördelning av sjuksköterskeansvaret skulle kunna leda till och föreslå åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna samt bestämma hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vidtagna åtgärder har haft önskat resultat. Vid uppföljning 15/10 är samtliga medarbetare nöjda med hur arbetet fungaear idag. Analys avslutas. Riskanalys: Omfördelning av chefsansvar inom äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården År Målet är att omorganisationen skall ske utan att berörd personal upplever osäkerhet kring chefskapet eller kvalitetssänkningar i vård- och omsorgsarbetet. Utvärderas i april 2015 Att använda skyddsåtgärder Journalgranskning av dokumentation av skyddsåtgärder. År För samtliga vårdtagare där någon form av skyddsåtgärder används skall åtgärden vara dokumenterad enligt rutin. Ingen journalgranskning genomförd under 2014 pga av att instrument för granskning inte hunnit tas fram. 23

24 Kommunala riktlinjer för vårdhygien BHK - mätning av basal hygienrutiner och klädregler År Följsamheten till de basalhygienrutinerna skall var a100%. Sannolikheten att nå detta mål är liten. Därför eftersträvas en succesiv förbättring vid varje mätning. Mätningen VT-14 visar på bättre följsamhet till de basala hygienrutinerna än året innan men... resultatet är ända bara på gränsen till godkänt! Självskattning av basala hygienrutiner i hemtjänsten och ESS År MAS sammanställer resulteten och målet är 100% följsamhet till de basala hygienrutinerna. Mätning i mars-14 visar bra resultat! Dock är det endast 70% som spritar händerna före vårdtagarnära arbete. Resultat PPM BHK Mätning av basala hygienrutiner och klädregler av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting Färgelanda Kommun SÄBO MÅL: 100% på alla parametrar Grönmarkering = värdet är förbättrat sedan förra mätnngen. VT-13 VT-14 reg 52 st 68 st Desin.före 71% 78% Desin.efter 88% 96% Handskar 69% 83% Förkläden 88% 88% Arbetsdräkt 98% 98% 7 rätt 24% 56% 24

25 Övergripande mål och strategier från föregående år Övergripande mål och strategier för 2014 Fortsatt arbete med kvalitetsledningssystemet. Ett arbete som aldrig blir färdigt då detta är ett levande dokument som regelbundet behöver uppdateras men vi skall utveckla det under året och göra det så färdigt att det kan börja användas. Jobba med och nå, de av staten och SKL satta målen för bättre liv för sjuka äldre vilket innebär att jobba vidare med de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativregistret, BPSD-registret samt ordinationerna av läkemedel till äldre. Starta registrering av munhälsobedömningar i Senior Alert. Genomföra mätning av nattfasta Börja med regelbundna journalgranskningar Fortsätta med de egenkontroller vi haft under 2012 för att följa utvecklingen av kvalité och patientsäkerhet. Alla mål utom journalgranskning har uppnåtts! Journalgranskning som mål överförs till

26 Övergripande mål och strategier för kommande år att skapa mall för och genomföra journalgranskningar att jobba vidare med palliativregistrets kvalitetsparametrar och skapa lokala rutiner för palliativ vård att minska nattfastan och jobba med nutrition för att förebygga viktminskning minska antalet vårdtagare med lågt BMI att öka kunskapen om trycksårsprevention och minska frekvensen av trycksår att satsa på fallprevention i form av styrke- och balansträning 26