Översyn av avgifter/intyg inkl. tandvårdstaxa och friskvårdstaxa 2020

Transkript

1 Översyn av avgifter/intyg inkl. tandvårdstaxa och friskvårdstaxa 2020 Palliativ hemsjukvård Palliativ vård är vård i livets slutskede när sjukdomen inte längre kan bromsas. Vid palliativ hemsjukvård är syftet med vården att lindra symptom i hemmet eller på kommunala särskilda boenden. Idag lyder skrivelsen i Avgiftshandboken om avgiftsfrihet vid öppenvård att sjukhusansluten palliativ hemsjukvård i hemmen eller på kommunala särskilda boenden är avgiftsfria. Palliativ vård i livets slutskede är inte alltid är kopplad till sjukhusansluten vård, vilket medför olika regler för olika typer av palliativ hemsjukvård. För att göra det tydligare så föreslås en ändring av bestämmelsen så att den även innefattar patienter som inte är sjukhusanslutna. Troligen blir inte konsekvenserna särskilt stora. Den nuvarande formuleringen har medfört en osäkerhet om vilken avgift som ska tas ut och i de flesta fall har därför ingen avgift tagits ut. Den föreslagna förändringen gör det enklare för verksamheten att göra rätt samtidigt som den bidrar till en ökad jämlikhet för patienter som har behov av palliativ vård i livets slutskede. Perukbidrag Vid vissa sjukdomar kan tillfälligt eller permanent håravfall förekomma. Idag ger Region Värmland bidrag till de personer som har medicinska behov att bära peruk. Legitimerad läkare gör förstagångsförskrivningen och målet med hjälpmedlet är att förbättra livskvaliteten för de drabbade. De kriterier som ska uppfyllas är följande: Alopecia areata-totalis Medfödda hårdefekter eller alopecier Tillfälligt behov av peruk eller toupé efter operation på/i huvudet eller efter en olycka Behov av peruk eller toupé som följd av läkemedels- eller strålningsbehandling Psykiska indikationer efter bedömning av psykiater Håravfall som ej föranletts av medicinska eller kirurgiska behandlingar. Brukaren hänvisas till hudklinik för bedömning. Vanlig typ av manligt håravfall liksom åldersbetingat håravfall för både män och kvinnor utgör inte skäl till perukbidrag. I fall då det finns starka medicinska skäl kan brukare/patient få äktahårperuk/toupée. Personer som till följd av medicinsk behandling har behov av lösögonfransar kan få dessa förskrivna. Max fyra syntetperuker, max en äktahårperuk/toupé och max 6 par ögonfransar per år förskrivs. Peruker förskrivs med ett bidrag som indexuppräknas varje år. Om dyrare peruk väljs bekostas överstigande belopp av brukaren. En syntetperuk kostar i snitt cirka kronor och en äktahårperuk kostar i snitt kronor. Det bidrag som lämnas ut är följande: Syntetperuk kronor + moms (max fyra stycken per år) Syntettoupée kronor + moms (max fyra stycken per år) Äkta hårperuk kronor + moms (max en styck per år) Ögonfransar per styck 41 kronor + moms (max 6 par ögonfransar per år) Region Värmland står för ett bidragsbelopp per peruk samt utprovnings- och tillklippningskostnaden vid första utprovningstillfället. Vid förnyad utprovning betalar patienten utprovnings- och tillklippningsavgiften hos frisören.

2 Bedömning görs av behandlande läkare som skriver remiss till Hjälpmedelsservice. På remissen anges vilken frisör brukaren önskar anlita. Patienten väljer själv frisör i och med att Region Värmland inte har upphandlat frisör gällande peruker. Hjälpmedelsservice skickar en beställning av peruk till den av patienten valda frisören samt meddelar patienten via brev att beställningen är gjord. Region Värmland står för ett bidragsbelopp per peruk samt hela utprovningskostnaden vid första perukutprovningen. Om kostnaden för peruken överstiger bidragsbeloppet betalar brukaren själv mellanskillnaden direkt till frisören. Bidragsbeloppet dras från den summa som patienten betalar för sin peruk. Vid behov av ny peruk kontaktar patienten Hjälpmedelsservice som skickar en ny beställning till frisören. Det kräver dock att det finns en remiss registrerad hos Hjälpmedelsservice sedan tidigare. Hjälpmedelsservice är de som idag hanterar perukbidragen. Peruker ligger i ISO-standarden under ortoser och klassas som en kosmetisk protes. Som framgår ovan har Region Värmland inte avtal med någon frisör utan den som fått peruk, toupé eller ögonfransar förskrivet av legitimerad läkare får nyttja valfri frisör. Kraven är att frisören har F- skattesedel, frisörutbildning med gesällbrev och är återförsäljare av peruker som är tvättbara. I utredningen har information hämtats från Hjälpmedelsservice, 1177.se samt Hedwigs hårvård. Jämförelse andra regioner Variationen på bidrag för peruker i de olika regionerna är stor. Se bilaga 1. Örebro har enbart en utprovningskostnad på 170 kronor och ingen avgift för peruken. De flesta regioner har ett fast bidragsbelopp. Beloppen varierar i storlek där Sörmland har bidrag på upp till kronor per år och Dalarna har bidrag på upp till kronor per år. Flera regioner har beloppen fördelade per halvår vid tillfälliga behov och ett helårsbelopp vid beständiga behov. I Region Värmland kan en patient få maximalt kronor i bidrag per år om patienten tar ut fyra stycken syntetperuker. Patienten får lägga ut cirka kronor själv per peruk vilket ger en egenkostnad på ungefär kronor per år vid ett uttag på fyra peruker. Det vanligaste är att patienter enbart tar ut en peruk. Se bilaga 2. Om en patient har medicinskt behov av en äktahårperuk får patienten kronor i bidrag per peruk och år men får i genomsnitt lägga ut cirka kronor utöver bidraget. När det gäller hjälpmedel är patientens egenavgift vanligtvis 20 procent av hjälpmedlets värde som patientens egenavgift och hjälpmedlet ingår i högkostnadsskyddet för hjälpmedel. Ortopedtekniska hjälpmedel har dock fasta belopp som patientens egenavgift. Peruker är klassade som ortros i ISOstandarden. Peruker kan ses som ett socialt hjälpmedel som främst används av kvinnor. 96 procent av alla som får remiss för peruk är kvinnor och frågan bör också ses ur ett genusperspektiv. Användandet av peruk ger positiva effekter på patientens hälsa och mående. Det har inom ramen för utredningen inte gått att finna någon forskning om vilken nytta en peruk ger patienten men det finns mycket skrivet om patienternas upplevelse om ökad självkänsla och ökat välbefinnande när de har fått möjlighet till att använda peruk vid tillfälligt eller beständigt håravfall. Företrädare för Funktionsrätt Värmland förespråkar hantering av peruker som ett socialt hjälpmedel och att de ska hanteras med en egenavgift på 20 procent och ingå i högkostnadsskyddet för hjälpmedel. Utredningen föreslår ett fast bidragsbelopp, i likhet med den modell som flera andra regioner har valt. Bidragsbeloppet hanteras olika beroende på om det handlar om tillfälligt håravfall eller beständigt håravfall. Det totala bidraget per år är samma men vid tillfälligt håravfall har patienten rätt till halva bidraget per sexmånadersperiod. Patienten kan använda bidragssumman till peruker, toupéer, ögonfransar eller kosmetisk tatuering. Ett fast bidragsbelopp för peruker medför också bättre kontroll över vilka kostnader som bidraget för med sig.

3 Med hänsyn det ekonomiska läget i hälso- och sjukvården föreslås bidragsbeloppet vara kronor per person och år. För personer med tillfälligt behov fördelas bidraget på sexmånadersperioder. Beräkningen visar vad kostnadsökningens högsta utfall skulle kunna bli. Vi har inte kunnat ta fram vilka patienter som har tillfälliga eller bestående behov och det bör innebära att kostnadsökningen skulle bli mindre. En översyn om bidragets storlek bör genomföras inom några år. Förslaget beräknas innebära ökade kostnader för Region Värmland med cirka kronor, se bilaga 2. Avgift för långliggare på bårhus Enligt 5 kap. 10 i begravningslagen (1990:1144) ska det maximalt gå 30 dagar från dödsfall till gravsättning. Vid behov finns det möjlighet att få uppskov från Skatteverket med ytterligare 30 dagar. Vid sällsynta tillfällen uppstår tvister kring detta och den avlidne blir liggande kvar på bårhuset längre än tidsgränsen i lagen. Då utrymmet i Region Värmlands bårhus är anpassat med utgångspunkt i lagstiftningens tidsgräns och att det av etiska skäl finns behov av att påskynda gravsättning vill Region Värmland införa möjligheten att ta ut en avgift från dödsboet då den avlidna blir liggande längre än lagen föreskriver på bårhuset. Jämförelse andra landsting I vår omvärldsspaning finns det inte många exempel på liknande avgifter men det som framkommit har varit summan av 5000 kronor per vecka, vilket verksamheten som ansvarar för bårhusen anser vara rimligt. Begravningslagen är tydlig i sitt reglemente men vid tvister kan det finnas skäl för Region Värmland att ha ett ekonomiskt incitament för att gravsättning ska ske, inte minst av etiska skäl men också av utrymmesskäl. Ekonomiska konsekvenser Då det är sällan förekommande att en avliden blir liggande längre på bårhuset än vad begravningslagen anger är den ekonomiska förtjänsten av införd avgift ringa och bör inte ha någon påverkan på Region Värmlands ekonomi. Pneumokockvaccination Region Värmlands smittskyddsverksamhet har i utredningen lyft frågan om förändrade avgifter gällande pneumokockvaccination. Smittskyddsläkaren Ingemar Hallén gör bedömningen att vaccinationstäckningen vad gäller pneumokockvaccination till gruppen invånare som är äldre än 65 år är ganska låg ur ett smittskyddsperspektiv. Vaccinationsgraden är delvis beroende av hur aktiva olika enheter och verksamheter är att erbjuda vaccinationen. Bäst genomslag skulle det få om influensavaccination kunde kombineras med erbjudande om pneumokockvaccination vilket görs på vissa håll i landet. Antalet givna vaccinationer framgår av bilaga 3. Tidigare har rekommendationen varit två doser per person och livstid, med minst 5 års intervall men sedan december 2017 rekommenderas endast en dos per person och livstid. Influensavaccination görs om varje år. Det finns olika pneumokockvaccin (Pneumovax och Prevenar 13) som rekommenderas till olika grupper. Det är olika typer av vaccin och de skiljer mycket i pris. Region Värmland rekommenderar i första hand Pneumovax till gruppen över 65 år. Smittskyddsläkarens rekommendation är att vaccinet Pneumovax ska ha samma kriterier som influensavaccination, det vill säga att grundavgift och vaccinkostnad (Pneumovax) är avgiftsfri vid

4 vaccination mot pneumokock för patienter med kroniska hjärt-, lung- eller njursjukdomar, patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar och personer över 65 år. Risken att drabbas av pneumokockinfektion är större hos personer över 65 år och hos personer med vissa kroniska sjukdomar eller risktillstånd. Folkhälsomyndigheten (FoHM) har under 2016 publicerat flera viktiga dokument som gäller pneumokockvaccination utöver det nationella barnvaccinationsprogrammet. Ett av dokumenten är ett beslutsunderlag till regeringen om pneumokockvaccination med ett förslag till ett särskilt vaccinationsprogram. Som ett komplement till det finns ett kunskapsunderlag. Dessutom lämnade myndigheten en rekommendation om pneumokockvaccination till riskgrupper som gäller tills regeringen beslutar om det blir ett nationellt program eller inte. I början på året kom det hälsoekonomiska data från Hälsometrin på Göteborgs universitet, se bilaga 4. Region Värmland har medverkat i en hälsoekonomisk utredning av ett vaccinationsprogram för TBE och i studien inkluderades även hälsoekonomiska beräkningar rörande influensavaccin och pneumokockvaccin. Rapporten bifogas som bilaga 4 och visar på att det från ett hälsoekonomiskt perspektiv är kostnadseffektivt att ge pneumokockvaccin till personer över 65 år och personer med mycket hög risk. Jämförelse andra landsting Den omvärldsspaning som har gjorts visar stora olikheter i hur regionerna tar ut avgifter för pneumokockvaccination. Ungefär hälften av de regioner som inlämnat uppgifter har avgiftsfritt medan andra regioner har avgift på olika nivåer för vaccination. Slutsatserna i rapporten Hälsoekonomiska utvärderingar av vaccin mot TBE, säsongsinfluensa och pneumokocker i Region Värmland visar att det är kostnadseffektivt för Region Värmland att införa avgiftsfri vaccination av pneumokocker för personer över 65 år och för personer med mycket hög risk. Kostnaden för att vaccinera personer över 65 år och personer med mycket hög risk beräknas vara ungefär mellan kronor och kronor. Dock anses kostnaden för den vård av personer som drabbats av pneumokocker vara betydligt högre och förslaget innebär därför ingen högre kostnad för Region Värmland. Avgift för patient- och närståendeutbildningar Region Värmland genomför grupputbildningar där patienter, närstående, vårdpersonal och erfarna patienter och närstående möts i mindre grupper för att lära av varandra i ett ömsesidigt kunskaps och erfarenhetsutbyte. Utbildningen utgår från modellen Lära och bemästra och deltagarna har ett stort inflytande på utbildningens innehåll. Utbildningen pågår vid fyra eller fem tillfällen under cirka två timmar per gång då deltagarna bland annat får veta mer om: hur olika behandlingar går till hur kroppen påverkas vad du kan göra för att må bättre hur du hittar information och lär dig mer på egen hand Gruppens erfarenheter tas tillvara som förbättringsförslag inom vården. Efter avslutad utbildning kan deltagarna fortsätta mötas med stöd av ett studieförbund, en patientorganisation eller kommunens anhörigstöd.

5 I dagsläget finns inget beslut om huruvida patient- och närståendeutbildningarna ska vara avgiftsbelagda eller inte. Idag betalar inte närstående någon patientavgift vid dessa utbildningar men patienterna betalar patientavgift på 200 kronor vid varje tillfälle vid varje utbildningsomgång. Verksamheten har i utredningen framfört att det ibland bidrar till att patienterna avstår från utbildningen. Omvärldsspaning Omvärldsspaning inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion visar att de flesta regioner har avgiftsfrihet för patient- och närståendeutbildningar. Frågan om huruvida avgift ska tas ut eller inte har även i den här frågan diskuterats med berörd verksamhet, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp samt Funktionsrätt. Alla berörda vill självklart att så många patienter och närstående som möjligt ska kunna delta i en patient- och närståendeutbildning utan att den ekonomiska aspekten ska vara avgörande. Forskning 1 visar också positiva effekter om patienter och närstående får vara delaktiga och involveras i vården. För närstående, som inte deltar som ett led i vården, är förslaget att avgiftsfrihet ska råda. För patienten är utbildningen en del av vården och en avgift kan också befästa vikten av utbildningen. Där är förslaget att införa en patientavgift för hela utbildningen och inte en per utbildningstillfälle. Förslagets ekonomiska konsekvens beräknas bli som mest cirka kronor i minskade intäkter. Hörapparater Antal personer som behöver hörapparater ökar för varje år och kostnaden för hörselvården ökar. Förutom själva hörapparaten krävs en stor arbetsinsats för att anpassa hörapparaten till individen. Produktionskostnaden består till största del av kostnader för hörapparater och arbetet med hörapparaten. Verksamhetens kostnader översteg 2018 den budgeterade och budgetunderskottet riskerar att öka 2019 då verksamheten i större utsträckning förväntas möta behovet avseende vårdgarantin. Patientavgiften för hörapparat varierar stort i landet. Drygt 75% av alla regioner har fasta utprovningsavgifter som inte räknas in i något högkostnadsskydd. Några enstaka regioner saknar avgift för hörapparater. I Region Värmland får patienten betala en rörlig avgift om 20% av hjälpmedlets värde upp till taket för högkostnadsskydd för hjälpmedel som för 2019 är kronor. Det finns bara högkostnadsskydd avseende hjälpmedel i Värmland, Stockholm respektive Uppsala. Under 2017 ordinerades hörapparater i Region Värmland till en kostnad av 9 miljoner kronor. Av detta betalar patienten 20 procent (mindre om patienten nått taket i högkostnadsskyddet). Uppsala Örebro sjukvårdsregion har gemensamt upphandlat hörapparater för att få så förmånliga villkor som möjligt. Avtalet löper ut våren För att förbereda sig för det nya avtalet har verksamheten gjort en omvärldsspaning och kunnat konstatera att de senaste avtalen som slutits i andra regioner har varit omkring 50 procent dyrare än det avtal Region Värmland och sjukvårdsregionen nu har. Det finns alltså en betydande risk att hörapparatkostnaderna kommer att öka. Det skulle medföra en ännu större ansträngning för verksamheten med behov av kostnadsdämpande åtgärder som följd. 1 Några exempel: Brukarmedverkan och makt, Ström, A, 2010 och Litteraturstudie, Stenberg, U, med flera, Fler exempel på

6 Det finns flera anledningar till att Region Värmland ordinerar fler hörapparater för varje (se graf). Dessa är: Befolkningen blir äldre och lever längre Indikationen på när man är hjälpt av hörapparat har ändrats i takt med den tekniska utvecklingen, det vill säga hörselnedsättningar som tidigare var svåra att rehabilitera är nu möjliga att rehabilitera Högt inflöde av nyanlända med rehabiliteringsbehov Oftare krav på två hörapparater istället för en Åtgärder för att i högre utsträckning hålla vårdgarantin påbörjad rehab nya byte klara pat antal app Omvärldsbevakning Även på detta område är det väldigt varierande hur de olika regionerna tar betalt av sina patienter för hörapparater, se bilaga 5. Ett fåtal regioner har enbart besöksavgift men de flesta regioner har en fast avgift för hörapparater. Vissa har dock en avgift oberoende av antal hörapparater (en eller två stycken) medan andra har avgift per hörapparat. Det är enbart Region Värmland och två regioner till som har ett högkostnadsskydd för hjälpmedel där hörapparater ingår. Region Värmland har idag lägre avgift än många andra regioner för hörapparater. En hörapparat håller i genomsnitt fem år och kostnaden för patienten blir hög det år den eller de införskaffas men ingen kostnad följande år. Mot bakgrund av det ekonomiska läget i Region Värmland föreslås att avgifter och kostnader justeras till den genomsnittliga nivån i riket. Brukarorganisationerna har framfört att de önskar att alla hjälpmedel hanteras på ett likartat sätt och ser en risk i att Region Värmland genomför förändringar för vissa hjälpmedel. Brukarorganisationerna motsätter sig förslaget.

7 Förslaget är att ta ut en avgift per hörapparat på 500 kronor som ingår i högkostnadsskyddet för hjälpmedel. Patienten betalar redan idag en besöksavgift på 200 kronor samt 20 procent av hjälpmedlets värde, som ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. En ökning av avgiften för hörapparat beräknas ge ökade intäkter motsvarande 2,5 miljoner kronor. Inriktning av kommande års översyn Under innevarande års översyn av patientavgifter har det framkommit behov av att inom ramen för nästa års översyn utreda avgifterna inom följande områden: Besöksavgift för öppen hälso- och sjukvård Egenavgift för hjälpmedel, 20 procent av hjälpmedlets värde Uppföljning av samordnat frikort som infördes under 2019 Subvention av värmehjälpmedel för vissa diagnosgrupper Översyn inom ovanstående områden kan påbörjas under hösten Samråd med brukarorganisationer Ärendet har löpande behandlats i samråd med brukarorganisationer i form av avstämningsmöten som pågår regelbundet under tiden för översynen. Vid avstämningsmötena har företrädare för Funktionsrätt medverkat för genomgång och avstämning av översynen. De ställer sig inte bakom förslagen för perukbidrag eller hörapparater. Finansiering eller ekonomiska konsekvenser Utgångspunkten för de föreslagna förändringarna är att förbättra för patienterna och förenkla regelverket. Regelverket ska vara enkelt att förstå och tillämpa för både patienter och personal. Det bör även ses i ett långsiktigt perspektiv. Beräkningarna för föreslagna avgiftsförändringar indikerar en ekonomisk effekt på maximalt 1,8 miljoner kronor i form av ökade intäkter. Bedömningen är osäker då faktorer som frikort, tillgänglighet i vården mm gör det svårt att exakt beräkna effekten. I beräkningen ingår inte de förslag till förändringar där det saknats underlag för relevant bedömning eller där patientens fria val kan påverka den ekonomiska effekten. I de fall där beslut påverkar verksamheters kostnader negativt bör beslut också tas om hur förändringen ska finansieras.