POHJOLA-NORDEN Verksamhetsberättelse 2007 (godk. i styrelsen förslag till fullmäktige )

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2007 (godk. i styrelsen förslag till fullmäktige ) ALLMÄNT Centralorganisationen för nordiskt samarbete - Pohjola-Norden har som huvuduppgift att föra så många finländare som möjligt i kontakt med det nordiska och nordbor. Pohjola-Nordens genomförde sitt 83:e verksamhetsår under devisen Norden är toppen av Europa. Förbundet verkar som en projektorganisation och samlades till förbundsmöte i Jyväskylä. Diskussionen om samarbetsstrukturerna i Nordeuropa och det nordiska samarbetets framtida roll följdes noggrant med utgångspunkt i den av förbundsmötet godkända strategi, enligt vilken Pohjola-Norden är en del av ett nordiskt och Östersjöområdet omfattande nätverk som består av officiella samarbetsparter och en stor grupp informella aktörer. På det nordiska planet verkar förbundet inom ramen för Föreningarna Nordens förbund (FNF) och söker stärka dess verksamhet. En satsning dels på den nordiska kärnan och FNF, dels på Baltic Sea NGO processen har varit naturliga lösningar. Förbundet har utvecklat beredskap att stå i växelverkan med flera parlamentariska och regeringsorgan samt sökt kontakter i hela Östersjöområdet. Centrala frågor under året var fortfarande försvaret av nordbornas rättigheter samt avskaffande av hinder för medborgarnas fria rörlighet. Som en del av en bredare intressebevaknings- och serviceverksamhet lade förbundet fram synpunkter för ministrar och parlamentariker. Utbildningen av tjänstemän fortsatte på olika håll i landet. Säkrandet av fortsatt tv-samarbete med Sverige vid övergången till digitala sändningar var föremål för förbundets speciella intresse. Huvudmålet för den verksamhet som riktar sig till den egna medlemskåren var ökade kunskaper om Norden och närområdena. I dessa tecken utvecklade förbundet sin kommunikationsprofil och producerade nytt informationsmaterial samt utvecklade sina hemsidor. Förbundet lyfte fram aktuella och intressanta nordiska frågor samt deltog aktivt i samhällsdebatten. I tecknet av årets tema Carl von Linné arrangerade lokalföreningar och distrikt ett betydande antal sammanträden, besök och resor. Även på skolsektorn producerade förbundet material om Linné. Via de av Pohjola-Norden administrerade utväxlingsprogrammen besökte över 1000 elever och flera hundra lärare under året övriga nordiska länder. Samarbetet med näringslivet fortsatte under året och över fyrtio samarbetsavtal med olika företag ingicks. Verksamhetsplanen gjordes upp i samarbete mellan centralorganisationen, distrikten och sakkunnignätverket. Utvecklingen av vänortssamarbetet fortsatte i samarbete med Finlands kommunförbund. Pohjola-Norden tidningen utkom fyra gånger under året i samarbete med ungdomsförbundet. Tidningen sändes till alla medlemmar och samarbetsparter. Det lokalverksamhetsprojekt som inleddes under år 2006 kulminerade i en rapport till förbundsmötet och en bred diskussion vid det. 1

2 MEDLEMS- OCH LOKALVERKSAMHET Nordens dag och Nordiskt gästabud Nordens dag 23.3 firades nu för sjätte gången i form av ett nordiskt gästabud. Lokalföreningar och distrikt arrangerade drygt 30 gästabud som samlade Pohjola-Norden-medlemmar på olika håll i landet kring ett gemensamt mattema. Gästabud arrangerades också i övriga nordiska länder. Förbundet fungerade som koordinator och distribuerade samnordiska menyförslag, nordiskt gästabud affischer, inbjudningskort och matordlistor samt sångduplikat. Nordens dag seminarium i Riksdagen Till följd av riksdagsvalet arrangerades inget seminarium. Nordiska biblioteksveckan Den 11:e nordiska biblioteksveckan firades med Kvinnan i Norden som tema. Från Finland hade i den officiella databasen inregistrerats 358 olika deltagare såsom huvudbibliotek, sidobibliotek, skolor, skolbibliotek, Pohjola-Nordens lokalföreningar samt andra organisationer. Tematexten för barn var Astrid Lindgrens Ronja rövardotter och Pippi Långstrump. Vuxentexten var hämtad från den norska nobelpristagaren Sigrid Undsets roman Kristin Lavransdotter. Årets affisch var planerad av den åländska konstnären Jonas Wilén. Vänortssamarbete Förbundet deltog i det nordiska vänortsseminariet Vänorter och frivilligarbete i Hamar I detta vänortsseminarium deltog 80 representanter för kommuner, organisationer och Nordenföreningar från de olika nordiska länderna. Tio deltagare kom från Finland. Centrala temata under seminariet var genomförda och planerade kommunreformer i olika nordiska länder samt deras inverkan på det traditionella vänortssamarbetet. Vid seminariets avslutning framförde Pohjola- Norden en inbjudan till nästa nordiska vänortsträff i Finland år Årets tema Årets tema var Carl von Linné i anledning av 300-årsjubileet sedan hans födelse. Förbundet producerade ett informationspaket om Linné, hans tid och växter samt en idélista för lokalföreningarna. Över 150 arrangemang ägde rum på olika håll i landet. I temats tecken distribuerades Linnéaffischer och kort i samtliga skolor samt vid lokala arrangemang. Förbundet arrangerade en resa för distriktens representanter till Uppsala med besök i den botaniska trädgården och Hammarby. Ett riksomfattande Linnéseminarium arrangerades i Ylläs. Inledare var ordföranden för Sveriges Linnésällskap Carl-Olof Jacobson, chefen för botaniska museet vid Helsingfors universitet Henry Väre och professor Juha Tuomi från Uleåborgs universitet. En fotoutställning kallad Linnés barnkammare cirkulerade på förbundets försorg på olika håll i landet. I skolorna arrangerade förbundet i samarbete med Sveriges ambassad en digital fototävling med temat en blommande vild växt i naturen. Första priset, en resa till Uppsala gick till gymnasisten Antti Laine vid gymnasiet i Halikko. Hedersomnämnanden tillföll Juho Laitalainen, Helsingfors och Emppu Kuvaja, Kyrkslätt. Medlemsvärvning Medlemsvärvningstävlingen 2008 förbereddes. (se även 2.2) 2

3 Projekttävling för lokalföreningarna Under året utdelades inget pris. Lokalverksamhetsprojektet Den arbetsgrupp för lokal verksamhet som tillsattes 2006 fortsatte sitt arbete och avgav rapport till styrelsen som lade fram den för förbundsmötet. INFORMATION Pohjola-Norden-tidningen Pohjola-Norden tidningen är en tvåspråkig tidskrift som utkommer fyra gånger i året. Upplagan var exemplar och tidningen postades till medlemmar och samarbetsparter. Därtill delades exemplar ut till allmänheten vid seminarier, mässor, kurser och andra arrangemang. Innehållet i tidningen och dess lay-out utvecklades under året. Tidningen redigeras vid Pohjola-Nordens kansli. Innehållet produceras av medlemmar, lokalföreningar, distrikt och samarbetsparter. Tidningen erbjöd information och synpunkter på nordiska fenomen, händelser och institutioner, förmedlade nordisk litteratur samt fungerade som en förbindelselänk mellan medlemmar och andra av Norden intresserade. I tidningen framträder politiker och näringslivsrepresentanter parallellt med lokalt aktiva. Informationsmaterial Den allmänna broschyren förnyades under sommaren. I slutet av året färdigställdes med hänsyn till medlemsvärvningen ett presentkort och en medlemsvärvningsbroschyr. Hemsidan Hemsidorna uppdaterades kontinuerligt under året. En hemsidesbas för distrikten togs under året i bruk i syfte att ge alla distrikt möjlighet att informera om sin administration, sina arrangemang samt lokalföreningarnas verksamhet. Planeringen av en för internt bruk avsedd del inleddes. Avsikten är att den kan tas i bruks under Strategi-dokumentet Förbundets gällande strategi som fastslagits vid förbundsmötet år 2005 distribuerades i duplicerad form och på nätet. Förbundsmötet 2007 fastställde strategin för åren Förbundets stordia Pohjola-Nordens stordiaserie uppdaterades. Serier finns vid alla distriktskontor samt vid centralkansliet. Serier finns på finska, svenska och engelska. Basserien (11 stordia) finns även på förbundets hemsidor och kan vid behov skrivas ut därifrån. Norden-stordia En stordiaserie om de nordiska länderna finns i psdf-form på förbundets hemsidor samt som stordia vid centralkansliet. Serierna finns på finska och svenska. En mindre uppdatering gjordes under året. Mässpaket Förbundet har ett mässpaket som består av två delar: en tips- och minneslista för mässdeltagande och en beställningslista för beställning av material från förbundet. Under året kartlades behovet av att utvidga mässpaketet till en tipslista för lokalföreningarna. Förverkligandet sker år Produktion och bruk av material Under året införskaffade förbundet nordisk litteratur och böcker om olika nordiska länder. 3

4 Kartläggning av nordiska nätverk Under året fortsatte Pohjola-Norden kartläggningen av nordiska samorganisationer och nätverk. Finansieringsinformation Förbundet informerade om olika nordiska finansieringskällor. RÅDGIVNING OCH INTRESSEBEVAKNING Intressebevakning Målet för förbundets intressebevakning under året var att söka lösningar på gränshinderproblem både på det politiska planet och bland tjänstemän, lyfta fram problem som framkommit genom Hallå Norden och föra fram ett medborgarperspektiv i den nordiska debatten. Former för intressebavakningen är nätverk och kontakter till de politiska beslutsfattarna, myndigheterna, det fackliga fältet, de nordiska organisationerna samt andra samhällsaktörer i Finland. Utbildning av tjänstemän, medborgarinformation, rapportering samt deltagande i Nordiska ministerrådets gränspolitiska forum stod centralt under året. Diskussioner pågick därtill inom Pohjola-Nordens rådgivningsutskott. Hallå Norden Rådgivningstjänsten Hallå Norden utvidgades under året till att även betjäna företag som ger sig ut på den nordiska marknaden. Hallå Norden betjänade dock kvantitativt mest enskilda personer som rör sig i Norden och behöver information om övriga nordiska länder till exempel i samband med arbete eller studier. Avsikten är att hänvisa frågeställarna till rätt myndighet, informera om nordiska avtal samt kartlägga problem i det nordiska samarbetet och rapportera om dessa till politiker och myndigheter. Hallå Norden i Finland har knutit kontakter till centrala ministerier och förvaltningar: Folkpensionsanstalten, arbetsmyndigheterna, skattemyndigheterna, maistraterna, social- och hälsovårdsministeriet, justitieministeriet, Finlands delegation vid Nordiska rådet och det nordiska sekretariatet vid Utrikesministeriet. Hallå Nordens sjunde verksamhetsår i Finland förlöpte väl. De flesta frågorna gällde beskattning av pensioner, flyttformaliteter, socialskydd och hälsovård samt studier och arbete. Drygt fem procent av frågorna gällde mer problematiska fall som berodde på tolkningsskiljaktigheter mellan myndigheterna, lagstiftningsskillnader eller bristfällig information. Hallå Norden deltog även i det av Pohjola-Norden arrangerade utbildningsseminariet för lokala och regionala tjänstemän i Torneå i juni. Skolningstillfällen för lokala och regionala tjänstemän Pohjola-Norden fortsatte den 2002 inledda seminarieverksamheten för lokala tjänstemän. I samarbete med Hallå Norden arrangerades konferensen Arbetskraftens fria rörlighet på Nordkalotten i Torneå i juni och konferensen Gränslösa möjligheter på Nordkalotten i Saariselkä i oktober. I Torneå arrangerades ett mobilitetsarrangemang i samarbete med Kunskapscentra på gränsen, Crossborder Tornedalen och Lapplands distrikt. Arrangemangen bestod av en arbetsmässa för arbetssökande, ett skolningsseminarium för tjänstemän samt ett samnordiskt gränsforum arrangerat av NMR. I mässan deltog 300 besökare och i seminarierna 90 deltagare från Norge, Sverige och Finland. I oktober arrangerades ett tvådagarsseminarium i Saariselkä i samarbete med utrikesministeriets nordiska sekretariat Gränslösa möjligheter på Nordkalotten. Seminariet anknöt till Nordiska samarbetskommitténs möte och samlade 90 deltagare. 4

5 Facklig verksamhet Kontakterna till fackföreningsrörelsen fortsatte under året. Det fackliga utskottet planerade ett seminarium om välfärd och omställningsskydd i Norden våren SKOLPROJEKT Nordiska lärarstipendier och lärarutbyte mellan vänorter 29 lärare beviljades nordiskt lärarstipendium. Stipendiaterna vistades en vecka alternativt två veckor i ett annat nordiskt land och bekantade sig med skolan och undervisningen. I lärarutbytet mellan vänorter deltog 11 lärare från Finland. Reselektorer Den svenska reselektorn Örjan Einarsson besökte Nyland 5 9.3, Tavastland , Södra och Östra Savolax och Birkaland Svenskstipendiater 21 finskspråkiga gymnasister deltog i en språk- och kulturresa till Åland och Sverige Programmet var svenskspråkigt och innehöll undervisning i svenska, praktiska språkövningar, studiebesök, olika kulturmål samt skolbesök. Språkbadsresa för gymnasister De gymnasister, som sökt Pohjola-Nordens stipendier men inte blivit valda, erbjöds möjlighet att delta i en språkbadsresa till Uppsala och Stockholm deltagare. Elevutbyten och lägerskolor Stöd för nordiska elevutbytesresor beviljades 4 grupper till Danmark, 7 grupper till Norge och 36 grupper till Sverige, sammanlagt 47 grupper från grundskolor och gymnasier. Studieresa för gymnasister Sammanlagt 27 finsk- och svenskspråkiga gymnasister deltog i en studieresa till Estland och Lettland Deltagarna bekantade sig med Estlands och Lettlands historia och kultur samt med Tartu, Pärnu och Riga. Stipendier för studerande vid lärarutbildningsinstitut Resestipendier för studerande vid lärarutbildningsinstitut har beviljats 14 studerande för nordiska studieresor. Stipendier för lärare och elevgrupper vid folkhögskolor 1 lärare och 2 elevgrupper vid folkhögskola beviljades reseunderstöd för nordisk studieresa. Stipendier för studerande vid folkhögskola Folkhögskolstipendier beviljades enligt följande: 12 läsårstipendier för studier i Sverige, och 1 läsårstipendie för studier i Norge. För kortare grundläggande kurser vid nordiska folkhögskolor beviljades enligt följande: 1 för studier i Norge. Studieresor för studerande vid yrkesutbildningsinstitut och yrkeshögskolor Resebidrag beviljades 18 grupper från yrkesutbildningsinstitut/yrkeshögskolor för nordiska studieresor. 5

6 Stipendier för inlärning i arbete för studerande vid yrkesutbildningsinstitut och yrkeshögskolor Resestipendium för inlärning i arbete i ett annat nordiskt land beviljades 5 studerande vid yrkesutbildningsinstitut/yrkeshögskolor. Bokpremier Bokpremier sändes till alla högstadier och gymnasier i maj, 3 ex. per skola, sammanlagt ca ex. Lärar- och elevkonferenser i distrikten Lärar- och elevkonferenser har inte arrangerats. Långtidsstipendiater 19 finskspråkiga gymnasister besökte Sverige De gick i svenskt gymnasium och bodde i familjer på olika håll i Sverige. Elev- och lärargrupper till Finland Stöd har utbetalats åt värdskolor som tagit emot nordiska elev- och lärargrupper på besök i Finland. 15 grupper har fått stöd. Kursstipendier för lärare Kursstipendier för lärare och tjänstemän inom skolförvaltningen beviljades 48 personer för deltagande i nordiska fortbildningskurser i ett annat nordiskt land. Nordiskt studiematerial Alla högstadieskolor och gymnasier erhöll för Nordens dag morgonsamlingstexten Carl von Linné den mest kände svensken genom tiderna skriven av geografikommitténs ordförande Oili Mikola samt affischen Carl von Linné , som för skolorna utarbetats av geografikommittén. Studieresa för blivande finska modersmålslärare För blivande finska modersmålslärare från olika universitet arrangerades en studieresa till Põltsamaa, Viljandi och Tartu På programmet stod skolbesök och studiebesök som belyste Estlands historia och kultur. 14 deltagare. Studieresa för blivande svensklärare För blivande svensklärare från olika universitet arrangerades en studieresa till Uppsala och Stockholm På programmet stod studiebesök, ett skolbesök, föredrag, diskussioner och kulturprogram. 21 deltagare. Studieresa för svensklärare För svensklärare på högstadiet arrangerades en studieresa till Åland Under miniseminariet diskuterades bl.a. läromedel, hur upprätthålla kunskaper i språk och svenskans ställning i skolan. Dessutom bekantade deltagarna sig med Mariehamn, Åland samt dess självstyrelse, kultur och litteratur. 19 deltagare. Kommittéer på skolans område På skolans område har följande kommittéer arbetat: skolkommittén, språkkommittén, geografikommittén samt kommittén för nordiskt lärar- och elevutbyte. Studieresa för geografilärare Pohjola-Nordens geografikommitté arrangerade med anledning av Carl von Linnés ( ) jubileumsår en studieresa för biologi- och geografilärare till Uppsala och Öland I programmet ingick ett miniseminarium med Östersjöns tillstånd och klimatförändringen som huvudtema. 26 deltagare. 6

7 Vänklassprojektet Förbundet förde samman finska klasser med andra nordiska klasser enligt följande: 14 st. med svenska, 1 st. danska och 3 st. norska klasser. Samarbete med de övriga föreningarna Norden Föreningarna Nordens Förbunds skolsektorsmöten ägde rum i Stockholm 23.5 och i Helsingfors Alla Nordenföreningar har deltagit i projektet Vänskapsklasser. Samarbetsorgan inom skolans område Viktiga samarbetsorgan inom skolverksamheten har varit bl.a. Biologi- och geografilärarnas förbund - BMOL, Centret för internationellt personutbyte Cimo, ED-Matkat, Finlands Svenska Lärarförbund FSL, Förbundet för lärare i historia och samhällslära FLHS, Hanaholmens kulturcentrum, Nordens institut i Finland - Nifin, Nordiska rådets Finlands delegation, Pohjola-Nordens distrikt och lokalföreningar, Pohjola-Nordens Ungdomsförbund, Suomen ruotsinopettajat, Sveriges ambassad, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och Utbildningsstyrelsen. NORDJOBB Nordjobb erbjuder unga nordbor mellan 18 och 28 år sommararbete, bostad och kultur- och fritidsprogram. Utbytesprogrammets mål är att öka intresset för de nordiska länderna och förbättra ungdomarnas kunskap om nordiskt samarbete och förståelse för dessa länders språk. Samtidigt får nordjobbarna värdefull internationell arbetserfarenhet. Pohjola-Norden och Pohjola-Nordens ungdomsförbund har gjort ett avtal om programmets administration och genomförande i Finland. Vid ungdomsförbundets kansli arbetade under år 2007 en heltidsanställd projektansvarig till slutet av september och en ny ansvarig utsågs i slutet av november. Därtill anställdes för sommaren fritidsledare i Tammerfors och Vasa (med ansvar för hela Österbotten). Den projektansvariga och fritidsledarna arrangerade program aktiviteter och en resa till exempel till S:t Petersburg för nordjobbarna. De hjälpte också nordjobbarna med praktiska frågor såsom bostadsanskaffning och mottagande. År 2007 kom 55 nordjobbare till Finland. Av dessa arbetade 26 i huvudstadsregionen, 14 i Österbotten, tio i Åbo och fem i Tammerfors. Den största delen, 46 unga kom från Sverige, fyra från Island, två från Norge, en från Åland och en från Danmark. I vårdbranschen arbetade 16, liksom i städbranschen. Inom service arbetade 11 nordjobbare, nio inom trädgårdsskötsel, två i produktion och en med kontorsarbete. Nordjobb förmedlade i hela Norden sommararbete åt sammanlagt 717 unga. Kompletta ansökningar inkom totalt Från Finland inkom 1666 kompletta ansökningar och 299 fick en nordjobbplats. På basen av de evalueringsblanketter som ifyllts kan kostateras att flertalet av nordjobbarna i Finland var mycket nöjda med sin sommar. Även arbetsgivarna var nöjda. Nordjobbarna ansåg också att de fått god service och blivit väl mottagna. KONFERENSER OCH SEMINARIER Seminarium med Hanaholmen Förbundet arrangerade i samarbete med Hanaholmens kulturcentrum ett seminarium om jämställdhetslagstiftningen i olika nordiska länder. Vid seminariet framträdde avdelningschef Arni Hole från Norge, Svenska handelsbanken vicevd Petri Hatakka, MPS:s VD Marcus Herold, jämställdhetsombudet Pirkko Mäkinen, dosent Catarina af Sandeberg från Stockholms universitet, riksdagsledamot Maria Wetterstrand, Sverige samt TANEs ordförande Sole Molander. 7

8 Övriga seminarier Förbundet arrangerade i samarbete med Utrikesministeriets nordiska sekretariat ett språkpolitiskt seminarium 1.3. Vid seminariet uppmärksammades den nordiska språkkonventionen som fyllde 30 år, beredningen av en ny konvention samt nordisk språkförståelse. Vid seminariet framträdde minister Stefan Wallin, lagstiftningsrådet Sten Palmgren, professor Niels Davidsen-Nielsen, Danmark, byråchef Mikael Reuter, samt delegationssekreterare Esko Melakari och generalsekreterare Mats Wallenius, Sverige. Diskussioner med CENS Förbundet arrangerade i samarbete med forskningscentralen för Nordenstudier vid Helsingfors universitet en diskussion under rubriken Är svensken människa, syftande på Henrik Berggrens och Lars Trädgårdhs bok med samma namn. Lars Trädgårdh deltog själv. Övriga panelister var bl.a. prof. Bo Stråth, CENS och prof. Pauli Kettunen. Diskussionen leddes av CENSs direktör Henrik Stenius. Seminarium för lokalt aktiva Då förbundsmötet fokuserade på lokal verksamhet arrangerades inget separat seminarium. Distriktsseminarier Förbundet stödde fem distriktsseminarier. Verksamhetsseminarier Förbundets alla anställda deltog i januari i ett verksamhetsseminarium för att gå igenom årets arbete utgående från verksamhetsplanen. Förbundets alla anställda deltog i augusti i ett verksamhetsseminarium för att dra upp riktlinjer för verksamhetsplanen för år Under året möttes de anställda ännu i december för att diskutera verksamheten år Avsikten är att hädanefter mötas i december och juni. Nordkalottkonferensen Förbundet förberedde i samarbete med systerföreningarna i Sverige och Norge Nordkalottkonferensen i Haparanda år NÄRINGSLIVSVERKSAMHET Kultur- och språkkursen Kursen Kultur och språk arrangerades i Helsingfors I kursen deltog 28 personer från samnordiska företag och fackföreningar. Kursinnehållet bestod av teori, föreläsningar och diskussioner i små grupper. För teoriundervisningen stod språkskolan Satakielikoulutus och för föreläsningarna svarade personer från Sveriges ambassad och samnordiska företag. Diskussionsledarna kom från Pohjola-Nordens ungdomsförbund. Kursen avslutades med en cocktail i Nordens institut i Finland. Näringslivsseminarier Vårens seminarium om de Nordiska skogarnas betydelse i framtiden 15.5 konstaterade att trävaru- och skogsindustrin länge haft en avgörande betydelse för näringslivsutvecklingen i Norden. De senaste åren har dock branschens relativa nationalekonomiska betydelse och antalet anställda minskat kraftigt. Samtidigt har andra industrisektorer vuxit i både betydelse och omfång. De frågor som seminariet diskuterade var Vad blir kvar i Norden? Vilken betydelse får de nya produkterna? Vilka jobb finns i framtiden? Föreläsare var bl.a. Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson, ordförande för Svenska Papper Jan- Erik Sandberg, styrelseordförande Rainer Häggblom från Jaakko Pöyry Group, Knut Öistad som är 8

9 Norges lantbruksråd i Bryssel. Seminariets ordförande var bergsrådet Martin Saarikangas och sammanfattningen gjordes av Nordiska investeringsbankens vd Johnny Åkerholm, båda medlemmar av Pohjola-Nordens näringslivsutskott. Höstens seminarium Norden Åldras vad göra? arrangerades på Hotel Scandic Continental i Helsingfors 5.11 med 525 deltagare. Huvudtalare var statsministrarna Fredrik Reinfeldt och Matti Vanhanen, som båda ansåg att den åldrande befolkningen kräver nya grepp som i sin tur ställer stora krav på arbetsmarknadspolitik och utbildning. Statsministrarna var eniga i att våra länder står starka och globaliseringen innebär mest fördelar. Pohjola-Nordens näringslivsutskotts ordförande, bergsrådet Martin Saarikangas, nämnde i sitt öppningsanförande att Finland redan i ett par år har haft en situation, där de som lämnar arbetsmarknaden är fler än de som kommer in på den. Övriga föreläsare var generaldirektör Heli Jeskanen-Sundström från Statistikcentralen, professor Ann Nilsen från Universitet i Bergen, vd Berndt Brunow från Fazer och enhetschef Irene Wennmo från LO i Sverige. Seminariet leddes av direktör Carola Teir-Lehtinen från Fortum, medlem av Pohjola-Nordens näringslivsutskott, liksom vd Leif Fagernäs, Finlands näringsliv, som stod för uppsummeringen. Fagernäs konkluderade bl.a med konstaterandet att om inte sysselsättningen och produktiviteten stiger, kommer vår välfärdsmodell att råka illa ut. Han nämnde också att ett strukturellt problem i Finland är att företagen inte får den arbetskraft de behöver. Alltför många väljer gymnasium istället för yrkesutbildning och ett närmare samarbete behövs mellan företag, skolor och universitet. Samarbetsavtal och medlemsförmåner Pohjola-Norden hade samarbetsavtal med 46 nordiskt orienterade företag. I samarbetsavtalen ingår utbildning, deltagande i seminarier och kurser, annonsutrymme och medlemsförmåner, förmedling av föreläsare och utbildare, pressresor, konsultering i nordiskt samarbete samt PR- och sponsorering. Genom Pohjola-Nordens medlemsförmåner erhåller medlemmarna rabatter för bl.a. teaterbesök, hotellinkvarteringar och resor. RESOR, KURSER, LÄGER, UTSTÄLLNINGAR Resa i Linnés spår till Uppsala (se 1.4) Utställningar Linné-utställning I anledning av den svenska vetenskapsmannen Carl von Linnés 300-årsjubileum cirkulerade en fotoutställning i distrikten i Kuopio, Uleåborg, Österbotten och Nyland. EWK-utställning Den svenska karikatyrteknaren Ewert Karlssons karikatyrer med Finlandsmotiv öppnades i riksdagen i september av vicetalman Seppo Kääriäinen. Utställningen visades i Jyväskylä under förbundsmötet och därefter i Uleåborg och Vasa. Läger Ungdomsläger i Borgå Det traditionella nordiska ungdomslägret för åringar arrangerades i juli i Borgå. 30 ungdomar från Norge, Finland, Danmark, Färöarna och Estland deltog. Deltagarna presenterade sina hemorter och besökte Borgå och Helsingfors. Nylands distrikt stod för de praktiska arrangemangen. 9

10 Ungdomsläger i Hillerød, Danmark Det nordiska lägerskolcentret i Hillerød arrangerade det nordiska ungdomslägret Från Finland 20 deltagare. KULTURPROJEKT Orkester Norden Förbundet svarar för Orkester Nordens Finland-kontakter och hjälper vid behov till med konsertarrangemang. Bokkappen nordisk bokklubb Förbundet upprätthåller en nordisk bokklubb och förmedlar genom den nordisk litteratur, både översatt till finska och på originalspråk, till nedsatt pris till intresserade. Nordisk kultturiklubb Förbundet arrangerar 3-5 gånger i året nordiska sammankomster i Helsingfors kring speciellt valda temata. Riksteaterns turné Svenska riksteatern turnerade i april i Finland och framförde en pjäs på basen av Wilhelm Mobergs Utvandrarna. För medlemmar i huvudstadsregionen ordnades en gemensam teaterkväll i Esbo stadsteater Turnéns tidtabell var: Esbo , Tammerfors 19.4, Vasa 20.4, Uleåborg 23.4, Kuopio 25.4, Jyväskylä 26.4 och Åbo I Tammerfors Työväen teatteri, i Vasa och Åbo svenska teatern, i övrigt stadsteatrarna. MEDLEMSSERVICE Verksamhetsstöd Förbundet beviljade verksamhetsstöd till lokalföreningar, distrikt och arbetsgrupper euro. 218 ansökningar inkom. Medlemsregister och -kort Förbundet upprätthöll medlemsregister och samlade i mars in avgifter på lokalföreningarnas vägnar. Medlemmarna fick medlemskort som berättigar till medlemsförmåner i alla nordiska länder. Antalet betalande personmedlemmar var 8378, lokalföreningar 169, samverkande organisationer 81, skolmedlemmar 139 och biblioteksmedlemmar 26. Hedersbetygelser, förtjänsttecken och stipendier Veikko Karsma stipendiet Kaisu Tapiovaara, Kuusankoski K-A Fagerholm stipendiet Oulun seudun Pohjola-Nordenin Nuorisoliitto Joensuun seudun Pohjola-Nordenin Nuorisoliitto Förtjänsttecken i guld Ulpu Lehti, Kerava/Kervo Harry Johansson, Kerava/Kervo Leena Pesonen, Kerava/Kervo Saara lahdensuo, Kerava/Kervo Marja-Leena Hautala, Kerava/Kervo 10

11 Kyllikki Mustonen, Hämeenlinna/Tavastehus Erkki Impola, Hämeenlinna/Tavastehus Annu Eklund, Hämeenlinna/Tavastehus Esko Louhiala, Hämeenlinna/Tavastehus Marja Louhiala, Hämeenlinna/Tavastehus Per-Olof Boström, Kristinestad/Kristiinankaupunki Martti Ursin, Oulun piiri/uleåborgs distrikt Marja-Liisa Ala-Pöllänen, Uudenmaan piiri/nylands distrikt Arja Lehtonen, Huittinen Eila Tiitta, Kuusankoski Marjukka Lausas, Pieksämäki Pentti Lahtinen, Vammala Leila Suomeri, Salo Mikael Fagerström, Salo Riitta Hämeen-Anttila, Tuusniemi Ritva Silta-aho, Tuusniemi Förtjänsttecken i silver Lauri Pietikäinen, Leppävirta Tarja Heiskanen, Leppävirta Synnöve Partanen, Leppävirta Aila Talma, Leppävirta Sirpa Kauppinen, Leppävirta Rose-Marie Pfauder, Kerava/Kervo Kalle Kuittinen, Kerava/Kervo Lars Lönegren, Kerava/Kervo Kerttu Tirronen, Kerava/Kervo Matti Loukojärvi, Hämeenlinna/Tavastehus Kari Kolehmainen, Hämeenlinna/Tavastehus Stig Simelius, Pohjola-Nordens näringslivsutskott/pohjola-nordenin elinkeinoelämäntoimikunta Maire Eskola, Kivijärvi Pirkko Kaustinen, Kivijärvi Marita Pasanen, Kivijärvi Hans-Erik Lillhannus, Kristinestad/Kristiinankaupunki Anne Kankaanranta, Huittinen Irma Keski-Vakkuri, Huittinen Sirja Vähähyyppä, Huittinen Pirjo Hälli, Huittinen Pirjo Iso-Aho, Huittinen Marja-Liisa Jäppinen, Pieksämäki Liisa Puharinen, Pieksämäki Jorma Pihlajamäki, Pieksämäki Anne Taivalantti, Pieksämäki Hilkka Korpela, Orimattila Rauni Mäkelä, Orimattila Merja Vallas, Orimattila Jari Andersson, Vammala Pekka Koskinen, Vammala Unto Tupila, Vammala Aila Seppänen, Nokia Reijo Karvanen, Nokia Sai Vuokko, Nokia Kaarina Elo-Rauske, Nokia 11

12 Reijo Lindqvist, Salo Pirjo Ruska, Salo Roger Holmberg, Salo Terttu Näremaa-Helin, Salo Terttu Huldén, Salo Sisko Heikkilä, Kouvola Ulla-Maija Karvonen, Tuusniemi Pekka Tenhunen, Tuusniemi FÖRTROENDEORGAN Förbundets organ Förbundets förtroendeorgan är förbundsmötet, fullmäktige och förbundets styrelse. Fullmäktige sammanträdde två gånger, i maj och i november. Förbundets ordförande Förbundets ordförande under året var Outi Ojala. Fullmäktige mellan förbundsmötena Ordförande Kimmo Sasi Viceordförande Risto Laakkonen Magnus Öster Medlemmar Tero Rantanen Tapio Hanhineva Anne-Maj Kokkala Heli Penttinen Aulikki Häkkinen Martti Koskela Helena Teräväinen Kristina Saari Siv Jouhkimo Ari Laitinen Bo Grönholm Raija Isotalo Saara Hakaste Marja-Liisa Ala-Pöllänen Ulpu Lehti Hans Rehnström Anna Holm Samuel Lindgren Seppo Kuisma Leena Ilkka-Salonen Suppleanter Raili Ilola Anne Sjöberg Jorma Oksman Mauri Repo Matti Martikainen Teuvo Kuikka Olavi Wetterstrand Brit Stenman Reino Ylönen Marjatta Suokari Antti Suominen Mary Helenius Lauri Pohjakallio Jarl Borgman Lars Gröndahl Rolf Grandell Tina Räihä Marjo Kekki Maiju Kaitainen Heikki Spoof Representanter för medlemsorganistioner Anita Spring Ingegerd Ekstrand Björn Stenberg Ulf Ljung Olavi Arra Oili Mikola Kirsi Moisander Pekka Laaksonen Helena Johansson Pi Krogell Gunvor Kronman Annica Törmä Sisko Harkoma Asta Rauhala 12

13 Toni Sjöblom Heidi Räihä Anna Stiina Papunen Fullmäktige Ordförande Viceordförande Rainer Nordström Marko Jääskeläinen Sampo Lappalainen Kimmo Sasi Risto Laakkonen Magnus Öster Representanter för lokalföreningar och distrikt: Medlemmar Suppleanter Tero Rantanen Raili Ilola Pirkko Toljamo Anne Sjöberg Anne-Maj Kokkala Jorma Oksman Mauri Repo Päivi Snellman Aulikki Häkkinen Matti Martikainen Martti Koskela Teuvo Kuikka Helena Teräväinen Olavi Wetterstrand Kristina Saari Brit Stenman Siv Jouhkimo Pauli Engman Ari Laitinen Sari Roppo Bo Grönholm Antti Suominen Raija Isotalo Mary Helenius Saara Hakaste Terttu von Weissenberg Marja-Liisa Ala-Pöllänen Jarl Borgman Georg Löfman Lars Gröndahl Hans Rehnström Rolf Grandell Anna Holm Tina Räihä Gustav Dumell Tiina Kujala Seppo Kuisma Maiju Kaitainen Leena Ilkka-Salonen Heikki Spoof Representanter för medlemsorganisationer: Anita Spring Ingegerd Ekstrand Björn Stenberg Ulf Ljung Olavi Arra Oili Mikola Kirsi Moisander Pekka Laaksonen Kristina Wikberg Helena Johansson Gunvor Kronman Annica Törmä Sisko Harkoma Asta Rauhala Per Thomasfolk Toni Sjöblom Minna Lindberg Heidi Räihä Eliza Kraatari Annastiina Papunen Styrelsen Ordförande Outi Ojala Viceordförande Simo Rundgren (Henrik Stenius) Skattmästare Ulf Sundqvist (Martin Lilius) Medlemmar Antti Hildén Leena Ilkka-Salonen Paul Lindell Seppo Rautakivi Suppleanter Marja-Liisa Jäppinen Bo Grönholm Torvald Perman Marja-Liisa Ala-Pöllänen 13

14 Maj-Len Remahl Anders Rusk Hildur Boldt Anne Sjöberg Tuula Iso-Ahola Sisko Harkoma Heidi Räihä Mika Pietilä Valberedning Valberedning Mauri Toivio, Raija Isotalo, Pentti Jänkälä, Carl-Gustav Karling, Per Thomasfolk och Irma Tunkkari Valberedning Pentti J. Jänkälä, Gunvor Kronman, Ari Laitinen, Irma Tunkkari, Mauri Toivio och Christina Knookala Förbundsmötet Förbundet sammanträdde till stadgeenligt förbundsmöte i Jyväskylä Vid mötet talade professor Petri Karonen om Finlands och Sveriges historia. Mötet delades upp i utskott, av vilka ett behandlade vänortssamarbete, fem lokal verksamhet utgående från styrelsens rapport, ett förbundets strategi och ett uttalanden. Förbundsmötet fastställde förbundets strategi, godkände uttalanden om Nordens kultursamarbete, tv-samarbete och vänortsverksamhet. Outi Ojala omvaldes som förbundets ordförande och Kimmo Sasi som fullmäktiges ordförande. Sakkunnigorgan Nordenutskottet har under ordförande Outi Ojalas ledning följt FNF:s, Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets verksamhet. Skolverksamheten har följts av skolutskottet (ordf. Tuomo Nisula), språkutskottet (ordf. Leena Tuomiharju), geografiutskottet (ordf. Oili Mikola) samt utväxlingsutskottet (ordf. Larserik Häggman). Övriga utskott var vänortsutskottet (ordf. Leena Ilkka-Salonen), historia- och samhällsutskottet (ordf. Henrik Stenius), rådgivningsutskottet (ordf. Simo Rundgren), näringslivsutskottet (ordf. Martin Saarikangas), fackliga utskottet (ordf. Majlen Remahl), Nordjobbutskottet (ordf. Seppo Rautakivi), kulturutskottet (ordf. Marja-Liisa Ala-Pöllänen) och Färöfonden (ordf. Jaakko Airava). Revisorer Revisorer var Kari Manner CGR och Markku Kosola. FÖRENINGARNA NORDENS FÖRBUND (FNF) Förbundet deltog aktivt i FNF:s verksamhet och genomförde överenskomna nordiska projekt i Finland. Norden-föreningarnas styrelser samlades i september i Reykjavik till gemensamt seminarium för diskussioner om Islands ekonomi samt globaliseringens utmaningar. Man kom överens om att under de närmaste åren fokusera på globaliseringsfrågor. Presidiet beslöt senare koncentrera på klimatförändring och demografiska problem. CENTRALKANSLIET Generalsekreterare var Larserik Häggman, chef för skolverksamheten var Arja Kuosma och marknadsföringschef var Kjell Skoglund. Intressebevakningschefen Mari Taivainen svarade också för Hallå Norden servicetjänsten. Projektsekreterare Leila Lukander förde protokoll i styrelse och fullmäktige samt svarade för kulturverksamheten fram till den , då hon övergick i Esbo stads tjänst. Administrativ sekreterare var Aulikki Siikanen och kanslisekreterare Nina Rosenström, som 1.9 tog över protokollsekreteraruppdraget i styrelse och fullmäktige. Ombudsmannen i Nylands och Helsingfors distrikt Martin Paulig svarade för vänortsarbetet. Nordjobb-projektansvarig var Hans 14

15 Vikdal. Kaarina Airas anställdes den 1.5, på viss tid för att svara för informationen och delta i Hallå Norden-verksamheten. Henni Heiskanen och Heli Mäkipää arbetade under året som praktikanter och tillfälliga projektsekreterare under kortare perioder. MEDELANSKAFFNING OCH SKÖTSEL Förbundet ansökte om allmänt statsbidrag samt projektbidrag av staten och olika fonder. EKONOMI Förbundets allmänna stöd bibehölls under år 2007 oförändrat och utgjorde den största enskilda finansieringskällan (cirka 37 procent av inkomsterna). Nettoinkomsterna från placerings- och finansieringsverksamheten uppgick till cirka euro. Den egentliga verksamheten uppvisade ett underskott och förbundet var fortsatt beroende av avkastningen från förmögenheten. De olika fondernas bokföringsvärde översteg före överföringar. Förbundet har ett egenkapital på ,75. Räkenskapsårets resultat visar på ett överskott på ,07. S UNGDOMSFÖRBUND Pohjola-Nordens Ungdomsförbund har under årets lopp erbjudit sin medlemskår mångsidigt program både i Finland och även utomlands. Enligt sin traditionella verksamhetsform har föreningen arrangerat resor till andra nordiska länder och har också ordnat samnordiska evenemang och seminarier i Finland. Som exempel, Saunaexpressen i Uleåborg, där nordiska ungdomar bekantade sig med finsk bastukultur. Dessutom arrangerade ungdomsförbundet i samarbete med Suomen Lukiolaisten liitto och Finlands Svenska Skolungdomsförbund ett tvåspråkighetsseminarium. Årets tema Nordens miljö Östersjön lyftes upp bl.a. i ett särskilt seminarium och i årets Globsol ungdomspanel. Det finska ordförandeskapet tog fasta i mobilitetsfrågor för ungdomar i Norden och Baltikum och ungdomsförbundet deltog med att arrangera ett seminarium för ungdomsorganisationer kring ämnet och bearbetade en mobilitetsguide för nordiska ungdomar. På lokalnivån har medlemmarna ordnat egen verksamhet i lokalföreningarna samt deltagit i ungdomsförbundets verksamhet på nationell nivå och i övriga Norden. Ungdomsförbundet sköter fortsättningsvis de praktiska arrangemangen kring Nordjobb och nordjobbarnas fritidsprogram på olika orter. Pohjola-Nordens Ungdomsförbund har fortfarande varit aktivt med i den nordiska systerföreningens samarbetsorgan, Föreningarna Nordens Ungdom (FNUF) verksamhet. FNUF:s sekretariat sköts från Finland. Dessutom har ungdomsförbundet ansvarat för Ungdomens Nordiska Råds sekretariat för FNUF. För detta uppdrag har en särskild koordinator anställts. UNR:s session hölls i Oslo före Nordiska Rådets session. Ungdomens Nordiska Råds verksamhet utvecklades under 2007 bl.a. genom att förbättra informeringen och synligheten. Ungdomsförbundet har också varit representerat i den Nordiska Barn- och Ungdomskommittén (NORDBUK), som är underställt ministerrådet. 15