Musik I för fritidshem och årskurs F-6, UE2099, 15 hp Vårterminen 2013

Transkript

1 Studiehandledning för Musik I för fritidshem och årskurs F-6, UE2099, 15 hp Vårterminen 2013 Kursen genomförs vid Stockholms Universitet under ansvar av Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Undervisande lärare i kursen: Christina Larsson Musik tel christina.larsson@cehum.su.se Maria Wassrin Musik maria.wassrin@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för utbildningsvetenskap Konradsbergsgatan 1, Telefax: med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner Kungsholmen

2 2 (13) Kursplan för kurs på grundnivå Musik I för fritidshem och årskurs F-6 Music I, Schoolage Educare and Years F-6 15 Högskolepoäng 15 ECTS credits Kurskod: UE2099 Gäller från: VT 2012 Fastställd: Institution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) och Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Huvudområde: Fördjupning: Musik G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs: Engelska B, Samhällskunskap A och Naturkunskap A eller motsvarande, alternativt att studenten är antagen till Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng HELA Musik I för fritidshem och årskurs F-6 15 Kursens innehåll Kursen behandlar musik i skolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet genom gestaltande och estetiskt laborerande arbetsformer. Genom praktiskt musicerande och litteraturstudier läggs en grund för musikdidaktisk verksamhet i enlighet med skolans och fritidshemmets kunskapsmål. Samtliga moment kännetecknas av ett didaktiskt och reflekterande förhållningssätt till barns lärprocesser och till den egna kompetensutvecklingen. Kursen behandlar också aktuella forskningsperspektiv på estetiska läroprocesser samt musikens roll och potential för barns kunskapsutveckling. Följande teman behandlas: - praktiskt och teoretiskt arbete med sång, spel, lyssnande, skapande, dans och rörelse - elementärt ackordspel på piano och gitarr - ensemblemusicerande och musikaliskt skapande 2

3 3 (13) - musikaliska facktermer för kommunikation kring sång, spel och lyssnande - informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i fritidshemmets och skolans musikaliska verksamhet - aktuella didaktiska frågeställningar och reflektioner kring musicerande i fritidshem och skola - musik i ämnesövergripande didaktisk verksamhet Förväntade studieresultat Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna: - leda sång och musikaliskt skapande - sjunga visor och sånglekar i röstlägen som passar barn - ackompanjera visor på piano eller gitarr - utnyttja teknisk utrustning i musikskapande och reflektera kring hur informations- och kommunikationsteknologi (IKT) påverkar barns lärande - analysera, granska och tillämpa styrdokument - på ett reflekterat sätt diskutera musikdidaktiska problem i skola och fritidshem - analysera egna didaktiska ställningstaganden i relation till musikdidaktisk litteratur - reflektera kring musikens betydelse för barns lärande och identitetsutveckling. Undervisning Undervisningen sker i form av gruppundervisning, föreläsningar, seminarier, övningar, litteraturseminarier, gestaltande redovisningar samt undersökande arbete såväl enskilt som i grupp. Deltagande i all undervisning är obligatoriskt. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom muntliga, skriftliga och gestaltande uppgifter, individuellt och i grupp. - Musicerande examineras i musikaliska gestaltningsformer, såväl individuellt som i grupp. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande 3

4 4 (13) som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan examinator utses vid nästkommande prov. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. f. Vid betyget Fx ges möjligheter till komplettering upp till betyget E. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras och vilka kriterier som ska gälla för att bli godkänd på kompletteringen. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övrigt Kursen ingår i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 180 hp. Kursen kan även ges som fristående kurs. Kurslitteratur Kurslitteraturen beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. 4

5 5 (13) Litteraturlista Obligatorisk litteratur för kursen Musik 1, termin 1 och 2 Bedömningsstöd i musik.(2012). Ligger som PDF-filer på Mondo: 1) Presentation av materialet.(11 s), 2)Ensemblespelande.(20s), 3) Diskussionsmaterial (16 s). Skolverket. Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa förlag. (334 s). Ericsson, Claes, Lindgren & Monica (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund. Studentlitteratur. (s 55-68, ) Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan en aktionsforskningsstudie i årskurs 1. Göteborgs universitet, Göteborg. (s , ). Ebbelind, Andreas & Löfgren, Bitte. (2010). Mattemusik - en metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm. Sveriges utbildningsradio AB. (128 s) Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. (176 s). Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden. British Journal of Music Education, 27, pp (12 s.) Kähäri, Kim. (2004). Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan. Arbetslivsinstitutet. (50 s.) Markström Åkerlund, Brita, Bodin, David, & Sjöbom, Mikael. (2010). Musikens nycklar. Handbok i musik. Stockholm. Almqvist & Wiksell. (i urval ca 75 s) Musikteori. [www dokument] Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisning. Stockholm: Gehrmans musikförlag. (312 s.) Riddersporre, Bim & Söderman, Johan. (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm. Natur & Kultur. (ca 75 sid i urval) Skolinspektionen (2011). Är du med på noterna rektorn? (56 s) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (i urval ca 20 s.) Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i Daghem. Åbo akademi. (Avhandling). (Kap 3,4,6,7 ca 180 s ) Uddén, Berit (2004). Tanke Visa Språk. Lund: Studentlitteratur. (152 s). Zangger Borch, Daniel. (2008). Sång inom populärmusikgenrer: konstnärliga, fysiologiska och pedagogiska aspekter. Diss. Luleå universitet. Piteå. (i urval ca 180 s) 5

6 6 (13) Valbar litteratur Gitarrkurser.net (2012) (många sidor) Gren, Katarina & Nilsson, Birger (2004 och 2000). Kompa enkelt på gitarr, del 1. Mölndal: Lutfisken. (63s). Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1999). Musik-Skatten. Mölndal: Förlaget Lutfisken. (160 s). Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1998). Musik-Skatten. Tips- och idébok. Mölndal: Förlaget Lutfisken. (280 s). Nilsson, Birger (2001). Kompa på piano, del 1. Mölndal: Lutfisken. www-resurser

7 7 (13) Lärarledda lektionspass i MUSIK Varför musik och vad är det? Pass 1 tisdag 26 mars, 13:00 16:00 Christina Larsson Kursintroduktion med genomgång av praktiska saker kring kursens upplägg. Särskilt den valbara litteraturen som ligger till grund för egna studier i instrumentspel och musikteori. Under den här kursen väljer du att fokusera dig på antingen gitarr eller piano. Mycket tid måste ägnas åt din egen utveckling i spelande, sam-musicerande och musiklära. För att dokumentera din utveckling ska du skriva en övningslogg som du lägger in på mondo varje vecka. Dessutom en introduktion till styrdokument, läs läroplan och kursplaner i musik. Under passet får ni också sjunga och spela gitarr, bas, trummor och piano. Litteratur Ericsson, C & Lindgren, M (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden. British Journal of Music Education, 27, pp (12 s.) Skolinspektionen (2011). Är du med på noterna rektorn? Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (s och s ) Uppgift som skall läggas in på Mondo innan 2 april: 1. Skriv din egen musikaliska livshistoria och lägg in den i inlämningsmappen 2. Läs Är du med på noterna rektorn och skriv en text där du kommer med reflektioner över texten baserad på egna erfarenheter. Lämplig omfattning 2 sidor. Läggs in i inlämningsmappen. Texterna diskuteras på lektionen onsdag 3 april. Musikens verktyg Pass 2 onsdag 27 mars 13:00 16:00 Maria Wassrin Med utgångspunkt i musikens grundelement; (se Still, s. 90 f.) klangfärg, dynamik, tonhöjd, harmoni samt rytm, puls och tempo, samt musikens byggstenar och aktivitetsformer; sjungande, spelande, rörelse och aktivt lyssnande, utforskar vi tillsammans hur vi kan gestalta olika musikstycken och text. Vi utforskar särskilt hörselns betydelse som gestaltandets utgångspunkt i lek med musik. Passet genomsyras av didaktiska reflektioner knutet till litteraturen och era erfarenheter. Litteratur Skolverket. Läroplanen s

8 8 (13) Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisning (s ). Riddersporre & Söderman (2012). Musikvetenskap i förskolan. (s ; Holmberg: Musikstunden sång, spel och rörelse). Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. (s ). Uppgift: 1. utifrån detta pass ska ni två och två välja en övning ur boken Spela med hela kroppen, planera samt leda denna övning i klassen. Övningarna leder ni tillsammans på lektionen onsdag 3 april. 2 Skriv två och två en kortfattad text tillsammans där ni motiverar ert val av övning utifrån de didaktiska vad, varför och hur-frågorna.lägg in den i inlämningsmappen på Mondo före den 3 april. Rösten i sång och tal, barnrösten, och hörseln. Pass 3 onsdag 3 april kl Christina Larsson Vi går igenom rösten och hur den fungerar i allmänhet och sångrösten i synnerhet. Hur värmer vi upp våra röster? Hur använder vi dem när vi sjunger med barn och ungdomar? Hur möter vi barn som inte kan eller vill sjunga? Vi går igenom särskilda begrepp så som register, skarv, klang, tonträff, och hur vi kan leka med rösten. Dessutom sjunger och leder vi varandra i enklare sånger, unisont och med stämmor. Ljudmiljö och hörseln sätts också i fokus och hur vi kan arbeta med ljudmiljöer för god röst- och hörselhälsa. Litteratur Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Kähäri, Kim. (2004). Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan. Arbetslivsinstitutet. Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i Daghem. Musikskatten Zangger Borch, Daniel. (2008) Sång inom populärmusikgenrer. (sid. xv xix, och ) Uppgift att skicka in senast 9 april: 1. Arbeta två och två tillsammans och välj ut 4 sånger att sjunga med barn från 6 till 12 år. Sångerna ska innehålla en musikalisk progression från enklare unison sång till kanon och/eller sång i stämmor. Var noga med att välja tonart så sångerna kan sjungas i adekvat röstläge. Redogör i texten för motiv för sångvalen och på vilket sätt sångerna visar på en musikalisk progression. Lämpligt omfång ca 2-3 sidor. På lektionen den 16 8

9 9 (13) april väljer ni en av era sånger som ni får leda i klassen. 2. Reflektera över akustik och ljudnivåer i barns miljö och beskriv några hörselövningar du skulle kunna göra med barn. Dessutom ska du göra en kortare analys och lägga fram 2-3 förslag på hur acceptabla ljudnivåer kan bibehållas eller oacceptabla dito förbättras. Lämpligt omfång 1-2 sidor. 3. 3Beskriv hur du skulle kunna arbeta med din egen röst för att utveckla dina vokala färdigheter och få en hållbar och bekväm röst. Lämplig omfattning 1-2 sidor. Uppgifterna skall redovisas skriftligt med hänvisning till litteraturen. Det skriftliga får gärna animeras med inspelade exempel. Musik som kommunikation samt IKT musik och skola Pass 4 tisdag 16 april 13:00 16:00 Christina Larsson Musik som både social och estetisk kommunikation är en central del i såväl musikpedagogisk filosofi och teori som i kursplaner. Vi kommer träna musikalisk kommunikation och interaktion genom samspelsövningar/ lekar och ensemblemusicerande. Lgr11 är den första kursplanen som slår fast att elever skall utveckla digitala kompetenser i musikämnet. Innan lektionen i dag skall ni - Göra en sökning på internet efter lämpliga mjukvaror för användning i skolans fritidshemsmusikverksamhet och musikundervisning. Läggs in i mondo i wiki. - testa några musikprogram och tänka kring deras användbarhet i skolan. - Ni delger varandra under lektionen era erfarenheter av de olika program ni testat. Den musiska människan hennes identitet och välbefinnande Pass 5 onsdag 17 april kl Christina Larsson Seminarium kring litteraturen och arbetet med ett musikaliskt rum i en pedagogisk verksamhet. Passet ger även ytterligare inspiration till musikaliska aktiviteter där identitet, välbefinnande, deltagande och musikalisk stämning står i fokus med musikdidaktiska problematiseringar. Ni gör en muntlig presentation, 5 minuter lång, på lektionen av era musikaliska rum, med klingande exempel. Litteratur Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Riddersporre, Bim & Söderman, Johan. (2012) Musikvetenskap för förskolan. (s och ) Ruud, Even. (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Uppgift att lägga in senast 15 april i inlämningsmappen på Mondo. Du ska planera för ett musikaliskt rum i din kommande verksamhet på fritidshemmet. Detta 9

10 10 (13) musikaliska rum ska genomsyras av en eller flera aspekter som litteraturen till detta pass vidrör. Koppla ditt musikaliska rum också till kursplanens kunskapsområde Musikens sammanhang och funktioner. Redovisningen sker i form av en målande beskrivning av vad du vill skapa, varför och hur du vill skapa detta rum, dina intentioner samt reflektioner. Lämpligt omfång 2-3 sidor. Självklart skall klingande exempel bifogas, eller gestaltas under passet, om möjligt. Ensemblespel, klassrumsarr och musikens verktyg Pass 6 onsdag 17 april 13: Christina Larsson Litteratur Musikens nycklar, Nivbrant Wedin, Eva. Spela med hela kroppen Vi kommer spela, sjunga och musicera tillsammans i olika ensemblekonstellationer och pröva olika sätt att arrangera (sånger) för klassrummet så alla kan vara delaktiga. Musikens verktyg, symboler och tecken och grundläggande musiklära kommer vi också arbeta med. Kursplaner och styrdokument Pass 7 tisdag 23 april 13:00 16:00 Christina Larsson Vi har nosat lite på kursplanen tidigare, men nu skall den behandlas mer noggrant. Ni kommer få reflektera kring delar av kursplanen i relation till litteraturen under och få arbeta med hur dessa kan konkretiseras. Vi kommer också bekanta oss med begreppen formativ och summativ bedömning. Litteratur Ericsson, C & Lindgren, M (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden. Skolinspektionen (2011). Är du med på noterna rektorn? Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Uppgift som skall läggas in på Mondo senast 22 april: Läs Perspektiv på populärmusik och skola. och. Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden samt kursplanen i musik och skriv en text där ni skriver fram kritiska synpunkter på kopplingen mellan populärmusik och skolans musikundervisning och fritidshem. Lämplig omfattning 2-3 sidor. Ta med tio sådana kritiska punkter och argumentera för och diskutera dessa på lektionen idag. 10

11 11 (13) Kursavslutning Pass 8 Tisdag 30 april 13:00 16:000 Kursavslutning Uppgift att redovisas vid examinationen 30 april Du skall under hela kursen öva, individuellt och i grupp, på ett sådant sätt att du är fri att spela i ett musikaliskt samspel på ditt självvalda instrument, gitarr eller piano och med din röst, inklusive kroppen som instrument. Du ska kunna leda musikalisk aktivitet och också bli ledd. Du skall visa att du kan hitta in i och följa det musikaliska materialet vad gäller tempo, rytm, tonalitet och flyt (mellan ackordbyten etc.) Examination av kursen. Vi musicerar tillsammans och gör didaktiska reflektioner kring det klingande materialet. Skriftligt teoriprov på valda delar samt utvärdering av kursen. Dessutom inlämning av examinationsuppgift, ett eget arbete med ett tema som du väljer själv men som baserar sig på kurslitteraturen, 4000 ord. Texten läggs på mondo senast 6 maj. 11

12 12 (13) Anvisningar Följande teman behandlas genomgående i kursens alla moment: Musikdidaktik och pedagogik Detta ämne är genomgående i alla delar av kursen och skall alltid vara med som en aspekt i alla andra ämnen som en reflektiv didaktisk ram. En del av kursens innehåll skapar vi tillsammans via kursuppgifterna. Dessa interaktiva delar motiveras genom att ni själva, genom erfarande i praxis, skall komma så långt som möjligt på vägen mot en professionell lärarroll i musikundervisning och i skolan. Musikdidaktik och pedagogik bidrar med verktyg för reflektion, samtal och agerande i och kring musikundervisning och lärande. Musicerande Musicking är ett begrepp som inte finns i engelskan förutom i viss musikpedagogisk litteratur. Christoffer Small introducerade begreppet för att visa att musik inte är ett objekt, men något vi gör. På svenska har vi faktisk ett motsvarande begrepp: musicerande som dock vanligtvis bara används om sång och spel. Även om sång och spel är centrala verksamheter i kursen så innebär det musikaliska hantverket också andra delar så som: arrangering och komposition improvisation lyssnande att utveckla sitt hörande gehörsträning; härmning, plankning vilket uttryck man har och vilket intryck man ger; musik som kommunikation och meningsskapande musik i samverkan med andra uttrycksformer och kunskapsformer sång och spel enskilt och i ensemble övning Alla dessa delar av hantverket kan tränas och utövas analogt och med hjälp av digitala verktyg. Teori form, byggstenar, skalsystem, funktioner, notationssystem instrumentkännedom: röst, instrumentvård, hörselvård genrekännedom åldersrelevant repertoar musik från barn och elevers vardag musikframförande och självklart musikpedagogisk och didaktisk teori om musikaliskt lärande i olika åldrar, i institutionella och icke-institutionella praktiker, i relation till styrdokument etc. Musiklärarhantverket Förutom all teori och musicerande så handlar läraryrket om så mycket mer. I kursen kommer vi endast att beröra den nya kursplanen i musikämnet samt den summativa bedömning som eleverna får i slutet av årskurs sex. Kursen har dock genomgående didaktiska reflektioner av formativ bedömning i all musikalisk praxis. anatomi och hörselvård: reflektera kring och kritiskt granska kroppsliga vanor och musicerande för att utveckla sunda, effektiva och hållbara rutiner. 12

13 13 (13) instrumentvård (Löda sladdar, byta trumskinn, veta hur kontrabasens stall ska stå) möta föräldrar lektionsplanering, terminsplanering, ämnesövergripande planeringar, samtliga med syfte att uppnå lärandemålen. Mål: Vad? Hur? Varför? Sång och spel Enligt kursplanen för musik för grundskolan skall elever behärska flera instrument. Ni måste med andra ord göra detsamma! Sång och spel skall tränas individuellt och i olika ensembler. Alla skall lära alla komp-instrument för användning i olika genrer. Förutom denna ensemblekompetens skall ni arbeta strukturerat med att lära er två instrument (sång kan vara ett instrument) på ett strukturerat sätt där ni sätter tydliga mål och dokumenterar processen med hjälp av en loggbok. Egen övning Genom hela kursen (och nästa) skall du planera, genomföra och utvärdera egen utveckling på minst två instrument. Du kan göra det ensam eller tillsammans med andra. Tänk på att ditt lärande på instrument sannolikt har mycket att lära dig om hur andra lär och kan lära sig. Använd lämpliga delar av den valbara litteraturen, lär av varandra, lyssna och titta på tutorials på exempelvis YouTube eller gå med i en kör. Ensemble Musik handlar om kommunikation och samspel och vi kommer därför att arrangera för ensemblegrupper som måste träffas mellan de pass då vi ses i helgrupp. Lgr11 poängterar vikten av genreförtrogenhet. Ni kommer därför att få uppgifter att lära er spela låtar inom specifika genrer. Använd gärna ljudupptagningar för att ha något att lyssna till för att förstå hur ni kan förbättra ert spel. Kommunikationen i kursen Mycket av arbetet med att lära musik, musikpedagogik och musikdidaktik i kursen måste varje student sköta själv på grund av lite lärarledd undervisning. Det är därför viktigt att kommunikation kring uppgifter, progression och eventuella problem sker genom en mängd olika kanaler. Vi träffas fysiskt alltför sällan, så vi som lärare hinner inte gå genom så mycket som behövs för att uppnå lärandemålen i kursen. Vi kommer därför att ha tät uppföljning via Mondo med uppgifter med klara deadlines. Välkommen!! Christina & Maria 13