Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet. Kurser med litteraturlistor i Medie- och kommunikationsvetenskap

Transkript

1 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Kurser med litteraturlistor i Medie- och kommunikationsvetenskap Vårterminen 2002

2 Grundkurs, 20 poäng Grundkursen i medie- och kommunikationsvetenskap belyser mediernas ställning och funktioner i det moderna samhället. Dessutom studeras hur människan kommunicerar som individ i grupp och igenom medier. Kursen avslutas med ett mindre projektarbete Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursens syfte är att ge studenterna grundläggande kunskaper om medier och kommunikation genom ett i huvudsak teoretiskt och analytiskt förhållningssätt till området. Utbildningen utgår i första hand från ett samhällsvetenskapligt perspektiv på medier och kommunikation men ämnets karaktär innebär att även ett humanistiskt perspektiv integreras i utbildningen. Delkurserna på grundnivå går från en inledande allmän introduktion över beskrivningar av produktionens villkor (mediestrukturen) till rollen (människan i samhället) och avslutas med en mindre uppsats. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Mediekunskap, 5 poäng Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Individ och samhälle, 3 poäng Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fodras grundläggande behörighet Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Kursen är en introduktionskurs till ämnet. Den fokuserar på frågan om vad kommunikation är. Begreppet diskuteras mot bakgrund av olika forskningstraditioner, främst humaniora och samhällsvetenskap, och på olika analysnivåer, till exempel individ, grupp och samhälle. Vidare ges en belysning av vetenskapsområdets framväxt och ställning idag. I kursen presenteras grundläggande kommunikationsteorier och kommunikationsmodeller Tyngdpunkten ligger på medierad kommunikation. Under kursen ges även exempel på hur kommunikationsteoretiska frågeställningar kan tillämpas på aktuella mediefrågor. Dimbley, Richard & Graeme Burton, (2000) Kommunikation är mer än ord. 2:a uppl., Studentlitteratur 200 2

3 Fiske, John (1995) Kommunikationsteorier, en introduktion, mjukband, W & W, valda delar Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (1999) Massmedier Press, Radio & TV i förvandling. 7:e uppl, Bonnier-Alba, Sthlm, kap Kompendium: gruppövning (15:-) * 25 Delkurs 2. Mediekunskap, 5 poäng Kursen syftar till att presentera de grundläggande dragen i det svenska medielandskapet. Tyngdpunkten ligger på de stora medierna som dagspress, radio och TV. Kursen belyser även andra medier och lägger vikt vid framväxten av nya informationstekniker. I kursen presenteras mediernas historiska framväxt och den aktuella lagstiftningen. Vidare diskuteras medierna som organisationer samt deras politiska, ekonomiska och kulturella villkor. Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (1999) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling, 7:e uppl. Bonnier-Alba, Stockholm 400 Olsson, Anders R. (1997) Yttrandefrihet och tryckfrihet, Radén Prisma, Stockholm 250 Holmberg, Claes-Göran, Ingemar Oskarsson och Per Rydén (1983) En svensk presshistoria. Esselte Studium, Stockholm (50:-)* Hesser, Torwald (1989) Rätten till text och bild. Tionde uppl. TU:s Förlag AB, Stockholm (50:-) * Spelregler för press, radio, tv kan hämtas på klicka på "om SVT", därefter på "lagar och regler" till vänster på skärmen. Tryckfrihetsförordning: Yttrandefrihetsgrundlag: Sändningstillstånd för TV, sändningstillstånd för SVT, Radio- och TV-lagen samt Lokalradiolagen kan hämtas ner på: 3

4 Delkurs 3. Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Syftet med delkursen är att belysa hur människan kommunicerar som individ, i grupp och inom organisationer. Delkursen utgår från sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på individens förhållande till omvärlden, men berör även språkets roll i kommunikationsprocessen. I kursen genomgås grundläggande socialpsykologiska och organisationsteoretiska begrepp, t ex roller, individens förutsättningar för kommunikation, t ex språk och inlärning, förutsättningar för mellanmänsklig kommunikation, t ex organisationer och sociala nätverk. Strid, Jan (1999) Internkommunikation, Studentlitteratur, Lund 85 Angelöw, Bosse och Thom Jonsson (2000) Introduktion till socialpsykologi, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund 270 Kompendium * (50:-) 100 Delkurs 4. Individ och samhälle, 3 poäng Syftet med delkursen är att med utgångspunkt från individen som samhällsmedborgare belysa förutsättningar och effekter av medierad och planerad kommunikation, särskilt opinionsbildning och samhällsinformation. Delkursen behandlar tre huvudteman: 1) medierna och opinionsbildningen, 2) medborgarna och samhällsinformationen och 3) människors användning av medier och andra informationstekniker. Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur, Lund 290 Kompendium * (75:-) c a 150 Delkurs 5. Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Syftet med delkursen är att granska kommunikationsprocesser i samhället samt att ge de studerande sådana färdigheter att de självständigt kan genomföra en kritisk analys av dessa processer. Delkursen presenterar teorier och metoder för att undersöka olika kommunikativa processer i samhället. Den behandlar forskningsprocessens olika steg och framställningen av en vetenskaplig produkt. Kursen avslutas med ett självständigt analysarbete i form av en mindre, vetenskaplig rapport. Patel, Runa och Bo Davidsson (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur 127 4

5 Thurén, Torsten (1991) Vetenskapsteori för nybörjare, Liber 140 Strömqvist, Siv (1989) Skrivboken. Stockholm: Liber 183 Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-) * 20 Kompendium: Kommunikations- och medieanalys (30:-)* 65 Litteratur i anslutning till det självständiga arbetet Referenslitteratur: Hedman, Thomas (1999) Informationssökning för samhällsvetare och humanister. Lund: Studentlitteratur 115 Uppsatstryckning 30:-/per student betalas till exp. 5

6 Fortsättningskurs, 20 poäng Fortsättningskursen belyser förutsättningarna för medierad kommunikation. Tonvikten ligger på den roll olika medier spelar för informationsförmedling och opinionsbildning. Vidare sker en fördjupning i planerad kommunikation. I kursen ingår vetenskaplig metod och ett avslutande uppsatsarbete. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursen syftar till att ge en fördjupad belysning av den medierade och planerade kommunikationens roll och villkor. Detta sker inom två huvudsakliga kontexter: mediernas roll i samhället och kommunikationsprocessen mellan och inom olika slags subsystem i samhället. Kursen syftar till att studera kommunikationens struktur, innehåll och villkor inom respektive system. Kursen skall vidare ge förutsättningar för att den studerande självständigt skall kunna genomföra en vetenskaplig analys av ett problem inom medie- och kommunikationsområdet. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Medierna i samhället, 4 poäng Planerad kommunikation, 4 poäng Forskningsprocessen, 3 poäng Projektarbete, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till studiekursen fordras normalt godkänd grundkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande kunskaper. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Kursen syftar till att presentera och diskutera grundläggande teoretiska och metodologiska ansatser inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Den behandlar också frågor om hur olika vetenskapliga diskurser beskriver hur medierad kommunikation påverkar producenter, användare och mediesystemet i sig. Kursen presenterar en historisk översikt av framväxten av olika huvudriktningar inom medieforskningen, både med avseende på teoretiska och metodologiska aspekter. Vidare ges orientering kring aktuell medieforskning. Allen, Robert C (ed) (1992) Channels of Discourse. Rassembled, London: Routledge 350 6

7 Boyd-Barrett, Oliver & Chris Newbold (ed) (1995) Approaches to Media. London: Arnold. Valda delar 360 Kompendium: (30:-)* + egen inläsning av litteratur Delkurs 2. Medier och samhälle, 4 poäng Kursens syfte är att belysa den roll som medierna spelar i samhället. Den presenterar dels ett komparativt perspektiv genom att presentera mediesystem i olika länder, dels ett internationellt perspektiv med inriktning på framväxten av globala medier. De centrala frågorna gäller mediestrukturens villkor, särskilt mediepolitik och medieekonomi. Vidare behandlas frågor om medierna som institutioner och deras relation till andra samhällsinstitutioner, samt hur medierna påverkas av den teknologiska utvecklingen. Euromedia Research Group (1998) Media Policy. Convergence, Concentration & Commerce, Sage, Pulications Ltd Thompsson, John B (1996) The Media and Modernity Oxford:Blackwell Publishers Ltd (Polity Press-samarbete) Kompendium 1. Nordicom Review No 1/1999. Special issue: Reflections on public Service Brodcasting & The Rise of the Modern Press in Denmark, Finland, Norway and Sweden. Nordicom, Göteborgs Universitet (30:-) ** Kompendium 2: Gustafsson Karl-Erik & Lennart Weibull inthe European Journal of Communication Research nr 3/97: European Press Development Since 1945 (10:-) * Kompendium 3. Blandade texter * (40:-) 80 Delkurs 3. Planerad kommunikation, 4 poäng Kursens syfte är att belysa förutsättningar för planerad kommunikation (public relations) såväl i ett europeiskt som i ett nordamerikanskt perspektiv. Centrala begrepp och grundläggande teorier presenteras. I kursen ges även en översikt av tillämpningar inom yrkesområdet, särskilt kampanjverksamhet, och därmed sammanhängande etiska frågor. Spicer, Christopher /1997) Organizational Public Relations A Political Perspective, N.J: Lawrence Erlbaum 300 Kompendium (60:-) * c a 120 7

8 Delkurs 4. Forskningsprocessen, 3 poäng Kursens syfte är att ge en inblick i den vetenskapliga arbetsprocessen. Ett mål är att den studerande skall kunna utnyttja litteratur och annan kunskap för att kunna utföra undersökningar av olika slag samt kunna tolka och presentera resultaten. Vidare behandlas ett urval av de vetenskapliga metoder som förekommer inom forskningsområdet. Hansen, Anders, Simon Cottle, Ralph Negrine & Chris Newbold (1998) Mass Communication Research Methods. MacMillan Press LTD 300 Stukát, Staffan (1993) Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur 90 Kompendium: Metod (50:-)* 100 Delkurs 5. Projektarbete, 5 poäng Syftet med projektarbetet är att den studerande på ett självständigt sätt skall kunna göra en vetenskaplig rapport. Denna skall avse redovisning av resultat framtagna genom en empirisk undersökning. Avsikten är att skapa problemmedvetenhet, systematisk förmåga och metodkunnande. Kursen avslutas med att uppsatsen behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 23 Stenciler i anslutning till undervisningen (40:-)* 80 Uppsatsupptryckning (100:-)/student betalas till expeditionen 8

9 Fördjupningskurs, 20 poäng Fördjupningskursen belyser vetenskapsteoretiska frågor inom forskning om medier, kommunikation och journalistik. Anknytning görs till olika forskningstraditioner inom ämnet. Ett självständigt vetenskapligt arbete avslutar kursen. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående Kursens syfte Fördjupningskursen syftar till att presentera teoretiska och metodologiska redskap för det fördjupade studiet av medierad kommunikation. Tyngdpunkten ligger på att ge förutsättningar för självständigt arbete. Kursens centrala tema är vetenskaplighet, problematisering och metodfördjupning. Kursen behandlar huvudtraditionerna inom medie- och kommunikationsvetenskap med tyngdpunkt på aktuella problemställningar inom fältet. Den avser dessutom att erbjuda de studerande alternativa fördjupningar inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga ämnesområdet. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Forskningsmetoder, 3 poäng Fördjupningsarbetet, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras normalt godkänd fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Kursen syftar till en belysning av grundläggande vetenskapsteoretiska frågor inom forskningen om medier och kommunikation. Vad menas med vetenskaplig kunskap och varför - samt vilka traditioner finns det härvidlag? Kursen avser att göra de studerande förtrogna med olika diskurser inom forskningsområdet och behandla frågan om vad som är den gemensamma vetenskapliga grunden och vad som skiljer olika skolor åt. Kompendium: 200 Referenslitteratur: Boyd-Barrett, Oliver & Cris Newbold (ed) (1995) Approaches to media. London: Arnold 200 Läsning av vetenskapliga tidskrifter 9

10 Delkurs 2. Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Kursen avser att ge en särskild fördjupning inom något centralt område inom medieoch kommunikationsvetenskaplig forskning. I delkursen behandlas i första hand de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för olika forskningsområden. Varje kurs behandlar olika områden som anknyter till forskningstraditionen vid institutionen. Du kommer att få välja mellan ett antal olika kurser. Information och litteratur i anslutning till kursen. Delkurs 3. Forskningsmetoder, 3 poäng Delkursen syftar till att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om forskningsprocessen samt ge en insikt i tillämpning och förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder i praktiskt forskningsarbete. Hansen, Anders, Simon Cottle, Ralph Negrine & Chris Newbold (1998) Mass Communication Research Methods. MacMillan Press LTD 300 Referenslitteratur: Grundläggande statistik Kompendium* (40:-) ca 100 Delkurs 4. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Fördjupningsarbetet innebär ett självständigt vetenskapligt arbete i vilket bör ingå en empirisk prövning av något teoretiskt förankrat forskningsproblem. Kursen avslutas med en uppsats som behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 26 Kompendium: Uppsatsexempel Uppsatstryckning 200:-/student betalas till exp. 10

11 Påbyggnadskursen, 20 poäng Kursen inrättad Kursplan fastställd av samhällsvenskapliga fakultetsnämnden. Kursen ges som en fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningsprograms valfria del, t ex samhällsvetarprogrammet. Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en påbyggnad på sina grundstudier inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga forskningsfältet. Kursen inriktar sig i huvudsak på två delområden där medie- och kommunikationsvetenskapliga problemställningar tillämpas: (1) informationsverksamhet och public relations och (2) medieanvändning, medieval och medieanalys. Tyngdpunkten på kursen ligger i det självständiga arbetet. Efter genomgången kurs skall den studerande självständigt kunna analysera och i praktisk verksamhet tillämpa vetenskapliga problemställningar. Utbildningen avser att den studerandes självständiga arbete skall genomföras i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen ske inom företag, myndigheter, organisationer eller massmedier inom området eller inom ramen för forskning vid universitet. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Tillämpad kommunikationsvetenskap, 4 poäng Mediesystem i förändring struktur och utveckling, 4 poäng Metodfördjupning, 2 poäng Självständigt arbete, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras minst 120 högskolepoäng, varav godkänd Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Tillämpad kommunikationsvetenskap, 4 poäng Kursen syftar till att ge en fördjupning av planerad kommunikation/public relations och belysa förutsättningarna för framgångsrik kommunikation för organisationer, dels utifrån ny forskning och debatt inom PR-området, dels med inriktning på två viktiga strategiska arbetsfält - omvärldsanalys och kriskommunikation. Inom det första fältet behandlas hur man hanterar omvärldsanalyser av sociala, politiska, ekonomiska och kulturella skeenden (issues managemant) och inom det andra hur man skapar krisberedskap och hanterar kris- och katastrofhändelser. 11

12 Deetz, Stanley (1995): Transforming Communication, Transforming Business. Cresskill, New Jersey: Hampton Press. Kap. 1-7, 11 Fearn-Banks, Kathleen (1996) Crisis Communications : A Casebook Approach, Malwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum (begränsat antal finns att låna på exp.) Heath, Robert (1997) Strategic Issues Management. Organizations and Public Policy Challenge, London, Sage Larsson, Larsåke (2001): Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2-3 Lerbinger, Otto (1997) The Crisis Manager. Facing Risk and Responsibility, Malwah, New Jersey, Lawrence Erlbaum Moss, Danny & Barbara De Santo (2002) Public Relations Cases. London, Routledge (begränsat antal finns att låna på expeditionen) Litteratur för grupparbeten/fall-studier 85 Elwood, William (1995) Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Urval (begränsat antal finns att låna på expeditionen) Toth, Elizabeth & Robert Heath (1992) (red), Rhetorical and Critical Approaches to Public Relations, Hillsdale, N.J: Lawrence Erlbaum (begränsat antal finns att låna på expeditionen) Ca 50 Ca 50 Referenslitteratur för specialläsning PR: Banks, Stephen (1995) Multicultural Public Relations. A Social Interpretive Approach, Thousand Oaks: Sage Finns att köpa på expeditionen (200:-) Heath, Robert (red) (2000): Handbook of Public Relations. London: Sage (begränsat antal finns att låna på exp.) Ledingham, J & S. Bruning (2000): Public Relations as Relationship Management. Mahwah, N.J: Lawrence Erlbaum. L'Etang, Jacquie & Magda Pieczka (1996) Critical Perspective in Public Relations, London: Int. Thompson Business Press Kruckeberg, Dean & Kenneth Starck (1998) Public relations and Community. London: Præger (begränsat antal finns att låna på expeditionen) Moss, Danny, Dejan Vercic och Gary Warnaby (2000): Perspectives on public relations research. London Routledge (Begränsat antal finns att låna på exp.) 12

13 Delkurs 2. Mediesystem i förändring struktur och utveckling, 4 poäng Delkursen syftar till att på olika sätt belysa den pågående strukturutvecklingen inom medieområdet. Tyngdpunkten ligger på frågor om globalisering och teknisk utveckling, men även de politiska och ekonomiska villkoren berörs, liksom mediernas ställning i samhället och bland publiken. Särskild uppmärksamhet ägnas också analysen av hur medieorganisationerna strategiskt förhåller sig till olika slag av omvärldsförändringar. Ang, Ien (1996), Living Room Wars, Rethinking Media Audiences for Postmodern World, London, Routledge 180 Björkegren, Dag: (1992), Kultur och ekonomi, Stockholm, Carlssons 230 SOU 2000:55: Radio och TV i allmänhetens tjänst- ett beredningsunderlag. Betänkande av utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst. Stockholm, Fritzes offentliga publikationer Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (red) (2000) Tryckt, Institutionen för Journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Finns att köpa på expeditionen (250:-) 250 Delkurs 3. Metodfördjupning, 2 poäng Kursens metodavsnitt är inriktat på tillämpad metodkunskap. Den uppmärksammar vissa kritiska metodaspekter men består i första hand av praktiska övningar av olika metodmoment.. Kursen ges både med kvalitativ och kvantitativ inriktning och är tänkt att ge ett direkt stöd till projektarbetet. Kursen går parallellt med övriga delkurser. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (red) (2000): Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur Delkurs 4. Självständigt arbete, 10 poäng Kursen avser ett självständigt arbete där en analys eller en undersökning genomförs i nära samverkan med praktisk verksamhet. Det senare kan antingen ske med företag, myndigheter, organisationer eller massmedier inom området eller inom ramen för forskning vid universitet. Det självständiga arbetet redovisas i skriftlig form och behandlas på ett seminarium. Vägledning för uppsatsarbete * (10:-) 25 13