Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Medie- och kommunikationsvetenskap. Kursplan Vårterminen 2001

Transkript

1 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Medie- och kommunikationsvetenskap Kursplan Vårterminen 2001

2 Innehåll Brev från studierektor 4 Göteborgs universitet 5 Kort historik 5 Universitetets uppgift 5 Grundutbildning 6 Institutionen för journalistik och masskommunikation 7 Fyra verksamheter i samverkan 7 Forskning 7 Forskningsprojekt 8 Forskarutbildning 9 Journalistutbildningen 9 Medie- och kommunikationsvetenskap 10 SOM-institutet 10 Nordicom 10 Att studera medie- och kommunikationsvetenskap 11 Internationellt studentutbyte 12 Studentexpeditionen 13 Datorer 13 Information anslagstavla och e-post 13 Bibliotek 13 Kompendieavgift 14 Kursböcker 14 Kåravgift 14 Personal 14 Grundkurs, 20 poäng 17 Kursens syfte 17 Kursens innehåll 17 Förkunskaper 17 Kursbeskrivning och litteraturlista 17 Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Delkurs 2. Mediekunskap, 5 poäng Delkurs 3. Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Delkurs 4. Individ och samhälle, 3 poäng Delkurs 5. Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Fortsättningskurs, 20 poäng 21 2

3 Kursens syfte 21 Kursens innehåll 21 Förkunskaper 21 Kursbeskrivning 21 Delkurs 1 Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Delkurs 2. Medierna i samhället, 4 poäng Delkurs 3. Planerad kommunikation, 4 poäng Delkurs 4. Forskningsprocessen, 3 poäng Delkurs 5. Projektarbete, 5 poäng Fördjupningskurs, 20 poäng 25 Kursens syfte 25 Kursens innehåll 25 Förkunskaper 25 Kursbeskrivningar och litteraturlista 25 Delkurs1. Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Delkurs 2. Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Delkurs 3. Forskningsmetoder, 3 poäng Delkurs 4. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Påbyggnadskursen 27 Kursens syfte 27 Kursens innehål 27 Förkunskaper 27 Kursbeskrivningar och litteraturlista 27 Delkurs 1. Tillämpad kommunikationsvetenskap, 4 poäng Delkurs 2. Mediesystem i förändring, 4 poäng Delkurs 3. Metodfördjupning, 2 poäng Delkurs 4. Självständigt arbete, 10 poäng 29 3

4 Välkommen, till Institutionen för journalistik och masskommunikation och Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap. Kommunikation via medier och kommunikation i allmänhet har under de senaste åren blivit alltmer populärt att diskutera och ha synpunkter på. Ett tecken på detta är att alltfler väljer att läsa vårt ämne. Det är naturligtvis stimulerande för vår del men ställer också krav på innehållet i våra kurser. Även om de traditionella medierna och vad som händer med dem står i centrum för oss innehåller ämnet dessutom ett allt vidare spektrum av kommunikation från det talade ordet till den mest moderna medierade kommunikationen via datorer. Vår ambition är att hålla såväl bredd som djup vilket vi tror är möjligt genom att i undervisningen ha god kontakt med den forskning som bedrivs här. Om man skulle försöka sig på att kortfattat beskriva vår profil så har den tyngdpunkt på traditionella medier och mottagarorienterad kommunikation. Perspektivet är, som all vetenskap, kritiskt granskande och det ställer också krav på studenterna. I och med att den lärarledda undervisningen minskat på senare tid så blir självstudier en allt större del. Men med god studieplanering och goda kontakter mellan institutionens personal och studenterna brukar allt vilja bli bra. Jan Strid Studierektor MKV 4

5 Göteborgs universitet Göteborgs universitet har ett av landets största och mest omfattande utbud av utbildningsprogram och kurser inom många olika områden och flera är också unika för landet. Universitetets ca 80 institutioner ger under ett läsår ca 65 fasta utbildningsprogram och bortemot kurser. Vid Göteborgs universitet läser ca studenter och antalet lärare, forskare och tjänstemän uppgår till ca till vilket kommer ett stort antal arvodes- och timanställda lärare. Kort historik Göteborgs Högskola startade 1891 på initiativ av privata intressen men blev1907 en självständig högskoleenhet med samma status som statsuniversiteten. Göteborgs universitet grundades 1954 genom en sammanslagning av Göteborgs Högskola och Medicinska Högskolan i Göteborg inrättades den Odontologiska fakulteten. Handelshögskolan i Göteborg införlivades med universitetet 1971 och blev en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten. I samband med högskolereformen 1977 införlivades en rad tidigare fristående utbildningar i universitetet. I dag verkande institutioner från denna tid är journalistik och masskommunikation, socialt arbete, hushållsvetenskap, förvaltningshögskolan m fl införlivades också Vårdhögskolan i Göteborgs universitet. Universitetets uppgift Universitetets uppgift är att bedriva utbildning, forskning och utvecklingsarbete. Dessutom skall universitetet sprida kännedom om den forskning och det utvecklingsarbete som pågår och informera om hur de kunskaper och erfarenheter som vunnits kan utnyttjas. Utbildningen delas in i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Utbildningen vid universitetet bygger på vetenskaplig grund, vilket bl a innebär att den skall ha nära kontakt med forskning och utvecklingsarbete. Den skall ge kunskaper och färdigheter samt förmåga att kritiskt bedöma företeelser av olika slag. Den kan vara yrkesförberedande eller ge vidareutbildning för redan yrkesverksamma. Vidare skall den främja den personliga utvecklingen och förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Två krav ställs på universitetet då det gäller att planera utbildningen. Hänsyn skall tagas dels till samhällets behov av utbildade dels till individernas behov och önskemål. Dessutom skall den enskilde kunna växla mellan studier och yrkesverksamhet. Forskningen inom högskolan syftar till att ta fram ny kunskap, kunskap som kan användas i såväl undervisning som i samhället i övrigt. Det kan gälla kunskap som inte är avsedd att utnyttjas inom ett visst syfte, grundforskning, eller kunskap som är avsedd att utnyttjas inom ett visst avgränsat område, tillämpad forskning. Forskningens frihet garanteras av högskolelagen, vilken anger som allmänna priciper att forskningsproblem får fritt väljas och formuleras, att forskningsmetoder får fritt utvecklas och att forskningsresultat får fritt publiceras. Utvecklingsarbetet i högskolan avser bl a det arbete som bedrivs i anslutning till de konstnärliga utbildningarna med att utveckla och förnya de konstnärliga formerna och uttrycksmedlen. 5

6 Grundutbildning Den 1 juli 1993 avskaffades linjesystemet och universitet och högskolor fick större frihet att bestämma över kursutbud och kursinnehåll. Den grundläggande utbildningen erbjuds huvudsakligen i form av kurser och de studerande får möjlighet att själva välja ämnen och sätta ihop en examen. Alla yrkesinriktade utbildningar försvinner dock inte utan t ex läkarexamen och ytterligare sk yrkesexamina kommer att finnas kvar. Det rör sig främst om yrken som kräver legitimation eller viss behörighet. Regeringen har i en examensförordning bestämt vilka examina som får utfärdas, vilka krav som skall uppfyllas samt vilka universitet och högskolor som får utfärda examina. Studierna vid Göteborgs universitet kan leda till endera av tre generella examina: Högskoleexamen, som uppnås efter studier om minst 80 poäng. (En terminsgodkända studier på helfart motsvarar 20 poäng) Kandidatexamen, som uppnås efter studier om minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivå. Magisterexamen, som uppnås efter studier om minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupningsstudier på 80-poängsnivå. 6

7 Institutionen för journalistik och masskommunikation Sedan ett par decennier har Göteborgs universitet varit ett av landets ledande beträffande utbildning och forskning inom information, journalistik och massmedier. Journalistutbildningen kom till i början av 1960-talet och blev en del av universitetet En ämnesutbildning i Informationsteknik startade År 1979 inrättades Sveriges första professur i massmedieforskning vid Göteborgs universitet och några år senare blev det möjligt att doktorera i det nya ämnet. I Göteborg finns också sedan mitten av 1970-talet ett nordiskt informations- och dokumentationscentrum för masskommunikationsforskning, Nordicom. I samband med flyttning till gemensamma lokaler i Göteborgs universitets nya Samhällsvetenskapliga centrum 1990, bildades Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, vanligen förkortad JMG. Samtidigt utökades journalistutbildningen och Informationsteknik byggdes ut till en utbildning i Medie- och kommunikationsvetenskap. Genom tillkomsten av en professur i journalistik breddades forskarutbildningen till att omfatta både journalistik och masskommunikation. Fyra verksamheter i samverkan JMG består av fyra avdelningar som arbetar självständigt, men ändå i nära samverkan. Forskningen med långsiktiga forskningsprogram och forskningsuppdrag av mer kortsiktig natur. Forskarutbildningen med studier som leder fram till doktorsexamen i journalistik och masskommunikation. Journalistutbildningen och ämneskurser i medie- och kommunikationsvetenskap. Forskning Forskning om journalistik, medier och kommunikation har en lång tradition vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet - särskilt inom statsvetenskap. Genom sammanslagningen av Avdelningen för masskommunikation vid statsvetenskapliga institutionen och journalisthögskolan 1990 skapades den nya Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) - landets ledande centrum för samhällsvetenskaplig forskning om journalistik och medier. Vid JMG bedrivs både grundforskning och forskning i nära kontakt med samhälle och bransch. Det förekommer långsiktiga projekt finansierade av forskningsfonder, som exempelvis Humanistiska-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Riksbankens jubileumsfond (RJ) och Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR), och mer kortsiktiga forskningsuppdrag från olika samhällsorgan, bransch och profession, som exempelvis Pressutredningen -94, Tidningsutgivarna och Journalistförbundet. Forskningen vid JMG står öppen mot samhället, samtidigt som den värnar den akademiska forskningens särart. Forskningen vid JMG kännetecknas främst av sin samhällsvetenskapliga inriktning och sin empiriska orientering. I centrum ställs studier av mediernas struktur och innehåll och studier av mediernas villkor och betydelse för individ och samhälle. Programområden 7

8 Forskningen är organiserad kring två programområden: Journalistik och demokrati med professor Kent Asp som forskningsledare och Mediestruktur och mediepublik där professor Lennart Weibull är ansvarig. En rad forskare är verksamma inom dessa och angränsande områden. Forskningsprojekt Större långsiktiga forskningsprojekt vid JMG: Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram som syftar till att belysa dagspressens långsiktiga utveckling i ett publikperspektiv. Sedan 1979 genomförs bl a årliga studier av medieanvändning och medieattityder. Medievalundersökningarna studerar sedan valet 1979 valbevakningen i press, radio och TV, dess betydelse för valutgången och vad som påverkar bilden i medierna. Folkomröstningarna om kärnkraften och EU har undersökts på samma sätt. Journalistundersökningarna är en återkommande större enkätstudie av den svenska journalistkåren. Den första undersökningen genomfördes Publicistisk sed har i olika studier belyst det etiska regelsystemets betydelse inom svensk journalistik, både dess framväxt och tillämpning samt dess förankring hos journalister och allmänhet. Projektet Mediekvalitet behandlar utifrån ett demokratiperspektiv frågan om nyhetsjournalistikens kvalitet som beslutsunderlag i olika samhällsfrågor. Nyheternas historia inom radio och TV ingår i ett nationellt forskningsprogram om etermediernas historia och syftar till att belysa programmens utveckling när det gäller form och innehåll. Projektet Kulturella identiteter i förändring studerar den betydelse massmedierna har för människors identitetsskapande och val av livsstil. Kvinnor i journalistiken undersöker kvinnliga och manliga journalisters upplevelser av möjligheter och begränsningar i den redaktionella arbetsmiljön. Projektet Kriskommunikation belyser samspelet mellan allmänhet, medier och myndigheter vid svåra påfrestningar i samhället. Projektet Medielogik syftar till en belysning om vad som styr journalisternas nyhetsrapportering om politik och samhälle och hur medierna påverkar den politiska processen. Projektet miljöinformation till bilister undersöker förutsättningar för överföring av teknisk kunskap till allmänhet och samhälle. Inom projektet Medierna och den offentliga sektorn studeras kommunaljournalistik, hur den kommer till och dess betydelse för medborgarna. Balticom-projektet har undersökt hur omvärldsattityder utvecklats i de baltiska länderna i jämförelse med Sverige efter Det genomförs i samarbete med forskare i Estland. 8

9 Forskarutbildning Vid JMG ges forskarutbildning i ämnet journalistik och masskommunikation. Studierna är inriktade på doktorsexamen, men det finns även möjlighet att avlägga en licentiatexamen. Normalstudietiden är fyra (160 poäng) respektive två år (40 poäng). Forskarutbildningen i journalistik och masskommunikation ligger vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet. Den startade hösten 1992 i samband med att en professur i journalistik inrättades. Den föregicks av en forskarutbildning i masskommunikation som kom till 1983 efter att landets första professur i massmedieforskning inrättats Den gemensamma forskarutbildningen vid JMG ger möjligheter till studier inriktade mot journalistikforskning eller massmedieforskning. Forskarutbildningen vid JMG kännetecknas främst av sin samhällsvetenskapliga inriktning och empiriska orientering samt att journalistikens och mediernas struktur och innehåll respektive villkor och betydelse sätts i centrum. Forskarutbildningens mål är att utbilda självständiga forskare med goda teoretiska, metodologiska och empiriska kunskaper om journalistik, medier och kommunikation samt att ge de studerande en förmåga att omsätta dessa kunskaper i forskning och annat kvalificerat yrkesarbete. Forskarutbildningen omfattar kurser och litteraturstudier motsvarande knappt två års studier (70 poäng) och ett avhandlingsarbete motsvarande drygt två års studier på heltid (90 poäng). Litteraturstudierna består av obligatoriska kurser, särskilda kurser och individuella läskurser. Kurserna skall tillsammans täcka den allmänna teoribildningen, vetenskaplig metod och empiriska studier inom svensk och internationell forskning om journalistik, medier och kommunikation Journalistutbildningen Journalistutbildningen består av två utbildningsprogram om 100 respektive 40 poäng och olika påbyggnadsutbildningar. Utbildningen vänder sig främst till dem som tänker arbeta inom det journalistiska yrkesområdet. Journalistutbildningen vid JMG har en lång tradition och en lärarkår med stor undervisningserfarenhet. Det som främst kännetecknar journalistutbildningens profil vid JMG är att den strävar efter att vara en framtidsinriktad spetsutbildning i nära kontakt med profession, bransch och forskning samtidigt som den vill förmedla praktisk användbara kunskaper och färdigheter för den som tänker sig journalistik som sin framtida yrkesbana. Journalistutbildningens mål är att ge de studerande sådana kunskaper och färdigheter som krävs för en kvalificerad journalistisk yrkesverksamhet inom press, radio och TV och andra elektroniska medier. Vid an av journalistikens grundläggande arbetsmoment läggs i utbildningen stor tonvikt vid kännedom om olika medier och deras publik liksom vid insikt i och förtrogenhet med yrkesrollen, särskilt etiska frågor. Undervisningen är i stor utsträckning produktionsinriktad, starkt schemabunden och obligatorisk. 9

10 Medie- och kommunikationsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) omfattar fristående ämneskurser om sammanlagt 80 poäng från A-nivå till D-nivå - från grundkurs upp till påbyggnadskurs (magisternivå). Utöver ämneskurser ges en praktiskt inriktad kurs i informationsproduktion 20 poäng. Utbildningen är framför allt inriktad på ämnesstudier men den vänder sig också till dem som tänker sig information, medier och kommunikation som ett framtida yrkesområde Ämnesutbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG har en lång tradition. Det som främst kännetecknar MKV:s utbildningsprofil vid JMG är ett samhällsvetenskapligt perspektiv, inriktningen på medier av olika slag, en tydlig forskningsanknytning och en nära kontakt med samhälle och bransch. Utbildningens mål är att ge de studerande kunskaper om medier och kommunikation och en förmåga att självständigt kunna studera och analysera den medierade kommunikationens innehåll, roll och villkor. SOM-institutet Vid JMG finns SOM-institutet, som drivs i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen och Förvaltningshögskolan. SOM-institutet genomför sedan 1986 årliga frågeundersökningar med ett riksrepresentativt urval svenskar om samhälle, opinion och medier. Resultaten från undersökningarna presenteras årligen i SOM:s bokserie och i utåtriktade SOM-seminarier. Nordicom Nordicom (Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning) är en nordisk organisation som finns i anslutning till JMG. Nordicoms främsta uppgift är att sprida information om medieforskning och medieutveckling. Nordicom ger ut en rad tidskrifter, böcker, bibliografier, statistikrapporter och databaser riktade till brukare runt om i världen. Vid Nordicom finns också UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. 10

11 Att studera medie- och kommunikationsvetenskap Att studera medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG innebär till stor del självständigt arbete, såväl individuellt som i grupp. Den lärarledda undervisningen omfattar i genomsnitt c:a 8 timmar i veckan. För att klara av de krav som ställs, krävs det dock att du arbetar motsvarande heltid. Undervisningsformerna varierar beroende på kurs och det förekommer att det är obligatorisk närvaro vid vissa moment. Innan varje kurs delar ansvarig lärare ut en studieanvisning med detaljerad information om vad som gäller för den aktuella kursen. Kurserna i medie- och kommunikationsvetenskap är uppdelade i fyra olika block som återkommer på varje nivå. Samtliga kurser inleds med en delkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap som har till syfte ge en teoretisk ram för hela kursen. Därefter kommer ett block med mediekunskap som följs av ett block med public relations (planerad kommunikation) / organisationskommunikation. Varje kurs avslutas med någon form av självständigt arbete och delkurser i vetenskaplig metod. Schema över kurser i Medie- och kommunikationsvetenskap Grundkurs Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3p Mediekunska p, 5p Individ, kommunikation och organisaion, 4p Individ och samhälle, 3p Kommunikations- och medieanalys, 5p Fortsättningskurs Medie- och Medierna och kommunika- samhället, 4p tionsveten- skap II, 4p Public relations (Planerad kommunikation), 4p Forskningsprocessen, 3p Projektarbete 5p Fördjupningskurs Medie- och Forskning om journalistik, medier och kommunika- kommunikation, 4p tionsveten- skap III, 3p Påbyggnadskurs Tillämpad Mediesystem kommunikati- i förändring onsveten- skap, 4p utveckling struktur och 4p Forskningsmetoder, 3p Metodfördjupning, 2p Fördjupnings arbete, 10p Självständigt arbete, 10 p Informationsproduktion Kommunikati Text och bild, onsplanering, 5p 4p Informatören s arbetsredskap, 6p Informationsprojekt, 5p 11

12 Examinationer och betyg Vid institutionen används ett flertal olika tentamensformer. Varje tentamen, oavsett typ kan få betygen väl godkänd (VG) godkänd (G) och underkänd (U). Vid underkänd sals- och hemtentamen får du en ny chans vid nästa omtentamenstillfälle, då betygen återigen kan bli VG, G eller U. Vid övriga tentamensformer, gäller att kursansvarig lärare innan kursstart avgör om det skall vara omtentamen eller komplettering för underkänd tentamen. En kompletterad tentamen kan endast få betyget G. Vad som gäller den aktuella kursen står i studieanvisningen. Det finns två tentamenstillfällen, ett ordinarie och ett omtentamenstillfälle, per delkurs och termin samt ett uppsamlingstillfälle i augusti varje år. Vid alla tentamensformer gäller att denna skall vara inlämnad senast sista inlämningsdatum. Om du missar detta får du göra omtentamen vid nästa tentamenstillfälle. Uppsatserna hanteras på ungefär motsvarande sätt. Även här kan betygen bli VG, G eller U. En underkänd uppsats ges en komplettering som skall vara inlämnad inom två veckor efter ordinarie examination. Kompletteringar som kommer in senare bedöms först i samband med nästa schemalagda examinationstillfälle (inte vid seminarium, men det är vid dessa tidpunkter som examinatorerna avsätter tid för examinationer). Internationellt studentutbyte MKV har utbyte med fem institutioner inom ramen för EU:s program SOKRATES, s k Erasmus-utbyte. I praktiken innebär detta att vi varje läsår kan erbjuda våra studenter plats vid dessa universitet utan att studenterna behöver erlägga terminsavgifter eller ansöka vid det aktuella universitetet. De fem universiteten är: Freie Universitet Berlin Hanzehogeschool van Groningen Leeds Metropolitan University Univerad de Málaga Universität Salzburg Vårt utbyte är främst inriktat på kurser i Public Relations. Utbildningarna är utformade som program på tre eller fyra år med en ganska stor valfrihet inom programmen. Samtliga delkurser, med vissa undantag, är öppna för Erasmusstudenter. Det vanliga är att Erasmus-studenterna väljer fyra eller fem delkurser från år två eller tre. De valda kurserna skall godkännas av kursansvarig på MKV innan kursstart. Utöver kurser i Public Relations finns det också möjligheter att läsa språkkurser. Utbytet omfattar en termin och kan antingen ske på hösten eller våren, undantaget Hanzehogeschool van Groningen där utbyte endast sker på våren. För att vara behörig att söka till vårt Erasmus-utbyte kräver vi att: du är eller har varit student vid JMG du har 40 universitetspoäng du har 40 poäng i MKV, eller att du läser när du söker. För att sedan få åka så måste du dock vara klar med fortsättningskursen. Undantaget är Hanzehogeschool van Groningen där vi kräver 20 poäng i MKV. du har läst minst C-språk i respektive universitets undervisningsspråk 12

13 Antagningen till Erasmusutbytet sker på vårterminen varje år. Då sker antagning för såväl höst- som vårtermin kommande läsår. Om antalet sökande överstiger antalet platser som tillgängliga rangordnas de sökande efter poäng i ämnet, språkkunskaper och tidigare utlandserfarenheter. Rangordningen görs av ansvarig lärare och studierektor på MKV. Du kan tillgodoräkna dig dina studier utomlands i en svensk examen om dina studier motsvarar 20 poäng och du kan verifiera detta med registerutdrag eller certifikat. Studierna utomlands kan dock inte ersätta hela eller delar av våra svenska MKV-kurser. Studierna utomlands är studiemedelsberättigande och du söker på särskild blankett som du får från CSN. Blir du antagen får du ett stipendium från Göteborgs Universitet. Summan är 300. Alla kostnader för utlandsstudierna, t ex resa, bostad, kurslitteratur etc, betalar du själv. För mer information kontakta Erasmuskoordinator Magnus Fredrikson Studentexpedition Studentexpeditionen ligger i rum B427. Öppettiderna är och här kan du bland annat: kvittera ut tentamen 2 veckor efter att resultatet meddelats köpa disketter och utskriftskort låna bandspelare få din personliga kod till datorerna i datasalen Köpa kompendier Låna handböcker och kurslitteratur Datorer Studentdatorerna finns i MKV:s redaktioner på Sprängkullsgatan 21, 3:e vån. och i rum C217 på 2:a vån. För att få tillträde till datorerna behöver du ett användar-id. Användar-ID finns att hämta på studentexpeditionen. För att kunna komma in i lokalerna måste du köpa ett passerkort som också går till entrédörrarna. Detta köper du för 60:- hos Majken Johansson (vaktmästare på 3:e vån). Information anslagstavla Tentaresultat och information från institutionen finns på anslagstavlan, 2:a våningen mitt emot sal B225. Bibliotek Samhällsvetenskapliga biblioteket är det bibliotek som i huvudsak har böcker inom vårt ämnesområde. Man har också ett antal ämnesrelevanta tidskrifter. Göteborgs universitetsbibliotek har filialer över hela Göteborg. Centralbiblioteket ligger vid näckrosdammen och ansvarar för litteratur inom humaniora och vissa samhällsvetenskaper samt allmän och övergripande litteratur. Biblioteket har en stor samling äldre litteratur. En del av litteraturen finns direkt tillgängligt i öppet magasin, övrigt måste beställas fram. För studenter finns bl.a. läsplatser, forskarrum, grupparbetsrum, Internetanslutningar och CD-ROM stationer. 13

14 I KTB finns kurslitteratur till samtliga kurser samt en mängd dagliga tidningar, i original och på mikrofilm. Alla svenska dagstidningar samt ett stort antal utländska tidningar finns tillgängliga både på öppna hyllor och i magasin. KTB har också ett av landets största bestånd av utländska dagstidningar. Kompendieavgift Kompendier säljs styckvis till varje delkurs på studentexpeditionen (märkta med * i kurslitteraturen). Böcker utgivna på institutionen säljs på studentexpeditionen (märkta med ** i kurslitteraturen) Kursböcker Samtlig kurslitteratur finns att köpa hos: S L Books Andra långg Kåravgift När du studerar måste du tillhöra en studentkår. Har du inte betalat kåravgiften och visat upp kårkvitto för institutionssekreteraren kommer inte dina poäng att registreras. Personal Studierektor Löfgren-Nilsson, Monica B Monica.lofgren-nilsson@jmg.gu.se Förutom arbetet som studierektor forskar Monica om nyhetsjournalistik ut ett könsperspektiv och arbetar med ett forskningsprojekt om kvinnors villkor och betydelse inom televisionens nyhetsjournalistik. Institutionssekreterare och studievägledare Johannison Lena B lena.johannison@jmg.gu.se Är ansvarig för allt administrativt och svarar på frågor som rör grundutbildningen Lärare och handledare Andersson Lena B lena.anderson@jmg.gu.se Är huvudansvarig för Informationsproduktion och undervisar i planerad kommunikation. Bengtsson Stina B stina.bengtsson@jmg.gu.se 14

15 Arbetar i projektet Kulturella identiteter i förändring samt är i inledningsskedet av avhandlingsarbetet. Intresseområden: bild och berättande, genusteori och populärkultur. Ulla Berglindh , Ulla.Berglindh@ped.gu.se Universitetsadjunkt, undervisar i textproduktion och retorik Börjesson Britt B britt.borjesson@jmg.gu.se Undervisar och forskar bl a kring pressetik och medielagstiftning. Christiansen Birgitte C birgitte.christiansen@jmg.gu.se Är doktorand och forskar om äldres medieanvändning. Djerf Pierre Monika B monika.djerf_pierre@jmg.gu.se Fogelberg Karin C karin.fogelberg@jmg.gu.se Arbetar i huvudsakligen med att skriva på sin avhandling som handlar om TVnyheternas skildringar av verkligheten analyserade i ett historiskt perspektiv, med fokus på nyheter om krig. Fredrikson Magnus C magnus.fredrikson@jmg.gu.se Doktorand och Erasmus-koordinator med ansvar för MKV:s internationella studentutbyte. Undervisar i Public relations. Hellingwerf Karin B karin.hellingwerf@jmg.gu.se Är doktorand med forskning inriktad på tidningsläsning och politik. Jansson André B andre.jansson@jmg.gu.se Studerar huvudsakligen mediekonsumtion ur ett kultursociologiskt perspektiv, med tonvikt lagd vid frågor om livsstil, smak och kulturell identitet. Han arbetar på ett avhandlingsprojekt om mediekultur och konsumtionskultur i vardagslivet. Jarud Andreas C andreas.jarud@jmg.gu.se Kartlägger lokala gratistidningar i Sverige för Dagspresskollegiet. Undervisar i Public Relations. Johansson Bengt C bengt.johansson@jmg.gu.se Forskar i huvudsak om medier och politik Jönsson Anna Maria B Annamaria.jonsson@jmg.gu.se Utöver undervisning arbetar Anna Maria med sin avhandling där hon studerar mångfalden i den svenska nyhetsförmedlingen, utifrån dels en studie av de svenska markbundna kanalernas nyhetsinnehåll dels en studie av den svenska journalistkåren. Hon arbetar också med en årlig studie av det svenska TV-utbudet tillsammans med Kent Asp som utförs på uppdrag av Granskningsnämnden. Larsson Larsåke B Larsake.larsson@hum.oru.se Är huvudansvarig för D-kursen och undervisar i planerad kommunikation. 15

16 Lithner Anders B Är doktorand på JMG och arbetar därutöver som undersökningsledare i SOM-institutet samt sysslar, inom ramen för Dagspresskollegiet, med studier av medieanvändning. Löfgren-Nilsson Monica B monika.lofgren-nilsson@jmg.gu.se Forskar om nyhetsjournalistik ut ett könsperspektiv och arbetar med ett forskningsprojekt om kvinnors villkor och betydelse inom televisionens nyhetsjournalistik. Nilsson Åsa B asa.nilsson@jmg.gu.se Undersökningsledare på SOM-institutet Strid Jan B jan.strid@jmg.gu.se Arbetar som lärare och forskar om tidningar och radio. Wadbring Ingela C ingela.wadbring@jmg.gu.se Är verksam inom dagspresskollegiet och forskar kring medieanvändning med inriktning på dagspressutveckling. Weibull Lennart B lennart.weibull@jmg.gu.se Är professor i masskommunikation med forskning inriktad på mediestruktur, medieanvändning och journalistisk etik. Örnebring Henrik B Henrik.ornebring@jmg.gu.se Är doktorand vid JMG och arbetar på en doktorsavhandling om debattprogrammens historia i svensk TV. Favoriträtt: örtmarinerad grillad marulk med potatissallad. Övrig personal Eriksson Leif C leif.eriksson@jmg.gu.se Leif är datatekniker och har det huvudsakliga ansvaret för PC-datorerna på institutionen. Jalakas Heikki C heikki.jalakas@jmg.gu.se Heikki är nätverksansvarig och har det huvudsakliga ansvaret för Macintosh-datorerna på institutionen. Johansson Majken C majken.johansson@jmg.gu.se Majken är intendent och har det huvudsakliga ansvaret för att allt praktiskt på institutionen fungerar 16

17 Grundkurs, 20 poäng Grundkursen i medie- och kommunikationsvetenskap belyser mediernas ställning och funktioner i det moderna samhället. Dessutom studeras hur människan kommunicerar som individ i grupp och igenom medier. Kursen avslutas med ett mindre projektarbete Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningslinjers valfria del. Kursens syfte Kursens syfte är att ge studenterna grundläggande kunskaper om medier och kommunikation genom ett i huvudsak teoretiskt och analytiskt förhållningssätt till området. Utbildningen utgår i första hand från ett samhällsvetenskapligt perspektiv på medier och kommunikation men ämnets karaktär innebär att även ett humanistiskt perspektiv integreras i utbildningen. Delkurserna på grundnivå går från en inledande allmän introduktion över beskrivningar av produktionens villkor (mediestrukturen) till rollen (människan i samhället) och avslutas med en mindre uppsats. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Mediekunskap, 5 poäng Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Individ och samhälle, 3 poäng Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fodras grundläggande behörighet Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Kursen är en introduktionskurs till ämnet. Den fokuserar på frågan om vad kommunikation är. Begreppet diskuteras mot bakgrund av olika forskningstraditioner, främst humaniora och samhällsvetenskap, och på olika analysnivåer, till exempel individ, grupp och samhälle. Vidare ges en belysning av vetenskapsområdets framväxt och ställning idag. 17

18 I kursen presenteras grundläggande kommunikationsteorier och kommunikationsmodeller Tyngdpunkten ligger på medierad kommunikation. Under kursen ges även exempel på hur kommunikationsteoretiska frågeställningar kan tillämpas på aktuella mediefrågor. Dimbley, Richard & Graeme Burton, (2000) Kommunikation är mer än ord. 2:a uppl., Studentlitteratur Fiske, John (1995) Kommunikationsteorier, en introduktion, mjukband, W & W, valda delar Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (1999) Massmedier Press, Radio & TV i förvandling. 7:e uppl, Bonnier-Alba, Sthlm, kap Hägg, Göran (1998) Praktisk retorik, Wahlström & Wistrand 253 Kompendium: gruppövning (15:-) * 25 Delkurs 2. Mediekunskap, 5 poäng Kursen syftar till att presentera de grundläggande dragen i det svenska medielandskapet. Tyngdpunkten ligger på de stora medierna som dagspress, radio och TV. Kursen belyser även andra medier och lägger vikt vid framväxten av nya informationstekniker. I kursen presenteras mediernas historiska framväxt och den aktuella lagstiftningen. Vidare diskuteras medierna som organisationer samt deras politiska, ekonomiska och kulturella villkor. Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (1999) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling, 7:e uppl. Bonnier-Alba, Stockholm 400 Olsson, Anders R. (1997) Yttrandefrihet och tryckfrihet, Radén Prisma, Stockholm 250 Holmberg, Claes-Göran, Ingemar Oskarsson och Per Rydén (1983) En svensk presshistoria. Esselte Studium, Stockholm (50:-)* Hesser, Torwald (1989) Rätten till text och bild. Tionde uppl. TU:s Förlag AB, Stockholm (50:-) * Pressens samarbetsnämnd (1997) Spelregler för press, radio och TV (20:-)* 30 Kompendium 1: Lagtexter och sändningstillstånd. (15:-)* 31 18

19 Delkurs 3. Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Syftet med delkursen är att belysa hur människan kommunicerar som individ, i grupp och inom organisationer. Delkursen utgår från sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på individens förhållande till omvärlden, men berör även språkets roll i kommunikationsprocessen. I kursen genomgås grundläggande socialpsykologiska och organisationsteoretiska begrepp, t ex roller, individens förutsättningar för kommunikation, t ex språk och inlärning, förutsättningar för mellanmänsklig kommunikation, t ex organisationer och sociala nätverk. Kreps, Gary L (1990) Organizational Communication. 2:nd edition, Longman, New York (enstaka ex. tas in av S L Books, beställ på Bol.com) 292 Strid, Jan (1999) Internkommunikation, Studentlitteratur, Lund 85 Angelöw, Bosse och Thom Jonsson (2000) Introduktion till socialpsykologi, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund 270 Delkurs 4. Individ och samhälle, 3 poäng Syftet med delkursen är att med utgångspunkt från individen som samhällsmedborgare belysa förutsättningar och effekter av medierad och planerad kommunikation, särskilt opinionsbildning och samhällsinformation. Delkursen behandlar tre huvudteman: 1) medierna och opinionsbildningen, 2) medborgarna och samhällsinformationen och 3) människors användning av medier och andra informationstekniker. Palmblad, Eva & Bengt-Erik Eriksson (1995) Kropp och Politik, Carlssons Bokförlag, Stockholm 160 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur, Lund 290 Kompendium * (50:-) c a

20 Delkurs 5. Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Syftet med delkursen är att granska kommunikationsprocesser i samhället samt att ge de studerande sådana färdigheter att de självständigt kan genomföra en kritisk analys av dessa processer. Delkursen presenterar teorier och metoder för att undersöka olika kommunikativa processer i samhället. Den behandlar forskningsprocessens olika steg och framställningen av en vetenskaplig produkt. Kursen avslutas med ett självständigt analysarbete i form av en mindre, vetenskaplig rapport. Patel, Runa och Bo Davidsson (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur 127 Thurén, Torsten (1991) Vetenskapsteori för nybörjare, Liber 140 Strömqvist, Siv (1989) Skrivboken. Stockholm: Liber 183 Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-) * 20 Kompendium: Kommunikations- och medieanalys (30:-) 65 Litteratur i anslutning till det självständiga arbetet Referenslitteratur: Hedman, Thomas (1999) Informationssökning för samhällsvetare och humanister. Lund: Studentlitteratur 115 Uppsatstryckning 30:-/per student betalas till exp. 20

21 Fortsättningskurs, 20 poäng Fortsättningskursen belyser förutsättningarna för medierad kommunikation. Tonvikten ligger på den roll olika medier spelar för informationsförmedling och opinionsbildning. Vidare sker en fördjupning i planerad kommunikation. I kursen ingår vetenskaplig metod och ett avslutande uppsatsarbete. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningsprograms valfria del. Kursens syfte Kursen syftar till att ge en fördjupad belysning av den medierade och planerade kommunikationens roll och villkor. Detta sker inom två huvudsakliga kontexter: mediernas roll i samhället och kommunikationsprocessen mellan och inom olika slags subsystem i samhället. Kursen syftar till att studera kommunikationens struktur, innehåll och villkor inom respektive system. Kursen skall vidare ge förutsättningar för att den studerande självständigt skall kunna genomföra en vetenskaplig analys av ett problem inom medie- och kommunikationsområdet. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Medierna i samhället, 4 poäng Planerad kommunikation, (Public Relations), 4 poäng Forskningsprocessen, 3 poäng Projektarbete, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till studiekursen fordras normalt godkänd grundkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande kunskaper. 21

22 Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Kursen syftar till att presentera och diskutera grundläggande teoretiska och metodologiska ansatser inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Den behandlar också frågor om hur olika vetenskapliga diskurser beskriver hur medierad kommunikation påverkar producenter, användare och mediesystemet i sig. Kursen presenterar en historisk översikt av framväxten av olika huvudriktningar inom medieforskningen, både med avseende på teoretiska och metodologiska aspekter. Vidare ges orientering kring aktuell medieforskning. Allen, Robert C (ed) (1992) Channels of Discourse. Rassembled, London: Routledge Boyd-Barrett, Oliver & Chris Newbold (ed) (1995) Approaches to Media. London: Arnold. Valda delar Kompendium: Litteratur (30:-)* 60 Delkurs 2. Medier och samhälle, 4 poäng Kursens syfte är att belysa den roll som medierna spelar i samhället. Den presenterar dels ett komparativt perspektiv genom att presentera mediesystem i olika länder, dels ett internationellt perspektiv med inriktning på framväxten av globala medier. De centrala frågorna gäller mediestrukturens villkor, särskilt mediepolitik och medieekonomi. Vidare behandlas frågor om medierna som institutioner och deras relation till andra samhällsinstitutioner, samt hur medierna påverkas av den teknologiska utvecklingen. Euromedia Research Group (1998) Media Policy. Convergence, Concentration & Commerce, Sage, Pulications Ltd Thompsson, John B (1996) The Media and Modernity Oxford:Blackwell Publishers Ltd (Polity Press-samarbete) Kompendium 1. Nordicom Review No 1/1999. Special issue: Reflections on public Service Brodcasting & The Rise of the Modern Press in Denmark, Finland, Norway and Sweden. Nordicom, Göteborgs Universitet ** (20:-) Kompendium 2: Gustafsson Karl-Erik & Lennart Weibull inthe European Journal of Communication Research nr 3/97: European Press Development Since 1945 (10:-) * Kompendium 3. Blandade texter * (40:-) 80 22

23 Delkurs 3. Planerad kommunikation (Public Relations), 4 poäng Kursens syfte är att belysa förutsättningar för planerad kommunikation (public relations) såväl i ett europeiskt som i ett nordamerikanskt perspektiv. Centrala begrepp och grundläggande teorier presenteras. I kursen ges även en översikt av tillämpningar inom yrkesområdet, särskilt kampanjverksamhet, och därmed sammanhängande etiska frågor. Spicer, Christopher /1997) Organizational Public Relations A Political Perspective, N.J: Lawrence Erlbaum 300 Kompendium (40:-) * c a 80 Delkurs 4. Forskningsprocessen, 3 poäng Kursens syfte är att ge en inblick i den vetenskapliga arbetsprocessen. Ett mål är att den studerande skall kunna utnyttja litteratur och annan kunskap för att kunna utföra undersökningar av olika slag samt kunna tolka och presentera resultaten. Vidare behandlas ett urval av de vetenskapliga metoder som förekommer inom forskningsområdet. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (red) (2000): Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur Hedman, Thomas (1999) Informationssökning för samhällsvetare och humanister. Andra uppl.. Lund: Studentlitteratur (begränsat antal finns att låna på exp.) 115 Stukát, Staffan (1993) Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur 90 Kompendium: Metod (50:-)*

24 Delkurs 5. Projektarbete, 5 poäng Syftet med projektarbetet är att den studerande på ett självständigt sätt skall kunna göra en vetenskaplig rapport. Denna skall avse redovisning av resultat framtagna genom en empirisk undersökning. Avsikten är att skapa problemmedvetenhet, systematisk förmåga och metodkunnande. Kursen avslutas med att uppsatsen behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 23 Stenciler i anslutning till undervisningen (50:-)* 100 Uppsatsupptryckning (90:-)/student betalas till expeditionen 24

25 Fördjupningskurs, 20 poäng Fördjupningskursen belyser vetenskapsteoretiska frågor inom forskning om medier, kommunikation och journalistik. Anknytning görs till olika forskningstraditioner inom ämnet. Ett självständigt vetenskapligt arbete avslutar kursen. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningsprogram eller utbildningsprograms valfria del. Kursens syfte Fördjupningskursen syftar till att presentera teoretiska och metodologiska redskap för det fördjupade studiet av medierad kommunikation. Tyngdpunkten ligger på att ge förutsättningar för självständigt arbete. Kursens centrala tema är vetenskaplighet, problematisering och metodfördjupning. Kursen behandlar huvudtraditionerna inom medie- och kommunikationsvetenskap med tyngdpunkt på aktuella problemställningar inom fältet. Den avser dessutom att erbjuda de studerande alternativa fördjupningar inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga ämnesområdet. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Forskningsmetoder, 3 poäng Fördjupningsarbetet, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras normalt godkänd fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Kursen syftar till en belysning av grundläggande vetenskapsteoretiska frågor inom forskningen om medier och kommunikation. Vad menas med vetenskaplig kunskap och varför - samt vilka traditioner finns det härvidlag? Kursen avser att göra de studerande förtrogna med olika diskurser inom forskningsområdet och behandla frågan om vad som är den gemensamma vetenskapliga grunden och vad som skiljer olika skolor åt. 25

26 Boyd-Barrett, Oliver & Chris Newbold (ed) (1995) Approaches to media. London: Arnold 135 Fiske, John (1987) Television Culture. London: Routledge 300 Webster, J & P Phalen The Mass Audience. 135 Kompendium: Burell, Gibson & Gareth Morgan Sociological Paradigms and Organizational Analysis. Hampshire: Arena, 1:a kap. (10:-)* 35 Läsning av vetenskapliga tidskrifter Delkurs 2. Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Kursen avser att ge en särskild fördjupning inom något centralt område inom medieoch kommunikationsvetenskaplig forskning. I delkursen behandlas i första hand de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för olika forskningsområden. Varje kurs behandlar olika områden som anknyter till forskningstraditionen vid institutionen. Du kommer att få välja mellan ett antal olika kurser. Information och litteratur i anslutning till kursen. Delkurs 3. Forskningsmetoder, 3 poäng Delkursen syftar till att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om forskningsprocessen samt ge en insikt i tillämpning och förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder i praktiskt forskningsarbete. Hansen, Anders, Simon Cottle, Ralph Negrine & Chris Newbold (1998) Mass Communication Research Methods. MacMillan Press LTD 300 Referenslitteratur: Grundläggande statistik Kompendium* (40;-) ca 100 Delkurs 4. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Fördjupningsarbetet innebär ett självständigt vetenskapligt arbete i vilket bör ingå en empirisk prövning av något teoretiskt förankrat forskningsproblem. Kursen avslutas med en uppsats som behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 26 Kompendium: Uppsatsexempel Uppsatstryckning 200:- betalas till exp. 26

27 Påbyggnadskursen, 20 poäng Kursen inrättad Kursplan fastställd av samhällsvenskapliga fakultetsnämnden. Kursen ges som en fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningsprograms valfria del, t ex samhällsvetarprogrammet. Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en påbyggnad på sina grundstudier inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga forskningsfältet. Kursen inriktar sig i huvudsak på två delområden där medie- och kommunikationsvetenskapliga problemställningar tillämpas: (1) informationsverksamhet och public relations och (2) medieanvändning, medieval och medieanalys. Tyngdpunkten på kursen ligger i det självständiga arbetet. Efter genomgången kurs skall den studerande självständigt kunna analysera och i praktisk verksamhet tillämpa vetenskapliga problemställningar. Utbildningen avser att den studerandes självständiga arbete skall genomföras i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen ske inom företag, myndigheter, organisationer eller massmedier inom området eller inom ramen för forskning vid universitet. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Tillämpad kommunikationsvetenskap, 4 poäng Mediesystem i förändring struktur och utveckling, 4 poäng Metodfördjupning, 2 poäng Självständigt arbete, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras minst 120 högskolepoäng, varav godkänd Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Tillämpad kommunikationsvetenskap, 4 poäng Kursen syftar till att ge en fördjupning av planerad kommunikation/public relations och belysa förutsättningarna för framgångsrik kommunikation för organisationer, dels utifrån ny forskning och debatt inom PR-området, dels med inriktning på två viktiga strategiska arbetsfält - omvärldsanalys och kriskommunikation. Inom det första fältet behandlas hur man hanterar omvärldsanalyser av sociala, politiska, ekonomiska och kulturella skeenden (issues managemant) och inom det andra hur man skapar krisberedskap och hanterar kris- och katastrofhändelser. 27

28 Deetz, Stanley (1995): Transforming Communication, Transforming Business. Cresskill, New Jersey: Hampton Press. Kap. 1-7, 11 Fearn-Banks, Kathleen (1996) Crisis Communications : A Casebook Approach, Malwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum (begränsat antal finns att låna på exp.) Heath, Robert (1997) Strategic Issues Management. Organizations and Public Policy Challenge, London, Sage Larsson, Larsåke (2001): Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2-3 Lerbinger, Otto (1997) The Crisis Manager. Facing Risk and Responsibility, Malwah, New Jersey, Lawrence Erlbaum Regester, Michael & Judy Larkin (1997) Risk Issues and Crises Management. A Casebook of Best Pracitce, London, London: IPR/Kogan Page (begränsat antal finns att låna på exp.) Litteratur för grupparbeten/fall-studier Toth, Elizabeth & Robert Heath (1992) (red), Rhetorical and Critical Approaches to Public Relations, Hillsdale, N.J: Lawrence Erlbaum (begränsat antal finns att låna på expeditionen) Elwood, William (1995) Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Urval (begränsat antal finns att låna på expeditionen) Ca 50 Ca 50 Referenslitteratur för specialläsning PR: Banks, Stephen (1995) Multicultural Public Relations. A Social Interpretive Approach, Thousand Oaks: Sage Finns att köpa på expeditionen (200:-) Heath, Robert (red) (2000): Handbook of Public Relations. London: Sage Ledingham, J & S. Bruning (2000): Public Relations as Relationship Management. Mahwah, N.J: Lawrence Erlbaum. L'Etang, Jacquie & Magda Pieczka (1996) Critical Perspective in Public Relations, London: Int. Thompson Business Press Kruckeberg, Dean & Kenneth Starck (1998) Public relations and Community. London: Præger (begränsat antal finns att låna på expeditionen) Moss, Danny, Dejan Vercic och Gary Warnaby (2000): Perspectives on public relations research. London Routledge (Begränsat antal finns att låna på exp.) 28

29 Delkurs 2. Mediesystem i förändring struktur och utveckling, 4 poäng Delkursen syftar till att på olika sätt belysa den pågående strukturutvecklingen inom medieområdet. Tyngdpunkten ligger på frågor om globalisering och teknisk utveckling, men även de politiska och ekonomiska villkoren berörs, liksom mediernas ställning i samhället och bland publiken. Särskild uppmärksamhet ägnas också analysen av hur medieorganisationerna strategiskt förhåller sig till olika slag av omvärldsförändringar. Ang, Ien (1996), Living Room Wars, Rethinking Media Audiences for Postmodern World, London, Routledge 180 Björkegren, Dag: (1992), Kultur och ekonomi, Stockholm, Carlssons 230 SOU 2000:55: Radio och TV i allmänhetens tjänst- ett beredningsunderlag. Betänkande av utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst. Stockholm, Fritzes offentliga publikationer Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (red) (2000) Tryckt, Institutionen för Journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Finns att köpa på expeditionen (250:-) Delkurs 3. Metodfördjupning, 2 poäng Kursens metodavsnitt är inriktat på tillämpad metodkunskap. Den uppmärksammar vissa kritiska metodaspekter men består i första hand av praktiska övningar av olika metodmoment.. Kursen ges både med kvalitativ och kvantitativ inriktning och är tänkt att ge ett direkt stöd till projektarbetet. Kursen går parallellt med övriga delkurser. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (red) (2000): Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur 250 Delkurs 4. Självständigt arbete, 10 poäng Kursen avser ett självständigt arbete där en analys eller en undersökning genomförs i nära samverkan med praktisk verksamhet. Det senare kan antingen ske med företag, myndigheter, organisationer eller massmedier inom området eller inom ramen för forskning vid universitet. Det självständiga arbetet redovisas i skriftlig form och behandlas på ett seminarium. Vägledning för uppsatsarbete * (10:-) 25 29