Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet. Medie- och kommunikations vetenskap

Transkript

1 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Medie- och kommunikations vetenskap Höstterminen 2003

2 Grundkurs, 20 poäng Kursen inrättad Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden med ändringar och Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningslinjers valfria del. Kursens syfte Kursens syfte är att ge studenterna grundläggande kunskaper om kommunikation och medier genom ett i huvudsak teoretiskt och analytiskt förhållningssätt till området. Utbildningen utgår i första hand från ett samhällsvetenskapligt perspektiv men målen för utbildningen kräver att ett humanistiskt perspektiv integreras inom utbildningen. Delkurserna på grundnivå går från en inledande allmän introduktion över beskrivningar av produktionens villkor (mediestrukturen) till rollen (människan i organisationen och samhället). Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: 1. Medie- och kommunikationsvetenskapens grunder 5 poäng 2. Mediekunskap, 5 poäng 3. Organisationskommunikation, 5 poäng 4. Medier, Individ, Samhälle, 5 poäng 2

3 Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskapens grunder, 5 poäng Syftet med kursen är att introducera ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, dess problemområden och centrala begrepp. Utifrån ett historiskt perspektiv diskuteras hur ämnet utvecklats utifrån samhälleliga förändringar, förändringar av mediestruktur och mediers ställning. Under kursen ges även exempel på hur kommunikationsteoretiska frågeställningar kan tillämpas på aktuella mediefrågor. Ämnets problemområden diskuteras och belyses mot bakgrund av olika forskningstraditioner inom samhällsvetenskap och humaniora. Under kursens gång ges också exempel på vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär och vilka metoder som kan brukas inom ämnet. Dimbley, Richard & Graeme Burton, (1999) Kommunikation är mer än ord. 2:a uppl., Studentlitteratur Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2002) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling, 8:e uppl. Albert Bonniers Förlags AB, delar Ekekrantz, Jan & Tom Olsson (1998) Journalistikens tid. JMK:s skriftserie, 1998:2. Stockholms universitet Hartley. John (2002) Communcation, Cultural and Media Studies: Key Concepts, 3:e uppl. Routledge. London. UK 367 Jansson, André (2002) Mediekultur och samhälle, Studentlitteratur AB, Lund (delar) Thompson, John B (2002) Medierna och moderniteten, Daidalos (delar) Thurén, Torsten (2000) Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB Kompendium: * 3

4 Delkurs 2. Mediekunskap 5 poäng Kursen syftar till att ge en förståelse av mediers politiska, ekonomiska och kulturella villkor och deras betydelse för det innehåll som produceras. De grundläggande dragen i det svenska medielandskapet presenteras. Tyngdpunkten ligger på de stora medierna som dagspress, radio och TV. Men kursen belyser även andra medier och lägger vikt vid framväxandet av nya kommunikationsteknologier. Dahlgren, Peter (2002) Internet, medier och kommunikation, Studentlitteratur AB, Lund (delar) Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2003) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling, 8:e uppl. Albert Bonniers Förlags AB Hesser, Torwald (1989) Rätten till text och bild. Tionde uppl. TU:s Förlag AB, Stockholm (25:-) * Holmberg, Claes-Göran, Ingemar Oskarsson och Per Rydén (1983) En svensk presshistoria. Esselte Studium, Stockholm (50:-)* Olsson, Anders R. (2002) Yttrandefrihet och tryckfrihet, Handbok för journalister, 3:e uppl. Prisma Bokförlag Spelregler för press, radio, tv kan hämtas på klicka på "om SVT", därefter på "lagar och regler" till vänster på skärmen. Tryckfrihetsförordning: Yttrandefrihetsgrundlag: Sändningstillstånd för TV, sändningstillstånd för SVT, Radio- och TV-lagen samt Lokalradiolagen kan hämtas ner på: Delkurs 3. Organisationskommunikation, 5 poäng Kursen tar avstamp i organisationsteori och belyser sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på individens och organisationen. I kursen gås grundläggande socialpsykologiska och organisationsteoretiska begrepp igenom, t ex roller, individens förutsättningar för kommunikation, inlärning, förutsättningar för mellanmänsklig kommunikation, ledarskap och sociala nätverk. Betoningen ligger på hur människan kommunicerar inom organisationer, men aspekter på organisationers omvärldskommunikation berörs också.. Angelöw, Bosse och Thom Jonsson (2000) Introduktion till socialpsykologi, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund 270 4

5 Dahlgren, Peter (2002) Internet, medier och kommunikation, Studentlitteratur AB, Lund (delar) Dimbley, Rickard & Graeme Burton (1999) Kommunikation är mer än ord, 2:a uppl. Studentlitteratur AB, Lund (delar) Strid, Jan (1999) Internkommunikation, Studentlitteratur AB, Lund 85 Jacobsen, Dag Ingvar och Jan Thorsvik (1995) Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur, Lund Delkurs 4. Medier, Individ, Samhälle, 5 poäng Syftet med delkursen är att belysa medieanvändning och mediernas betydelse i dagens samhälle. Kursen är uppbyggd kring två teman. Det första tar fasta på mediernas roll och betydelse i det offentliga livet med utgångspunkt från individen som samhällsmedborgare. Här belyses förutsättningar och effekter av medierad och planerad kommunikation, journalistik, opinionsbildning och samhällsinformation. Det andra temat tar fasta på mediernas roll i det privata livet utifrån begrepp som konsumtion, identitet och livsstil. Dahlgren, Peter (2002) Internet, medier och kommunikation, Studentlitteratur AB, Lund (delar) Jansson, André (2002) Mediekultur och samhälle, Studentlitteratur AB, Lund (delar) Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur AB, Lund Thompson, John B (2002) Medierna och moderniteten, Daidalos (delar) Kompendium * (xx:-) + valbar obligatorisk litteratur enlig separat lista 100 5

6 Undervisning Undervisning anordnas i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Prov och betyg För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Vissa delmoment i delkurserna av laborativ karaktär betygssätts med G eller U. I förekommande fall är godkänt genomförande av övningar en förutsättning för godkännande på delkurs. Studerande som har underkänts i prov har rätt att undergå nytt prov. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 6

7 Fortsättningskurs, 20 poäng Fortsättningskursen belyser förutsättningarna för medierad kommunikation. Tonvikten ligger på den roll olika medier spelar för informationsförmedling och opinionsbildning. Vidare sker en fördjupning i planerad kommunikation. I kursen ingår vetenskaplig metod och ett avslutande uppsatsarbete. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursen syftar till att ge en fördjupad belysning av den medierade och planerade kommunikationens roll och villkor. Detta sker inom två huvudsakliga kontexter: mediernas roll i samhället och kommunikationsprocessen mellan och inom olika slags subsystem i samhället. Kursen syftar till att studera kommunikationens struktur, innehåll och villkor inom respektive system. Kursen skall vidare ge förutsättningar för att den studerande självständigt skall kunna genomföra en vetenskaplig analys av ett problem inom medie- och kommunikationsområdet. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Medierna i samhället, 4 poäng Planerad kommunikation, 4 poäng Forskningsprocessen, 3 poäng Projektarbete, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till studiekursen fordras normalt godkänd grundkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande kunskaper. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Kursen syftar till att presentera och diskutera grundläggande teoretiska och metodologiska ansatser inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Den behandlar också frågor om hur olika vetenskapliga diskurser beskriver hur medierad kommunikation påverkar producenter, användare och mediesystemet i sig. Kursen presenterar en historisk översikt av framväxten av olika huvudriktningar inom medieforskningen, både med avseende på teoretiska och metodologiska aspekter. Vidare ges orientering kring aktuell medieforskning. Jansson, André (2002), Mediekultur och Samhälle Studentlitteratur 200 7

8 Allen, Robert C (ed) (1992) Channels of Discourse. Rassembled, London: Routledge 350 Hartley. John (2002) Communcation, Cultural and Media Studies: Key Concepts, 3:e uppl. Routledge. London. UK Kompendium: (50:-)* 100 Delkurs 2. Medier och samhälle, 4 poäng Kursens syfte är att belysa den roll som medierna spelar i samhället. Den presenterar dels ett komparativt perspektiv genom att presentera mediesystem i olika länder, dels ett internationellt perspektiv med inriktning på framväxten av globala medier. De centrala frågorna gäller mediestrukturens villkor, särskilt mediepolitik och medieekonomi. Vidare behandlas frågor om medierna som institutioner och deras relation till andra samhällsinstitutioner, samt hur medierna påverkas av den teknologiska utvecklingen. Euromedia Research Group (1998) Media Policy. Convergence, Concentration & Commerce, Sage, Pulications Ltd Thompsson, John B (2002) Medierna och Moderniteten, Bokförlaget Daidalos, Sverige Kompendium: Gustafsson Karl-Erik & Lennart Weibull inthe European Journal of Communication Research nr 3/97: European Press Development Since 1945 (10:-) * Kompendium 3. Blandade texter * (40:-) 80 Delkurs 3. Planerad kommunikation, 4 poäng Kursens syfte är att belysa förutsättningar för planerad kommunikation (public relations) såväl i ett europeiskt som i ett nordamerikanskt perspektiv. Centrala begrepp och grundläggande teorier presenteras. I kursen ges även en översikt av tillämpningar inom yrkesområdet, särskilt kampanjverksamhet, och därmed sammanhängande etiska frågor. Spicer, Christopher /1997) Organizational Public Relations A Political Perspective, N.J: Lawrence Erlbaum 300 Larsson, Larsåke (red) (2002) PR på svenska. Teori, strategi och kritisk analys, Lund Studentlitteratur Kompendium (60:-) * c a 120 8

9 Delkurs 4. Forskningsprocessen, 3 poäng Kursens syfte är att ge en inblick i den vetenskapliga arbetsprocessen. Ett mål är att den studerande skall kunna utnyttja litteratur och annan kunskap för att kunna utföra undersökningar av olika slag samt kunna tolka och presentera resultaten. Vidare behandlas ett urval av de vetenskapliga metoder som förekommer inom forskningsområdet. Esaiasson m. fl (2002) Metodpraktikan, Norstedts Juridik AB 450 Stukát, Staffan (1993) Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur 90 Kompendium: Metod (50:-)* 100 Delkurs 5. Projektarbete, 5 poäng Syftet med projektarbetet är att den studerande på ett självständigt sätt skall kunna göra en vetenskaplig rapport. Denna skall avse redovisning av resultat framtagna genom en empirisk undersökning. Avsikten är att skapa problemmedvetenhet, systematisk förmåga och metodkunnande. Kursen avslutas med att uppsatsen behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 23 Stenciler i anslutning till undervisningen (40:-)* 80 Uppsatsupptryckning (60:-)/student 9

10 Fördjupningskurs, 20 poäng Fördjupningskursen belyser vetenskapsteoretiska frågor inom forskning om medier, kommunikation och journalistik. Anknytning görs till olika forskningstraditioner inom ämnet. Ett självständigt vetenskapligt arbete avslutar kursen. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående Kursens syfte Fördjupningskursen syftar till att presentera teoretiska och metodologiska redskap för det fördjupade studiet av medierad kommunikation. Tyngdpunkten ligger på att ge förutsättningar för självständigt arbete. Kursens centrala tema är vetenskaplighet, problematisering och metodfördjupning. Kursen behandlar huvudtraditionerna inom medie- och kommunikationsvetenskap med tyngdpunkt på aktuella problemställningar inom fältet. Den avser dessutom att erbjuda de studerande alternativa fördjupningar inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga ämnesområdet. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Forskningsmetoder, 3 poäng Fördjupningsarbetet, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras normalt godkänd fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Kursen syftar till en belysning av grundläggande vetenskapsteoretiska frågor inom forskningen om medier och kommunikation. Vad menas med vetenskaplig kunskap och varför - samt vilka traditioner finns det härvidlag? Kursen avser att göra de studerande förtrogna med olika diskurser inom forskningsområdet och behandla frågan om vad som är den gemensamma vetenskapliga grunden och vad som skiljer olika skolor åt. Kompendium: Gibson Burrell & Gareth Morgan, Sociological paradigms and organisational analysis, kap. 1 (Gower, 1985) Berth Danemark, Mats Ekström, Liselotte Jakobsen och Jan Ch. Karlsson, Att förklara samhället, kap. 6 (Teori i samhällsvetenskaplig metodologi), Studentlitteratur, 1997 s

11 Övrig litteratur: Boyd-Barrett, Oliver & Cris Newbold (ed) (1995) Approaches to media. London: Arnold som referenslitteratur 200 Uppsatser för läsning Tidskriftsartiklar för läsning Rekommenderad läsning Månsson, Per (red) Moderna samhällsteorier (1998) Prisma Delkurs 2. Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Kursen avser att ge en särskild fördjupning inom något centralt område inom medieoch kommunikationsvetenskaplig forskning. I delkursen behandlas i första hand de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för olika forskningsområden. Varje kurs behandlar olika områden som anknyter till forskningstraditionen vid institutionen. Du kommer att få välja mellan ett antal olika kurser. Information och litteratur i anslutning till kursen. Delkurs 3. Forskningsmetoder, 3 poäng Delkursen syftar till att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om forskningsprocessen samt ge en insikt i tillämpning och förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder i praktiskt forskningsarbete. Esaiasson m. fl (2002) Metodpraktikan, Norstedts Juridik AB 450 Hansen/Cottle/Negrine/Newbold (1998) Mass Communication Research Methods, N Y University Press Referenslitteratur: Grundläggande statistik Kompendium* (40:-) ca 100 Delkurs 4. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Fördjupningsarbetet innebär ett självständigt vetenskapligt arbete i vilket bör ingå en empirisk prövning av något teoretiskt förankrat forskningsproblem. Kursen avslutas med en uppsats som behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 26 Kompendium: Uppsatsexempel Uppsatstryckning 100:-/student 11

12 Påbyggnadskursen, 20 poäng (går endast vårtermin) Kursen inrättad Kursplan fastställd av samhällsvenskapliga fakultetsnämnden. Kursen ges som en fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningsprograms valfria del. Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en påbyggnad på sina grundstudier inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området. Betoningen i kursen ligger på tillämpning av de teoretiska kunskaper studenten redan tillägnat sig i sina studier, t ex i strategisk planering och utvärderingsarbete på medieområdet. Avsikten är att ge de teoretiska och metodologiska kunskaper som är nödvändiga att studenten självständigt skall kunna planera, genomföra och utvärdera kvalificerade analyser av mediernas struktur, innehåll och publik. Kursen skall ge fördjupade kunskaper om massmediernas villkor och betydelse i det moderna samhället samt i medieanalytiska metoder. Den ger även grundläggande kunskaper i omvärldsanalys där medieinnehåll och mediepublik är av betydelse, något som har sin praktiska tillämpning i t ex opinionsundersökningar eller undersökningar av organisationers image i medierna. För utbildningen gäller också att den studerande självständigt skall planera och genomföra en medieundersökning. Arbetet skall genomföras på uppdrag av och/eller i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen gälla enskilda medier eller myndigheter och organisationer på medieområdet. Det självständiga arbete kan också genomföras inom ramen för forskningsprojekt vid universitetet. Efter genomgången kurs skall den studerande självständigt kunna planera och genomföra kvalificerade medieanalyser. Kursen förbereder för arbete med omvärldsanalys eller utvärderingsarbete, främst inom mediesektorn. Kursen kan ingå i en Magisterexamen. För Magisterexamen med inriktning mot Medie- och kommunikationsvetenskap krävs avslutade kurser om sammanlagt minst 160 poäng, varav 80 poäng i Medie- och kommunikationsvetenskap där fördjupningskursen (C-kurs) och påbyggnadskursen (D-kurs) skall ingå. Kursens innehåll Kursen består av tre delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap (IV) Medieanalys, 5 poäng Metodfördjupning, 5 poäng Självständigt arbete, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras minst 120 högskolepoäng, samt dokumenterade kunskaper i kvantitativa analysmetoder (dessa kan ingå i de 120 poängen), samt något av följande två alternativ: 12

13 1) godkänd Fördjupningskurs (C-kurs) i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, eller 2) godkänd Fördjupningskurs (C-kurs) i statskunskap, sociologi eller företagsekonomi samt godkänd Grundkurs (A-kurs) i medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande. Goda kunskaper i kvantitativa analysmetoder krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig kursen. Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap IV - Medieanalys, 5 poäng Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om massmediernas villkor och betydelse i det moderna samhället, kunskaper som ligger till grund och är en förutsättning för att kunna planera och genomföra kvalificerade medieanalyser. Under delkursen kompletteras föreläsningarna och övningarna med en serie expertföreläsningar som på olika sätt skall belysa den pågående utvecklingen inom medieområdet när det gäller struktur, innehåll och publik. Tyngdpunkten ligger på aktuella tendenser i medieutvecklingen, där globalisering, teknisk utveckling, likheter och skillnader mellan olika länders mediesystem, konkurrensstrategier i olika mediesektorer, mediernas politiska och ekonomiska villkor samt deras ställning i samhället och hos publiken är teman som berörs. Kursen innehåller även en översiktlig genomgång av teorier i omvärldsanalys och utvärdering samt deras tillämpningar inom medieområdet. Denna del av kursen ges som en strimma under hela terminen, där allmänna föreläsningar varvas med konkreta exemplifieringar av branschföreträdare, som får ge sin syn på hur omvärldsanalys och utvärderingsarbete kan bedrivas i en medieorganisation. Den övergripande målsättningen för detta delmoment är att ge kunskap om hur medieorganisationerna strategiskt förhåller sig till omvärldsförändringar. Heath, Robert (1997) Strategic Issues Management. Organizations and Public Policy Challenge, London, Sage Larsson, Larsåke (2001) Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund Studentlitteratur, kapitel 8 och Kompendium: med artiklar till respektive föreläsning

14 Referenslitteratur McQuail, Denis (2000) Mc Quail s Mass Communication Theory, 4 th edition. Sage finns att låna på exp. 489 Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (red) (2000), Tryckt, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet, finns att köpa på exp. 100:- Hvitfelt, Håkan och Gunnar Nygren (2000) (red) På väg mot medievärlden Journalistik, teknik, marknad. Studentlitteratur Carlsson, Ulla och Ulrika Facht (red) Medie-Sverige 2001/2002. Statistik och analys. Nordicom-Sverige. Göteborgs Universitet, finns att låna på exp. 393 Tillvalslitteratur för fördjupningsuppgift och fallstudier 200 Delkurs 2. Metodfördjupning, 5 poäng Kursens syfte är att ge fördjupad metodkunskap. Tonvikten ligger på kvantitativa analysmetoder, i synnerhet enkätundersökningar och innehållsanalys, men även andra medieanalytiska metoder behandlas, t ex fokusgruppintervjuer. Under kursen uppmärksammas även utomvetenskapliga användningsområden för samhällsvetenskapliga analysmetoder, t ex i form av opinionsundersökningar och publikmätningar. Kursen består av föreläsningar och övningar samt en fritt vald metodfördjupning. Avsikten är att studenten efter genomgången utbildning självständigt skall kunna planera, genomföra och utvärdera en större undersökning av mediepubliker eller medieinnehåll. Kompendium 1: Field, Andy (2000) Discovering Statistics using SPSS for Windows, New York, Sage kap. 4 Kompendium 2: Litner, Anders (2000) The explanatory power of new dimensions in public opinion research. Paper presented at Statistics Sweden s 4:th Conference, Stockholm: oktober * 10: Kompendium 3: Rosenberg, Morris (1968) The Logic of Survey Analysis. New York: Basic Valfri litteratur i samband med eget specialarbete 700 Delkurs 3. Självständigt arbete, 10 poäng Kursen avser ett självständigt arbete där en undersökning genomförs i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen ske inom enskilda medier eller inom myndigheter och organisationer på medieområdet. Det självständiga arbete kan också genomföras inom ramen för forskningsprojekt vid universitetet, t ex i samarbete med SOM-institutet eller Dagspresskollegiet. Arbetet redovisas i skriftlig form och behandlas på ett seminarium. 14

15 Grundkurs i Informationsproduktion, 20 poäng (går endast hösttermin) Kursen inrättad Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden med ändrig och Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa utbildningsprogram. Utbildningsområde: Samhällskunskap Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en grund för professionellt informationsarbete i organisatoriska sammanhang. I kursen Informationsproduktion ingår teoretiska moment vars syfte är att ge de studerande organisationsförståelse och kunskaper om kommunikationsplanering. Tyngdpunkten i kursen ligger på tillämpning av teorier och metoder och omsättning av kunskaperna i praktiska informationsmoment. I de praktiska momenten ingår att arbeta med text, bild och olika presentationstekniker. Efter genomgången kurs ska studenten kunna använda teorier och metoder i praktiska kommunikationssituationer. kunna analysera kommunikationsfrågor i en organisation och finna genomtänkta strategier och lösningar för effektiv kommunikation. ha förståelse för och vara medveten om syftet med och följderna av arbete med olika kommunikativa verktyg. vara insatt i informatörens roll och praktiskt kunna hantera arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Kommunikationsplanering (KP) - 5 poäng. Språket i kommunikationen (SiK) - 5 poäng. Presentationstekniker (PT) - 5 poäng. Projektarbete (PA) 5 poäng. 15

16 Kommunikationsplanering (KP) 5 poäng Communication Strategies Delkursen ska ge grundläggande organisationsförståelse och kunskap i kommunikationsplanering. Utifrån en förståelse för kontext och olika aktörers perspektiv ska studenterna kunna analysera kommunikationsprocessens komponenter och planera kommunikativa insatser av olika slag. Anne Gregory: Planning and Managing a Public Relation Campaign: A Step-by-step Guide. 2:a uppl. Kogan Page, London Ronald E Rice, Charles K Atkin: Public Communication Campaigns. 3: uppl. Sage Publication. Inc, California USA Sven Windahl, Benno Signitzer, Jean T Olson: Using Communication Theory. Sage, London Språket i kommunikationen (SiK) 5 poäng Communication Language and Images Delkursen ska ge grundläggande språkvetenskaplig kunskap och förståelse för språkets form och möjligheter samt grundläggande bildkunskap och träning i bildanalys. Kursen syftar också till att ge de studerande möjlighet att öka sin språkförståelse och skrivkänsla samt förmåga att hantera samspelet text och bild. I kursen ingår att skriva såväl mer kreativa som argumenterande, journalistiska och informativa texter. Kurt Johannesson: Retorik eller konsten att övertyga. Nordstedts, Stockholm Siv Strömqvist: Konsten att tala och skriva. Liber, Malmö Bo Bergström: Effektiv visuell kommunikation. Carlsson bokförlag, Stockholm Presentationstekniker (PT) 5 poäng Communication Tools Delkursen ska ge praktisk och tillämpad kunskap om grafisk formgivning, visuella presentationer, trycksaksframställning, muntlig presentation samt grundläggande kunskap i relevanta dataprogram. Syftet är att ge studenterna känsla för praktiskt informationsarbete och kunskap så att de kan vara skickliga beställare av informationsprodukter. Kaj Johansson, Peter Lundberg och Robert Rydberg: Grafisk kokbok. Bokförlaget Arena, Stockholm

17 Bo Bergström: Effektiv visuell kommunikation. Carlsson bokförlag, Stockholm Projektarbete (PA) 5 poäng Det avslutande projektarbetet är ett arbete i grupp. Syftet är att studenterna ska tillämpa sina teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i ett konkret informationsprojekt. Erling S Andersson: Projektarbete en vägledning för studenter. Studentlitteratur, Lund Undervisning Undervisning sker i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Övningar och seminarier som utgör del av examination är obligatoriska. Prov och betyg I de olika delkurserna tillämpas examinationsformer anpassade till kursens karaktär. För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga och/eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl Godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Vissa delmoment i delkurserna av laborativ karaktär betygsätts med G eller U. I förekommande fall är godkänt genomförande av övningar en förutsättning för godkännande på delkurs. Studerande som underkänts har rätt att undergå nytt prov för att få godkänt betyg. Studerande som underkänts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att annan examinator utses. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen. Förkunskapskrav För tillträde till kursen fordras godkänd grundkurs och fortsättningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Utvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten dokumenteras. Utvärdering ska ske dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Beslut om kurslitteratur fattas av institutionsstyrelsen. 17

18 Fortsättningskurs i Informationsproduktion, 20 poäng (går endast vårtermin) Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden med ändring Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa utbildningsprogram. Utbildningsområde: Samhällsvetenskap Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande fördjupad kunskap om och träning i professionellt och strategiskt kommunikativt arbete. Fortsättningskursen i Informationsproduktion innehåller teoretiska moment som syftar till att fördjupa studenternas förståelse för organisationers och aktörers kommunikativa förutsättningar och möjligheter samt den omvärld som påverkar kommunikationen och handling. Tyngdpunkten i kursen ligger på tillämning av teoretiska kunskaper i mer komplexa kommunikationssituationer. Kursen har även en praktiskt inriktad del om kommunikationstekniker och elektronisk publicering. Efter genomgången kurs ska studenten - ha fördjupad kunskap om och träning i att använda teorier och metoder i olikartade kommunikationssituationer. - ha utvecklat förståelse för och medvetenhet om organisationer och dess relationer till omvärlden. - ha förmåga att vara en medveten aktör i kommunikativa och organisatoriska sammanhang. - kunna reflektera kring den etik som situation och sammanhang kräver. - kunna analysera komplexa kommunikationsfrågor och finna genomtänkta strategier och lösningar för god kommunikation sett till olika aktörer i organisationen och dess omgivning. - ha förståelse för förutsättningar och möjligheter med elektronisk publicering samt ha grundläggande förmåga att arbeta med webb. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Strategisk kommunikation (SK) - 5 poäng. Omvärld och relationer (OR) - 5 poäng. Kommunikationstekniker (KT) - 5 poäng. Projektarbete (PA) - 5 poäng. 18

19 Strategisk kommunikation (SK) 5 poäng Integrated Communication Delkursen ska ge organisationsförståelse i form av kunskaper i organisationsteori, organisationspsykologi och affärsmässighet. Delkursen ska även ge kunskap om och färdighet i att tillämpa teorier och metoder i mer komplexa kommunikationssammanhang. Lars H Bruzelius, Per-Hugo Skärvad: Integrerad organisationlära. Studentlitteratur, Lund Anne Gregory: Planning and Managing a Public Relation Campaign: A Step-by-step Guide. 2:a uppl. Kogan Page, London Ronald E Rice, Charles K Atkin: Public Communication Campaigns. 3: uppl. Sage Publication. Inc, California USA Omvärld och relationer (OR) 5 poäng Issues Management Delkursen ska ge kunskap om och förståelse för omvärldens betydelse då det gäller organisationens kommunikation, relationer och image. Kursen syftar också till att öka förmågan till omvärldsanalys och arbete med massmedierelationer. Per Frankelius: Omvärldsanalys. Liber Ekonomi Malmö Robert Heath: Strategic Issues Managemant. Organization and Public Policy Challenge. Sage, London Peter Karaszi: Använd media. PK förlag AB, Stockholm Peter Malmsten: Mediebilden i verkligheten. Liber, Malmö Kommunikationstekniker (KT) 5 poäng Delkursen ska ge kunskap om och förståelse för förutsättningarna, möjligheterna och användningen av elektronisk publicering. Kursen syftar också till att utveckla förmågan att utforma material för webb och intranät och visuella presentationer utifrån ett användarperspektiv. Per-Olof Eliasson, Heikki Jalakas: Webbkompendium. JMG. Helena Englund, Karin Guldbrand: Klarspråk på nätet. 2:a uppl. Pagina, Sundbyberg

20 Mats Bark, Mats Heide, Maria Langen, Else Nygren: Intranätboken. Liber, malmö Tarin Towers: Dreamweaver för Windows & Macintosh.Visual Quickstart Guide. Peachpit Press. Projektarbete (PA) 5 poäng Term Projekt Kursen avslutas med ett projektarbete med ett faktiskt eller fiktivt praktikfall i form av ett organisatoriskt kommunikationsproblem eller kommunikationsfråga. Projektarbetet innebär att analysera och strategiskt hantera problematiken sett till kontext och kommunikation, inklusive att föreslå och arbeta fram konkreta lösningar. Undervisning Undervisning sker i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Övningar och seminarier som utgör del av examination är obligatoriska. Prov och betyg I de olika delkurserna tillämpas examinationsformer anpassade till kursens karaktär. För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga och/eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl Godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Vissa delmoment i delkurserna av laborativ karaktär betygsätts med G eller U. I förekommande fall är godkänt genomförande av övningar en förutsättning för godkännande på delkurs. Studerande som underkänts har rätt att undergå nytt prov för att få godkänt betyg. Studerande som underkänts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att annan examinator utses. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen. Förkunskapskrav För tillträde till kursen fordras godkänd grundkurs och fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng, samt godkänd grundkurs i Informationsproduktion eller motsvarande. Utvärdering Varje kurs ska utvärderas och resultaten dokumenteras. Utvärdering ska ske dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Beslut om kurslitteratur fattas av institutionsstyrelsen 20