Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Medie- och kommunikationsvetenskap. Kursplan Höstterminen 2001

Transkript

1 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Medie- och kommunikationsvetenskap Kursplan Höstterminen 2001

2 Innehåll Brev från studierektor 4 Göteborgs universitet 5 Kort historik 5 Universitetets uppgift 5 Grundutbildning 6 Institutionen för journalistik och masskommunikation 7 Fyra verksamheter i samverkan 7 Forskning 7 Forskarutbildning 8 Journalistutbildningen 8 Medie- och kommunikationsvetenskap 9 SOM-institutet 9 Nordicom 9 Att studera medie- och kommunikationsvetenskap 10 Internationellt studentutbyte 11 Studentexpeditionen 11 Datorer 12 Information anslagstavla och e-post 12 Bibliotek 12 Kompendieavgift 12 Kursböcker 12 Kåravgift 13 Personal 13 Grundkurs, 20 poäng 15 Kursens syfte 15 Kursens innehåll 15 Förkunskaper 15 Kursbeskrivning och litteraturlista 15 Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Delkurs 2. Mediekunskap, 5 poäng Delkurs 3. Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Delkurs 4. Individ och samhälle, 3 poäng Delkurs 5. Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Fortsättningskurs, 20 poäng 19 2

3 Kursens syfte 19 Kursens innehåll 19 Förkunskaper 19 Kursbeskrivning 19 Delkurs 1 Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Delkurs 2. Medierna i samhället, 4 poäng Delkurs 3. Planerad kommunikation, 4 poäng Delkurs 4. Forskningsprocessen, 3 poäng Delkurs 5. Projektarbete, 5 poäng Fördjupningskurs, 20 poäng 22 Kursens syfte 22 Kursens innehåll 22 Förkunskaper 22 Kursbeskrivningar och litteraturlista 22 Delkurs1. Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Delkurs 2. Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Delkurs 3. Forskningsmetoder, 3 poäng Delkurs 4. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Informationsproduktion 24 Kursens syfte 24 Kursens innehåll 24 Förkunskaper 24 Kursbeskrivningar och litteraturlista 24 Delkurs 1. Kommunikationsplanering, 4 poäng Delkurs 2. Text och bild, 5 poäng Delkurs 3. Informatörens arbetsredskap, 6 poäng Delkurs 4. Informationsprojekt, 5 poäng 25 3

4 Välkommen, till Institutionen för journalistik och masskommunikation och Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap. Kommunikation via medier och kommunikation i allmänhet har under de senaste åren blivit alltmer populärt att diskutera och ha synpunkter på. Ett tecken på detta är att alltfler väljer att läsa vårt ämne. Det är naturligtvis stimulerande för vår del men ställer också krav på innehållet i våra kurser. Även om de traditionella medierna och vad som händer med dem står i centrum för oss innehåller ämnet dessutom ett allt vidare spektrum av kommunikation från det talade ordet till den mest moderna medierade kommunikationen via datorer. Vår ambition är att hålla såväl bredd som djup vilket vi tror är möjligt genom att i undervisningen ha god kontakt med den forskning som bedrivs här. Om man skulle försöka sig på att kortfattat beskriva vår profil så har den tyngdpunkt på traditionella medier och mottagarorienterad kommunikation. Perspektivet är, som all vetenskap, kritiskt granskande och det ställer också krav på studenterna. I och med att den lärarledda undervisningen minskat på senare tid så blir självstudier en allt större del. Men med god studieplanering och goda kontakter mellan institutionens personal och studenterna brukar allt vilja bli bra. Monica Löfgren Nilsson Studierektor MKV 4

5 Göteborgs universitet Göteborgs universitet har ett av landets största och mest omfattande utbud av utbildningsprogram och kurser inom många olika områden och flera är också unika för landet. Universitetets ca 80 institutioner ger under ett läsår ca 65 fasta utbildningsprogram och bortemot kurser. Vid Göteborgs universitet läser ca studenter och antalet lärare, forskare och tjänstemän uppgår till ca till vilket kommer ett stort antal arvodes- och timanställda lärare. Kort historik Göteborgs Högskola startade 1891 på initiativ av privata intressen men blev 1907 en självständig högskoleenhet med samma status som statsuniversiteten. Göteborgs universitet grundades 1954 genom en sammanslagning av Göteborgs Högskola och Medicinska Högskolan i Göteborg inrättades den Odontologiska fakulteten. Handelshögskolan i Göteborg införlivades med universitetet 1971 och blev en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten. I samband med högskolereformen 1977 införlivades en rad tidigare fristående utbildningar i universitetet. I dag verkande institutioner från denna tid är journalistik och masskommunikation, socialt arbete, hushållsvetenskap, förvaltningshögskolan m fl införlivades också Vårdhögskolan i Göteborgs universitet. Universitetets uppgift Universitetets uppgift är att bedriva utbildning, forskning och utvecklingsarbete. Dessutom skall universitetet sprida kännedom om den forskning och det utvecklingsarbete som pågår och informera om hur de kunskaper och erfarenheter som vunnits kan utnyttjas. Utbildningen delas in i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Utbildningen vid universitetet bygger på vetenskaplig grund, vilket bl a innebär att den skall ha nära kontakt med forskning och utvecklingsarbete. Den skall ge kunskaper och färdigheter samt förmåga att kritiskt bedöma företeelser av olika slag. Den kan vara yrkesförberedande eller ge vidareutbildning för redan yrkesverksamma. Vidare skall den främja den personliga utvecklingen och förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Två krav ställs på universitetet då det gäller att planera utbildningen. Hänsyn skall tagas dels till samhällets behov av utbildade dels till individernas behov och önskemål. Dessutom skall den enskilde kunna växla mellan studier och yrkesverksamhet. Forskningen inom högskolan syftar till att ta fram ny kunskap, kunskap som kan användas i såväl undervisning som i samhället i övrigt. Det kan gälla kunskap som inte är avsedd att utnyttjas inom ett visst syfte, grundforskning, eller kunskap som är avsedd att utnyttjas inom ett visst avgränsat område, tillämpad forskning. Forskningens frihet garanteras av högskolelagen, vilken anger som allmänna priciper att forskningsproblem får fritt väljas och formuleras, att forskningsmetoder får fritt utvecklas och att forskningsresultat får fritt publiceras. Utvecklingsarbetet i högskolan avser bl a det arbete som bedrivs i anslutning till de konstnärliga utbildningarna med att utveckla och förnya de konstnärliga formerna och uttrycksmedlen. 5

6 Grundutbildning Den 1 juli 1993 avskaffades linjesystemet och universitet och högskolor fick större frihet att bestämma över kursutbud och kursinnehåll. Den grundläggande utbildningen erbjuds huvudsakligen i form av kurser och de studerande får möjlighet att själva välja ämnen och sätta ihop en examen. Alla yrkesinriktade utbildningar försvinner dock inte utan t ex läkarexamen och ytterligare sk yrkesexamina kommer att finnas kvar. Det rör sig främst om yrken som kräver legitimation eller viss behörighet. Regeringen har i en examensförordning bestämt vilka examina som får utfärdas, vilka krav som skall uppfyllas samt vilka universitet och högskolor som får utfärda examina. Studierna vid Göteborgs universitet kan leda till endera av tre generella examina: Högskoleexamen, som uppnås efter studier om minst 80 poäng. (En terminsgodkända studier på helfart motsvarar 20 poäng) Kandidatexamen, som uppnås efter studier om minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivå. Magisterexamen, som uppnås efter studier om minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupningsstudier på 80-poängsnivå. 6

7 Institutionen för journalistik och masskommunikation Sedan ett par decennier har Göteborgs universitet varit ett av landets ledande beträffande utbildning och forskning inom information, journalistik och massmedier. Journalistutbildningen kom till i början av 1960-talet och blev en del av universitetet En ämnesutbildning i Informationsteknik startade År 1979 inrättades Sveriges första professur i massmedieforskning vid Göteborgs universitet och några år senare blev det möjligt att doktorera i det nya ämnet. I Göteborg finns också sedan mitten av 1970-talet ett nordiskt informations- och dokumentationscentrum för masskommunikationsforskning, Nordicom. I samband med flyttning till gemensamma lokaler i Göteborgs universitets nya Samhällsvetenskapliga centrum 1990, bildades Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, vanligen förkortad JMG. Samtidigt utökades journalistutbildningen och Informationsteknik byggdes ut till en utbildning i Medie- och kommunikationsvetenskap. Genom tillkomsten av en professur i journalistik breddades forskarutbildningen till att omfatta både journalistik och masskommunikation. Fyra verksamheter i samverkan JMG består av fyra avdelningar som arbetar självständigt, men ändå i nära samverkan. Forskningen med långsiktiga forskningsprogram och forskningsuppdrag av mer kortsiktig natur. Forskarutbildningen med studier som leder fram till doktorsexamen i journalistik och masskommunikation. Journalistutbildningen och ämneskurser i medie- och kommunikationsvetenskap. Forskning Forskning om journalistik, medier och kommunikation har en lång tradition vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet - särskilt inom statsvetenskap. Genom sammanslagningen av Avdelningen för masskommunikation vid statsvetenskapliga institutionen och journalisthögskolan 1990 skapades den nya Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) - landets ledande centrum för samhällsvetenskaplig forskning om journalistik och medier. Vid JMG bedrivs både grundforskning och forskning i nära kontakt med samhälle och bransch. Det förekommer långsiktiga projekt finansierade av forskningsfonder, som exempelvis Humanistiska-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Riksbankens jubileumsfond (RJ) och Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR), och mer kortsiktiga forskningsuppdrag från olika samhällsorgan, bransch och profession, som exempelvis Pressutredningen -94, Tidningsutgivarna och Journalistförbundet. Forskningen vid JMG står öppen mot samhället, samtidigt som den värnar den akademiska forskningens särart. Forskningen vid JMG kännetecknas främst av sin samhällsvetenskapliga inriktning och sin empiriska orientering. 7

8 Forskarutbildning Vid JMG ges forskarutbildning i ämnet journalistik och masskommunikation. Studierna är inriktade på doktorsexamen, men det finns även möjlighet att avlägga en licentiatexamen. Normalstudietiden är fyra (160 poäng) respektive två år (40 poäng). Forskarutbildningen i journalistik och masskommunikation ligger vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet. Den startade hösten 1992 i samband med att en professur i journalistik inrättades. Den föregicks av en forskarutbildning i masskommunikation som kom till 1983 efter att landets första professur i massmedieforskning inrättats Den gemensamma forskarutbildningen vid JMG ger möjligheter till studier inriktade mot journalistikforskning eller massmedieforskning. Forskarutbildningen vid JMG kännetecknas främst av sin samhällsvetenskapliga inriktning och empiriska orientering samt att journalistikens och mediernas struktur och innehåll respektive villkor och betydelse sätts i centrum. Forskarutbildningens mål är att utbilda självständiga forskare med goda teoretiska, metodologiska och empiriska kunskaper om journalistik, medier och kommunikation samt att ge de studerande en förmåga att omsätta dessa kunskaper i forskning och annat kvalificerat yrkesarbete. Forskarutbildningen omfattar kurser och litteraturstudier motsvarande knappt två års studier (70 poäng) och ett avhandlingsarbete motsvarande drygt två års studier på heltid (90 poäng). Litteraturstudierna består av obligatoriska kurser, särskilda kurser och individuella läskurser. Kurserna skall tillsammans täcka den allmänna teoribildningen, vetenskaplig metod och empiriska studier inom svensk och internationell forskning om journalistik, medier och kommunikation Journalistutbildningen Journalistutbildningen består av två utbildningsprogram om 100 respektive 40 poäng och olika påbyggnadsutbildningar. Utbildningen vänder sig främst till dem som tänker arbeta inom det journalistiska yrkesområdet. Journalistutbildningen vid JMG har en lång tradition och en lärarkår med stor undervisningserfarenhet. Det som främst kännetecknar journalistutbildningens profil vid JMG är att den strävar efter att vara en framtidsinriktad spetsutbildning i nära kontakt med profession, bransch och forskning samtidigt som den vill förmedla praktisk användbara kunskaper och färdigheter för den som tänker sig journalistik som sin framtida yrkesbana. Journalistutbildningens mål är att ge de studerande sådana kunskaper och färdigheter som krävs för en kvalificerad journalistisk yrkesverksamhet inom press, radio och TV och andra elektroniska medier. Vid an av journalistikens grundläggande arbetsmoment läggs i utbildningen stor tonvikt vid kännedom om olika medier och deras publik liksom vid insikt i och förtrogenhet med yrkesrollen, särskilt etiska frågor. 8

9 Medie- och kommunikationsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) omfattar fristående ämneskurser om sammanlagt 80 poäng från A-nivå till D-nivå - från grundkurs upp till påbyggnadskurs (magisternivå). Utöver ämneskurser ges en praktiskt inriktad kurs i informationsproduktion 20 poäng. Utbildningen är framför allt inriktad på ämnesstudier och vänder sig till dem som tänker sig information, medier och kommunikation som ett framtida yrkesområde MKV-utbildningen vid JMG har en lång tradition. Det som främst kännetecknar utbildningsprofilen är ett samhällsvetenskapligt perspektiv, inriktningen på medier av olika slag, en tydlig forskningsanknytning och en nära kontakt med samhälle och bransch. Utbildningens mål är att ge de studerande kunskaper om medier och kommunikation och en förmåga att självständigt kunna studera och analysera den medierade kommunikationens innehåll, roll och villkor. SOM-institutet Vid JMG finns SOM-institutet, som drivs i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen och Förvaltningshögskolan. SOM-institutet genomför sedan 1986 årliga frågeundersökningar med ett riksrepresentativt urval svenskar om samhälle, opinion och medier. Resultaten från undersökningarna presenteras årligen i SOM:s bokserie och i utåtriktade SOM-seminarier. SOM-institutet genomför också studentundersökning där bland annat MKV:s utbildning utvärderas. Nordicom Nordicom (Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning) är en nordisk organisation som finns i anslutning till JMG. Nordicoms främsta uppgift är att dokumentera och sprida information om medieforskning och medieutveckling. Nordicom ger ut en rad tidskrifter, böcker, bibliografier, statistikrapporter och databaser riktade till brukare runt om i världen. Vid Nordicom finns också UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. 9

10 Att studera medie- och kommunikationsvetenskap Att studera medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG innebär till stor del självständigt arbete, såväl individuellt som i grupp. Den lärarledda undervisningen omfattar i genomsnitt c:a 8 timmar i veckan. För att klara av de krav som ställs, krävs det dock att du arbetar motsvarande heltid. Undervisningsformerna varierar beroende på kurs och det förekommer att det är obligatorisk närvaro vid vissa moment. Innan varje kurs delar ansvarig lärare ut en studieanvisning med detaljerad information om vad som gäller för den aktuella kursen. Kurserna i medie- och kommunikationsvetenskap är uppdelade i fyra olika block som återkommer på varje nivå. Samtliga kurser inleds med en delkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap som har till syfte ge en teoretisk ram för hela kursen. Därefter kommer ett block med mediekunskap som följs av ett block med planerad kommunikation/organisationskommunikation. Varje kurs avslutas med någon form av självständigt arbete och delkurser i vetenskaplig metod. Schema över kurser i Medie- och kommunikationsvetenskap Grundkurs Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3p Mediekunskap, 5p Individ, kommunikation och organisaion, 4p Individ och samhälle, 3p Kommunikations- och medieanalys, 5p Fortsättningskurs Medie- och Medier och kommunika- samhälle, 4p tionsveten- skap II, 4p Planerad kommunikation, 4p Forskningsprocessen, 3p Projektarbete 5p Fördjupningskurs Medie- och Forskning om journalistik, medier och kommunika- kommunikation, 4p tionsveten- skap III, 3p Påbyggnadskurs Tillämpad Mediesystem kommunikati- i förändring onsveten- skap, 4p utveckling struktur och 4p Forskningsmetoder, 3p Metodfördjupning, 2p Fördjupnings arbete, 10p Självständigt arbete, 10 p Informationsproduktion Kommunikati Text och bild, onsplanering, 5p 4p Informatörens arbetsredskap, 6p Informationsprojekt, 5p 10

11 Examinationer och betyg Vid institutionen används ett flertal olika tentamensformer. Varje tentamen, oavsett typ kan få betygen väl godkänd (VG) godkänd (G) och underkänd (U). Internationellt studentutbyte MKV har utbyte med fem institutioner inom ramen för EU:s program SOKRATES, s k Erasmus-utbyte. I praktiken innebär detta att vi varje läsår kan erbjuda våra studenter plats vid dessa universitet utan att studenterna behöver erlägga terminsavgifter eller ansöka vid det aktuella universitetet. De fem universiteten är: Freie Universitet Berlin Hanzehogeschool van Groningen Leeds Metropolitan University Univerad de Málaga Universität Salzburg Vårt utbyte är främst inriktat på kurser i Public Relations. Utbildningarna är utformade som program på tre eller fyra år med en ganska stor valfrihet inom programmen. Samtliga delkurser, med vissa undantag, är öppna för Erasmusstudenter. Det vanliga är att Erasmus-studenterna väljer fyra eller fem delkurser från år två eller tre. De valda kurserna skall godkännas av kursansvarig på MKV innan kursstart. Utöver kurser i Public Relations finns det också möjligheter att läsa språkkurser. Utbytet omfattar en termin och kan antingen ske på hösten eller våren, undantaget Hanzehogeschool van Groningen där utbyte endast sker på våren. För att vara behörig att söka till vårt Erasmus-utbyte kräver vi att: du är eller har varit student vid JMG du har 40 universitetspoäng du har 40 poäng i MKV, eller att du läser när du söker. För att sedan få åka så måste du dock vara klar med fortsättningskursen. Undantaget är Hanzehogeschool van Groningen där vi kräver 20 poäng i MKV. du har läst minst C-språk i respektive universitets undervisningsspråk Antagningen till Erasmusutbytet sker på vårterminen varje år. Då sker antagning för såväl höst- som vårtermin kommande läsår. Du kan tillgodoräkna dig dina studier utomlands i en svensk examen om dina studier motsvarar 20 poäng och du kan verifiera detta med registerutdrag eller certifikat. Studierna utomlands kan dock inte ersätta hela eller delar av våra svenska MKV-kurser. Studierna utomlands är studiemedelsberättigande och du söker på särskild blankett som du får från CSN. Blir du antagen får du ett stipendium från Göteborgs Universitet. Summan är 300. Alla kostnader för utlandsstudierna, t ex resa, bostad, kurslitteratur etc, betalar du själv. För mer information kontakta Erasmuskoordinator Magnus Fredrikson Studentexpedition Studentexpeditionen ligger i rum B427. Öppettiderna är och här kan du bland annat: 11

12 kvittera ut tentamen köpa disketter och utskriftskort låna bandspelare köpa kompendier låna handböcker och kurslitteratur Datorer Studentdatorerna finns i MKV:s redaktion på Sprängkullsgatan 21, 3:e vån. och i rum C217 på 2:a vån. För att få tillträde till datorerna behöver du ett användar-id. För att kunna komma in i lokalerna måste du köpa ett passerkort som också går till entrédörrarna. Detta köper du för 60:- hos Majken Johansson (vaktmästare på 3:e vån) där användar-id också finns att hämta. Information anslagstavla Tentaresultat och information från institutionen finns på anslagstavlan, 2:a våningen mitt emot sal B225. Studentutrymmen Gemensamma utrymmen för studenterna på JMG finns på 3:e vån. Sprängkullsg, 21. Där finns också kök med micro och telefon. Du måste ha passerkort för att komma in. Bibliotek Samhällsvetenskapliga biblioteket på Sprängkullsg. 21 är det bibliotek som i huvudsak har böcker inom vårt ämnesområde. Man har också ett antal ämnesrelevanta tidskrifter. Göteborgs universitetsbibliotek har filialer över hela Göteborg. Centralbiblioteket ligger vid näckrosdammen och ansvarar för litteratur inom humaniora och vissa samhällsvetenskaper samt allmän och övergripande litteratur. Biblioteket har en stor samling äldre litteratur. En del av litteraturen finns direkt tillgängligt i öppet magasin, övrigt måste beställas fram. För studenter finns bl.a. läsplatser, forskarrum, grupparbetsrum, Internetanslutningar och CD-ROM stationer. I KTB på Vasag. finns kurslitteratur till samtliga kurser samt en mängd dagliga tidningar, i original och på mikrofilm. Alla svenska dagstidningar samt ett stort antal utländska tidningar finns tillgängliga både på öppna hyllor och i magasin. KTB har också ett av landets största bestånd av utländska dagstidningar. Kompendieavgift Kompendier säljs styckvis till varje delkurs på studentexpeditionen (märkta med * i kurslitteraturen). Böcker utgivna på institutionen säljs på studentexpeditionen (märkta med ** i kurslitteraturen) Kursböcker Samtlig kurslitteratur finns att köpa hos: Akademibokhandeln Vasag

13 Kåravgift När du studerar måste du tillhöra en studentkår. Har du inte betalat kåravgiften och visat upp kårkvitto för institutionssekreteraren kommer inte dina poäng att registreras. Personal Studierektor Löfgren-Nilsson, Monica B Förutom arbetet som studierektor forskar Monica om nyhetsjournalistik ur ett könsperspektiv och arbetar med ett forskningsprojekt om kvinnors villkor och betydelse inom televisionens nyhetsjournalistik. Institutionssekreterare och studievägledare Johannison Lena B Är ansvarig för allt administrativt och svarar på frågor som rör grundutbildningen Lärare och handledare Andersson Lena B Är huvudansvarig för Informationsproduktion och undervisar i planerad kommunikation. Börjesson Britt B britt.borjesson@jmg.gu.se Undervisar huvudsakligen i mediekunskap och forskar bl a kring pressetik och medielagstiftning. Christiansen Birgitte C birgitte.christiansen@jmg.gu.se Är doktorand och forskar om äldres medieanvändning Djerf Pierre Monika B monika.djerf_pierre@jmg.gu.se Fogelberg Karin C karin.fogelberg@jmg.gu.se Arbetar i huvudsak med att skriva på sin avhandling som handlar om TV- nyheternas skildring av verkligheten analyserade i ett historiskt perspektiv, med fokus på nyheter om krig. Fredrikson Magnus C magnus.fredrikson@jmg.gu.se Doktorand och Erasmus-koordinator med ansvar för MKV;s internationella studentutbyte. Undervisar i Public relations. Hellingwerf Karin B karin.hellingwerf@jmg.gu.se Är doktorand med forskning inriktad på tidningsläsning och politik. Jarud Andreas C andreas.jarud@jmg.gu.se Kartlägger lokala gratistidningar i Sverige för Dagspresskollegiet. Undervisar i Public relations. 13

14 Johansson Bengt C Forskar i huvudsak om medier och politik Jönsson Anna Maria B annamaria.jonsson@jmg.gu.se Utöver undervisning arbetar Anna Maria med sin avhandling där hon studerar mångfalden i den svenska nyhetsförmedlingen, utifrån dels en studie av de svenska markbundna kanalernas nyhetsinnehåll dels en studie av den svenska journalistkåren. Hon arbetar också med en årlig studie av det svenska TV-utbudet tillsammans med Kent Asp som utförs på uppdrag av Granskningsnämnden. Larsson Larsåke B larsake.larsson@hum.oru.se Är huvudansvarig för D-kursen och undervisar i planerad kommunikation Löfgren Nilsson Monica B monika.lofgren-nilsson@jmg.gu.se Forskar om nyhetsjournalistik och arbetar med ett forskningsprojekt om kvinnors villkor och betydelse inom televisionens nyhetsjournalistik. Strid Jan B jan.strid@jmg.gu.se Arbetar som lärare och forskar om tidningar och radio. Weibull Lennart B lennart.weibull@jmg.gu.se Är professor i masskommunikation med forskning inriktad på mediestruktur, medieanvändning och journalistisk etik. Övrig personal Eriksson Leif C leif.eriksson@jmg.gu.se Leif är datatekniker och har det huvudsakliga ansvaret för PC-datorerna på institutionen. Jalakas Heikki C heikki.jalakas@jmg.gu.se Heikki är nätverksansvarig och har det huvudsakliga ansvaret för Macintosh-datorerna på institutionen. Johansson Majken C majken.johansson@jmg.gu.se Majken är intendent och har det huvudsakliga ansvaret för att allt praktiskt på institutionen fungerar 14

15 Grundkurs, 20 poäng Grundkursen i medie- och kommunikationsvetenskap belyser mediernas ställning och funktioner i det moderna samhället. Dessutom studeras hur människan kommunicerar som individ i grupp och igenom medier. Kursen avslutas med ett mindre projektarbete Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursens syfte är att ge studenterna grundläggande kunskaper om medier och kommunikation genom ett i huvudsak teoretiskt och analytiskt förhållningssätt till området. Utbildningen utgår i första hand från ett samhällsvetenskapligt perspektiv på medier och kommunikation men ämnets karaktär innebär att även ett humanistiskt perspektiv integreras i utbildningen. Delkurserna på grundnivå går från en inledande allmän introduktion över beskrivningar av produktionens villkor (mediestrukturen) till rollen (människan i samhället) och avslutas med en mindre uppsats. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Mediekunskap, 5 poäng Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Individ och samhälle, 3 poäng Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fodras grundläggande behörighet Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Kursen är en introduktionskurs till ämnet. Den fokuserar på frågan om vad kommunikation är. Begreppet diskuteras mot bakgrund av olika forskningstraditioner, främst humaniora och samhällsvetenskap, och på olika analysnivåer, till exempel individ, grupp och samhälle. Vidare ges en belysning av vetenskapsområdets framväxt och ställning idag. I kursen presenteras grundläggande kommunikationsteorier och kommunikationsmodeller Tyngdpunkten ligger på medierad kommunikation. Under kursen ges även exempel på hur kommunikationsteoretiska frågeställningar kan tillämpas på aktuella mediefrågor. Dimbley, Richard & Graeme Burton, (2000) Kommunikation är mer än ord. 2:a uppl., Studentlitteratur

16 Fiske, John (1995) Kommunikationsteorier, en introduktion, mjukband, W & W, valda delar Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (1999) Massmedier Press, Radio & TV i förvandling. 7:e uppl, Bonnier-Alba, Sthlm, kap Kompendium: gruppövning (15:-) * 25 Delkurs 2. Mediekunskap, 5 poäng Kursen syftar till att presentera de grundläggande dragen i det svenska medielandskapet. Tyngdpunkten ligger på de stora medierna som dagspress, radio och TV. Kursen belyser även andra medier och lägger vikt vid framväxten av nya informationstekniker. I kursen presenteras mediernas historiska framväxt och den aktuella lagstiftningen. Vidare diskuteras medierna som organisationer samt deras politiska, ekonomiska och kulturella villkor. Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (1999) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling, 7:e uppl. Bonnier-Alba, Stockholm 400 Olsson, Anders R. (1997) Yttrandefrihet och tryckfrihet, Radén Prisma, Stockholm 250 Holmberg, Claes-Göran, Ingemar Oskarsson och Per Rydén (1983) En svensk presshistoria. Esselte Studium, Stockholm (50:-)* Hesser, Torwald (1989) Rätten till text och bild. Tionde uppl. TU:s Förlag AB, Stockholm (50:-) * Spelregler för press, radio, tv kan hämtas på klicka på "om SVT", därefter på "lagar och regler" till vänster på skärmen. Tryckfrihetsförordning: Yttrandefrihetsgrundlag: Sändningstillstånd för TV, sändningstillstånd för SVT, Radio- och TV-lagen samt Lokalradiolagen kan hämtas ner på: 16

17 Delkurs 3. Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Syftet med delkursen är att belysa hur människan kommunicerar som individ, i grupp och inom organisationer. Delkursen utgår från sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på individens förhållande till omvärlden, men berör även språkets roll i kommunikationsprocessen. I kursen genomgås grundläggande socialpsykologiska och organisationsteoretiska begrepp, t ex roller, individens förutsättningar för kommunikation, t ex språk och inlärning, förutsättningar för mellanmänsklig kommunikation, t ex organisationer och sociala nätverk. Strid, Jan (1999) Internkommunikation, Studentlitteratur, Lund 85 Angelöw, Bosse och Thom Jonsson (2000) Introduktion till socialpsykologi, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund 270 Kompendium * (50:-) 100 Delkurs 4. Individ och samhälle, 3 poäng Syftet med delkursen är att med utgångspunkt från individen som samhällsmedborgare belysa förutsättningar och effekter av medierad och planerad kommunikation, särskilt opinionsbildning och samhällsinformation. Delkursen behandlar tre huvudteman: 1) medierna och opinionsbildningen, 2) medborgarna och samhällsinformationen och 3) människors användning av medier och andra informationstekniker. Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur, Lund 290 Kompendium * (75:-) c a 150 Delkurs 5. Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Syftet med delkursen är att granska kommunikationsprocesser i samhället samt att ge de studerande sådana färdigheter att de självständigt kan genomföra en kritisk analys av dessa processer. Delkursen presenterar teorier och metoder för att undersöka olika kommunikativa processer i samhället. Den behandlar forskningsprocessens olika steg och framställningen av en vetenskaplig produkt. Kursen avslutas med ett självständigt analysarbete i form av en mindre, vetenskaplig rapport. Patel, Runa och Bo Davidsson (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

18 Thurén, Torsten (1991) Vetenskapsteori för nybörjare, Liber 140 Strömqvist, Siv (1989) Skrivboken. Stockholm: Liber 183 Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-) * 20 Kompendium: Kommunikations- och medieanalys (30:-)* 65 Litteratur i anslutning till det självständiga arbetet Referenslitteratur: Hedman, Thomas (1999) Informationssökning för samhällsvetare och humanister. Lund: Studentlitteratur 115 Uppsatstryckning 30:-/per student betalas till exp. 18

19 Fortsättningskurs, 20 poäng Fortsättningskursen belyser förutsättningarna för medierad kommunikation. Tonvikten ligger på den roll olika medier spelar för informationsförmedling och opinionsbildning. Vidare sker en fördjupning i planerad kommunikation. I kursen ingår vetenskaplig metod och ett avslutande uppsatsarbete. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursen syftar till att ge en fördjupad belysning av den medierade och planerade kommunikationens roll och villkor. Detta sker inom två huvudsakliga kontexter: mediernas roll i samhället och kommunikationsprocessen mellan och inom olika slags subsystem i samhället. Kursen syftar till att studera kommunikationens struktur, innehåll och villkor inom respektive system. Kursen skall vidare ge förutsättningar för att den studerande självständigt skall kunna genomföra en vetenskaplig analys av ett problem inom medie- och kommunikationsområdet. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Medierna i samhället, 4 poäng Planerad kommunikation, 4 poäng Forskningsprocessen, 3 poäng Projektarbete, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till studiekursen fordras normalt godkänd grundkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande kunskaper. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Kursen syftar till att presentera och diskutera grundläggande teoretiska och metodologiska ansatser inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Den behandlar också frågor om hur olika vetenskapliga diskurser beskriver hur medierad kommunikation påverkar producenter, användare och mediesystemet i sig. Kursen presenterar en historisk översikt av framväxten av olika huvudriktningar inom medieforskningen, både med avseende på teoretiska och metodologiska aspekter. Vidare ges orientering kring aktuell medieforskning. Allen, Robert C (ed) (1992) Channels of Discourse. Rassembled, London: Routledge

20 Boyd-Barrett, Oliver & Chris Newbold (ed) (1995) Approaches to Media. London: Arnold. Valda delar 360 Kompendium: Litteratur (30:-)* 60 Delkurs 2. Medier och samhälle, 4 poäng Kursens syfte är att belysa den roll som medierna spelar i samhället. Den presenterar dels ett komparativt perspektiv genom att presentera mediesystem i olika länder, dels ett internationellt perspektiv med inriktning på framväxten av globala medier. De centrala frågorna gäller mediestrukturens villkor, särskilt mediepolitik och medieekonomi. Vidare behandlas frågor om medierna som institutioner och deras relation till andra samhällsinstitutioner, samt hur medierna påverkas av den teknologiska utvecklingen. Euromedia Research Group (1998) Media Policy. Convergence, Concentration & Commerce, Sage, Pulications Ltd Thompsson, John B (1996) The Media and Modernity Oxford:Blackwell Publishers Ltd (Polity Press-samarbete) Kompendium 1. Nordicom Review No 1/1999. Special issue: Reflections on public Service Brodcasting & The Rise of the Modern Press in Denmark, Finland, Norway and Sweden. Nordicom, Göteborgs Universitet (30:-) ** Kompendium 2: Gustafsson Karl-Erik & Lennart Weibull inthe European Journal of Communication Research nr 3/97: European Press Development Since 1945 (10:-) * Kompendium 3. Blandade texter * (40:-) 80 Delkurs 3. Planerad kommunikation, 4 poäng Kursens syfte är att belysa förutsättningar för planerad kommunikation (public relations) såväl i ett europeiskt som i ett nordamerikanskt perspektiv. Centrala begrepp och grundläggande teorier presenteras. I kursen ges även en översikt av tillämpningar inom yrkesområdet, särskilt kampanjverksamhet, och därmed sammanhängande etiska frågor. Spicer, Christopher /1997) Organizational Public Relations A Political Perspective, N.J: Lawrence Erlbaum 300 Kompendium (60:-) * c a

21 Delkurs 4. Forskningsprocessen, 3 poäng Kursens syfte är att ge en inblick i den vetenskapliga arbetsprocessen. Ett mål är att den studerande skall kunna utnyttja litteratur och annan kunskap för att kunna utföra undersökningar av olika slag samt kunna tolka och presentera resultaten. Vidare behandlas ett urval av de vetenskapliga metoder som förekommer inom forskningsområdet. Hansen, Anders, Simon Cottle, Ralph Negrine & Chris Newbold (1998) Mass Communication Research Methods. MacMillan Press LTD Hedman, Thomas (1999) Informationssökning för samhällsvetare och humanister. Andra uppl.. Lund: Studentlitteratur (begränsat antal finns att låna på exp.) Stukát, Staffan (1993) Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur 90 Kompendium: Metod (50:-)* 100 Delkurs 5. Projektarbete, 5 poäng Syftet med projektarbetet är att den studerande på ett självständigt sätt skall kunna göra en vetenskaplig rapport. Denna skall avse redovisning av resultat framtagna genom en empirisk undersökning. Avsikten är att skapa problemmedvetenhet, systematisk förmåga och metodkunnande. Kursen avslutas med att uppsatsen behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 23 Stenciler i anslutning till undervisningen (40:-)* 80 Uppsatsupptryckning (100:-)/student betalas till expeditionen 21

22 Fördjupningskurs, 20 poäng Fördjupningskursen belyser vetenskapsteoretiska frågor inom forskning om medier, kommunikation och journalistik. Anknytning görs till olika forskningstraditioner inom ämnet. Ett självständigt vetenskapligt arbete avslutar kursen. Kursen inrättad Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående Kursens syfte Fördjupningskursen syftar till att presentera teoretiska och metodologiska redskap för det fördjupade studiet av medierad kommunikation. Tyngdpunkten ligger på att ge förutsättningar för självständigt arbete. Kursens centrala tema är vetenskaplighet, problematisering och metodfördjupning. Kursen behandlar huvudtraditionerna inom medie- och kommunikationsvetenskap med tyngdpunkt på aktuella problemställningar inom fältet. Den avser dessutom att erbjuda de studerande alternativa fördjupningar inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga ämnesområdet. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Forskningsmetoder, 3 poäng Fördjupningsarbetet, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras normalt godkänd fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Kursen syftar till en belysning av grundläggande vetenskapsteoretiska frågor inom forskningen om medier och kommunikation. Vad menas med vetenskaplig kunskap och varför - samt vilka traditioner finns det härvidlag? Kursen avser att göra de studerande förtrogna med olika diskurser inom forskningsområdet och behandla frågan om vad som är den gemensamma vetenskapliga grunden och vad som skiljer olika skolor åt. Boyd-Barrett, Oliver & Chris Newbold (ed) (1995) Approaches to media. London: Arnold 135 Fiske, John (1987) Television Culture. London: Routledge 300 Webster, J & P Phalen The Mass Audience. 135 Kompendium: Burell, Gibson & Gareth Morgan Sociological Paradigms and 35 22

23 Organizational Analysis. Hampshire: Arena, 1:a kap. (10:-)* Läsning av vetenskapliga tidskrifter Delkurs 2. Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Kursen avser att ge en särskild fördjupning inom något centralt område inom medieoch kommunikationsvetenskaplig forskning. I delkursen behandlas i första hand de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för olika forskningsområden. Varje kurs behandlar olika områden som anknyter till forskningstraditionen vid institutionen. Du kommer att få välja mellan ett antal olika kurser. Information och litteratur i anslutning till kursen. Delkurs 3. Forskningsmetoder, 3 poäng Delkursen syftar till att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om forskningsprocessen samt ge en insikt i tillämpning och förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder i praktiskt forskningsarbete. Hansen, Anders, Simon Cottle, Ralph Negrine & Chris Newbold (1998) Mass Communication Research Methods. MacMillan Press LTD 300 Referenslitteratur: Grundläggande statistik Kompendium* (40:-) ca 100 Delkurs 4. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Fördjupningsarbetet innebär ett självständigt vetenskapligt arbete i vilket bör ingå en empirisk prövning av något teoretiskt förankrat forskningsproblem. Kursen avslutas med en uppsats som behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 26 Kompendium: Uppsatsexempel Uppsatstryckning 200:-/student betalas till exp. 23

24 Informationsproduktion, 20 poäng I informationsproduktion tillämpas ämnesteoretiska kunskaper för att planera praktiska informationsåtgärder. Tyngdpunkten är lagd på analys, planering och produktion av informationsåtgärder. I kursens mer praktiska moment ingår bland annat textproduktion, bildkunskap, grafisk formgivning, desktop, visuell och muntlig presentation. Ett projektarbete avslutar kursen. Kursen inrättad Kursplan fastställd av nämnden för samhällsvetenskapliga fakulteten. Kursens syfte Kursens syfte är att ge kunskap om och träna de studerande i att tillämpa teorier och metodologiska redskap vid planering av kommunikativa insatser. Tyngdpunkten är lagd på att analysera, planera, beställa och genomföra olika slag av informationsaktiviteter. Syftet är också att ge kunskap om de centrala arbetsuppgifterna i informatörsyrket samt ge deltagarna möjlighet att praktiskt pröva olika redskap för kommunikation. Kursen avslutas med ett grupparbete i form av ett informationsprojekt som ska ha realistisk karaktär. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Kommunikationsplanering, 4 poäng Text och bild, 5 poäng Informatörens arbetsredskap, 6 poäng Informationsprojekt, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras godkänd grundkurs och fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Kommunikationsplanering, 4 poäng Delkursen syftar till att ge de studerande förutsättningar att genomföra systematisk planering av kommunikativa insatser och att i det arbetet tillämpa teorier och metoder. Kursen skall även ge kunskap om hur kommunikativa verktyg kan användas i praktiken vid planerad kommunikation. Larsson, Larsåke (2001), 2:a uppl. Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Palm, Lars (1994) Övertalningsstrategier. Att välja budskap efter utgångsläge. Lund: Studentlitteratur

25 Rice, Ronal & Charles Atkin (ed) (1989) Public Communication Campaigns. Sage: London, Kapitel 1-4, 6 Weatherill, Barbro (1997) Planerad marknadskommunikation, Lund, Studentlitteratur Delkurs 2. Text och bild, 5 poäng Syftet med delkursen är att ge kunskap om och träning i att använda språk och bild. Deltagarna kommer att lära om och arbeta med olika typer av text, med texters struktur och funktion, språkliga hjälpmedel samt skrivprocessen. I kursen ingår produktion av egna texter. Kursen ska vidare ge kunskap om och träning i att på olika sätt använda bilder, förstå bilders budskap och se samspelet text och bild. Johannesson, Kurt (1998) Retorik eller konsten att övertyga Stockholm: Nordstedts 275 Bergström, Bo (1998) Effektiv visuell kommunikation, Stockholm, Carlsson bokförlag 240 Strömqvist, Siv (1998) Konsten att tala och skriva. Malmö: Liber 220 Karaszi, Peter Använd Media, Stockholm, PK Förlag AB 250 Lindblom Hulthén, Agneta (2000) Journalistikens spelplan, Svenska journalistförbundet (80:-)** 60 Delkurs 3. Informatörens arbetsredskap, 6 poäng Syftet med delkursen är att ge kunskap om och träning i att använda olika praktiska verktyg för arbete med kommunikation, med inriktning på informatören som beställare. Delkursen omfattar bland annat trycksaksbeställning, grafisk formgivning, trycksaksproduktion och träning i desktop med inriktning på layout och bildhantering, visuell presentation, konferensplanering och olika presentationstekniker. Johansson, Kaj, Peter Lundberg & Robert Ryberg (2001), 2:a uppl. Grafisk kokbok, Stockholm, Bokförlaget Arena Englund, Helene & Karin Guldbrand (1999) Klarspråk på nätet, Sundbyberg, Pagina Delkurs 4. Informationsprojekt, 5 poäng För att praktiskt tillämpa sina kunskaper kommer studenterna under terminens lopp att arbeta med ett informationsprojekt som ska vara fiktivt men realistiskt och av så komplex karaktär att olika slags kunskap kan tillämpas. Projektarbetet sker i grupp och projektet presenteras och bedöms vid ett seminarium i slutet av terminen. 25