Knislinge Östra Göinge kommun Skåne län Dnr KS 2014/11.213

Transkript

1 Detaljplan för VALLMON 11 Knislinge Östra Göinge kommun Skåne län Dnr KS 2014/ Detaljplanen har varit på granskning under perioden 27 mars 20 april 2015, enligt Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut den 21 maj 2014, 52. Detaljplanen har skickats ut till berörda myndigheter och sakägare. Under granskningstiden har detaljplanen också funnits tillgänglig i kommunhusets foajé och på kommunens hemsida Synpunkterna har sammanfattats i detta dokument, för att ge en överskådlig och lättillgänglig text. Samtliga yttranden medföljer handlingarna inför Kommunstyrelsen beslut. Följande har inkommit med yttrande: STATLIGA MYNDIGHETER MED FLERA: 1. Länsstyrelsen i Skåne län utan synpunkter 2. Lantmäteriet med synpunkter 3. E.ON Elnät Sverige AB utan synpunkter 4. Tillsyns- och tillståndsnämnden utan synpunkter 5. Trafikverket utan synpunkter 6. Region Skåne utan synpunkter MARKÄGARE, FÖRENINGAR, BOENDE MED FLERA: 7. Fastighetsägare 1 med synpunkter 8. Fastighetsägare 2 med synpunkter 9. Fastighetsägare 3 med synpunkter 10. Fastighetsägare 4 med synpunkter 11. Fastighetsägare 5 med synpunkter 12. Fastighetsägare 6 med synpunkter 13. Göingebygdens biologiska förening utan synpunkter 1 (8)

2 STATLIGA MYNDIGHETER MED FLERA 2. Lantmäteriet Fastighetsrättsliga frågor Förmodar att fastigheten Hjärsåslilla 4:139 ska avstå mark till Vallmon 11, vilket bör nämnas under fastighetskonsekvenser. Antar även att fastigheten Vallmon 11 ska erhålla mark från Hjärsåslilla 4:139 genom fastighetsreglering. Den mark som blir allmän plats, lokalgata, i planens södra del ska tillföras kommunal fastighet (Hjärsåslilla 4:139) vilket bör anges. Vidare påtalas att en det i fastigheten Vallmon 11s nordvästra hörn återstår ett område som uteslutits i aktuellt planförslag, men som är planlagt i gällande detaljplan 417/79. Lantmäteriet anser att den borde tas med i planen och undrar vad som ska gälla för detta område. När det gäller fastigheten Blåklinten 18 bör det framgå att allmän platsmark natur ska överföras till kommunal fastighet. Lantmäteriet undrar också om industrimarken ska fastighetsregleras till Vallmon 11. Det bör framgå hur ersättning ska betalas för inlösning av allmän platsmark, då kommunen är skyldig att lösa den om markägaren begär det. Det bör även framgå vem som ska bekosta fastighetsreglering. Slutligen påpekar Lantmäteriet att plankartans bakgrundslinjer (t. ex byggnader och gränser) är otydliga pga färgen på kvartersmarken. Kommentar: Förtydliganden görs under rubriken fastighetskonsekvenser. Anledningen till att del av gällande detaljplan 417/79 utesluts ur planområdet är för att detaljplanegränsen i så stor utsträckning som möjligt ska sammanfalla med strandskyddsgränsen så att område inom strandskydd inte berörs. När det gäller planekonomi och ersättning regleras detta i planavtalet med exploatören och information om detta läggs till i planbeskrivningen. Det framgår i planbeskrivningen att all kvartersmark är tänkt att bli en och samma fastighet, dvs. tillföras Vallmon 11. Plankartan har gjorts så tydlig som möjligt för att nya gränser ska synas tydligare än befintliga. Färger kan se olika ut i olika datorer och på utskrift. MARKÄGARE, FÖRENINGAR, BOENDE MED FLERA: Kommunens kommentarer till detta avsnitt (yttrande nr 7-12 ) presenteras som en samlad kommentar efter sammanfattningarna nedan. 7. Fastighetsägare 1 Anser att verksamheten som ska bedrivas på planområdet inte är någon liten industri och därför bör ligga på längre avstånd från bostadsbebyggelse. Fastighetsägaren menar att tung trafik kommer att passera endast 20 m från undertecknades sovrum. Vidare anser man att om verksamheten utökas kommer fler bilar att köra, fördelat på hela dygnet. Redan i dagsläget menar man att transporter till verksamheten sker på helgtid. Fastighetsägaren undrar också hur lastbildschaufförers toalettbehov och nedskräpning ska tas hand om. Undertecknad undrar även varför bullervall eller staket inte finns med i planförslaget, och menar att man påverkas av såväl buller som avgaser från verksamheten. Fastighetsägaren önskar ett bullerplank i tomtgräns, mellan Hagagatan och Färgerigatan och menar att man flyttat till detta område pga lugnet. Man ifrågasätter även hur dieselutsläpp ska tas om hand, då de rinner ut i Helge å pga områdets låga belägenhet. Undertecknad undrar även vad t. ex smältvatten ska ta vägen vid snörika vintrar, med tanke på nya, hårdgjorda ytor och påpekar också att snö som är förorenad med avgaser kommer att rinna ut i Helge å. Vidare påtalas att trafiken genom Knislinge by kommer att påverkas. Redan idag menar undertecknade att det är trångt genom byn, och tar upp som exempel de timmerbilar som rullade efter stormen Gudrun. 2 (8)

3 Sakägaren undrar varför villabebyggelsen inte syns på en del av ritningarna som man tagit del av, och att det därför inte framgår hur nära bebyggelsen trafiken kommer att gå. Vidare ifrågasätts antalet nya arbetstillfällen, då man menar att tillkommande anläggning blir helautomatisk. Fortsättningsvis anges att man har bosatt sig i ett område som gränsade till jordbruksmark innan nuvarande verksamhet etablerade sig, att industrimarken uppkommit då nuvarande verksamhet startade. Slutligen ifrågasätter man kommunens kommunikation med medborgare, med hänsyn till den ökade trafiken genom byn, och undrar vilka tidningar kommunen annonserat i och varför det förutsätts att alla läser tidningen. 8. Fastighetsägare 2 Motsätter sig förslaget till detaljplan. Anser att byggnaden som blir 13 m hög hamnar för nära vederbörandes fastighet, då förslaget medger en byggrätt 4,5 m från gatan jämfört med dagens 6 m. Avståndet till undertecknads fastighet från byggrätt blir 14,5 m. Fastighetsägaren är orolig för att hundskall och trafikljud kommer att förstärkas genom eko mot ny, hög fasadvägg och störa kringliggande bostäder. Fastighetsägaren menar att det finns risker för hälsa och säkerhet, då verksamheten öster om planområdet bedriver hunddagis. Verksamheten har ca 40 hundar och 5 personal, som under dagtid ska rasta hundarna samtidigt som ca en lastbil/timme kör förbi verksamheten på Färgerigatan utanför. Insändaren skriver att planförslaget inte ger utrymme att en breddning av gatan eller en gångbana. Vintertid riskerar utrymmet på vägen att minskas ytterligare pga snövallar, menar undertecknad. Vidare påtalas den logistik som ska ske varje morgon och kväll, när kunder till hunddagiset ska lämna och hämta hundarna och ska samsas med lastbilstrafik som ska till Vallmon 11 (på Färgerigatan). Fastighetsägaren uppmärksammar att det i planbeskrivningen tydliggörs att transporter endast kommer att ske på dagtid. Men redan idag har undertecknad har dock sett att det står lastbilar såväl kvällar som helger utanför verksamheten på Vallmon 11. Ett problem som uppstår är att lastbilschaufförer övernattar och lämnar efter sig sopor och inte har någonstans att uträtta sina toalettbehov. Anser vidare att verksamheten som föreslås är att betrakta som ett logistik- och transportcenter och ifrågasätter att samhällsplaneringen inte ifrågasätter planeringen av en sådan på den aktuella platsen. Platsen ligger lågt och med alla tunga fordon, bredvid ett hunddagis, samlas kolmonoxid på de lägsta punkterna där hundar vistas, skriver undertecknad. Ifrågasätter påståendet att det inte blir någon tung trafik till verksamheten på Vallmon 11, då en föreslagen lagerbyggnad på kvm borde innebära mer transporter. Trafiken genom Knislinge som by kommer att öka med minst 20 lastbilar om dagen och undertecknad menar att det borde vara eftersträvandsvärt att igenom ett tätbebyggt område få så lite tunga transporter som möjligt. Insändaren skriver att det finns ett större industriområde på i västra Knislinge där företaget i stället kan etablera sin verksamhet, med infart direkt från riksväg 19. Påpekar att Länsstyrelsen anser att planen har betydande miljöpåverkan, och citerar ett utdrag ur den ekologiska inventering som gjorts av platsen där det belyses att det är mycket viktigt att ta väl vara på redan befintliga våtmarker. Vidare kritiseras särskilda skäl för att upphäva strandskyddet. Undertecknad menar att aktuellt planområdes placering inom strandskydd, översvämningsrisk och jordbruksmark vid Helge å, inte borde vara mer lämplig än andra platser på t. ex högklassig jordbruksmark. Menar slutligen att intresseavvägningen att upphäva strandskyddet och ta marken i anspråk inte bör väga tyngre än strandskyddsintresset för Knislingeborna. 9. Fastighetsägare 3 Fastighetsägaren befarar ett stort hot mot sin fastighet avseende vattenmängder och vill att markavvattning samt problem med dagvattenledningar åtgärdas innan planförslaget godkänns. Undertecknad är även missnöjd över att inlastning kommer att ske på den västra sidan byggnaden och berättar att man har valt att bosätta sig i området pga att det är ett lugnt område med lite trafik. 3 (8)

4 Fastighetsägaren önskar någon form av insynsskydd i väster och söder mot bebyggelse, i fastighetsgräns mot Vallmon 11. Vederbörande vill se en konkret plan på hur parkeringsfrågan kommer att lösas och undrar var toalett och plats för lastbilarna kommer att finnas, med hänsyn till risken att lastbilar stannar nattetid på Vallmon 11. Anser att det är olämpligt att transporterna släpper ut avgaser på denna lågt belägna punkt. 10. Fastighetsägare 4 Tvivlar på att verksamheten på Vallmon 11 inte kommer att innebära någon stor ökning av transporter. Undertecknad hänvisar till 3D-skisser (ej tillhörande planhandlingarna) där man sett 7 st lastbryggor på illustrationen. Jämfört med dagens antal lastbryggor blir det en ökning med 6 st, dvs. 600 procent. Undertecknad anser därför att bedömningen 20 transporter per dag är orealistisk och ifrågasätter också att det fåtalet personal som ska anställas tyder på en utbyggnad av lager. Lager innebär ännu mer trafik. Redan i dagsläget anser fastighetsägaren att antalet transporter till fastigheten kommer att påverka människors hälsa, pga ökad trafik på Brogatan/Hjärsåsvägen, vilken delvis är anlagd med gatsten vilket kan innebära buller för intilliggande fastigheter. Vägen har idag hastighetsbegränsning på 40 km/h, vilket sällan hålls enligt insändaren. Vidare hänvisar man till Östra Göinge kommuns vision om att det ska finnas olika bostadstyper som tillfredsställer olika gruppers behov i olika skeden i livet, och att det exempelvis kan handla om naturnära boende i vacker miljö. Man ifrågasätter att visionen kan hållas om en utökning av anläggningen på Vallmon 11 genomförs, då närboendes tillgång till miljön begränsas. Närheten till naturen har varit en av anledningarna till att bosätta sig i området menar undertecknad. Vidare anses att den nuvarande rekreationsslingan som löper längs Helge å ersätts av en genomfartsväg. Anser att verksamheten på Vallmon 11 har lastbilstrafik på helger, som står över natten och vars chaufförer uträttar sina behov utmed gatan. Detta har påtalats till såväl kommunen som fastighetsägaren till Vallmon 11. Vid ökad mängd transporter befaras ovanstående olägenhet öka. Menar att intilliggande småföretag bedöms påverkas negativt av verksamhetens utökning. Hunddagiset på fastigheten Malörten 2 bedöms lida genom skuggning av nybyggnationen, med tanke på de krav som finns på antalet soltimmar vid ett hunddagis. 11. Fastighetsägare 5 Identiskt med yttrande från fastighetsägare 4, se ovan. 12. Fastighetsägare 6 Menar att utbyggnaden av verksamheten på Vallmon 11 kommer att medföra kraftigt ökad trafikmängd och önskar därför ett bullerskydd mot Ängsvägen. Önskar ett säkerställande av att Ängsvägen förblir en återvändsgata. Gällande det dike som fanns med i planen i samrådsskedet, på fastigheten Vallmon 12 söder om nuvarande planområde, önskar man en annan lösning än dike på marken. Fastigheten Vallmon 13 har källare och problem med vatten och fukt. Stillastående vatten på Vallmon 12 kan dessutom innebära myggor och dålig lukt, enligt insändaren. Undrar hur fastigheternas värdeminskning som befaras i och med planförslaget kommer att kompenseras. 4 (8)

5 Gemensam kommentar till yttranden 7-12: Transporter till verksamheten, trafikmängd Antalet transporter regleras inte i detaljplanen. Gällande riktvärde för industribullernivåer ska hållas av verksamheten, vilket innebär att transportmängden inte kan öka kraftigt. Området är ett befintligt industriområde, där transporter är en förutsättning för att de flesta verksamheter ska fungera. Samtliga transporter till planområet kommer att gå via Färgerigatan. Färgerigatan är en återvändsgata som inte har någon genomfartstrafik. Utmed gatan ligger enbart fastigheter med småindustriändamål, några bostäder kommer således inte att störas av denna trafik. Något transport- och logistikcenter är det inte tal om, i så fall hade detaljplaneförslaget angett markanvändning för trafikändamål (T). Ändamålet industri (J) ändras och preciseras till småindustri (J 1 ) för att ytterligare förtydliga att endast verksamheter som inte är störande för omgivningen tillåts i området. Byggrätten har flyttats 1,5 m österut sedan samrådsförslaget, pga att hela byggnaden ska hamna utanför strandskyddet mot Helge å i väster. Färgerigatan är enligt gällande detaljplan (ingår inte i aktuellt planområde) 10 m bred. Detta är fullt tillräckligt för en gata i industriområde, som enligt VGU (Vägars och gators utformning, Trafikverket 2012) anger standardbredden 2,6 m på en tung lastbil. Vid två mötande lastbilar/personbilar upptar dessa således 5,2 m, med marginal högst 6 m. Färgerigatan är en infartsgata i ett industriområde, som slutar i en återvändsgränd och bredden på 10 m anses därför vara tillräcklig. Samhällsbyggnadsavdelningen har dock observerat att gatans bredd inte helt överensstämmer med måtten i gällande plan. Kommunen ska bygga ut gatan enligt gällande detaljplan för att garantera bredden på 10 m. Samhällsbyggnadsavdelningen förutsätter att gångtrafikanter och lastbilstrafik ska kunna samsas på Färgerigatan i och med 10 meters bredd. Det är som sagt en begränsat trafikerad infartsväg i ett industriområde, och någon genomfartstrafik förekommer ej. Det finns även alternativ att ta sig till fastigheten Malörten 2, genom den lokalgata som löper från Färgerigatan till Östergårdsvägen i öster. Var inlastningen kommer att ske regleras inte i detaljplanen, men med hänsyn till strandskyddet i väster och grannverksamheter i öster har byggrätten utformats så att plats för inlastning med stor sannolikhet sker i väster. Detta för att byggnaden ska hamna utanför strandskydd samt att in- och utlastning inte ska störa intilliggande verksamheter i öster. Befintlig vegetation bedöms fungera som visst insynsskydd. En bestämmelse om att bullerplank ska uppföras i södra delen av planområdet läggs till i plankartan. Kartmaterial, ritningar Samhällsbyggnadsavdelningen förutsätter att samtliga sakägare som nämner 3D-skisser och ritningar på byggnader syftar på ritningar/skisser som exploatören lämnat över tänkt byggnation. Dessa är skisser som inte är fastställda och som inte tillhör planhandlingarna. I en detaljplan regleras vad som får byggas, inte den exakta utformningen av bebyggelsen. I det kartmaterial som kommunen presenterat i detaljplanehandlingarna finns all relevant information med i grundkartan. Industrins närhet till bostäder Större delen av planområdet den del som gränsar till bostäder - är idag planlagt för industri, vilket innebär att utan aktuellt detaljplaneförslag kan industriverksamhet uppföras på samma avstånd från bostäder redan idag. Planområdet är dessutom utpekat för industri i den fördjupade översiktsplanen för Knislinge, samt ingår i befintligt, utbyggt industriområde. Fastigheten Vallmon 11 är bebyggd med industrilokaler. Vid bosättning i området borde man därför ha uppmärksammat att ett industriområde är beläget i närheten av bostaden. Gällande detaljplaner är antagna år 1971 respektive 1979 och marken bör därför ses som ianspråktagen för industriändamål sedan dess. Bostadsfastigheternas värde bedöms inte påverkas negativt i och med planförslaget. Ändamålet industri (J) ändras och preciseras till småindustri (J 1 ) för att ytterligare förtydliga att endast verksamheter som inte är störande för omgivningen tillåts i området. Från närmsta bostadshus till befintlig industribyggnad är det 58 m. Lastbilarnas närmsta, möjliga köryta hamnar drygt 20 m från närmsta bostadshus (fastighet Blåklinten 16). Mellan denna fastighet och industriverksamheten finns en vändzon. I gällande detaljplan, från år 1971, är en marken närmast Blåklinten 16 planlagd för gata. I aktuellt planförslag läggs istället en vändzon med utfartsförbud till Vallmon 11, så att ingen genomfartstrafik blir möjlig. Planförlaget kommer snarare förbättra trafiksituationen, genom att ingen trafik tillåts att köra via Ängsvägen till planområdet. En bestämmelse om att bullerplank ska uppföras i södra delen av planområdet läggs till i plankartan. 5 (8)

6 Ängsvägen säkras som vändzon genom detta planförslag, genom att den planläggs för vändzon i plankartan och utfartsförbud läggs från Vallmon 11 mot Ängsvägen. Trafik genom Knislinge Enligt trafikmätningar på väg 2050, Hjärsåsvägen/Brogatan (Trafikverket ), färdas det genom Knislinge 3650 fordon/dygn, varav 230 är lastbilar. En ökning av denna trafik med 20 lastbilar/dygn vilket innebär 0,5 respektive 8 procent - anses inte utgöra något problem. När Trafikverket utförde mätningarna fanns redan verksamhet i befintliga lokaler på Vallmon 11, en verksamhet som också hade lastbilstrafik och vars transporter är inkluderade. Den ökning som blir i och med aktuellt planförslag är egentligen därför mindre än 20 lastbilar jämfört med senaste mätningen. Trafiksäkerhetsåtgärder har utförts på Brogatan för att hålla nere bullernivåer, den är ombyggd med bl a gatsten för att trafik ska hålla lägre hastighet, vilket i sin tur genererar lägre trafikbullernivå. Det finns även gång- och cykelbanor på båda sidor av vägen för oskyddade trafikanter. Om det skulle uppstå problem i framtiden ska detta självklart ses över, men trafikmängden till verksamheten inom industriområdet är inget som regleras i detaljplanen. Buller, störningsskydd Samhällsbyggnadsavdelningen hänvisar till gällande riktvärden för industribuller som ska följas, vilket också innefattar transporter till och från verksamheten. Så länge riktvärdena hålls anses inte åtgärder för buller behövas eftersom det rör sig om enbart ett 20-tal transporter och på dagtid. (För gällande riktvärden för högsta industribullernivåer, se planbeskrivningen). En bestämmelse om att bullerplank ska uppföras i södra delen av planområdet läggs till i plankartan. När det gäller buller/eko mot byggnadsvägg regleras detta i och med riktvärden för industribuller som ska efterföljas av respektive verksamhet (se planbeskrivning). Om ett ljud förstärks genom eko mot annan byggnad, och grannar upplever sig störda, får mätningar utföras och åtgärder som bullerdämpande fasadmaterial ses över. I plankartan läggs en bestämmelse till om att träd ska uppföras i östra delen av planområdet (n 1 ), mot Färgerigatan, för att dämpa reflekterande ljud. Utsläpp, avgaser Trafikmängden i området är marginell jämfört med vad som krävs för att en lokal snödeponi ska utgöra ett problem. Snön kan i detta fall lämnas att smälta på plats, eller rinna ut i dagvattensystemet och tas omhand på samma sätt som dagvatten. Trafikmängder på över fordon/dygn kan behöva vidare utredning av snödeponiers lokalisering. Det rör sig inte om någon stor transportanläggning, varför lokala utsläpp av avgaser inte anses vara ett problem. Det är upp till verksamheten att efterfölja gällande miljölagstiftning och se till så att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Dieselutsläpp tillses av miljö- och byggenheten. Om en olycka sker är verksamheten skyldig att rapportera detta till tillsynsmyndigheten, som ställer krav på åtgärder enligt Miljöbalken. Lastbilsuppställning, nedskräpning Vad gäller lastbilschaufförers toalettbehov och nedskräpning förutsätts att verksamheten hanterar detta, det är inget som kan regleras i detaljplanen. Detta är dock ett problem som bör ses över så att ingen annan trafik än den som har ärenden på Färgerigatan trafikerar vägen. Förslagsvis kan ett parkeringsförbud/stoppförbud på gatan motverka att fordon blir stillastående i vändzonen. Kommunen utreder detta vid sidan av detaljplaneprocessen. Det är upp till respektive verksamhet att lösa parkering på sin egen fastighet. I detaljplanen regleras inte var parkering av lastbilar ska ske. Varken planområdet eller närliggande område är avsett för fordonsuppställning och därför har ingen utredning kring toaletter eller parkeringsplatser till lastbilarna setts över. Det är upp till respektive verksamhet att se till att de transporter som sker till dem fungerar. Företaget på Vallmon 11 har föreslagit att grindar sätts upp inom sin fastighet, en bit från infarten från Färgerigatan, så att deras lastbilstrafik inte ska riskera att bli stillastående i vändzonen t. ex. 6 (8)

7 Dagvatten och översvämningsrisk Den dagvattenutredning som har tagits fram i samband med planförslaget visar på lösningar när det gäller dagvattenfrågan. Det är kommunen, genom VA-bolaget SBVT, som ansvarar för att frågan löses. Planen reglerar inte åtgärderna, mer än att extra yta för infiltration har avsatts på kvartersmark för att begränsa hårdgörningsgraden. Kommunen utreder denna fråga parallellt med detaljplaneprocessen. Det dike söder om Vallmon 11, på fastighet Vallmon 12, ingick i planområdet i samrådshandlingarna men ligger nu utanför detaljplanen. I dagvattenutredningen anges att området kan fungera som översvämningsyta vid kraftiga regnmängder. Det är SBVTs ansvar att i detta fall utforma marken på bästa sätt och så att närliggande bebyggelse inte påverkas negativt. Miljökonsekvenser Det stämmer att planen har en betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats. Utredningar kring översvämningsrisk, dagvattenhantering och ekologi har utförts i planarbetet för att utreda konsekvenserna av planförslagets negativa miljöpåverkan. I Miljökonsekvensbeskrivningen har olika alternativ vägts mot varandra, där hänsyn har tagits till såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. Bedömningen visar att alternativet med aktuellt planförslag är den bästa lösningen. Naturen bedöms inte påverkas i så stor utsträckning. Dels är planområdet en ändring av redan planlagd industrimark, dels anger planförslaget en gångväg utmed Helge å för att tillgängliggöra stråket ytterligare. Strandskyddet på 100 m från Helge å gäller och denna remsa utmed strandkanten lämnas oberörd. Den ekologiska inventeringen anger att det är viktigt att tillvarata befintliga våtmarker, vilket detta planförslag inte motsäger. Våtmarken berörs inte av planförslaget utan ligger väster om planområdesgränsen, utanför planområdet. Intresseavvägning, arbetstillfällen och lokalisering Avseende lokaliseringen av planområdet anses detta vara en lämplig plats, större delen av området är redan idag planlagt för industri och en etablerad verksamhet med befintliga, anpassade lokaler behöver utvidgas. Strandskyddet berörs endast i mycket liten utsträckning ca 500 kvm - och tillgängligheten för allmänheten begränsas inte, utan snarare förbättras i och med planförslaget. Strandskyddet är idag redan upphävt, men träder i kraft i och med att detaljplanen ändras. Motiveringen till att jordbruksmark tas i anspråk är att det i övriga Skåne finns stor del jordbruksmark som är högre klassad än den inom planområdet. Företaget som bedriver verksamhet på området idag har redan skapat arbetstillfällen. Om lokalerna inte kan byggas ut i Knislinge måste verksamheten flyttas till annan ort, vilket innebär att redan befintliga arbetstillfällen försvinner. Utöver detta förutspås nyanställningar i och med utbyggnad. Att anläggningen skulle bli helautomatisk är inget som diskuterats. Om anläggningen enbart skulle innehålla lager, skulle detaljplanen i stället angett kvartersmark för lager (U). Skuggning Solstudier visar att fastigheten Malörten 2 påverkas av viss ökad skuggning jämfört med om byggnadshöjden på 8 m kvarstått. Dock sker detta först under sommarhalvåret och efter kl 18. Hela fastigheten skuggas inte. Skuggning i ett industriområde bedöms inte vara något problem bostäder påverkas inte och hunddaggisverksamheten på dagtid påverkas inte. Byggnadshöjden preciseras i plankartan så att 13 m endast gäller i norra delen av planområdet, och 8 m kvarstår i söder. Planprocess, kommunikation med medborgare Detaljplanen har arbetats fram med normalt planförfarande enligt Plan och bygglagen (PBL 2010:900). I 5 kap. regleras hur processen för att ta fram en detaljplan ska gå till, och i 5 kap. 19 står bl. a att Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Samhällsbyggnadsavdelningen har annonserat i Norra Skåne och Kristiandstadbladet. De närmast berörda av planförslaget, så kallade sakägare, har utöver detta fått planförslaget skickat till sig på post både under samråd och granskning. 7 (8)

8 SAMMANFATTNING Synpunkterna har bemötts separat ovan. Nedan sammanfattas de synpunkter som föreslås leda till förändringar i detaljplanens handlingar. Förändringar efter synpunkter: Planbeskrivningen kompletteras/uppdateras med följande: - Fastighetskonsekvenser förtydligas Plankartan kompletteras/uppdateras med följande: - Kvartersmark för industri (J) ändras till kvartersmark för småindustri (J 1 ) - Bestämmelse om att bullerplank ska uppföras i planområdets södra del läggs till - Byggnadshöjden ändras så att södra delen, närmast bostäder, regleras till höst 8 m medan 13 m kvarstår i norra delen - Bestämmelse om att träd ska uppföras på Vallmon 11, utmed Färgerigatan, läggs till (n 1 ) SYNPUNKTER SOM KVARSTÅR FRÅN GRANSKNINGSSKEDET Från granskningen kvarstår yttranden från sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Dessa finns redovisade i det till detaljplanen tillhörande granskningsutlåtandet (denna handling). Nedan redovisas de sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda: - Fastighetsägare 2 FÖRSLAG TILL BESLUT Detaljplanens handlingar revideras enligt ovan. Det reviderade förslaget till Detaljplan för Vallmon 11 m fl antas. Samhällsbyggnadsavdelningen, Östra Göinge kommun april 2015 Monika Ericsson Samhällsbyggnadschef Annie Knutsson Planarkitekt 8 (8)