LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING DELÅRSBOKSLUT 2010

Transkript

1 LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING DELÅRSBOKSLUT

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV DELÅRSBOKSLUT UPPFÖLJNING AV MÅL SLL HUVUDMÅL OCH UPPDRAG LOKALA MÅL INTERN KONTROLL VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Omställningsåtgärder med anledning av strukturförändringar VERKSAMHET PRODUKTIONSREDOVISNING VERKSAMHETENS EKONOMISKA RESULTAT MÅNADENS RESULTAT OCH PROGNOS VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Övriga kostnadsslag AVSKRIVNING OCH FINANSNETTO RESULTAT OCH PROGNOS PER FUNKTIONSOMRÅDE INVESTERINGAR BALANSRÄKNING ANALYS OCH EVENTUELLA RISKFAKTORER LEDNINGENS ÅTGÄRDER LANDSTINGETS FINANSPOLICY PERSONAL MILJÖ ÖVRIGT BILAGOR STYRELSEBEHANDLING

3 1 Sammanfattning av delårsbokslut 120 (Mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall Utfall 2009 Periodiserad budget Månadens prognos Föregående månads prognos Resultatet t o m juni visar på ett överskott med 0,2 mkr. Motsvarande period 2009 redovisades ett positivt resultat med 51 mkr. Överskottet återfinns främst inom SLL Personal, SLL Utveckling & Styrning samt Administrationen. SLL IT redovisar dock ett negativt resultat med -21,8 mkr. Överskottet förklaras bland annat av lägre kostnader för uppdragsutbildning, konsultkostnader samt personalkostnader. Underskottet beror främst på ökade kostnader för Nationell IT samt lägre kundintäkter inom SLL IT. För 2009 blev årets resultat ett överskott med 37 mkr. För prognostiseras ett underskott med 10 mkr. Orsakerna till den negativa prognosen är främst att SLL IT beräknar få lägre kundintäkter samt ökade kostnader för Nationell IT. Under har hittills utbetalats ca 100 mkr, av totalt 139 mkr i bidrag/medlemsavgifter till bl a Skärgårdsstiftelsen, SKL, Södertörns högskola, Mälardalstrafik m fl. För landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter finns ca 20 mkr budgeterade. Landstinget bedriver forskning, utveckling och utbildning kopplat till alla sina verksamhetsområden. Inom hälso- och sjukvården är FoUU-arbetet en integrerad del av hälso- och sjukvården. Tillsammans med ansvaret att driva en väl fungerande hälso- och sjukvård har landstinget också ansvar för att vården ständigt utvecklas och förbättras. Därför satsas stora ekonomiska resurser på forskning, utveckling och utbildning (FoUU). Under satsar landstinget och staten tillsammans cirka 1,27 miljarder kronor på forskning, utveckling och utbildning inom hälso- och sjukvården. Ungefär 40 % av pengarna investeras i utbildning och 60 % i forskning och utveckling. 1,27 miljarder kronor på helår motsvarar ca 635 2

4 miljoner kr för perioden januari-juni. Från och med 2009 har den gemensamma forskningsstrategiska kommittén på Karolinska Universitetssjukhuset övertagit ansvaret för utfördelning av basersättning/aktivitetsstöd samt projektansökningsverksamheten. 2 Uppföljning av mål 2.1 SLL huvudmål och uppdrag Ytterst arbetar LSF för att genomföra de mål som finns formulerade i den politiska plattformen för innevarande mandatperiod och i en budget som beslutas av fullmäktige varje år. I nedanstående tabell redovisar LSF graden av måluppfyllelse för ett av huvudmålen. SLL huvudmål Ekonomi i balans (Mkr) Uppdrag Dimension/parameter Utfall Prognos Mål Bokslut 2009 Förvaltningen prognostiserar ett negativt 0,2-10, resultat I fullmäktiges beslut om mål och budget för har förvaltningen erhållit följande tre uppdrag: att genomföra en översyn av resultatkraven för landstingets verksamheter samt att återkomma med förslag på hanteringsordning senast den 1 oktober SLL Utveckling & Styrning och SLL Ekonomi och finans arbetar gemensamt med detta uppdrag och kommer att arbeta fram ett förslag till handlingsordning före 1 oktober i år. att uppdra åt landstingsstyrelsen att inför beslut om budget för år 2011, och som ett led i beredningen av de programarbeten gällande investeringar som är under utarbetande: ge en samlad beskrivning av möjligheter att med planerad kapacitet tillsammans med befintlig kapacitet på effektivast möjliga sätt tillgodose förväntade vårdbehov redovisa förslag till alternativ användning av lokaler som planeras tomställas, eventuella tillkommande ombyggnadsinvesteringar och finansiering av dessa ge förslag till tidplan för när förnyelse av operationslokaler, akutmottagningar m.m. ska genomföras så att kostnadsökningar för hyror m.m. kan hanteras inom givna finansiella ramar. En investeringsberedning är etablerad av landstingsdirektören. Beredningen är sammansatt av deltagare från LSF, HSNf och Locum. Under våren har beredningen fortsatt arbetet med att gå igenom samtliga större investeringar inom hälso- och sjukvården, förutom NKS. Arbetet har 3

5 muntligen föredragits på Produktionsutskottet samt Strategiska utskottet och arbetet fortsätter under hösten. att uppdra åt landstingsstyrelsen att besluta om Stockholms läns landstings organisation av läkemedelskommittéverksamheten Medicinskt Kunskapscentrum bildades den 1 januari genom en sammanslagning av avdelningarna Stöd till Kunskapsstyrning och Läkemedelscentrum inom LSF, inklusive respektive sakkunnigstrukturer. Sammanslagning av avdelningarna Läkemedelscentrum och Stöd till Kunskapsstyrning gjordes för att effektivisera kunskapsstyrningen inom SLL. Organisationen med sex läkemedelskommittéer inom SLL upphörde den 31 december 2009 och ersattes med en läkemedelskommitté, Stockholms läns läkemedelskommitté. I januari utsåg Kommittén för Kunskapsstyrning (KUST) medlemmarna i den nya Läkemedelskommittén, som därefter konstituerade sig i februari. Uppdraget att införa en läkemedelskommitté istället för som tidigare sex stycken har slutförts. Bemanningen av den nya avdelningen Medicinskt Kunskapscentrum pågår och beräknas vara slutfört den 1 september. 2.2 Lokala mål Utifrån SLL: s huvudmål angående tillgänglighet och kvalitet samt ekonomi i balans har LSF under 2009 arbetat fram fem långsiktiga mål för förvaltningen. I nedanstående tabell redovisas graden av måluppfyllelse för tre av dessa mål. LSF: s långsiktiga mål Dimension/Parameter Utfall 2008 Mål 2009 Utfall 2009* Ekonomi i balans - Resultat 56,6 mkr 60 mkr 0 Mål Motiverade medarbetare Effektiv verksamhet Nöjda uppdragsgivare Nöjda bolag och förvaltningar - Medarbetarindex - Andel medarbetare som anser att LSF är en attraktiv arbetsplats * * LSF kommer under arbeta fram relevanta parametrar samt fastställa värden för målen effektiv verksamhet, nöjda bolag och förvaltningar samt nöjda uppdragsgivare. 4

6 Under ska de förvaltningsövergripande målen brytas ned och anpassas till respektive avdelning och enhet inom LSF. För att uppnå målen ska avdelningarna utforma olika aktiviteter och mäta måluppfyllelsen med hjälp av t.ex. styrkort. 2.3 Intern kontroll Landstingstyrelsens förvaltning, LSF, följer den av landstingsfullmäktige beslutade intern kontroll policyn och upprättar årligen en intern kontrollplan. Förvaltningens internkontrollplan för år 2009 fastställdes av Landstingstyrelsen den 18 augusti Utifrån fastställd plan har LSF genomfört en egenvärdering av utvalda processer. Egenvärdering Chefer ifrån samtliga funktionsområden har via intervju fått besvara fastställda frågor i internkontrollplanen. Resultatet/iakttagelser ifrån genomförda intervjuer utgör grunden för LSF: s egenvärdering av den interna kontrollen år Riskvärdering Riskvärdering har genomförts och innebär en bedömning om utvalda processer/rutiner medför att oönskade situationer kan inträffa. Bedömningarna har indelats i graderingen; måttlig, stor eller allvarlig. Resultat av egenvärdering Nedan sammanställs några iakttagelser från egenutvärderingen; Verksamhetsstyrningen har förbättrats i och med arbetet med att ta fram LSF övergripande mål. Avdelnings specifika mål är väl kommunicerade och kända. De förvaltningsövergripande målen är inte fullt lika kända. Samtliga medarbetare har fått utbildning i förvaltningskunskap vilket förbättrat kännedomen om ärendehanteringsprocessen. I bilaga till delårsbokslutet finns, för fastställande av styrelsen, Landstingsstyrelsens förvaltnings internkontrollplan för år. 3 Verksamhetens omfattning och innehåll, LSF, ger administrativt stöd till landstingsfullmäktige och dess presidium samt till landstingsstyrelsen med dess utskott och beredningar. Inom LSF finns koncernövergripande funktioner för bland annat ekonomi och finans, IT, upphandling, kommunikation, miljö och personal. I förvaltningens uppdrag ingår att utbetala medel till forskning, utveckling och utbildning till hälso- och sjukvården samt bidrag till handikapporganisationer och stiftelser m.fl. 5

7 består av nio funktionsområden. I det Administrativa funktionsområdet finns de verksamheter som i första hand arbetar med LSF: s interna frågor. Övriga funktionsområden arbetar med koncernövergripande frågor. Funktionsområdena är: Administration SLL Ekonomi och Finans SLL Kommunikation SLL Juridik och upphandling SLL Personal SLL Miljö SLL IT SLL Utveckling och Styrning SLL Produktionssamordning Nedan beskrivs kortfattat respektive funktionsområde samt större förändringar i verksamheten under första halvåret. Administration Inom detta funktionsområde, som främst arbetar med LSF-interna frågor, finns avdelningarna LSF Ekonomi, LSF HR, Kansliavdelningen, LSF Service, Koncernsäkerhet, Landstingsarkivet med Biobankscentrum, Presidiesekretariatet, avdelningen för Kris- och katastrofberedskap och Berga Naturbruksgymnasium. LSF Ekonomi leder och samordnar landstingstyrelsens förvaltnings boksluts- och budgetarbete. Avdelningen sköter förvaltningens redovisning och på uppdrag även redovisningen åt hälso- och sjukvårdsnämnden, regionplane- och trafiknämnden, Patientnämnden, AB Internfinans samt Skadekontot. Avdelningen har aktivt arbetat med att få SLL:s leverantörer att skicka fakturor elektroniskt. Vidare har avdelningen arbetar med att utveckla LSF:s budgetprocess och skapa en budgetportal. LSF HR ger dagligt stöd till förvaltningens chefer och övriga medarbetare när det gäller arbetsmiljö, friskvård, rehabilitering, rekrytering, löneprocess, samverkan, kompetensförsörjning och arbetsrätt. Därutöver arbetar LSF HR med chefs- och ledarskapsutveckling. Avdelningen inriktade sig under våren på att utveckla LSF:s chefs- och ledarprogram, LSF:s medarbetarsatsning och LSF:s arbetsmiljöarbete. Kansliavdelningen ger sekreterarservice och annan administrativ service åt landstingsfullmäktige och dess presidium samt landstingsstyrelsen med dess utskott och beredningar. Avdelningen svarar för ärendesamordning inom LSF samt sammanställer och redigerar landstingets arbetsordning, reglementen och delegationsordning. Avdelningen ansvarar även för registraturen, det centrala förtroendemannaregistret, arkivfrågor, administrativa utvecklingsfrågor samt vissa koncernövergripande frågor som informationssäkerhet, handikapprogrammet och barnkonventionen. 6

8 Avdelningen leder det omfattande förändringsarbetet som är förknippat med att ett nytt system för ärende-, diarie- och dokumenthantering, EDIT, införs. EDIT har börjat införas på HSNf och ska införas på LSF senare i höst när nya förtroendevalda tillträder. Bytet av system innebär dels förändrade rutiner kring ärendehanteringen, dels omfattande utbildningsinsatser. Förutom utbildning i det systemet har flera förvaltningsutbildningar genomförts. Kansliavdelningen samarbetar med LSF service om rutiner kring den centrala postöppning som ska införas i höst. LSF Service samordnar administrativ service till fullmäktige, landstingsstyrelsen, utskotten, de politiska kanslierna samt till förvaltningen. Avdelningen ansvarar bland annat för hyresavtal, lokalplanering, post, transporter och tryckeri, fastighetsservice, reception, intern IT och intern säkerhet. Under våren började tekniken i fyra konferensrum i A-huset rustas upp och hörslingor har installerats i fem konferensrum. Avtalet för restaurang Asplunden har förlängts på två år. Betydande övertidskostnader för personal uppstod i samband med NKS-ärendet, bland annat för extra bevakningspersonal. SLL Koncernsäkerhet omfattar förutom koncernsäkerhet även säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagen samt skyddet av de folkvalda. I höst påbörjas arbetet med att ta fram riktlinjer för ett systematiskt brandskyddsarbete samt med att se över Skadekontot. Presidiesekretariatet ansvarar för resor, representationsfrågor och hedersbelöningar. Vidare handlägger sekretariatet ärenden åt fullmäktiges presidium. Avdelningen har ett samordningsoch utvecklingsansvar för hela Stockholms läns landsting när det gäller resor och representation. Den 1 januari började ett nytt resebyråavtal att gälla. Ett självbokningssystem började införas av några verksamheter. I höst tecknas ett nytt avtal med konferensbokningsföretag. Arkivet och Biobankscentrum, ABC, är organiserat i två delar; Landstingsarkivet och Biobankscentrum. Landstingsarkivet förvarar, vårdar och tillhandahåller det material som lämnats till arkivet för slutförvaring. Dessutom är landstingsarkivet tillsynsmyndighet för hela landstinget. Biobankscentrum samordnar alla biobanker inom länet samt är ett centralt stöd i biobanksfrågor. I mars utnämndes Arkiv och Biobankscentrum till Årets arkiv. Samtliga enheter gör processkartläggningar och ABC förbereder ett pilotprojekt om processbaserad arkivredovisning inom landstinget. En omfattande kvalitetssäkring av informationen i beståndsregistret Visual Arkiv inleddes. Flytten av driftmiljö för SLL e-arkiv avslutades sista mars. Från den 1 juni gäller ett nytt arkivreglemente som innebär ett ökat ansvar för Landstingsarkivet. Regionala enheten för kris- och katastrofberedskap, REK, svarar för den katastrofmedicinska planeringen i Stockholms läns landsting. Avdelningen ansvarar för planering, upphandling, utvärdering och utveckling. 7

9 Avdelningen ansvarar även för planering av sjukvårdsberedskapen i samband med olika aktiviteter i Stockholms län. I vår blev det ett intensivt planeringsarbete inför kronprinsessans bröllop och festivalen Love. Vid halvårsskiftet överlämnas en genomlysning av SLL:s organisation och beredskap för psykologiskt krisstöd. Resultatet ska bearbetas i höst. Avdelningen utvärderade landstingets insatser i samband med Den nya influensan. Berga naturbruksgymnasium har gymnasieutbildning för cirka 240 elever i det 3-åriga programmet och ett 20-tal elever i särskolans 4-åriga program. Till utbildningen hör ett jordbruk/skogsbruk samt kor, suggor och hästar. Hundra elever kan bo på skolan. Skolan har haft fler elever än beräknat. SLL Ekonomi och Finans Funktionsområdet ansvarar för koncernens övergripande och ekonomiska uppföljning och redovisning. Området består av två enheter Ekonomi- och verksamhetsstyrning och Koncernredovisning. Ekonomi- och verksamhetsstyrning har som övergripande uppdrag att följa upp och analysera SLL: s verksamhet och se till att politiken och koncernledningen har rätt beslutsunderlag vid rätt tidpunkt, att ansvara för SLL:s ekonomistyrning (budget, budgetprocess, etc.) samt följa upp samtliga förvaltningar/bolag/resultatenheter inom SLL. Enheten har förändrat och utvecklat den ekonomiska rapporteringen till LSF:s ledning samt utvecklat processerna för skatteintäktsprognoser. Koncernredovisningsenheten ansvarar för arbetsprocesserna kring månadsbokslut, delårsbokslut och årsbokslut, konsolidering av likviditetsprognoser, samt rådgivning, utbildning och information i redovisningsfrågor och skattefrågor. Under året har en terminalserver till programmet Cognos Controller köpts in. SLL Kommunikation Kommunikationsavdelningens övergripande uppdrag är att med hjälp av kommunikation bidra till landstingets mål samt utveckla och förnya policydokument, riktlinjer, strategier och verktyg inom kommunikationsområdet. Avdelningen ansvarar även för att vårda SLL: s varumärke samt vakta och utveckla den grafiska profilen. Ytterligare uppdrag för SLL Kommunikation är att samordna och genomföra kommunikations- och medieaktiviteter, leda och samordna landstingets kriskommunikation samt initiera, stödja och ge råd i kommunikations- och mediefrågor. Avdelningen utvecklar en Chefsflik på intranätet och ett introduktionsprogram för nyanställda tillsammans med LSF HR, genomförde en förstudie av SLL-intranät och LSF-intranät och en utredning om internkommunikation, kartlade webbstrukturen inom hela landstinget och startade projektet Kommunikativ tillgänglighet. Vidare började Varumärkeshandboken revideras, en ny kommunikationspolicy är klar för beslut och riktlinjer för att hantera sociala medier blir klar under sommaren. En omfattande upphandling av kommunikationstjänster påbörjades. 8

10 SLL Juridik och Upphandling Inom detta funktionsområde finns Juridiska avdelningen och Upphandlingsavdelningen. Juridiska avdelningen ger kvalificerad juridisk rådgivning och service till förtroendevalda och anställda inom landstinget. Avdelningen handlägger främst frågor om upphandling, tolkning av avtal, offentlighet och sekretess, informationssäkerhet kommunal- och förvaltningsrätt samt tar fram förslag till yttranden när ett landstingsbeslut överklagats. Juristtjänster behövs alltmer. Särskilt gäller det frågor med anknytning till integritet/personuppgifter, IT-rättsliga avtal och upphandling. Under våren tog beslutsfattandet av Nya Karolinska Solna mycket tid. Upphandlingsavdelningen ansvarar för samordnad upphandling samt sköter upphandlingar på uppdrag åt förvaltningar, bolag och stiftelser. Avdelningen utför upphandlingar enligt landstingets upphandlingspolicy och i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU). Avdelningen förbereder en uppgradering av upphandlingssystemet Avantra i höst. När uppgraderingen är gjord kan alla bolag och förvaltningar nyttja samma mallar och informationen om SLL-gemensamma avtal, som kommer att finnas sökbara på en och samma webbplats. SLL Personal SLL Personal ansvarar för koncernövergripande strategiska frågor av utvecklingskaraktär samt förhandlingsfrågor inom hela det personalpolitiska området. Avdelningens uppdrag omfattar huvudområdena pension, personaladministrativa system, arbetsrätt och förhandling, ledarskap, personal- och kompetensförsörjning, arbetsmiljö och hälsa samt jämställdhet och mångfald. SLL Personal ansvarar även för utbildningsfrågor. Projektet KOmpetens sll, KOLL, som ska stötta kompetensplanering, avslutade en första pilot. Fler piloter förbereds. Tillsammans med handikapporganisationerna beviljades SLL Personal medel av EFS-rådet för att genomföra projektet Din kompetens Vår möjlighet. En samverkansgrupp bildades tillsammans med HSNf för att hantera utbildning vid landstingets verksamheter. SLL Personal tog tillsammans med de enskilda Högskolorna fram en lärande modell för verksamhetsförlagd utbildning, VFU. En överenskommelse träffades med landstingets leverantörer av företagshälsovård om hur det statliga bidraget till företagshälsovård ska användas för att stimulera tidiga insatser och minska risken för långtidssjukfrånvaro. Den 1 januari introducerades Lyft, en satsning för att arbetslösa ska kunna hålla kontakt med arbetslivet. Under våren utvidgades uppdraget att organisera sommarjobb för ungdomar mellan 16 och 18 år. I mars certifierades Stockholm för att landstinget tillsammans med Stockholms stad ska utveckla ett vård- och omsorgscollege. Den första kursen startar i höst. SLL Miljö SLL Miljö leder, styr och samordnar SLL:s miljöarbete så att målen i miljöprogrammet Miljö Steg 5 ska nås. Avdelningen leder även LSF:s eget miljöledningssystem samt stöttar upphandlingsavdelningen när det gäller de miljökrav som ställs vid olika upphandlingar. 9

11 Avdelningen har under året tagit fram en miljöredovisning som visar att prognosen i de flesta fall är god för att nå målen i Miljö Steg 5. En första uppföljning av miljökraven i avtalet om kostförsörjning visar att leverantören i maj nådde målet på 25 procent ekologiska livsmedel. Landstingsstyrelsen har beslutat att målområden för det kommande miljöprogrammet ska vara klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande. Avdelningen har tagit fram förslag på kvantitativa mål inom dessa områden. SLL IT SLL IT sköter idag den löpande förvaltningen av koncerngemensamma och lokala IT-system samt erbjuder IT-stöd vid verksamhetsutveckling. Inom hälso- och sjukvården fokuseras ITutveckling på en samlad information om patienten för att ge vårdgivaren och patienten all relevant data om patientens vårdhistorik. I januari tog SLL IT:s teknikavdelning över IT-driftsansvaret för Södersjukhuset AB. Diskussioner pågår om att flytta över SÖS systemförvaltnings- och utvecklingskompetens till SLL IT. Verksamheten inom Visuell Kommunikation vid Huddinge sjukhus flyttar i höst till Norra Stationsgatan. Tidigare har IT-verksamheterna på Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och HSN-förvaltningen flyttats över. Alla ingår nu i funktionsområdet SLL IT. Syftet med att konsolidera IT-verksamheten är att säkerställa en effektiv informationsförsörjning för vårdgivare och patienter i Stockholms län. Konsolideringen gör det också möjligt att reducera kostnaden för SLL:s IT-verksamhet med 200 miljoner kronor. Driftsättningen av den nya plattformen för SLL:s huvudjournalsystem TakeCare skedde planenligt. En ny server och lagringsplattform levererades och installerades. Den första fasen av ett infrastrukturprojekt har inletts. Designen av SLL:s standardpc Atlas fastställdes och en pilot för denna standardarbetsplattform är igång. SLL Utveckling och Styrning Utveckling & Styrning ska utveckla landstingets styrsystem och se till att de är ändamålsenliga och effektiva, verka för att produktionsstrukturen är ändamålsenlig, att konkurrensen utvecklas samt att Stockholm och Mälardalen är nationellt och internationellt konkurrenskraftigt. Inom detta funktionsområde finns avdelningarna Utveckling och Internationella kontoret. Avdelningen Utveckling, som bildades 2009, arbetade under våren fram en verksamhetsplan. Avdelningen tog fram en FoU-strategi, en mängd beslutsunderlag för NKS samt nya ägardirektiv för Stockholm Care. Ett stort projekt om ägarstyrning startade. Avdelningen ska vidare i samarbete med andra utveckla en styrmodell för TioHundra. Till de löpande uppgifterna hör bland annat regional utveckling, investeringsberedningen samt kostuppföljningen. Internationella kontoret är en koncerngemensam stödfunktion som efter behov ska bistå både förtroendevalda och tjänstemän inom landstinget i deras internationella arbete. Det innebär bland annat att kontoret ska bistå med stöd för att bygga upp internationella relationer och samarbeten, medverka vid hanteringen av internationella avtal, relationer och besök samt ge stöd för att söka EU-finansiering. 10

12 Under våren genomfördes en workshop i Stockholm kring smittskyddsfrågor i Östersjöregionen och samarbetet med S:t Petersburg kring resistent tuberkulos började prövas i praktiskt patientarbete. Avdelningen har börjat arbeta med strategin EU2020, som kan komma att påverka landstinget när det till exempel gäller hälsoarbete och sjukvårdens ramar och möjligheter till forskningsfinansiering. Avdelningen tog fram ett underlag till beslut om ett skärgårdspolitiskt program. SLL Produktionssamordning, PS Ett övergripande mål för PS är verka för att den landstingfinansierade sjukvårdsproduktionen samordnas och fungerar på ett effektivt sätt med hög kvalitet samt att underlätta för landstingsfinansierade sjukvårdsproducenter att utföra sina uppdrag. PS består av fyra avdelningar: Övergripande vårdfrågor, Medicinskt Kunskapscentrum, Vårdinformatik, samt Smittskydd och vårdhygien. Övergripande vårdfrågor ska samordna landstingets samlade resurser inom hälso-och sjukvården. Avdelningens viktigaste uppgifter är att stödja produktionen med råd, leda chefsläkar- och direktörsmöten, svara för medicinsk rådgivning till koncernledningen, samordna länets patientsäkerhetsarbete, ansvara för en central vävnadsinrättning sant central IT-samordning. En allt större arbetsuppgift är att delta i nationella sammanhang. Under våren lämnade vart och ett av specialistråden omfattande material om Framtidens hälso- och sjukvård. Materialet ska bearbetas tillsammans med HSNf och ingå i Generalplanen om den framtida hälso- och sjukvården. Snart har 400 chefer gått den certifierade utbildningen i patientsäkerhet. En vårdplatsutredning genomfördes för att kunna bedöma fortsatt behov och åtgärder. Avdelningen har börjat planera för att upphandla läkemedelsförsörjningstjänster och för ett centralt kvalitetsregister. Vidare påbörjades projekten för anestesiologiskt beslutsstöd och för att göra IT-stödet Vaccinera till en allmängiltig vaccinationsjournal. Medicinskt kunskapscentrum bildades den 1 januari när Stöd för Kunskapsstyrning och Läkemedelscentrum slogs ihop. Avdelningen ska stödja det utvecklingsarbete som bedrivs i vården och lyfta fram och sprida de goda exemplen till medarbetarna. Samtidigt bildades Stockholms läns läkemedelskommitté och de gamla läkemedelskommittéerna upphörde. Sakkunnigstrukturerna integreras i den nya avdelningen. Inom läkemedelskommittén bildades nätverk, dels för lokal förankring, dels för att knyta ihop specialisterna för gemensamma diskussioner och jämförelser. Genom att sammanföra läkemedelskommittén och dess expertgrupper med sakkunnigstrukturen, Spesak och Vårdsak, i samma organisation kan styrningen av läkemedel i klinisk praxis och implementeringen av vårdprogram och nationella riktlinjer samordnas bättre. Avdelningen för Vårdinformatik arbetar med att ta fram och implementera metoder för att beskriva vårdproduktionens medicinska innehåll och ekonomiska resursåtgång. Värdet ligger i möjligheten att på ett systematiskt sätt kunna följa upp vårdproduktionen och kunna jämföra enheter och vårdgrenar. 11

13 Under hösten kommer den medicinska kompetensen utökas samtidigt som avdelningschefstjänsten ska återbesättas. Inom Avdelningen för Smittskydd och vårdhygien är Smittskyddsenhetens, SME, uppdrag att minimera utbredningen av smittsamma sjukdomar. Enheten har deltagit i planeringen av ett nationellt system för att följa upp vårdrelaterade infektioner kopplade till patientjournalen. I detta projekt blir landstinget ett av två pilotlandsting. Under våren var avdelningen värd för stockholmsdelen av en nationell inspektion från EU av arbetet med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. Uppföljningarna av den Nya influensan medförde att Epedemiberedskapsplanen nu revideras. Enheten för Vårdhygien, EVH, bedriver undervisning, rådgivning och kvalitetssäkring i syfte att förebygga vårdrelaterade infektioner hos patienter och vårdpersonal. Merparten av verksamheten baseras på avtal med vårdgivarna. Enheten deltar i landstingsövergripande kvalitetsarbete inom det vårdhygieniska området. Arbetet påbörjades inom Strama-projektet med att återföra förskrivningsdata direkt till vårdgivare. 3.1 Verksamhetsförändringar SLL IT har fr o m årsskiftet övertagit IT-driftansvaret för Södersjukhuset AB. I samband med detta utökades Teknikavdelningens personal med 21 personer. Nu förs diskussioner med Södersjukhuset AB om att även flytta sjukhusets systemförvaltnings- och utvecklingskompetens till SLL IT Omställningsåtgärder med anledning av strukturförändringar I bokslut 2009 bokade förvaltningen upp en lokal omställningsreserv på 20 mkr m a a verksamhetsförändringar. Av reserven har hittills ca 1,7 mkr ianspråktagits. 3.2 Verksamhet produktionsredovisning Kostnadsfördelning i % 2009 Kostnadsfördelning i % Anslag/bidrag 13% Övriga kostn 20% Fastighet 4% Pers kostn 18% Pers kostn 19% Övriga kostn 16% Anslag/bidrag 14% Fastighet 3% FoUU 35% FoUU 37% Konsulter 10% Konsulter 11% 12

14 Ovannämnda diagram belyser i stort hur de bokförda kostnaderna, uttryckta i %, fördelas på ett antal utgiftsposter per den sista juni 2009 resp. Noterbart är att under såväl 2009 som utgjorde FoUU och Anslag/bidrag tillsammans cirka hälften av förvaltningens totala kostnader.av diagrammet framgår att fördelningen mellan de olika posterna inte nämnvärt skiljer sig mellan åren. Den största utgiftsposten utgörs nu som då av FoUU, vars andel av de totala kostnaderna ökat något. Det beror på FoUU-uppdragsutbildningar och uppräkning av ALF-medel, vilket medfört att andelen Övriga kostnader minskat något. De största utgiftsposterna inom Övriga kostnader utgörs av kostnader för IT-programvara/licenser och IT-tjänster; MRSA-labprover och medlemsavgiften till SKL. Konsultkostnaderna är till största delen eller 80 % relaterade till köpta IT-konsulttjänster. 4 Verksamhetens ekonomiska resultat Resultaträkning (Mkr) Ack utfall 1006 Ack utfall 0906 Förändr % Periodens budget Avvik % Prognos Landstingsbidrag % % % Övriga intäkter % % % 995 Verksamhetens intäkter % % % Personalkostnader % % % -604 Lämnade bidrag % % % IT-tjänster % % % -351 Övriga kostnader % % % -866 Verksamhetens kostnader % % % Avskrivningar % -44-5% % -74 Finansnetto % 4-100% 9 9 0% 2 Resultat 0,2 51 0, Budget Avvik % Bokslut Månadens resultat och prognos Förvaltningens utfall för perioden januari-juni är ett överskott med 0,2 mkr, för motsvarande period 2009 redovisades ett överskott med 51 mkr. För prognostiseras ett negativt resultat med 10 mkr, främst beroende på ökade kostnader för Nationell IT samt lägre kundintäkter för SLL IT. Överskottet förklaras av poster som visas i tabellen nedan. 13

15 Intäkt Avvikelse utfallperiodiserad budget Kostnad Avvikelse utfallperiodiserad budget Resultat Avvikelse utfallperiodiserad budget Intäkt Avvikelse prognosbudget Kostnad Avvik prognosbudget Resultat Avvikelse prognosbudget Textkommentar Uppräkning ALF-medel 20,6 20,6 0,0 Uppdragsutbildning FoU 9,6 9,6 0,0 Merkostn för lab tjänster MRSA 16,2 16,2 0,0 Fakturering av Heroma till förv 9,6 9,6 0,0 Merkostnader för MRSA -16,2-16,2 0,0 Merkostnad 6% -3,7-3,7 0,0 IT-tjänster -9,1-9,1 0,0 Övr anslagsst verksamh inkl ALF -28,8-28,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ej analyserad restpost -5,0 6,5 1,5 0,0 Beslut av LF/LS/ HSN (Belopp) S:a avvikelse 51,0-51,3-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 4.2 Verksamhetens intäkter Periodens intäktsutfall är mkr att jämföra med den periodiserade budgeten på mkr. Avvikelsen med 51 mkr förklaras främst av högre intäkter för vidaredebiterade kostnader bl a avseende ökade laboratorietjänst kostnader för MRSA samt Heroma fakturering till förvaltningar och bolag. Förvaltningen har därutöver erhållit bidrag för uppdragsutbildningar samt uppräkning av ALF-medel. De högre intäkterna motsvaras av ökade kostnader. Verksamhetens intäkter har minskat med 79 mkr jämfört med motsvarande period förra året, vilket bland annat förklaras av Säbyholms naturbruksgymnasium fr o m halvårsskiftet förra året övergick till annan huvudman. Under beräknas intäkterna öka med 39,8 mkr, jämfört med budget, då förvaltningen vidaredebiterar Koncernfinansiering för uppdragsutbildning och uppräkning av ALF-medel. 4.3 Verksamhetens kostnader Periodens kostnadsutfall uppgår till mkr att jämföra med den periodiserade budgeten på mkr. Den negativa avvikelsen på 49 mkr förklaras främst av högre kostnader för laboratorietjänster, vilka vidaredebiteras HSN-förvaltningen. Kostnaderna för uppdragsutbildning och uppräkning av ALF-medel beräknas öka med 39,8 mkr jämfört med budget. Dessa vidaredebiteras dock Koncernfinansiering, varför intäkterna ökar i motsvarande grad. 14

16 4.3.1 Personal Bemanningskostnader (Mkr) Ack utfall 1006 Ack utfall 0906 Förändr % Periodens budget Avvik % Prognos Summa personalkostnader % % % varav förändring sem.skuld % % 0 0 varav lönekostnad % % % varav pensionskostnad Inhyrd personal % varav övrig personal Summa bemanningskostnad % % % Lönekostnad per yrkesgrupp Administrativ personal % Övrig personal % Ack utfall Ack utfall Förändr Prognos Budget Avvik Sjukfrånvaromått %-enh %-enh Procentuell sjukfrånvaro 3,59 4,57-98% 0% Periodens bemanningskostnader uppgår till 330 mkr, vilket är 1 mkr lägre jämfört med periodens budget. Bemanningskostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Ökningen är endast 1%. Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till ca 0,7 mkr att jämföra med helårsbudgeten på 0,05 mkr. Kostnaderna är ca 1,9 mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Budget Avvik % Antal årsarbetare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Snitt År Budget år 2009 Snitt Bu Snitt 2009 Jämfört med föregående månad har antalet årsarbetare ökat från 948 till 956 d v s med 8. Av följande tabell framgår förändringen uttryckt i antalet årsarbetare inom LSF:s funktionsområden. 15

17 Antal årsarbetare (åab) Ack utfall 1006 Ack utfall 0906 Förändr % Prognos Budget Bokslut 2009 Totalt snitt årsarbetare ,5% Administration ,8% Koncernledning ,3% Politisk organisation ,6% SLL Produktionssamordning ,6% SLL Ekonomi/Finans ,0% SLL IT ,5% SLL Juridik/upphandling ,0% SLL Kommunikation ,3% SLL Miljö ,0% SLL Personal ,0% SLL Utveckling o styrning ,1% Övrigt CFF (Lafa) 17 Övrigt/Gymn utb ,8% Den största förändringen jämfört med 2009 beror på att Säbyholms naturbruksgymnasium vid halvårsskiftet 2009 överfördes till annan huvudman. Till SLL IT har fr o m tillkommit drygt 20 årsarbetare då större delen av SÖS IT överförts hit. I enlighet med tabellen ovan uppgår prognosen för antalet årsarbetare till 970 med hänsyn till utfallet. Antal årsarbetare Ack utfall 1006 Ack utfall 0906 Förändr % Prognos Budget LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) Totalt snitt årsarbetare % varav överföring av Säbyholms gymn skola till ABF -53 varav överföring av LAFA o Järva till HSN-f -17 org flytt av IT-tjänster från SÖS till SLL IT 21 Organisatoriska förändringar -49 Övriga förändringar 14 SUMMA FÖRÄNDRING -35 Antalet årsarbetare har netto minskat med 35 jämfört med motsvarande period förra året. Organisatoriska förändringar är den främsta anledningen till minskningen och innebär att LSF i juni har 49 årsarbetare färre än motsvarande period föregående år. Detta förklaras av att Säbyholms naturbruksgymnasium har överförts till annan huvudman samt att LAFA och Järva mansmottagning har överförts till HSN-förvaltning. I övrigt har antalet årsarbetare exklusive organisatoriska förändringar har ökat med 14 jämfört med motsvarande period föregående år. För ökningen svarar främst SLL IT i samband med sammanslagningen av SÖS IT och SLL IT. Därutöver har det bland annat skett en ökning inom den politiska organisationen och Administrationen. Bokslut

18 Helårsarbete (Närvarotid inkl. extratid samt frånvarotid under en mätperiod dividerat med arbetstid för heltidsanställd motsvarande period) Ack utfall 1006 Ack utfall 0906 Förändr % Närvaro helårsarbete % Frånvaro helårsarbete % Total tid Av LSF: s totala helårsarbete är 13,8 % frånvarotid per den sista juni. Detta är en minskning jämfört med motsvarande period föregående år då andelen frånvarotid uppgick till 14,7 % Övriga kostnadsslag Under förra året hade Smittskyddsenheten kostnader för läkemedel, vilka kvittades mot motsvarande intäkter från HSN-f. Från och med i år minskar motsvarande transaktioner då kostnaderna bokförs direkt hos HSN-f. Kostnaderna är ca 100 mkr lägre jämfört med motsvarande period Avskrivning och finansnetto Kostnaderna för avskrivningar är ca 2,3 miljoner kronor lägre än periodens budget. Å andra sidan är finansnettot ca 4,5 mkr lägre än budget beroende på det dåliga ränteläget. 4.5 Resultat och prognos per funktionsområde Budgetavvikelse (Mkr) Utfall tom 1006 Periodiserad budget tom 1006 Avvik mot periodiserad budget 1006 Prognos 1006 Funktionsområde Administration (inkl Gymnasieutb) 9,2 0,0 9,2 8,5 SLL Ekonomi/Finans 0,9 0,0 0,9 0,0 SLL Kommunikation 0,0 0,0 0,0 0,0 SLL Juridik/Upphandling 0,4 0,0 0,4 0,0 SLL Personal 16,7 8,0 8,7 6,0 SLL Miljö 0,2 0,0 0,2 0,0 SLL IT -21,8 0,0-21,8-20,0 SLL Utveckling och styrning 9,0 0,0 9,0 0,5 SLL Produktionssamordning -3,0 0,0-3,0 1,0 Politiska kostnader -3,7 0,0-3,7 0,0 Koncernövergripande uppdrag inkl ledning 0,3 0,0 0,3 0,0 Ej verksamhetsspecifikt -8,0-7,5-0,5-6,0 S:A RESULTAT 0,2 0,5-0,3-10,0 Administrationens överskott beror till största delen på lägre kostnader för avskrivningar och hyror. Den positiva årsprognosen förklaras främst av ett beräknat överskott på omställningsreserven samt att förvaltningen erhållit ersättning, från Berga naturbruksgymnasium, för administrativa tjänster. 17

19 SLL Ekonomi och finans positiva resultat förklaras framför allt av lägre personalkostnader än beräknat. SLL Personals positiva resultat förklaras främst av lägre kostnader för uppdragsutbildningar, arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt för det personaladministativa systemet Heroma. SLL IT beräknar i dagsläget ett underskott om 20 mnkr, vilket främst beror på ökade kostnader för Nationell IT och lägre kundintäkter. De senare är ett resultat av förväntad konsolideringsbesparing från kundernas sida, vilket under år ej kan konstateras fullt ut. Utredning pågår om definition av den volymökning som tillfaller kunderna och därmed skall finansieras av desamma. När denna är klarlagd kan SLL IT mer säkert bedöma storleken på kundintäkterna. SLL IT:s ledning arbetar med ett åtgärdsprogram för att möta ytterligare ökade kostnader/minskade intäkter och reducera desamma i största möjliga mån (t ex har utökade satsningar skett på Teknikavdelningen). Ett flertal åtgärder pågår redan för att reducera kostnaderna och ett cost-cutting -engagemang genomsyrar hela SLL IT. Ökade kostnader av engångskaraktär finns för konsolidering och andra projekt med syfte att effektivisera och samordna verksamheten. SLL Utveckling och styrnings överskott beror främst på lägre personalkostnader, då alla tjänster kommer att vara tillsatta först fr o m september, samt lägre konsultkostnader. SLL Produktionssamordnings positiva resultat förklaras till stor del av lägre personalkostnader. Det negativa resultatet för ej verksamhetsspecifikt förklaras främst av kostnader för etableringsstöd till KI avseende Karolinska folkhälsoakademin,kfa,. De politiska kostnadernas underskott beror till största delen på kostnader för semesterlöneskulden, vilken kommer att utjämnas vid årets slut samt ökade personalkostnader då fler personer har anställts. 4.6 Investeringar Investeringar (Mkr) Ack utfall 1006 Nuvarande status Prognos Budget LF Inventarier, möbler, bilar Datorer etc 39 Ombyggnad i förhyrda lokaler 3 Maskiner/Inventarier/IT Totalt investeringar Under perioden januari-juni har investeringar främst gjorts i IT-inventarier. Därutöver har en ombyggnad skett i SLL IT:s lokaler. 18

20 4.7 Balansräkning Balansräkning (Mkr) Juni Juni 2009 Förändring Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar 144,0 154,0-10,0 Omsättningstillgångar 608,0 616,0-8,0 varav kassa och bank 285,0 246,0 39,0 Summa tillgångar 752,0 770,0-18,0 Eget kapital 20,0 71,0-51,0 Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) 31,0 36,0-5,0 Skulder Långsfristiga skulder 1,0 2,0-1,0 Kortfristiga skulder 700,0 661,0 39,0 Summa skulder och eget kapital 752,0 770,0-18,0 Anläggningstillgångarnas ökning beror på att övertagen IT-verksamhet från Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset AB har ökat investeringarna (+11 mkr) samt att Koncernfinansiering har reglerat en långfristig reversfordran (-21 mkr). Omsättningstillgångarna har totalt minskat med 8 mkr. Förändringen beror bl a på att fordran på externa projekt har minskat (-36 mkr), förutbetalda kostnader bl a för IT-licenser har ökat (+10 mkr), upplupna intäkter har minskat då fakturering är mer i fas (-12 mkr), övriga kortfristiga fordringar har minskat (-9 mkr) medan likvida medel har ökat (+39 mkr). Egna kapitalets minskning beror på att resultatet har försämrats mellan åren med 51 mkr. Avsättningarna har minskat med 5 mkr beroende på att gjorda avsättningar för omställningskostnader är lägre mellan åren. De långfristiga skulderna avser särskild ålderspension som har minskat med 1 mkr. De kortfristiga skulderna har totalt ökat med 39 mkr. Förändringen beror bl a på att skulden till externa projekt har ökat (+16 mkr), leverantörsskulden har ökat med 12 mkr (varav etableringsstöd till KI med 10 mkr), upplupna kostnader bl a avseende FoUU har ökat (+25 mkr), de förutbetalda intäkterna har minskat (-9 mkr) samt övriga kortfristiga skulder har minskat (-5 mkr). 4.8 Analys och eventuella riskfaktorer Den koncerngemensamma IT organisationen, SLL IT, står inför både stora ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar. Redan första kvartalet redovisade funktionsområdet ett negativt utfall, och detsamma gäller för halvåret. Det finns ett antal osäkra faktorer som påverkar såväl nuvarande utfall som möjligheten att göra en realistisk prognos. SLL IT håller på med en genomlysning av sin verksamhet. 5 Ledningens åtgärder Inom SLL IT pågår ett flertal åtgärder för att reducera kostnaderna. 19

21 6 Landstingets finanspolicy Förvaltningen följer den av landstinget fastställda finanspolicyn. 7 Personal Personal har under första halvåret fortsatt arbetet med att utveckla personalarbetet. Olika insatser och kartläggningar har genomförts inom områdena; Bemanning Ledarskap och medarbetarskap Rehabilitering och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Sjukfrånvaro Bemanning I maj hade förvaltningen 836 stycken anställda vilket är en ökning med tio jämfört med motsvarande period föregående år. Dock är andelen tillsvidareanställda högre i år (771) än förra året (743) och andelen tidsbegränsat anställda är lägre i år (65) än förra året (83). Vad gäller inhyrning av konsulter och inhyrd personal har LSF under året haft en nedåtgående trend. Ledarskap - och medarbetarskap Förvaltningen arbetar med riktade kompetensutvecklingsinsatser för både medarbetare och chefer och som ett led i detta har ett chefs- och ledarutvecklingsprogram samt ett medarbetarskapsprogram tagits fram. LSF har även arbetat fram ett introduktionsprogram för nya medarbetare. Rehabilitering och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Samtliga rehabiliteringsfall inom LSF har kartlagts och åtgärdsplaner har tagits fram. LSF jobbar kontinuerligt med att finna former för att uppfylla de arbetsmarknadspolitiska målen. Förvaltningen har tagit in 23 personer inom ramen för feriearbetare satsningen. Dessutom jobbar LSF med åtgärder inom ramen lyftet där vi kommer att nå vårt mål att ha minst 8 lyftpraktikanter inom LSF. Sjukfrånvaro Under perioden januari till och med maj har LSF haft ett snitt på 0,62 sjukdagar per anställd vilket är lägre jämfört med föregående år då värdet var 0,99 sjukdagar per anställd. Vid en analys utifrån ett genusperspektiv konstateras att både män och kvinnor har en fallande trend i antalet sjukdagar men att kvinnorna ligger på en högre sjukfrånvaro jämförts med männen. 20

22 Sjukdagar per kön och anställd LSF tot 2009/, Jan - Maj 1,60 1,40 1,20 1,00 0, K K 2009 M M 0,60 0,40 0,20 0,00 Januari Februari Mars April Maj Juni juli Augusti September Oktober November December 8 Miljö Förvaltningens betydande miljöpåverkan är i första hand indirekt, genom att förvaltningen ska leda, styra och samordna miljöarbete inom Stockholms läns landsting samt leda arbetet med LSF:s eget miljöledningssystem. Arbetet med att genomföra landstingets miljöprogram Miljö Steg 5 fortskrider. Miljöredovisning Under våren har LSF tagit fram en miljöredovisning som visar på nuläget i SLL vid årsskiftet 2009/ när det gäller att nå målen i Miljö Steg 5. Prognosen ser i det flesta fall god ut för att nå målen. Miljöledningssystem inom SLL LSF har gjort en granskning av landstingets verksamheters olika miljöledningssystem för att utreda om målen i Steg 5 uppnås till Dels för att se hur långt landstingets verksamheter kommit i arbetet, dels för att få en samlad bild inför arbetet med nästa miljöpolitiska program Steg 6. Av sex utvalda mål har tre mål redan uppnåtts medan arbete kvarstår i de ytterligare tre målen. LSF erbjuder stöd i arbetet. Kemikalier Förvaltningen arbetar som stöd till SLL:s verksamheter vid utfasningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Enligt årsredovisning för 2009 har redan 82% av landstingets utfasningskemikalier fasats ut. Handlingsplan för minskad miljöpåverkan från läkemedel LSF har tagit fram förslag till handlingsplan för att minska miljöpåverkan från läkemedel, vilken inom kort ska beslutas. Förskrivare av läkemedel har fått utbildning om miljöanpassade läkemedel. 21

23 Miljöhänsyn vid beslut har genomfört en utredning för att ta reda på om antalet miljökonsekvensbedömningar (MKB) vid beslut ökat. Enligt en preliminär rapport har en betydande ökning skett under 2009 jämfört med en tidigare undersökning LSF tillämpar även MKB vid beslut i arbetet med SLL:s investeringsplan. Grön IT Förvaltningen har etablerat Grön IT. Miljömål har tagits fram för SLL IT: Mätning och förslag till minskning av energianvändningen Gröna IT-tjänster såsom videotjänster Miljökrav vid upphandling av varor och tjänster inom IT-området Metoder för nyckeltal som är mät- och uppföljningsbara för el, kyla och värme för datahallar och IT-utrustning Anställda vid SLL IT har under våren fått miljöutbildning om Grön IT. Ekologiska livsmedel LSF har genomfört en första uppföljning av miljökraven i kostförsörjningsavtalet. Diskussioner har förts kring hur målet om 25 % ekologiska livsmedel ska nås. Leverantören redovisar nu statistik på att den ekologiska andelen ligger på 19 % för de första fem månaderna. För maj månad är dock andelen 25 % uppnådd, vilket gör att leverantörens ambition nu är att ligga kvar på denna nivå och därigenom nå målet 2011 när det gäller kost som levereras via kostförsörjningsavtalet. Nytt miljöpolitiskt program Förvaltningen har lämnat förslag på målområden för det kommande miljöprogrammet för , vilka beslutats av landstingsstyrelsen. Målområdena är: klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande. Under maj levererades även en rapport med förslag till kvantitativa mål inom målområdena till landstingsstyrelsen. 9 Övrigt Samma redovisningsprinciper har använts som i senaste årsredovisning. Delårsrapporten har upprättats i överensstämmelse med Bokföringsnämndens allmänna råd om frivillig delårsrapportering /BFNAR 2007:1/. 10 Bilagor Bilaga 1 Internkontrollplan för LSF 11 Styrelsebehandling Delårsbokslutet för juni månad behandlas i landstingstyrelsen den 24 augusti. Toivo Heinsoo tf Landstingsdirektör 22