LS Tf landstingsdirektören har inkommit med kvartalsrapport per mars 2011 för koncernfinansiering.

Transkript

1 Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) LS Ankom Stockholms läns landsting Dnr: Landstingsstyrelsen i i ^OSTfNGSSTVRELSFM 1*5-2 4 * 1 7 Kvartalsrapport per för koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET Tf landstingsdirektören har inkommit med kvartalsrapport per för koncernfinansiering. FÖRSLAG TILL BESLUT Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att godkänna kvartalsrapporten per för koncernfinansiering. Periodens resultat är 47 miljoner kronor, vilket ger ett överskott mot den periodiserade en med 139 miljoner kronor. Resultatet för helåret beräknas bli 428 miljoner kronor att jämföra med ett resultatkrav på 28 miljoner kronor, dvs 148 miljoner kronor högre än. Det beror bland annat på att skatteintäkter förväntas bli 71 miljoner kronor högre än erade skatteintäkter. Torbjörn Rosdahl Bilaga Tf landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Kvartalsrapport per Koncernfinansiering -5-3

2 Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE, LS ÄRENDET OCH DESS BEREDNING Tf landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 3 maj föreslagit landstingsstyrelsen besluta att godkänna kvartalsrapporten per för koncernfinansiering (bilaga). Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljösteg 5 har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende. Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 18 maj.

3 Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans i (i) TJÄNSTEUTLÅTANDE -5-3 LS Landstingsstyrelsen Ankom Stockholms läns landsting -5-4 Kvartalsrapport per för koncernfinansiering nki 1 Ärendebeskrivning Kvartalsrapport per för koncernfinansiering. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande -5-3 Koncernfinansiering kvartalsrapport per Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna kvartalsrapport per för koncernfinansiering. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljösteg 5 har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende. Toivo Heinsoo Tf landstingsdirektör HelerraTTolmstedt Finansdirektör

4 ^ / / ^ jd? Z2 KONCERNFINANSIERING KVARTALSRAPPORT

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV KVARTALSRAPPORT 3 2. MÅL OCH VERKSAMHET 3 3. EKONOMISKT RESULTAT KVARTALETS RESULTAT OCH PROGNOS VERKSAMHETENS INTÄKTER Statsbidrag PO-intäkter och övriga intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader INTÄKTER OCH KOSTNADER UTANFÖR VERKSAMHETENS RÖRELSERESULTAT Skatteintäkter Finansnetto INVESTERINGAR ANALYS OCH EVENTUELLA RISKFAKTORER 7 4. LEDNINGENS ÅTGÄRDER 8 5. LANDSTINGETS FINANSPOLICY 8 2 av 8

6 1. Sammanfattning av kvartalsrapport Periodens resultat är 47 mkr vilket ger ett överskott mot den periodiserade en med 139 mkr. Resultatet för helåret beräknas bli 428 mkr att jämföra med ett resultatkrav på 28 mkr, d v s 148 mkr högre än. Det beror bl a på att skatteintäkter förväntas bli 71 mkr högre än erade skatteintäkter. 2. Mål och verksamhet Koncernfinansiering är en central redovisningsenhet där poster av landstingsövergripande karaktär redovisas, såsom skatteintäkter och utbetalning av landstingsbidrag. Enheten har inga anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Enligt fullmäktiges beslut LS är koncernfinansierings resultatkrav 28 mkr för. 3. Ekonomiskt resultat Resultaträkning (Mkr) 113, 13 Förändr Periodens Prognos Budget Bokslut 21 Statsbidrag PO-intäkter Övriga intäkter 8 1 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lämnade bidrag Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Skatteintäkter Finansnetto Resultat Kvartalets resultat och prognos Resultatutfallet för perioden januari - för koncernfinansiering är 47 mkr, vilket är 13 mkr lägre än motsvarande period föregående år. Vid en jämförelse mellan utfallet tom och periodiserad kan konstateras att utfallet är 139 mkr högre än den periodiserade en. Prognosen för helåret är 428 mkr vilket är 148 mkr högre än och 21 mkr lägre än bokslut 21. Skatteintäkter förväntas bli 71 mkr högre än. Finansnettot är 57 mkr högre än årsen vilket beror på att ränteintäkterna förväntas bli högre och den finansiella 3 av 8

7 delen av årets pensionskostnad är lägre än vad som förutsågs då en beräknades. I februari månads prognos förväntades årets resultat bli 396 mkr vilket är 33 mkr lägre än månads prognos. Det är framför allt ränteintäkterna som är högre i. Av nedanstående tabell framgår avvikelserna mot periodiserad respektive års. Tcxtkommetitar Intäkt else utfall periodiserad Kostnad else utfallperiodiserad Resultat else utfallperiodiserad Intäkt else prognos Kostnad prognos Resultat else prognos Statsbidrag 2 2 PO-intäkter Personalkostnader Bidrag Övriga kostnader Skatteintäkter Finans netto Övrig post S:a avvikelse Den senaste skatteintäktsprognosen är 71 mkr bättre än den som ligger till grund för en. elsen på 141 mkr för personalkostnaderna beror framför allt på olika periodisering av utfall och periodiserad. Prognosen tyder på en betydligt lägre avvikelse, 2 mkr. Räntedelen i årets pensionskostnad innehåller dock en fel periodisering med drygt -2 mkr. Med en mer riktig periodisering av räntedel i årets pensionskostnad skulle finansnettot avvikelse med - 17 mkr istället varit +4 mkr Verksamhetens intäkter Statsbidrag Statsbidragen följer i stort sett, vilket framgår av nedanstående tabell. Statsbidrag (Mkr) Förändr Periodens Prognos Budget ALF-bidrag Asylsjukvård Lagen om råd och stöd (LSS) Statsbidrag enl vävnadsdirektivet Statsbidrag; den sk kömiljarden Övriga bidrag 297 varav vidareförmedlade Summa statsbidrag Statsbidrag avseende asylsjukvård och LSS vidareförmedias till Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och statsbidraget enligt vävnadsdirektivet vidareförmedias till landstingsstyrelsens förvaltning (LSF). 4 av 8

8 PO-intäkter och övriga intäkter Koncernfinansierings övriga intäkter består i första hand av PO-intäkter från förvaltningarna. PO-intäkterna är avsedda att täcka arbetsgivaravgifter enligt lag, avtalsförsäkringar och pensioner för landstingets förvaltningar. PO-intäkterna är 49 mkr lägre än den periodiserade en, se personalkostnader nedan Verksamhetens kostnader Periodens kostnader är 185 mkr lägre jämfört med periodens, vilket framför allt beror på olika periodisering av utfall och periodiserad. Kostnaderna är 54 mkr högre i jämfört med 21, nedan förklaras de olika delposterna. Prognosen för helåret är 2 mkr bättre än Personalkostnader Koncernfinansiering handhar redovisning av såväl arbetsgivaravgifter och utbetalningar av avtalsförsäkringar som pensioner för landstingets förvaltningar. De sociala avgifterna och pensionerna finansieras genom förvaltningarnas interna personalomkostnadspålägg (POpålägg). Landstinget, via koncernfinansiering, svarar även för pensioner intjänade hos AB SL före 1992 samt för ett antal bolags pensionsförpliktelser intjänade mellan åren 1992 och 21. Nedan framgår de personalkostnader som belastar koncernfinansiering: Förändr Periodens Prognos Budget Personalkostnader (Mkr) ' Arbetsgivaravgifter enl lag o avtal Pensionskostnader ^ Övriga personalkostnader varav minskadpers.kostn.p g a omstruktureringsbidrag Summa övriga kostnader ) Inkl löneskatt Personalkostnaderna har ökat med 61 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. En ny pensionsskuldsprognos har gjorts och enligt den är årets pensionskostnader 21 mkr lägre än en men 266 mkr högre än 21. Det beror på ett antal faktorer, bl a förväntas pensionsutbetalningarna öka mellan åren med 82 mkr. I 29 års bokslut bokades en omstruktureringsreserv med 2 mkr, beviljade avgångsvederlag och särskilda avtalspensioner enligt denna reserv redovisades som minskade pensions- respektive övriga personalkostnader under 21. Av omstruktureringsreserven kvarstår 6 mkr vid års ingång. 5 av 8

9 Övriga verksamhetskostnader Koncernfinansiering lämnar landstingsbidrag, tillskott till SL och WÅAB samt övriga bidrag till landstingets förvaltningar och bolag enligt nedan. Dessutom svarar koncernfinansiering sedan årsskiftet för landstingets premier till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag), tidigare år har HSN erlagt premien till LÖF. Prognosen för Övriga verksamhetskostnader följer i princip. Utfall i är 479 mkr högre jämfört med samma period föregående år, det är framför allt tillskott och landstingsbidrag som ökat mellan åren med 465 mkr. Övriga Förändr Periodens Prognos Budget ve rksa m Ii c tskos tn adc r (Mkr) ; Tillskott till SL och WÅAB Landstingsbidrag Anslagsstyrd verksamhet Omställningsbidrag Övriga lämnade bidrag LÖF Övriga kostnader varav vidareförm statsbidrag Summa övriga kostnader ) Ingen resultateffekt 21 redovisas som omställningsbidrag samt minskad personalkostnad enl anvisningar På konto anslagsstyrd verksamhet redovisas bidrag till Norrtälje kommun avseende sjukvård för kommuninnevånarna i Norrtälje Intäkter och kostnader utanför verksamhetens rörelseresultat Skatteintäkter Under rubriken skatteintäkter redovisas förutom direkta skatteintäkter även generella statsbidrag och kostnader enligt utjämningssystemet. De samlade skatteintäkterna har ökat med 467 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för skatteintäkterna är mkr. Jämfört med innebär prognosen en positiv avvikelse med 71 mkr. De olika delposterna framgår av nedanstående tabell: Samlade skatteintäkter Mkr Förändr Periodens Prognos Budget Skatteintäkter Generella statsbidrag Utj ämn ingssy stemet Summa skatteintäkter Finansnetto Koncernfinansierings finansiella poster framgår av nedanstående tabell: 6 av 8

10 Finansiella intäkter och kostnader (Mkr) Förändr Periodens Prognos. Budget Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter : - Summa finansiella intäkter Ränt eko stn ader Räntedel i årets pensionskostn Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader / Summa finansnetto Utfallet för finansnettot -83 mkr att jämföra med den periodiserade en som är -66 mkr. Räntedel i årets pensionskostnad innehåller dock en fel periodisering med drygt -2 mkr. Med en mer riktig periodisering av räntedel i årets pensionskostnad skulle periodens för summa finansnetto varit -87 mkr istället för -66 mkr. Prognosen tyder på en förbättring av finansnettot jämfört med helårsen med 57 mkr. Det beror främst på att SL räknar med att deras interna räntekostnader mot koncernfinansiering kommer att öka med 36 mkr mer än vad som förutsågs i en. Dessutom har den finansiella delen i årets pensionskostnad minskat Investeringar Under året planeras investeringar avseende Citybanan att bokföras med ett belopp på 331 mkr. Investeringar Mkr 113 Prognos Budget. Citybanan Summa investeringar Analys och eventuella riskfaktorer Osäkra poster i prognosen är framför allt pensionskostnaderna, de interna räntornas samt skatteintäkternas utveckling under året vilket framgår av nedanstående tabell. Skattat belopp Mkr Ingår i prognos? Riskfaktorer Förklarande kommentar Statsbidrag den s k kömiljarden ej helt säkert att SLL uppfyller kraven för att ta del avstatsbidraget -2 ja Pensionskostnader osäker utveckling av pensionskostnaderna +-1 delvis Samlade skatteintäkter osäkra skatteintäktsprognoser +-4 " M Finansnetto osäker utveckling av de finansiella posterna av 8

11 4. Ledningens åtgärder Inga åtgärder är planerade att vidtas. 5. Landstingets finanspolicy Inga avvikelser mot finanspolicyn har skett under. Stockholm -5-3 Toivo Heinsoo ( Tf landstingsdirektör 8 av 8