Rapport 2006:101. Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Härlanda

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2006:101. Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Härlanda"

Transkript

1 Rapport 2006:101 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Härlanda

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Härlanda

3 Rapport 2006:101 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Elisabeth Björheden och Michael Jonsson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Göteborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL BAKGRUND...2 SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...4 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..5 Länsstyrelsens bedömning...7 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...8 Länsstyrelsens bedömning...11 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...11 Länsstyrelsens bedömning...13 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...13 Länsstyrelsens bedömning...14 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...15 Genomförandeplan/individuell planering...15 Länsstyrelsens bedömning...18 Omsorgens innehåll...19 Länsstyrelsens bedömning...27 Måltiderna...28 Länsstyrelsens bedömning...28 KVALITET - FYSISK MILJÖ...30 Länsstyrelsens bedömning...34 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...34 Tillräckligt med personal...34 Länsstyrelsens bedömning...37 Personalens kompetens...37 Länsstyrelsens bedömning...39 RÄTTSSÄKERHET...40 Myndighetsutövning...40 Länsstyrelsens bedömning...42 Dokumentation under genomförande...43 Länsstyrelsens bedömning...44 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Hittills, juli 2006, har 36 av dessa granskats. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i stadsdelsnämnden Härlanda skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till äldreomsorgschefen för att få information om organisation och insatser. 2

6 En enkät har skickats till pensionärsorganisationerna som ingår i det kommunala pensionärsrådet med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till enhetschefer för samtliga äldreboenden, enhetschefer för hemtjänsten, personal på samtliga äldreboenden, personal i samtliga hemtjänstområden, 50 boende/närstående på Kålltorps sjukhem varav 17 svarade, 50 boende/närstående på Björkekärrshus äldreboende varav 17 svarade, 30 boende/närstående på Kastanjebacken varav 5 svarade, 20 boende/närstående på Otium varav 8 svarade, 20 brukare i hemtjänstområdet Torpa/Fräntorp varav 15 svarade, 20 brukare i hemtjänstområdet Björkekärr/Stabbeparken varav 5 svarade, 20 brukare i hemtjänstområdet Björkekärr/Träringen varav 1 svarade, 20 brukare i hemtjänstområdet Kålltorp varav 17 svarade. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning intervjuat samtliga enhetschefer med ansvar för äldreboende, intervjuat samtliga enhetschefer med ansvar för hemtjänsten, intervjuat biståndshandläggare, intervjuat personalrepresentanter för sjukhemsavdelningarna på Kålltorps sjukhem, intervjuat personalrepresentanter för gruppboendena på Björkekärrshus, intervjuat personalrepresentanter för hemtjänstgrupperna Stabbeparken/ Träringen samt Kålltorp och Torpa/Fräntorp, följt med personal kvällstid i hemtjänstområdet Kålltorp, granskat måltidssituationen på två avdelningar på Kastanjebacken och två avdelningar på Björkekärrshus, besökt Kålltorps sjukhem kvälls/nattetid, intervjuat sammanlagt 6 brukare i hemtjänsten samt två anhöriga till boende på Björkekärrshus gruppboende, besökt de träffpunkter för äldre som nämnden ansvarar för, intervjuat anhörigstödjaren i stadsdelsnämnden, besökt Stiftelsen Otiums äldreboende och då samtalat med personal och brukare samt granskat måltidssituationen på två avdelningar, samtalat med äldreomsorgschef och utvecklingsledare. Vid intervjuer har det används strukturerade frågeformulär. Länsstyrelsen har granskat 23 personakter samt social dokumentation i verksamheterna. 3

7 I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor vars svar inte redovisas i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid sin granskning mött engagerade chefer, handläggare, brukare och personal som velat förmedla en rättvis bild av äldreomsorgen. Länsstyrelsen kan konstatera att det finns en vilja bland nämndens personal att utveckla och förbättra verksamheten. Länsstyrelsen har också fått uppfattningen att verksamheterna styrs av närvarande arbetsledare/chefer. Det är positivt att nämnden arbetar aktivt med kompetensutveckling genom bl.a. kompetensstegen. Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven på: omfattning och organisation av insatser till äldre, mål, planer och riktlinjer, kvalitet, personalens kompetens, kvalitet, måltider. Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller ställda krav på: metoder för uppföljning och egenkontroll, kvalitet, tillräckligt med personal, kvalitet, fysisk miljö, självbestämmande och integritet/ omsorgens innehåll. 4

8 Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller ställda krav på: resurser och planering för att tillgodose beslutade och kommande behov, självbestämmande och integritet/ individuell planering rättssäkerhet, dokumentation under genomförande. rättssäkerhet, myndighetsutövning. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Inom stadsdelsnämndens geografiska område bor personer (2005). Andelen ålderspensionärer (procentuell fördelning) är totalt 17,3 % av befolkningen vilken är densamma som riket totalt. Andelen ålderspensionärer inom stadsdelsnämndens område är fördelat enligt följande: år= 8,87 % (1785 pers) 80- år= 8,52 % (1714). Nedanstående information är hämtad från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm: Organisationen Stadsdelsförvaltningen i Härlanda är organiserad i tre verksamhetsområden, varav äldreomsorgen är en. Äldreomsorgen leds av en äldreomsorgschef. Hemtjänsten är uppdelad i fyra distrikt; Björkekärr/Stabbeparken, Björkekärr/Träringen, Kålltorp samt Torpa/Fräntorp. Stadsdelsförvaltningen har tre äldreboenden; Kålltorps sjukhem, Kastanjebacken och Björkekärrshus. Dessutom finns äldreboendet Otium som drivs på entreprenad av Tre Stiftelser. Inom äldreomsorgen finns även en biståndsenhet, en rehabiliteringsenhet för särskilt boende samt medicinskt ansvarig personal (Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering MAR). Äldreomsorgens ledningsgrupp består av verksamhetschefen, tio enhetschefer samt planeringsledare. MAS och MAR är adjungerade under del av mötet. 5

9 Inom äldreomsorgens verksamhet finns tre dagverksamheter för äldre som benämns träffpunkter. Dessa är öppna för alla ålderspensionärer inom stadsdelsnämndens geografiska område. Insatser Enligt uppgifter ur enkätsvar från stadsdelsförvaltningen är det totalt 1073 äldre personer som har biståndsinsatser (ekonomiskt bistånd ej inräknat) enligt socialtjänstlagen, SoL, varav 781 kvinnor och 292 män. 325 personer bor i äldreboende, 630 personer har hemtjänstinsatser, 580 personer har trygghetslarm, 45 personer är beviljade korttidsplats, 4 personer har avlastning/växelvård, 4 insatser är avlösning till anhörig i hemmet, 1 person är beviljad dagverksamhet, 180 personer har matdistribution som bistånd. Uppsökande verksamhet Medarbetare i hemtjänst och på stadsdelsnämndens träffpunkter har som mål att söka upp alla personer över 80 år som bor i stadsdelen. De informerar då om de träffpunkter som finns för äldre och hur de vid behov kan komma i kontakt med en biståndsbedömare. Intervjuad hemtjänstpersonal kände till att uppsökande verksamhet bedrivs men flera visste de inte hur ofta och på vilket sätt det genomfördes. Av de representanter från pensionärsorganisationer som svarat på Länsstyrelsens enkät så känner två representanter till att det bedrivs uppsökande verksamhet och de har också varit delaktiga i denna verksamhet. Information Information sker bl.a. genom stadsdelsnämndens tidning Seniorliv som delas ut till alla pensionärer. Kortfattad information om äldreomsorgens verksamhet finns på stadsdelsnämndens hemsida. En pärm har upprättats som ska delas ut till alla brukare med hemtjänstinsatser. Pärmen innehåller div. information om äldreomsorgens organisation och vem som ansvarar för vad m.m. 6

10 Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. I stadsdelsnämndens pensionärsråd finns Svenska kommunala pensionärsförbundet (SKPF), Pensionärernas riksorganisation (PRO), Riksförbundet pensionärsgemenskap (RPG) samt Sveriges pensionärsförbund (SPF) representerade. På pensionärsrådet deltar även chefen för äldreomsorgen, en tjänsteman och två politiker från stadsdelsnämnden. En person finns anställd för att stödja stadsdelsnämndens pensionärsföreningar och organisera formerna för samverkan. Av de representanter från pensionärsrådet som svarat på Länsstyrelsens enkät så anser de flesta att de får bra information om stadsdelsnämndens äldreomsorg. De uppger att de inte deltar aktivt i stadsdelsnämndens planering i äldrefrågor men de får möjlighet att uttrycka sina åsikter. På stadsdelsnämndens samtliga äldreboenden finns s.k. brukarråd. Syftet med brukarrådet är bl.a. att brukarna ska få möjlighet att vara delaktiga i verksamheternas utveckling. På Kålltorps sjukhem och på Björkekärrshus så anordnas brukarråd flera gånger per år. På brukarrådet deltar alltid representanter för äldreboendets ledning och de boende och anhöriga som vill får delta. På Kastanjebacken finns inget brukarråd för tillfället, enligt intervjuad personal så berodde det på bristande intresse till att delta från brukarna. Tillgängligheten till handläggarna. Intervjuad hemtjänstpersonal uppgav att kontakterna mellan dem och biståndsbedömarna mest sker via fax och telefon. De har inga möten tillsammans med biståndsbedömarna. En intervjuad hemtjänstgrupp tyckte att samarbetet med biståndsbedömarna fungerar bra medan den andra hemtjänstgruppen tyckte att samarbetet fungerar dåligt. Båda hemtjänstgrupperna uttryckte önskemål om att biståndsbedömarna ibland ska medverka vid hemtjänstens arbetsplatsträffar. Brukarnas intryck Pensionsorganisationernas uppfattning är att biståndsbedömare och enhetschefer är tillgängliga och går att nå via telefon. Intervjuade brukare i hemtjänsten kände till vem som är biståndsbedömare och vem som är chef för hemtjänsten. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 7

11 Kommentarer Det är positivt att nämnden bedriver uppsökande verksamhet. Det är viktigt att det finns rutiner för hur den uppsökande verksamheten ska bedrivas så att den fungerar tillfredställande. Länsstyrelsen fick vid tillsynen intryck av att det rådde viss oklarhet om hur den uppsökande verksamheten bedrevs, vilket i så fall bör förtydligas. Det är även positivt att nämnden har inrättat s.k. brukarråd på sina äldreboenden. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Av verksamhetsplanen för stadsdelsnämndens äldreomsorg framgår bl.a. följande: En god information, ett bra bemötande, kontinuitet samt hög kvalitet och kompetens är viktiga inslag för att trygga den enskildes ställning när man har behov av vård eller omsorg. Äldreboenden inom stadsdelsnämnden ska vara flexibla. Utgångspunkten ska vara att boendet/vårdplatser anpassas efter den enskildes situation vid t.ex. ett förändrat vårdbehov. Insatser ska vara inriktade på att minska skillnader mellan kvinnor och män samt mellan socioekonomiska grupper. Mötet mellan den enskilde och personal ska kännetecknas av respekt och dialog. Trygghet är ett ord som ska genomsyra verksamheten. Även de härlandabor som vill klara sig själva ska veta att det finns stöd och en god omsorg den dag då ett vårdbehov uppstår. Likaså ska anhöriga känna delaktighet och trygghet i att det finns tillgång till en god omvårdnad. 8

12 Brukarråd och anhörigträffar är en självklarhet på våra äldreboenden. Större möjligheter ska ges till dem som vill bo kvar hemma genom samordnade vårdinsatser. Äldreomsorgen ska erbjuda förebyggande aktiviteter och tjänster som underlättar den dagliga tillvaron och ökar de äldres livskvalitet. De förebyggande insatserna ska utvecklas och öka. För att tydliggöra och säkerställa arbetet med att öka möjligheten till ett aktivt liv ska social dokumentation införas inom hemtjänsten och på äldreboendena. Prioriterade mål är Äldres önskemål om utevistelser ska tillgodoses i högre utsträckning, äldres önskemål om deltagande i sociala aktiviteter ska tillgodoses i högre utsträckning, äldres möjligheter att påverka sin livssituation och utformningen av det kommunala stödet ska öka. Enhetscheferna i hemtjänsten uppgav till Länsstyrelsen att de årligen tar upp nämndens mål med personalen. Detta görs på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och i individuella medarbetar- och lönesamtal. Ett mål som diskuterats mycket är den äldres möjligheter till utevistelse och sociala aktiviteter. Även intervjuad personal uppgav att de kände till och arbetade efter nämndens mål. Konsekvenser av detta är enligt personalen att de blivit bättre på att uppmärksamma och efterfråga sociala behov hos den enskilde. Personalen ansåg dock att det är svårt att leva upp till målen p.g.a. att de ofta har ont om tid när de besöker brukarna. Hemtjänstgrupperna sätter inte upp egna mål för verksamheten utan diskuterar utifrån hur de kan omsätta nämndmålen i praktiken. Enhetscheferna uppgav att personalen får information om nämndens mål för äldreomsorgen. All personal uppger i enkätsvar att alla boenden har egna mål för sin verksamhet. Personalen på Kastanjebacken och en avdelning på Kålltorps sjukhem uppger dock att målen inte kan förverkligas på grund av tidsbrist. Personalgruppen som Länsstyrelsen intervjuat på Björkekärrshus kände inte till de övergripande målen för äldreomsorgen men väl de egna målen för boendet. De uppgav att målen i bästa fall revideras varje år i samband med att nämndens budget blivit klar. Intervjuad personalgrupp på Kålltorps sjukhem ansåg att det är svårt att uppfylla de egna målen för boendet. Ett exempel på mål är att de boende ska få promenader. Ett mål som bara kan uppfyllas under sommaren med hjälp av extrapersonal. Jämställdhet Enligt stadsdelsnämndens budget och verksamhetsplanering för 2006 så strävar nämnden efter att integrera jämställdhetsarbetet i varje beslutsfråga. Det innebär att beslutsunderlag ska redovisa olika förhållanden för kvinnor och män samt lämna förslag för att stärka jämställdheten. 9

13 Riktlinjer Stadsdelsnämnden Härlanda har inga egna riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen utan de använder de som utarbetats centralt för hela Göteborgs Stad. Nya riktlinjer finns för biståndsbedömning från I riktlinjerna betonas att det alltid ska göras en individuell prövning av sökta biståndsinsatser. Exempel på grundläggande sammanfattande principer och utgångspunkter gällande särskilt boende är: den enskildes önskemål skall så långt det är möjligt tillmötesgås, plats inom äldreboende erbjuds när biståndsbehovet inte kan tillgodoses i öppna vårdformer. Hemtjänst, hemsjukvård och andra kompletterande insatser är grunden för äldrevården. Bistånd i form av plats inom äldreboende kommer i fråga bara om behovet vid en helhetsbedömning inte bedöms kunna tillgodoses på annat sätt. Även om behoven skulle kunna tillgodoses i ordinärt boende kan plats inom äldreboende erbjudas om det annars skulle krävas mycket omfattande insatser från hemtjänst och hemsjukvård, den enskilde skall ha rätt till kvarboende såväl i det egna hemmet, ordinärt boende, som inom äldreboendet, korttidsvistelse är en form av bistånd som kan erbjudas vid tillfälliga behov och som komplement till hemtjänst och annat stöd i öppna former. Biståndsbedömarna uppgav att de arbetar efter de riktlinjer som finns för biståndsbedömning i Göteborg. Vid ansökan om äldreboende använder sig biståndsbedömarna mer av riktlinjerna än vid ansökan om hemtjänst. Den riktlinje som påverkar bedömningen mest är enligt biståndsbedömarna att den enskilde i första hand ska prova hemtjänstinsatser innan äldreboende kan bli aktuellt. Enligt biståndsbedömarna kan rädsla och otrygghet vara skäl till att beviljas äldreboende. Kvarboendeprincipen Boendecheferna uppgav att kvarboendeprincipen i stort sett gäller men att det händer att de någon gång låter personer flytta från en avdelning till en annan. Personalen för samtal med den boende och/eller anhöriga. Vill den enskilde bo kvar så blir det så även om personalen anser att den boende kanske kan få ett bättre boende på en enhet för personer med demenssjukdom till exempel. Personalresurserna borde flyttas till den enhet som bäst behöver dem men verkligheten ser annorlunda ut enligt cheferna. Principen har både för- och nackdelar ansåg cheferna. En nackdel är att de boende inte har lika stor glädje av varandras sällskap med kvarboendeprincipen, eftersom många boende bor kvar på ålderdomsenheter trots att de utvecklat en demenssjukdom. Anhöriga är också mer kritiska till kvarboendeprincipen när det gäller andra pensionärer än deras egna anhöriga enligt cheferna. 10

14 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är positivt att personalen hade kännedom om nämndens mål och att diskussioner förs i arbetsgrupperna om hur målen kan uppfyllas. Det är också positivt att jämställdhetsaspekten beaktas i alla beslut. Länsstyrelsen är tveksam till den riktlinje som innebär att vissa insatser först ska prövas innan särskilt boende beviljas. Enligt den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken ska äldre människors egna val och prioriteringar vara utgångspunkten för alla insatser som riktas till den enskilde samt att äldre ska kunna flytta till en särskild boendeform om han eller hon inte känner sig säker och trygg i sitt hem. METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Kvalitetsutveckling och brukarundersökning På Göteborgs stads hemsida uppges att med en allsidig bild av verkligheten ökar chanserna att rätt saker blir gjorda på ett riktigt sätt. Därför utvecklar och använder Göteborgs Stad en metod som hjälper till att mäta och utvärdera det dagliga arbetet. Det ökar förutsättningarna för att kvaliteten på verksamheterna blir så bra som möjligt. De s.k. balanserade styrkorten, där bland annat brukarundersökningar ingår, finns även för äldreomsorgens olika verksamheter. För år 2005 framgår att boende och närstående på Kastanjebacken och Björkekärrshus är mer nöjda med äldreboendet än övriga boende/närstående i Göteborgs stad. Däremot är boende och närstående på Kålltorps sjukhem betydligt mer missnöjda än andra boende/närstående i kommunen. När det gäller hemtjänsten så skiljer sig inte stadsdelsnämnden Härlanda från övriga Göteborg. Mest nöjda i stadsdelsnämnden är brukare i hemtjänstområdet Kålltorp. 11

15 Klagomålshantering Det finns en policy för klagomålshantering och en framtagen informationsbroschyr med en blankettdel där det står beskrivet hur man bär sig åt för att klaga. Det ska även finnas information på stadsdelens hemsida om möjligheten att lämna klagomål i förvaltningens brevlåda samt möjlighet att skriva ut blanketten från internet. Om någon framför klagomål muntligt ska den personen erbjudas en blankett eller om den personen så önskar få hjälp att fylla i blanketten. Länsstyrelsen har granskat de tre senaste och enda klagomålen/ synpunkterna mellan och till stadsdelsnämnden. Ett klagomål avser bristande rutiner och personalbemanning på ett äldreboende, ett annat klagomål gäller dåligt bemötande inom hemtjänsten och det tredje gäller bristande rutiner och ledarskap inom hemtjänsten. Klagomålen är utredda av nämnden och åtgärder har vid behov vidtagits. Personalen i hemtjänsten använder sig inte av nämndens klagomålsblankett och blanketten var inte känd för dem. De försöker bemöta de klagomål de får muntligt genom att diskutera med den som klagar eller genom att hänvisa den enskilde till enhetschefen. Inte heller intervjuade enhetschefer använder sig av blanketten utan bemöter klagomålen muntligt och dokumenterar dem i journalanteckningar. Intervjuade chefer på äldreboendena uppgav att det visserligen finns en klagomålshantering men att det inte är ett levande dokument. Det förekommer inga klagomål och det som i så fall framförs sker muntligt. Intervjuad personal på äldreboendena uppgav att de hänvisar till sin chef. Blanketten ligger inte framme på äldreboendena, utom på Otium som har sin blankett väl synlig i entrén. Lex Sarah Det finns skriftliga rutiner för hur Lex Sarah anmälan ska handläggas. Enhetscheferna för äldreboendena uppgav att anmälan finns i MAS-pärmen och i datan, d.v.s. på förvaltningens eget intranät. Rutinen är känd bland personalen men några anmälningar har inte gjorts. Enligt cheferna vill personalen hellre lösa den uppkomna situationen internt än att använda sig av anmälningsförfarandet. Personalen i hemtjänsten och på äldreboendena känner väl till rutinen. De är däremot mer tveksamma till var själva anmälningsformuläret finns. Brukarnas intryck Av de intervjuade pensionärerna/anhöriga på äldreboendena kände en till klagomålsblanketten. De andra uppgav att de vid behov vänder sig till ansvarig chef, sjuksköterska eller personal. 12

16 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. Nämnden uppfyller inte kraven när det gäller: att klagomålshanteringen ska vara väl känd av all personal samt finnas tillgänglig för brukarna. Kommentarer Det är positivt att nämnden genomför kontinuerliga brukarundersökningar som utvärderas och vid behov leder till åtgärder. Detta är en viktig del i att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Länsstyrelsen får uppfattningen att klagomåls/synpunktsblanketten inte är särskilt känd, inte ens bland personalen. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att personalen har god kännedom om de rutiner som finns för att samla in och använda klagomål och synpunkter från enskilda för att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten och identifiera nya eller inte tillgodosedda behov. Personalen bör få bättre kännedom om rutinen för att sedan kunna informera den enskilde om möjligheterna att lämna skriftliga klagomål. Skriftlig information samt anmälningsblanketter enligt Lex Sarah bör spridas bättre till samtliga personalgrupper. Det är viktigt att ledningen tillsammans med personalgrupperna kontinuerligt diskuterar rutiner såsom Lex Sarah och skyldigheten att som personal anmäla om någon brukare far illa. RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Som svar på hur stadsdelsnämnden deltar i samhällsplaneringen anger nämnden: 13

17 - genom kommunikation med övriga kommunala instanser via budget och årsredovisning, - genom svar på remisser angående stadsplaneringsfrågor, - diskussioner med ex. fastighetsägare i stadsdelen, - deltagande/anordnande av trygghetsvandringar i stadsdelen. Genom chefen för äldreomsorgen och boendesamordnaren får nämnden kännedom om nuläge och framtida behov inom bl.a. särskilt boende och hemtjänst. Kommunikationen sker främst i samband med årsredovisningen. Inget avslag på sökt biståndsinsats har getts hittills under 2006 (t.o.m. sept). Antalet beslut enligt SoL hittills under 2006 som inte kunnat verkställas inom tre månader efter beslut är nio. Av dem gällde tre beslut om äldreboende med inriktning ålderdomshem och sex beslut äldreboende med inriktning gruppboende. I den rapportering enligt 16 kap 6f SoL om ej verkställda beslut som genomförts till Länsstyrelsen i oktober 2006 så anges resursbrist som orsak i samtliga ärenden till att besluten ej verkställts. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Nämnden uppfyller inte kraven eftersom det i oktober 2006 fanns nio beslut om särskilt boende som inte kunnat verkställas inom tre månader. Kommentarer Flertalet beslut som inte kunnat verkställas motiveras med att det saknas plats på gruppboende. Detta bör föranleda att nämnden ser över aktuella och kommande behov av denna boendeform. 14

18 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. Vid biståndsansökan gör biståndsbedömaren hembesök hos den enskilde. Ibland aktualiseras behovet av bistånd på sjukhus och då medverkar biståndsbedömaren i vårdplaneringen. Enligt intervjuade biståndsbedömare kan de erbjuda hembesök inom två veckor från ansökan och då personen befinner sig på sjukhus kan de delta i vårdplanering tidigare. Vid det första mötet får den enskilde information om vilka insatser som kan sökas samt information om nämndens olika träffpunkter för äldre. Hemtjänst Inom hemtjänsten i Härlanda har det saknats en gemensam struktur för individuell planering och vid Länsstyrelsens besök saknades individuella planer för många brukare. Enligt intervjuade enhetschefer så pågår ett arbete med att skapa en fungerande arbetsplan för alla brukare i hemtjänsten. Hemtjänstgrupperna har kommit olika långt i arbetet och i flera av grupperna saknas individuella planer helt. Den planering som finns idag består mest av det som skrivs i biståndsbedömarnas utredning samt en s.k. 31bild som i detalj beskriver hur och när insatserna ska genomföras. Uppföljning av den individuella planering som finns sker i samband med att biståndsbedömarna följer upp beviljade insatser. Vid förändrade vård- och omsorgsbehov kontaktar hemtjänstpersonalen biståndsbedömarna för en ny utredning. I hemtjänsten finns ett system för kontaktmannaskap. De allra flesta brukare har någon kontaktperson och de som saknar har oftast bara hjälp med städning. 15

19 Brukarnas intryck Av de sex brukare som Länsstyrelsen intervjuat uppgav samtliga att de inte deltagit i någon individuell planering med kontaktpersonen eller med någon annan personal. Samtliga tyckte att de får de insatser av hemtjänsten som de behöver, men flera av dem hade synpunkter på vilka tider som hemtjänsten kom, hur ofta, hur länge m.m. Fyra av brukarna kände till att de har en kontaktperson och de tyckte att detta fungerade bra. Dagverksamhet Inom äldreomsorgens verksamhet finns tre dagverksamheter för äldre som benämns träffpunkter. Dessa är öppna för alla ålderspensionärer i stadsdelsnämndens geografiska område. Det görs ingen individuell planering eftersom det inte är biståndsbedömda insatser. Boenden Intervjuade chefer uppgav att de för att få information om den person som flyttar in på boendet använder sig av biståndsutredningen. Är utredningen gammal kontaktas biståndsbedömaren för mer aktuell information. Har personen haft hemtjänst tidigare tas kontakt med den personalen. Om personen däremot kommer från sjukhuset sker en överrapporteringen därifrån. Personalen på varje boende har sedan ett ankomstsamtal med den person som flyttar in. Cheferna uppgav att det pågår ett arbete inom Härlanda med att ta fram ett gemensamt dokumentationssystem där även en gemensam mall för individuella planer ska ingå. Något enhetligt system finns alltså inte i dagsläget. Det varierar både mellan boendena och mellan pensionärer bosatta på samma boende i vilken omfattning de har individuella planer eller ej. När det gäller den boendes möjlighet till självbestämmande uppgav cheferna att det visserligen är många tider som den enskilde inte kan påverka och inte heller var man ska bo men i den egna lägenheten bestämmer den boende helt själv. När man vill ha besök och av vem och hur länge besökaren ska stanna. Den som vill får även ha med sig sitt husdjur. På Björkekärrshus hålls ankomstsamtal när en person flyttar in. Vid samtalet deltar enhetschefen, kontaktpersonen, den boende och anhöriga. Samtalen sker efter en mall och i samtalet frågar personalen om särskilda behov, vanor, livsåskådning och kontaktnät osv. Uppföljande möten hålls bara om anhöriga ber om det. Nästan alla boende har en individuell plan enligt personalen. Enhetschefen uppgav att en plan upprättas till viss del, där bland annat ADL-status framgår och vad den enskilde finner meningsfullt. För att stärka den enskildes självbestämmande och delaktighet finns brukarråd och i enkäter får de boende skriva vad de vill göra. De boende har en kontaktperson som ska kunna tillmötesgå individuella önskemål enligt chefen. De uppgav att de i viss mån kan tillmötesgå dessa önskemål. 16

20 Personalen uppgav vidare att de försöker vara lyhörda för enskilda önskemål och den boendes egen vilja. På demensenheterna samtalar personalen även med anhöriga för att få fram den enskildes önskemål. De boende kan enligt personalen bestämma när de vill lägga sig och de får oftast sova så länge de vill på morgonen. Där det kan bli problem med självbestämmandet är väl möjligen om en boende vill promenera vid en viss tidpunkt och behöver ha med sig en personal på promenaden. På Kastanjebacken hålls också ankomstsamtal och i samtalen deltar den boende, anhöriga, kontaktpersonen, enhetschefen och sjuksköterskan. Enligt personalen ska samtalet hållas när en boende flyttar in men på grund av tidsbrist kan det dröja alltför länge. Kontaktpersonen är enligt chefen ansvarig för att en individuell plan upprättas. För att stärka den enskildes självbestämmande och delaktighet analyseras NKI (nöjd kund index) samtal förs kontinuerligt med de boende enligt chefen. Personalen uppger i enkätsvar till Länsstyrelsen att de boende oftast kan bestämma över sin vardag utom då de boende är beroende av hjälp från personalen, som t.ex. duschning. Personalen uppger vidare att de försöker tillmötesgå individuella behov. Alla enskilda behov kan dock inte tillfredsställas eftersom det saknas personal enligt chefen. På Kålltorps sjukhem hålls ankomstsamtal på hälften av boendets enheter enligt personalen. I något fall får personalen istället den informationen från sjuksköterskan och i något annat fall hålls anhörigmöten istället. Ankomstsamtalet hålls inom 1-2 veckor. I samtalet deltar den boende, anhöriga, personal/kontaktperson/fadder, sjuksköterska och chef. I samtalet lämnar personalen information om boendet och frågar den boende om egna vanor, yrke, intressen, tidigare sjukdomar osv. Några enheter saknar helt individuella planer och där det finns är det en medicinsk plan som upprättas av sjuksköterskan enligt både personal och chefer. Det är enligt flera chefer och personal svårt att tillgodose individuella behov på grund av tid- och resursbrist. Dessutom är flera av de boende för sjuka för att kunna vara delaktiga och orkar bara med de primära behoven enligt en chef. Personalen uppger till exempel att de måste prioritera sjukvårdande insatser framför sociala. Men som exempel på självbestämmande nämns att de boende kan få gå och lägga sig när de vill och titta på tv när de önskar. Personalen respekterar de boende och deras önskemål. På Otium hålls ankomstsamtal inom en månad med den person som flyttar in. I samtalet deltar sjuksköterska, boende, anhörig, kontaktperson och enhetschef. I samtalet utgår personalen från biståndsbeslutet och går igenom varför den boende kommit dit, vilka omsorgsbehov som finns, den boendes bakgrund, tidigare sociala liv och vilka av boendets aktiviteter som intresserar honom/henne. En individuell plan upprättas i form av ett ADL-kort och en dagplan. Planen görs av kontaktpersonen i samråd med den enskilde och utifrån ankomstsamtalet. 17

21 Enligt personalen använder de den information de har om den enskilde i planen, som t.ex. uppgift om favoritprogram på tv, radio och vilken tidning den boende helst läser. Personalen uppger att individuella behov tillgodoses genom att den boende får egen tid med personalen, egna promenader och genom de aktiviteter som finns. Personalen arbetar utifrån ett s.k. salutogent synsätt (ett synsätt som i korthet bygger på att man i varierande grad kan ha sjukdom och hälsa samtidigt. Hela människan med sin levnadshistoria, livssituation och sina aktuella problem står i fokus och inte enbart sjukdom). För att respektera den boendes självbestämmande är personalen noga med att fråga den enskilde hur de vill ha det. Diskussioner förs löpande i arbetsgruppen enligt chefen. Personalen påminner varandra om att det är den boendes hem och deras arbetsplats. Brukarnas intryck Drygt hälften av de boende som intervjuats eller svarat på enkäter har uppgett att de deltagit i en individuell planering. De flesta boende som intervjuats eller svarat på enkäter anser att de får den hjälp de behöver. I enkätsvar från Otium framgår till exempel att en anhörig anser att personalen ser vad den boende kan och först därefter kommer hjälpbehovet. I enkätsvar från Björkekärrshus uppger en boende att hjälpen visserligen stämmer men att hon inte får hjälp med toalettbesök vid behov nattetid, en annan boende anser att hjälpen med den personliga hygienen brister. Hon vill duscha och tvätta håret oftare än hon får. I enkätsvar från Kålltorps sjukhem är det några boende som på olika sätt uttrycker att hjälpen dröjer eller uteblir på grund av personalbrist. Även i några av enkätsvaren från Kastanjebacken har liknande svar lämnats. En boende skulle vilja ha mer hjälp och en annan boende kan tänka sig att personalstyrkan kan behöva utökas något för en lugnare rytm. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som blir verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på äldreboendet eller i hemtjänsten. Det är viktigt att den enskildes behov och önskemål kontinuerligt efterfrågas och dokumenteras för att stödja den enskildes självbestämmande och integritet. Länsstyrelsen anser att enhetschefen, som ansvarig för kvaliteten i genomförandet, skall delta i upprättandet av genomförandeplanen. 18

22 Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Hemtjänst De biståndsbedömare som Länsstyrelsen intervjuat uppgav att de försöker att ta hänsyn till brukarens behov ur både sociala, fysiska, kulturella och existentiella behov. Exempel på sociala insatser som kan beviljas är promenader, ledsagning och tillsyn i form av bl.a. samtalskontakt för att avhjälpa ensamhetskänslor. Biståndsbedömarna rekommenderar ofta den enskilde att besöka nämndens träffpunkter och möjlighet finns att få hjälp med ledsagning till och från träffpunkterna som bistånd. Även hjälp med att besöka affärer för att göra inköp kan vid behov beviljas. 19

23 Enligt intervjuad hemtjänstpersonal så kan de oftast tillgodose alla beviljade bistånd. Ibland kan vissa serviceinsatser såsom ex. städning skjutas upp till en annan dag men inga insatser ställs in utan att senare genomföras. Några av den intervjuade personalen uppgav att det är svårt att arbeta med ett rehabiliterande synsätt då de ofta har bråttom när de ska hjälpa den enskilde. Personalen uppgav att de har svårt att hinna med kontorsuppgifter såsom ex. dokumentation och planering och några personal uppgav att deras lunch ibland måste prioriteras bort för att de ska kunna genomföra beviljade insatser. Enligt hemtjänstpersonalen så genomför de i mån av tid en hel del sociala insatser hos brukarna som inte är biståndsbedömda. Deras möjlighet till detta har dock minskat då de upplever att de ofta är pressade av att det är många som de ska hjälpa. Om behoven av sociala insatser hos den enskilde är återkommande så kontaktar personalen biståndsbedömarna för en ny utredning. Den ena hemtjänstgruppen som Länsstyrelsen intervjuat uppgav att de saknar sociala insatser i biståndsutredningen medan den andra gruppen tyckte att den visst innehöll sociala insatser. Hemtjänstpersonalen arbetar med personalkontinuitet i fokus vilket innebär att de försöker att begränsa antalet personal som hjälper brukaren. En viktig del i detta är kontaktpersonsuppdraget. En hemtjänstgrupp uppgav att deras pressade arbetssituation har gjort det svårare att ta hänsyn till personalkontinuiteten och de har svårt att få in vana vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Personalen försöker att ta hänsyn till önskemål från brukarna om speciell personal och då särskilt vid intimhygien. Det är ovanligt med brukare som inte förstår eller inte talar det svenska språket i hemtjänsten i Härlanda. När sådana situationer uppstår försöker hemtjänstgrupperna lösa det internt genom att låna personal av varandra. Det finns en kännedom hos både personal och chefer om vilka olika språkkunskaper som finns hos personalen inom äldreomsorgen i Härlanda. Enligt intervjuad hemtjänstpersonal så är de flesta av brukarna trygga i sina hem. När någon brukare är otrygg i sitt hem och behöver fler tillsynsbesök så kontaktar personalen biståndsbedömaren för ett nytt beslut. Personalen informerar även brukaren om möjligheterna till att ansöka om äldreboende. Några personal uppgav att det blivit svårare att komma in på äldreboende medan några istället tycker att det blivit lättare. Personalen anser att det finns möjligheter till att få äldreboende om man är mycket otrygg i sitt hem. 20

24 Brukarnas intryck Av de brukare som svarat på Länsstyrelsens enkät så är de flesta nöjda med hur hemtjänsten fungerar. Flera av brukarna skriver att det känns tryggt att veta att hemtjänsten finns och att de kan få mer hjälp om de skulle behöva. De flesta är nöjda med personalen men några brukare tycker att det är för många olika personal och att det ofta kommer nya vikarier. Personalen är alltid vänliga men de har alltför bråttom skriver en brukare. De flesta brukare som Länsstyrelsen intervjuat är nöjda med hur hemtjänsten fungerar. Fem av sex intervjuade brukare anser att personalen har tillräckligt med tid för de insatser som ska genomföras. De tycker inte att personalen behöver stressa men de har aldrig tid att sitta ned och prata en stund utöver de insatser som är bestämda. Två brukare tycker att det kommer alldeles för många vikarier och att det är alldeles för många nya personer på sommaren. Två brukare tycker att vikarierna behöver mer utbildning och mer kunskap i sjukvård. En brukare vill inte bli hjälpt av personer av det motsatta könet, hon upplever inte att personalen tar hänsyn till hennes önskemål i det avseendet. Ett par av de intervjuade brukarna har insatser av social karaktär. Observation av hemtjänsten Länsstyrelsen har följt med en hemtjänstpersonal en kväll mellan De besök som genomfördes var s.k. tillsynsbesök och det innehöll bl.a. medicinutdelning, av- och påklädning, beredning av smörgåsar och samtal för att lindra oro och ångest. Samtliga brukare som Länsstyrelsen talade med i samband med besöken var nöjda med hemtjänsten. Under kvällen skulle hemtjänstpersonalen hjälpa 13 personer. Enligt personalen så räcker tiden normalt för att hinna men om något händer såsom ex. att någon larmar så blir det stressigt. Under tiden för Länsstyrelsens medverkan kom inget larm. Personalen gör daganteckningar i ett kollegieblock och de skriver om alla brukare i samma block och i datumordning. Dagverksamhet Inom äldreomsorgens verksamhet finns tre dagverksamheter för äldre som benämns träffpunkter. Dessa är öppna för alla ålderspensionärer. De tre träffpunkterna täcker rent geografiskt hela stadsdelen Härlanda. Dagverksamheternas personal samverkar i gemensamt nätverk och sitter med i Härlandas kulturråd som sammanträder en gång/månad. Personalen får även gå på s.k. inspirationsdagar för att få nya idéer. 21

25 Träffpunkten Tidsfördrivet är öppet alla dagar och drivs av två personal. Verksamheten, som funnits i fem år, är inte särskilt anpassad till någon grupp, t.ex. för personer med demenssjukdom. Som mest kommer pensionärer under en dag. Det är flest kvinnliga besökare, men också några män. Lokalerna är rymliga och handikappsanpassade. Pensionärerna kan lätt ta sig dit med hjälp av flexlinjen som stannar utanför lokalen. Några av de personer som besöker verksamheten har beviljad hemtjänst men inte alla. Många använder verksamheten som en avlastning för anhörig som vårdar make/maka i hemmet. Det finns i dagsläget ingen kö till verksamheten. Aktiviteter som anordnas är bingo, gemensam matlagning, gymnastik, promenader, stavgång, utflykter, fester, minnestunder, tidningsläsning och kaffestunder. Promenader och bingo är populära aktiviteter bland besökarna. Pensionärerna betalar bara för fika, bingo och mat annars är det gratis. Träffpunkten Träffen är öppen fyra vardagar i veckan och drivs av två personal. En av dagarna är verksamheten särskilt anpassad till personer med demenssjukdom. Den dagen brukar personalen promenera tillsammans med pensionärerna. Lokalen ligger i ett vanligt hyreshus och handikappsanpassning saknas. Det brukar komma ca 15 personer varje dag och deltagarna är mellan år. Just nu besöks verksamheten av 4-5 män. Annars är det mest kvinnor som kommer dit. Personalen serverar hemlagad mat till självkostnadspris varje dag och maten är mycket uppskattad av de gamla. De som vill och kan hjälper till i köket. De flesta som besöker verksamheten har hemtjänst. I lokalen finns två fåglar och en katt som hälsar på emellanåt. Det är ingen kö till verksamheten i dagsläget. Besökarna får kaffe och smörgås när de kommer dit på morgonen. De anordnas promenader, gymnastik, stavgång, musik, utflykter, tidningsläsning, minnesstunder, pyssel, bakning, korgmålning, föredrag och bingo. Personalen frågar alltid de gamla vad de vill göra. Träffpunkten Kal & Ada finns sedan tre år och drivs av hemtjänstens samordnare i området tillsammans med två personal. Tidigare drev pensionärerna själva verksamheten. Verksamheten har öppet tre vardagar och det kommer i genomsnitt 14 pensionärer varje gång, fyra män och resten kvinnor i åldrarna 74 till 94 år. Besökarna får fika två gånger per dag och hemlagad lunch till självkostnadspris. I dagsläget står elva personer i kö till verksamheten. Personalen planerar för att ha en dag med verksamhet som endast riktar sig till personer med en demenssjukdom. Verksamheten fungerar som avlastning för anhörigvårdare. Det finns ett program för verksamheten och aktiviteter som förekommer är bland annat körsång, föredrag, gymnastik utflykter, bingo, pyssel, musikunderhållning och filmvisning. 22

26 Anhörigstöd En person är ansvarig för samordningen av anhörigstödet i stadsdelen Härlanda, ett anhörigombud. Förutom samordningsuppdraget handlägger denna person samtliga hemvårdsuppdrag och en del biståndsutredningar. Statsbidrag har sökts och beviljats för uppdraget. Stödformer som finns för anhöriga och närstående är hemvårdsbidrag, avlastning i hemmet och växelvård. Det finns ett program för anhörigstöd i Härlanda för Det övergripande målet för anhörigstödet är att göra det möjligt för gamla människor att leva tillsammans i ordinärt boende, trots stora vård- och omsorgsbehov. Anhörigstödet ska utifrån ett brukarperspektiv präglas av enkelhet, kontinuitet och flexibilitet. För att nå det övergripande målet finns ett antal delmål: öka kompetensen och kunskapen om behoven, tydligare information, ökat utbud, ökad flexibilitet och tillgänglighet. Insatser som ska bidra till att uppnå målen för anhörigstödet är: inventering av insatser och behov, gemensamt informationsmaterial, informationsträffar och anhörigcaféer, träffpunkter och dagverksamheter, avlösning, avlastning, demensteam/demenssjuksköterska, kompetensutveckling av medarbetare. I mars 2007 ska en utvärdering av anhörigarbetet under 2006 redovisas. Äldreboenden På Björkekärrshus finns brukarråd, matråd och anhörigträffar. På Kastanjebacken finns brukarråd men det är inte aktivt för tillfället. På Otium bjuder de in alla boende 2-4 gånger per år till möten där frågor kring mat och kultur diskuteras. Anhörigmöten har de 1-2 gånger per år. På Kålltorps sjukhem finns både anhörigråd och brukarråd. På Björkekärrshus erbjuds en rad kollektiva aktiviteter som t.ex. bingo, gymnastik, högläsning, musikcirklar, andakt och cirklar kring livet förr. En del ideella insatser förekommer också enligt personalen. Både chefen och personalen uppger att de bara till viss del kan tillgodose den boendes individuella behov av stimulans. Sedan personalen började med att ha kontaktpersoner för de boende har det blivit lättare. Den boende kan göra egna besök med sin kontaktperson som t.ex. biblioteksbesök. Några boende deltar i vardagsarbetet på boendet men de flesta är för trötta för det enligt chefen. 23

Rapport 2007:66. Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Dalsjöfors

Rapport 2007:66. Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Dalsjöfors Rapport 2007:66 Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Dalsjöfors Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Dalsjöfors Rapport 2007:66 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Elisabeth Björheden

Läs mer

Rapport 2007:05. Tillsyn av äldreomsorgen inom Marks kommun

Rapport 2007:05. Tillsyn av äldreomsorgen inom Marks kommun Rapport 2007:05 Tillsyn av äldreomsorgen inom Marks kommun Tillsyn av äldreomsorgen inom Marks kommun Rapport 2007:05 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Annalena Berndtsson och Michael

Läs mer

Rapport 2006:98. Tillsyn av äldreomsorgen inom Mölndals stad

Rapport 2006:98. Tillsyn av äldreomsorgen inom Mölndals stad Rapport 2006:98 Tillsyn av äldreomsorgen inom Mölndals stad Tillsyn av äldreomsorgen inom Mölndals stad Rapport 2006:98 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Annalena Berndtsson, Cristina

Läs mer

Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Gunnared

Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Gunnared Rapport 2005:11 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Gunnared www.o.lst.se Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Gunnared Rapport 2005:11 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna

Läs mer

Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Frölunda

Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Frölunda Rapport 2005:12 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Frölunda www.o.lst.se Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Frölunda Rapport 2005:12 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna

Läs mer

Rapport 2005:37. Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Linnéstaden

Rapport 2005:37. Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Linnéstaden Rapport 2005:37 Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Linnéstaden Tillsyn av äldreomsorgen inom Göteborgs stad Linnéstaden Rapport 2005:37 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Annalena

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Rapport 2007:34. Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun

Rapport 2007:34. Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun Rapport 2007:34 Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun Rapport 2007:34 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Maria Björklund och Ingemar

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Berga vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har

Läs mer

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Meddelande 2005:14 Lex Sarah i Kalmar

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Uppföljning av verksamhet och entreprenadavtal avseende dagverksamhet för äldre med demens-sjukdom 2013

Uppföljning av verksamhet och entreprenadavtal avseende dagverksamhet för äldre med demens-sjukdom 2013 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E, FUNKTIONSNEDSATTA OCH KULTUR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-04-22 Handläggare: Christina Koistinen Telefon: 08-508 15 024 Kerstin Medin Telefon:

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

Uppföljning bostad med särskild service Calmia (Gula gatan)

Uppföljning bostad med särskild service Calmia (Gula gatan) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson 2015-01-13 SN 2015/0025.11.01 0480-453819 Socialnämnden Uppföljning bostad med särskild service Calmia (Gula gatan) Förslag till beslut

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015

Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 1 Bakgrund För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen fastställde kommunstyrelsen

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress

Läs mer

Kvalitetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsberättelse för vårdgivare Kvalitetsberättelse för vårdgivare År 2013 Upprättad 2013-01-31 BRITT-MARIE KARLSSON KVALITETSUTVECKLARE 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mål /strategier 2013 4 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2013-12-19 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Föreningen Lugnet Adress: Utholmsvägen 22-32, 178 91 Munsö Utförare: Föreningen Lugnet Verksamhetschef (namn och

Läs mer

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 20081118 Beställarenheten Anders Carlsson Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 1 1 INLEDNING...3 1.1 SYFTE...3 1.2 AVGRÄNSNING...3 2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER...3

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen 2012-03-30 Sida 1 av 13 Sociala nämndernas stab Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen Socialtjänstlagen

Läs mer

Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn

Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn Inledning Den nationella värdegrunden och dess innehåll ligger till grund för värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Nykvarns kommun. Enligt regeringens

Läs mer

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län?

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar för verksamheternas närmaste chefer 2005 Rapport 2006:11 Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar

Läs mer

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof 203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften

Läs mer

Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012

Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2013-02-22 Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 Omsorgskonsulenternas uppdrag Omsorgskonsulenter arbetar tillsammans med MAS, MAR och dietist

Läs mer

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (18) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Hur står det till i hemtjänsten?

Hur står det till i hemtjänsten? RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun. Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun. Kvalitetspolicyn är framtagen av en arbetsgrupp bestående av ledamöter från Äldre- och handikappnämnden och representanter från verksamheterna.

Läs mer

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead Kvalitetsberättelse 2015 Medihead Inledning och verksamhetsbeskrivning: Medihead ett privat hemtjänst och assistansföretag, med mångkulturell inriktning (främst till persisk-, arabisk- och kurdisk- talande

Läs mer

Uppföljning av särskilt boende LSS

Uppföljning av särskilt boende LSS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 SN-2014/1110.722 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av särskilt boende LSS Förslag till

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen Beslutad av Omsorgsnämnden, 2012-11-13, 183 1 1. INLEDNING... 4 1.1 Syfte med riktlinjerna... 4 1.2 Målgrupp... 4 1.3

Läs mer

Linden omsorg AB, Rubinen vård- och omsorgsboende- verksamhetsuppföljning den 25 maj 2008

Linden omsorg AB, Rubinen vård- och omsorgsboende- verksamhetsuppföljning den 25 maj 2008 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 29 SEPTEMBER 2008 SID 1 (12) Handläggare: Barbro Trygg Telefon: 08-508 05 413 Dnr 602-438-2008 Sammanträde 28 oktober 2008

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen 1. Dokumenttyp Riktlinje 2. Fastställande/upprättad Kommunstyrelsen 23 2011-02-16 3. Senast reviderad Klicka här för att

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre

Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom PROJEKTPLAN Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom Bakgrund I Södertälje kommun finns tre dagverksamheter

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDRE, FUNKTIONSNEDS ATTA OCH KULTUR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR.1.2.1.-651/11 SID 1 (7) 2011-12-09 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508 15 047 Kerstin Medin

Läs mer

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem Page 1 of 11 Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem Uppföljande stadsdelsförvaltning (går inte att redigera):

Läs mer

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016)

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016) Kvalitet och utvärderingskontoret 2016-04-20 Dnr Än 2016-314 Malin Robertsson Maria Svensson Jonas Arnoldsson s- och verksamhetsuppföljning (2016) Verksamhet Datum för besök 2016-04-20 Deltagare/metod

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun

Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Dnr ON 02/58-730 Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Omsorgsnämnden 2004-12-15 61 455 80 MUNKEDAL Tfn växel 0524-180 00 Fax 0524-18 110 Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Äldreomsorg med omsorg.

Äldreomsorg med omsorg. Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

Länsstyrelsen Halland Verksamhetstillsyn av två kommuner i Halland

Länsstyrelsen Halland Verksamhetstillsyn av två kommuner i Halland Länsstyrelsen Halland Verksamhetstillsyn av två kommuner i Halland Systematiskt kvalitetsarbete - avvikelsehantering inklusive klagomål inom äldreomsorgen i Varberg och Laholm November 2004 Förord Socialstyrelsens

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT Under 2016 inför Ängelholms kommun ett nytt arbetssätt gällande handläggning av bistånd och planering

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret. Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården

Läs mer

Uppföljning av utförare i kundvalsmodellen för hemtjänst i ordinärt boende i Stockholms stad

Uppföljning av utförare i kundvalsmodellen för hemtjänst i ordinärt boende i Stockholms stad Uppföljning av utförare i kundvalsmodellen för hemtjänst i ordinärt boende i Stockholms stad Basuppgifter Utförare och enhet: Farsta Västra Hemtjänst Adress: Verksamhetschef/enhetschef: Nykroppagatan 2,

Läs mer

Ann-Christine Falck Brännström 08-5230 6038 ann-christine.falckbrannstrom@sodertalje.se

Ann-Christine Falck Brännström 08-5230 6038 ann-christine.falckbrannstrom@sodertalje.se 1 (2) 2009-10-12 Tjänsteskrivelse Dnr 08/189 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Falck Brännström 08-5230 6038 ann-christine.falckbrannstrom@sodertalje.se Äldre och omsorgsnämnden Tillsynsrapport

Läs mer

Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst

Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Äldreomsorg Karlstad 2013-04-12 Verksamhetsutvecklare Reviderad 2013-09-11, 2015-12-21 Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst Bakgrund En genomförandeplan

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

Möjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder

Möjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder Möjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder Dnr: 701-13996-2009 Sociala enheten FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 26 lag om stöd och service för vissa funktionshindrade,

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon: Page 1 of 11 Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon: Page 2 of 11 Verksamhetens regiform: Kommunal regi

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Genomlysning av hemtjänsten

Genomlysning av hemtjänsten Genomlysning av hemtjänsten Utifrån ett beredningsuppdrag från vård- och omsorgsnämnden 15 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 61 www.botkyrka.se Org.nr 21-2882 Bankgiro

Läs mer