Rapport 2007:34. Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun

Transkript

1 Rapport 2007:34 Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Herrljunga kommun

3 Rapport 2007:34 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Maria Björklund och Ingemar Sunnerdahl Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Vänersborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...4 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..4 Länsstyrelsens bedömning...6 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...6 Länsstyrelsens bedömning...8 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...9 Länsstyrelsens bedömning...9 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...10 Länsstyrelsens bedömning...10 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...11 Genomförandeplan/individuell planering...11 Länsstyrelsens bedömning...13 Omsorgens innehåll...13 Länsstyrelsens bedömning...19 Måltiderna...20 Länsstyrelsens bedömning...21 KVALITET - FYSISK MILJÖ...21 Länsstyrelsens bedömning...22 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...23 Tillräckligt med personal...23 Länsstyrelsens bedömning...25 Personalens kompetens...26 Länsstyrelsens bedömning...27 RÄTTSSÄKERHET...28 Myndighetsutövning...28 Länsstyrelsens bedömning...28 Dokumentation under genomförande...29 Länsstyrelsens bedömning...30 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Herrljunga kommun skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för att få en bild/kartläggning av organisation och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av: - Socialnämndens budget 2006, - Socialnämndens budget 2007, - Olika riktlinjer inom äldreomsorgen, 2

6 - planerade/pågående kompetenshöjande insatser, - blanketter för hantering av synpunkter, klagomål, - redovisning av de tio sista klagomålen, - organisationsschema, - Översiktsplan för Herrljunga kommun, - exempel på enheters målarbete, - brukarundersökning - äldreomsorgen 2004, - Länsstyrelsen har granskat de 15 senaste utredningarna och besluten som rör ansökan om särskilt boende, 10 senaste besluten som rör ansökan till korttidsboende, ett antal utredningar och beslut som rör hemtjänst, samt social dokumentation i verkställigheten. En enkät har delats ut till pensionärsorganisationerna som ingår i äldre- och handikapprådet, ÄHR, med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till: - samtliga resultatenhetschefer på äldreboenden och hemtjänst, - personal på samtliga äldreboenden, - personal i samtliga hemtjänstområden, - boende/närstående på äldreboendena Hagen, Hemgården och Gäsenegården, - Anhöriga på demensenheterna på Hagen, Hemgården och Gäsenegården, - brukare i Herrljungas och Ljungs hemvårdsområden. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning i kommunen: - intervjuat förvaltningschef, - intervjuat samtliga områdeschefer/handläggare med ansvar för äldreboenden, hemtjänst, dagverksamheter och anhörigstöd, - besökt och intervjuat personalrepresentanter på äldreboendena, - brukare/företrädare och/eller anhöriga vid äldreboendena, - brukare/företrädare från hemvårdsområden, - besökt och intervjuat personal på dagverksamhet och - intervjuat personal på korttidsenheten, - intervjuat personal som arbetar med anhörigstöd i kommunen, - matobservation på äldreboendena. Vid intervjuerna har använts strukturerade frågeformulär. I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor. Dessa svar redovisas inte i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. 3

7 Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram. Trots synpunkter och anmärkningar från såväl brukare som personal och påpekanden från Länsstyrelsens sida får Länsstyrelsen bilden av en som helhet välorganiserad och genomtänkt organisation och verksamhet. Det finns ändå enskildheter att åtgärda samt områden att kvalitetsutveckla. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Herrljunga kommun hade en folkmängd på 9305 personer den 31 december Fördelat i ålder enligt följande: år 1184 personer 80- år 604 personer. Enligt kommunens budget så förväntas ingen större förändring i befolkningskurvorna avseende antalet äldre de närmaste åren. 4

8 Organisationen Äldreomsorgen finns i vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med Rehab och handikappomsorg. Under förvaltningschef finns bland annat biståndshandläggare, demenssjuksköterska samt hemvårdsenheter med områdeschefer i Herrljunga och i Ljung. Särskilda boenden med chef på respektive boende finns i Herrljunga (Hemgården, Hagen) och i Ljung (Gäsenegården). Särskilda enheter (avdelningar) för personer med demenssjukdom finns på de särskilda boendena. Dessa leds av en särskild områdeschef som också ansvarar för demensdagvård och anhörigstöd. En enhetschef är ansvarig för dagvård, rehabilitering och korttidsboende. Det finns också servicelägenheter i Herrljunga och Ljung. Insatser i dessa görs av hemtjänsten. Till organisationen hör också administrativ enhetschef och controller. Insatser Vid tillfället för enkäten: 107 personer bor i särskilda boenden, 165 personer har beviljade hemtjänstinsatser, 14 personer är beviljade avlastning/växelvård/korttidsplats, 219 personer är beviljade trygghetslarm, 59 personer är beviljade dagverksamhet, 132 personer är beviljade matdistribution, 2 personer är beviljade ledsagarservice. I Herrljunga kommun är det två biståndshandläggare som handlägger bistånd för personer över 65 år. De finns organisatoriskt direkt under vårdoch omsorgschefen. Handläggarna har delegation på att fatta beslut om samtliga hemtjänstinsatser. Dock är det förvaltningschefen som beslutar om särskilt boende. Biståndsbeslutet överförs till verksamheterna genom personliga kontakter från biståndshandläggarna. Det finns dessutom ett meddelandesystem inom ramen för det IT-baserade journalsystemet där meddelanden kan lämnas till andra berörda inom förvaltningen. Uppsökande verksamhet Någon strukturerad uppsökande verksamhet finns inte i kommunen. Nämnden har hos Länsstyrelsen sökt pengar till uppsökande verksamhet. Kvinnofrid Det finns i kommunen ett pågående kvinnofridsprojekt. I arbetsgruppen ingår även äldreomsorgspersonal. Detta projekt skall utmynna i en policy för hela kommunen. 5

9 Information och samverkan Information om äldreomsorgen sker enligt administrative enhetschefen vid pensionärsorganisationernas månadsmöten, och vid anhörigträffar. Vidare så är Kommunstyrelsen huvudman för kommunens äldre- och handikappråd. Socialnämndens ordförande och vård- och omsorgschefen är ledamöter i äldre- och handikapprådet. Lättläst information om vård och omsorg har utarbetats. En finskspråkig version håller på att färdigställas. Dessutom finns varje månad information om äldreomsorgen på kommunens annonssida i lokaltidningen. Kortfattad information finns också på kommunens hemsida. Pensionärsorganisationerna har uttalat sig i Länsstyrelsens enkäter. De anser sig väl informerade, men skulle vilja ha en större påverkansmöjlighet. De anser att den fysiska tillgängligheten i kommunen är förhållandevis bra. Flera efterfrågar en generell uppsökande verksamhet och uttrycker en oro för att ekonomin ska, och viss mån redan gör det, innebära otillräckligt antal boendeplatser samt resurser över huvud taget. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Socialnämnden bedriver ännu ingen generell uppsökande verksamhet. Kommentarer Uppsökande verksamhet är en möjlighet för nämnden att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och därigenom informera sig om nuvarande och kommande behov som grund för planeringen av äldreomsorgen. Att komma in tidigt hos den som börjar bli i behov av stödinsatser samt tidigt finna de anhöriga som kan behöva stöd i sin anhörigroll är bra ur både individperspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Tidiga stödinsatser anses kunna fördröja mer omfattande och dyrare sådana. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. 6

10 Äldreomsorgsplan ska utarbetas under år Någon specifik övergripande plan för äldreomsorgen finns således inte att utgå ifrån när det gäller att bryta ner generella mål till mål för de olika verksamheterna. Målen finns tills vidare i Socialnämndens budget för 2006 och 2007, som Länsstyrelsen fått i utdrag. De övergripande målen utgår från lagar, förordningar, politiska beslut och framtagna riktlinjer. Övergripande mål är en ambition att vård- och omsorgsbehov tillgodoses i hemkommunen, att all personal ska ha adekvat utbildning på lägst gymnasienivå och att verksamheten ska ha en förebyggande, normaliserande, rehabiliterande och aktiverande inriktning. Resultatmål är att kompetensutveckling med s k KUL-grupper ska leda till en lärande organisation, kontaktmannaskapet utvecklas, avvikelser i läkemedelshantering ska minska med 10 procent och att 90 % av falltillbuden inte ska leda till skador. Mål för respektive enhet har arbetats fram. Det är mål för omvårdnadsarbetet och flera har definierade syften och mått. Rutiner och riktlinjer kring hemtjänst och särskilt boende i kommunen framgår bland annat av informationsskriften om Vård och Omsorg. Där beskrivs bland annat vad omvårdnad och service i hemtjänst kan innebära för insatser. Trygghetslarm, anhörigstöd med flera andra insatser nämns också. Det informeras också om vad hemtjänsten inte kan åtaga sig: Att klippa gräs, skotta snö, ge omsorg om husdjur, putsa fönster och sortera sopor. Kommunen ger heller inte ekonomiskt stöd för sådana tjänster. Hemtjänst Områdescheferna för hemtjänsten uppger att de arbetat med att försöka bryta ned övergripande mål till verksamhetsmål. I den så kallade Kompetensstegen ingår arbete med målen. Hemtjänstpersonalen uppger att de arbetat en hel del med mål, de har haft en heldag till detta arbete. Dagverksamhet Den dagverksamhet som finns och som har tre personal, har mätbara mål för sin verksamhet, bl.a. att verksamheten skall vara socialt aktiverande. Riktlinjer Det finns inga heltäckande nedtecknade riktlinjer för hemtjänsten. Det finns dock vissa regler, såsom att hemtjänstpersonalen kan bära in ved om det finns upphugget, men de eldar inte hos brukaren. Personalen går inte heller ut med husdjur. Handläggarna uppger att oro och otrygghet kan vara skäl till att få beviljat särskilt boende, men ändå eftersträvas att alla möjligheter till hjälp i det egna hemmet skall vara uttömda. Handläggarna anser att de kan göra fria och korrekta bedömningar. Enskilda kan få hjälp med ledsagning till post och bank. 7

11 Riktlinjer för städinsats är ställd till personalen och beskriver olika moment, främst ur arbetsmiljösynpunkt. Det finns också en lista på andra riktlinjer inom vård och omsorg. Dessa handlar om avvikelsehantering, delegering, fallprevention, hälso- och sjukvård, hygienvårdplanering och informationsöverföring. Det framkommer att det finns en inofficiell riktlinje att anhöriga förväntas följa med brukaren till läkarbesök. En informationsskrift har tagits fram om rättighetsbegränsningar och tvång i vård och omsorg i Herrljunga kommun. Denna är en del av kommunens ambition att skapa en god demensvård. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Inofficiella riktlinjer att vissa insatser, som att anhöriga ska medfölja vid sådant som läkarbesök har inget lagstöd. Den information som ges om att kommunen inte ger ekonomiskt stöd till ett antal insatser är inte relevant ur lagstiftningssynpunkt. Kommentarer Länsstyrelsen kan inte se att den riktlinje som i praktiken tycks gälla, åtminstone i vissa verksamheter, att anhöriga förväntas medverka vid läkarbesök är någon av nämnden beslutad riktlinje. Enligt Länsstyrelsen saknar sådana uppmaningar eller förväntningar laglig grund och kan därför inte tillämpas. Den uppräkning av olika tjänster som hemtjänsten inte kan åta sig är sådana som kan möjliggöra för en enskild person att bo kvar i sitt hus. Den fixartjänst som beslutats om ska fortsätta torde dock kunna underlätta ett kvarboende. Att kommunen kategoriskt anger att den inte ger ekonomiskt stöd till vissa insatser innebär en bristande rättsäkerhet, En ansökan måste socialtjänsten pröva individuellt och ett avslag kan överprövas i domstol. Länsstyrelsen vill påpeka vikten av att de riktlinjer som finns är antagna av nämnden. Det innebär att nämnden får ett tydligare ansvar för vad skälig levnadsnivå i olika sammanhang står för. 8

12 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGEN- KONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Kvalitetsutveckling Ambitionen att skapa en kvalitetsutveckling av vård och omsorg kommer bland annat till uttryck i förvaltningen utbildningsprogram. Detta beskrivs även under rubriken personalens kompetens. Bland annat ska det utbildas kvalitetsinspektörer. Brukarundersökning. I samarbete med FOU ÄldreVäst Sjuhärad har tre kommuner gemensamt genomfört brukarundersökningar. Dessa har utförligt redovisats i en rapport. Frågorna och svaren är omfattande och ger mer kunskap om hur omsorgs/vårdtagare upplever äldreomsorgen än bara den allmänna uppfattningen att ca 90 % av dem som svarat är nöjda. Inom kommunen finns klagomålsrutiner. Det finns en klagomåls- /synpunktsblankett och en utredningsblankett. Dessa blanketter är under omarbetning. Lex Sarah Instruktioner för anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade, Lex Sarah finns antagna av socialnämnden. Under Länsstyrelsens tillsyn har förslag på förändringar av dessa gjorts, Flertalet av den intervjuade omsorgspersonalen känner till att det finns en rapporteringsskyldighet. På flera enheter har detta informerats om och innebörden diskuterats. På en enhet inom äldreomsorgen uppger personalen dock att de känner till Lex Sarah främst genom massmedia. Brukarnas synpunkter Vid intervjuerna med brukare/närstående i hemtjänst och äldreboenden framkommer att de vid eventuella klagomål och synpunkter i första hand vänder sig till personalen, men vissa uppger att de tar kontakt med chefen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 9

13 Kommentarer Det är viktigt att rutiner om t.ex. klagomålshantering och Lex Sarah kontinuerligt diskuteras i personalgrupper, för att bibehålla kunskaperna och beredskapen för att sådant kan inträffa. Brukarundersökningar är ett av flera tillvägagångssätt att tillgodose krav på kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILL- GODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i kommunens översiktsplanering, kommunens lokalförsörjningsgrupp och kommunens centrala ledningsgrupp. Vård- och omsorgsförvaltningen är också remissinstans i kommunens planarbete. Personalens kunskaper efterfrågas vid behandlingen av flerårsplanen i budgetarbetet och vid framtagandet av befolkningsprognoser. En äldreomsorgsplan ska utarbetas 2007 enligt beslut av Socialnämnden. Länsstyrelsen har sedan år 2000 haft i uppdrag att följa kommunernas möjlighet att verkställa bistånd till särskilt boende genom att följa upp ej verkställda beslut och där avslag gjorts p g a resursbrist. Socialnämnden i Herrljunga socialnämnd har varje år inrapporterat att den kunnat verkställa beslut och inte har behövt ge avslag på grund av resursbrist. Under 2006 har nämnden gett avslag på sökt biståndsinsats enligt SoL i ett ärende, som gäller matlagning i hemmet. Beslutet har inte överklagats. Av de granskade senaste 15 besluten som gäller särskilt boende har alla ansökningar beviljats. I ett fall uppges att lämplig bostad för närvarande saknas, men att ärendet bevakas vid varje veckogenomgång. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 10

14 Kommentarer Länsstyrelsen konstaterar att nämnden kunnat uppfylla kraven på rättsäkerhet genom att verkställa sina beslut om boende inom rimlig tid och således kunnat tillgodose enskildas faktiska behov. Länsstyrelsen ser med tillfredsställelse på detta samt att det tycks finnas ett relevant antal platser på korttidsboende. Möjligheten till kvarboende, som utgår från socialtjänstlagen och en princip om valfrihet, ska bidra till att personer kan bo kvar hemma så länge de själva önskar, även med ett betydande omvårdnadsbehov. Detta innebär att det behövs resurser för avlastning/växelvård. Lagstiftaren har skärpt kravet på att kommunerna. De som inte kan verkställa sina beslut inom rimlig tid kan dömas till att betala sanktionsavgifter. KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. Hemtjänst Personalen i hemtjänsten uppger att det varierar hur de får kännedom om ett nytt ärende. I en hemtjänstgrupp uppger personalen att de är med på vårdplaneringar eller hembesök. En annan hemtjänstgrupp uppger att chefen ofta lagt fram dokumentation med uppgifter om en ny brukare. Områdescheferna för hemtjänst uppger att det i hemtjänstgrupperna hos vissa vårdtagare finns listor, där personalen signerar och därmed bekräftar att de har varit där samt vad de har gjort/utfört hos en specifik vårdtagare. Områdescheferna för hemtjänsten anser att de inte har mycket samverkan med biståndshandläggarna. Ibland genomförs APT i hemtjänstgrupperna tillsammans med handläggarna. 11

15 Av de 42 enkätsvar från personer med hemtjänst, som inkommit till Länsstyrelsen, är det 26 personer som uppger att de har varit med och upprättat någon form av plan för de insatser som ges av hemtjänsten. Dagverksamhet Det finns en individuell plan för brukarna på dagverksamheten. Alla aktiviteter sker utifrån individuella behov fast oftast i grupp. BOENDE Ankomstsamtal Ankomstsamtal genomförs i allmänhet enligt chefer och personal. Det finns dock viss tveksamhet från någon personalgrupp samt från någon chef om det fungerar i alla fall. Ambitionen att det ska fungera är tydlig. Deltagare i samtalet varierar utifrån omständigheter. Oftast är den enskilde, eventuell anhörig, kontaktperson och aktuell chef närvarande, ibland också sjuksköterska. Ankomstsamtalet, som kan vara två, ett första mer informerande och ett senare mer fördjupat, ses som ett tillfälle att ge information om boendet och inhämta information om den nyinflyttades bakgrund och förväntningar. Genomförandeplan I enkätsvaren från personalen uppges att de upprättar en genomförandeplan (arbetsplan) för samtliga boende. Det är oftast kontaktperson och chef som deltar. Det är oftast kontaktpersonen som genomför dokumentation och uppföljning. Ibland nämns att den enskilde och/eller anhörig deltar. Det uppges också att levnadsberättelse kan upprättas med hjälp av enskild/anhörig. Personalens synpunkter Det framgår av personalenkäter och gruppintervjuer att personalen har kunskap om att insatser bör vara individualiserade och att man ska arbeta utifrån den enskildes integritet och självbestämmande. Till väsentlig del anses att så sker, men det framgår också tydligt att personalen anser att de inte alltid hinner ta den hänsyn som de skulle önska. Boende/anhörigas synpunkter De flesta enkätsvaren anger att den enskilda inte anser att de deltagit i någon individuell planering. Undantaget är Gäsenegården där i flertalet svar anges att man deltagit. Ett relativt stor antal av boende/anhöriga uppger att de kan eller tror att de kan påverka tidpunkten för måltider och när de får hjälp med att gå upp respektive gå och lägga sig. Flera svarar dock att de inte kan påverka denna tid. Av några svar framkommer att man tycker det fungerar bra. Korttidsboende På korttidsboendet har de varje vecka ett omvårdnadsmöte där personalen går igenom målsättningar i arbetet med den enskilde och därmed också följer upp arbetet. 12

16 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Personalen är i allmänhet medvetna om behovet av en individuell planering av verksamheten och den enskildes medverkan i denna. En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som är verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Även om såväl ankomstsamtal i stort sker och att individuell planering genomförs så tycks det finnas utrymme att utveckla dessa arbetsinstrument samt att i än högre grad se den enskilde och eventuellt anhörig som en aktiv och medbestämmande part. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. HEMTJÄNST Områdescheferna för hemtjänsten anser att biståndshandläggarnas beslut kunde vara fylligare till exempel vad gäller eventuella sociala, kulturella och existentiella behov hos den enskilde. Det finns emellertid de brukare som beviljats ledsagning till olika aktiviteter. Hemtjänstgrupperna uppger att det finns personer som har bistånd till kaffeträff, promenad till affären och hjälp till matsal. Personal uppger att de inte kan hjälpa den enskilde med något om det inte blivit beviljat som bistånd först. 13

17 En av hemtjänstgrupperna uppger att det endast är några få personer som har social samvaro beviljat men att det finns flera personer som skulle behöva mycket mer sådant bistånd. Bistånd till tidningsläsning förekommer inte, enligt en hemtjänstgrupp. Det förekommer också att hemtjänstpersonalen upplever att brukare har för mycket hjälp beviljad. Personalen uppger att de i princip inte har möjlighet att utföra någon hjälp utöver beviljat bistånd. Om någon enskild akut blir utan något livsmedel eller liknande så kan personalen köpa detta även om det inte ingår i arbetsplanen eller beviljat bistånd. Det kan även hända att någon vid ett enstaka tillfälle erbjuds ett extra duschtillfälle. Personalen uppger att de inte får följa brukarna till läkare eller tandläkare. Personalen uppger att de arbetar med att stärka brukarens integritet, självbestämmande och delaktighet genom att vara uppmuntrande och stödjande och fråga hur brukaren vill ha det. Vid tidsbrist kan det dock hända att brukaren inte kan få möjlighet att exempelvis knäppa sina knappar själv, damma eller torka sig själv vid dusch. En grupp svarar: Självbestämmande: Vill de lägga sig och vi åker förbi måste de tyvärr lägga sig pga. personalbrist. En av grupperna uppger att de i schemaläggningen av sitt arbete försöker hitta tider som räcker till för att göra den enskilde delaktig i sin vardag, att detta är ett medvetet arbetssätt. Områdeschefen i Herrljunga uppger att all personal ska kunna gå till alla brukare, men också att kontaktpersonen är den som främst bör gå till sin brukare. En av de intervjuade hemtjänstgrupperna uppger att de använder sig av kontaktmannaskap. Kontaktpersonen har ett större ansvar för brukaren, såsom att ringa anhöriga, se över att personen har bra med kläder och skor osv. Områdeschefen i Ljung uppger att det främst är vad man kallar kontaktgruppens ansvar att åka till sina brukare. På detta sätt bevaras personkontinuiteten i ganska hög grad. Det är också kontaktgruppen som har ansvar att ta reda på hur brukaren vill ha hjälpen utförd. Det som kan ställa till med problem är att hemtjänsten inte alltid kan komma till brukaren en exakt tid. Personalgrupperna har träffar, så kallade omvårdnadsmöten varje vecka där de gemensamt med Rehab- och HSL-personal bl.a. diskuterar förhållningssätt. I övrigt finns inga särskilda forum för diskussioner om förhållningssätt. Hemtjänstgrupperna uppger att de tar hänsyn till om någon vårdtagare eventuellt vill ha personal av annat kön. För personalen är detta som regel inget problem att kunna lösa. 14

18 En hemtjänstgrupp uppger att de träffar sin biståndshandläggare regelbundet för uppföljningar av beviljat bistånd. Ett par hemtjänstgrupper uppger att de mycket sällan träffar biståndshandläggaren. En grupp uppger att de under de senaste månaderna försökt att få träffa handläggaren men att detta ännu inte skett. Brukarnas intryck 42 brukare i hemtjänsten har svarat på Länsstyrelsens enkät. Av dessa är det 34 som anser att de får den hjälp de behöver. Åtta personer anser att de inte får tillräckligt med hjälp: Nej, hinner oftast inte med Vill man ha eller ber om något så blir oftast svaret: får vi inte göra! Nej, personalen har för bråttom. Fönstertvätt, men det gör ju inte hemtjänsten. Vi får den hjälp vi behöver vad gäller omvårdnad men eftersom en av oss har så nedsatt syn och rörelseförmåga så skulle ytterligare samtalsstimulans höja livskvaliteten betydligt. De vattnar inte blommorna. Flera av de brukare som har lämnat synpunkter på hemtjänsten uppger att det är många olika som kommer till dem: Att det är så många olika tjejer som kommer varje dag. Eftersom jag är bra i huvudet men dålig i benen har jag inte problem med att det är så många olika som kommer. Av intervjuerna med brukare som har hemtjänst framkommer att det kan gå att påverka tiden för den hjälpen som fås. En kvinna berättar att hon hade varit på 50-årskalas en helg och när hon kom hem vid tiden fick hon hjälp att lägga sig. Flera av de intervjuade brukarna uppger att de upplever att det inte är för många olika personal som kommer till dem. De intervjuade är också nöjda med den hjälpen de får och tycker i stort att hemtjänstpersonalen tar hänsyn till hur de vill ha det i sitt hem. Trygghetslarm Handläggarna uppger att de informerar om trygghetslarm när de träffar enskilda som är i behov av hjälp. De avslår aldrig en ansökan om larm. Dock finns det de som haft larm men ångrat sig och lämnat tillbaka det. Trygghetslarmet går direkt till hemtjänstpersonalen. Personalen uppger att det är dålig täckning ibland. Larmet har krånglat en del. De vet att det finns ett missnöje om en för lång väntetid. Personalen uppger att det ibland är stressigt på kvällarna om många larmar. 15

19 Områdescheferna uppger att brukarna kan få vänta i upp till minuter efter att ha larmat beroende på de långa restiderna som finns i kommunen, det är långa avstånd. Larmen tas alltid emot av hemtjänstpersonalen vilket fungerar bra. Fixartjänst Kommunens försöksverksamhet med fixartjänst via Arbetsmarknadsenhetens Arbetscenter har efter Länsstyrelsens tillsynsbesök permanentats. Verksamheten omfattar såväl yttre fixartjänster utomhus som i den egna bostaden. DAGVERKSAMHET Det finns två olika dagverksamheter, varav en är för personer med demenssjukdom. Denna verksamhet har varit igång i sju år. Den tar emot personer som är utredda och diagnostiserade för sin demenssjukdom. Dagverksamheten har sedan 2005 öppet sju dagar i veckan och är ett komplement till en särskild hemtjänstgrupp för personer med demenssjukdom. Ett tätt samarbete sker mellan dagverksamhet och hemtjänst. På denna dagverksamhet är 22 personer inskrivna, de flesta kvinnor. De aktiviteter som förekommer är bl.a. att äta frukost, promenera, gå till frisören, fotvård, handla, äta lunch och dricka eftermiddagskaffe. Insatsen är behovsprövad och beviljas som bistånd. Den sociala dagverksamheten, också biståndsprövad, är öppen mellan 9.30 och varav tre dagar i Herrljunga och två dagar i Ljung. Det är som regel en grupp per dag, vissa personer går två gånger i veckan. Ungefär 50 personer deltar, mest är det kvinnor. Aktiviteterna varierar en del, bl.a. utifrån årstidens växlingar, exempelvis gjorde de i höstas äpplemust. Tidningsläsning är en annan av flera aktiviteter. Även denna dagverksamhet är biståndsprövad. Det finns caféverksamhet på äldreboendet Hemgården som frivilliga driver. Den är öppen för alla. ANHÖRIGSTÖD Biståndshandläggarna uppger att de informerar om stöd till anhöriga då de ser ett sådant behov. Förvaltningen kan erbjuda växelvård, dagverksamhet, särskild dagvård för dementa sju dagar i veckan. En person arbetar som samordnare för anhörigstödet i kommunen. Hon arbetar tillsammans med kommunens demenssjuksköterska i dessa frågor (demenssjuksköterskan var vid tillsynsbesöket tjänstledig, Lst:s not). Det stöd som finns är bl.a. gruppträffar för anhöriga. Dessa träffar tar upp olika teman. Många olika organisationer och verksamheter har besökt grupperna och informerat om sin verksamhet, exempelvis biblioteket, apoteket, kommunens vård- och omsorgschef och biståndshandläggare. 16

20 En bussresa ordnas varje år för de anhöriga. De har varit på utflykt till bl.a. Bredareds utställning, Vänga kvarncafé, Vin och Pimpinella på Kinnekulle osv. De anhöriga erbjuds även taktil massage. En blankett/broschyr håller på att arbetas fram för att användas i informationssyfte. Anhöriga kan erbjudas avlösning i hemmet. Denna hjälp är avgiftsfri upp till tio timmar i månaden. De som arbetar med anhörigstödet tror att det vore bra att undersöka behovet av mer tidiga insatser. Det antas att det i så fall skulle behövas en person på heltid i ett år för att arbeta med uppsökande verksamhet. BOENDENA Kollektiva insatser Det varierar något mellan de olika äldreboenden i kommunen vilka kollektiva aktiviteter det finns för de boende. Oftast förekommer någon speciell aktivitet varje eller varannan vecka på de olika äldreboendena och det förekommer att olika ideella föreningar medverkar. Utbudet består av bland annat terapi, gudstjänst, musikcafé, studiecirkel, bingo, tidningsläsning, eftermiddagskaffe, tipspromenader, enstaka utflykter, vår- och höstfest. Boende- eller anhörigråd förekommer inte. Individuella insatser Enligt chefer och personal arbetar man på ett sådant sätt att man respekterar den enskildes integritet, självbestämmande och medverkan. Möjligheten för de boende att själv göra insatser i sin bostad eller i det gemensamma skiftar och ofta finns vare sig förmåga eller ork. Beträffande att kunna välja personal, exempelvis vid dusch så försöker personalen möjliggöra detta, även om det någon gång kan vara svårt rent schematekniskt. Personalkontinuiteten uppges i allmänhet vara god och har inte av brukare/anhöriga tagits upp som ett problemområde. Det framgår av några uttalanden från boende och personal att det kan finnas förväntningar på att läggning skall ske en viss tid eller innan nattpersonalen tar över. Enligt andra finns dock flexibilitet som möjliggör individuella val kring såväl mattider som läggning. De flesta personalgrupperna på äldreboendena uppger i sina enkätsvar att det är svårt att fullt ut tillgodose de boendes behov av individuella aktiviteter och stimulans. Anledningen är oftast tidsbrist på grund av låg bemanning eller på grund av konkurrerande arbetsuppgifter. Uppgifterna skiftar emellertid mellan olika avdelningar och några uppfattar att de kan individualisera och tillgodose den enskildes behov och ger exempel på promenader och att följa med ut och handla etc. 17

21 De boendes synpunkter De boendes synpunkter framgår av 52 enkätsvar från de olika boendena. Beträffande demensavdelningarna är det anhöriga som besvarat en enkät. Intervjuer har också skett med ett mindre antal boende samt några anhöriga. Intervjuerna styrker i allmänhet det som framgår av enkätsvaren. Personal och bemötande nämns ofta som svar på frågan om vad som är bra på boendena. Några nämner miljön, medan miljön på andra boenden enligt vissa enkätsvar ses som mindre bra. Anhöriga till de som bor på demensavdelningarna uppger att de känner sig välkomna och de flesta, men inte alla, är nöjda med den information de får. Det som man generellt på alla boenden oftast nämner som mindre bra/dåligt är att man önskar mer individuella aktiviteter, framför allt mer utevistelser, möjlighet till promenader. Svarsfrekvensen har varit relativt låg, varför det är svårt att skilja ut de olika boendena. Svaren från Gäsenegården är emellertid genomgående något mer positiva, även om det finns synpunkter på bland annat försämringar i form av utglesade aktiviteter och många personalomflyttningar. Enskilda negativa synpunkter och önskemål: Mer personal, Dålig städning, Personalens förhållningssätt är inte bra, Vill ha dusch två gånger i veckan, när man ska ha det, Mer underhållning på helger, Vill ha hjälp med högkostnadskort, Önskar andra tider för frukost och kvällsmat, Lång tid för larmsvar. Intervjuad nattpersonal säger att deras arbetssätt är att de försöker att ta sig tid hos de boende som har behov av samvaro. På Hagens äldreboende finns en oro att inte hinna med när bemanningen nattetid ska minska. Vid Länsstyrelsens besök inför natten på främst Hagen uppfattades personalen ge de boende tid och ett bra bemötande. Vård i livets slut Handläggarna uppger att de biståndsbedömer vård i livets slut. På äldreboendet Furuhagen finns en sjuksköterska som arbetar med palliativ vård. Det finns i kommunen lokala anvisningar/policy om vård i livets slut. Det finns en grupp som utifrån kompetensutvecklingsmodellen Kompetensstegen arbetar med utveckling av palliativ vård. Personalen i hemtjänsten uppger att de får ringa in extra personal när någon befinner sig i livets slut. 18

22 KORTTIDSBOENDE Korttidsboendet på Furuhagen präglas av att de tillhandahåller olika bistånd som korttidsboende och avlastning/växelvård och med ett rehabiliterande synsätt. Förutom detta uppges arbetssätt och möjlighet till aktiviteter fungera ungefär som på äldreboendet. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav Individuell stimulans och individuella aktiviteter kan till viss del inte ges i sådan omfattning att den når upp till skälig nivå på boenden och i hemtjänsten. Kommentarer Socialtjänsten skall verka för att äldre människor får möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra. Uppgifterna som kommer från boende och personal om brister i det individuella innehållet bör uppmärksammas och leda till åtgärder, exempelvis att förtydliga den enskildes behov i den individuella genomförandeplanen och att regelbundet följa upp detta. Orsaken till brister i individuell tid kan kopplas till bemanningssituationen men kan också handla om hur resurser prioriteras. Ett antal vårdtagare i hemtjänsten anser att det är alltför många olika personer som besöker dem, något som kan behöva följas upp. Att det kan finnas uttalat att personer ska vara i säng vid en viss tidpunkt eller att det i alla fall uppfattas som en förväntning är inte godtagbart utifrån den enskildes rätt till en individuellt avpassad omsorg där självbestämmande och medverkan är viktiga kvalitetsaspekter. Att dagverksamheten är öppen sju dagar i veckan är positivt, också att hemtjänstpersonal arbetar specialiserat med människor med demenssjukdom. Stöd från sakkunnig, exempelvis demenssjuksköterska, är viktigt för att kunna ge den speciella vård och omsorg som denna brukargrupp kräver. Boenderåd och eller anhörigråd är sådant som skulle kunna öka brukarnas inflytande över och insyn i äldreomsorgen. 19

23 Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal ha tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen. HEMTJÄNST Handläggning Vårdtagarna kan få hjälp med att tillaga frukost och kvällsmat, de kan till lunch få hjälp att värma färdiglagad mat. Det finns även de som har hjälp under måltiderna. Det finns också möjlighet att äta på Hagens äldreboende för de personer som bor i Herrljunga. I Ljung finns cafeterian på Gäsenegården att tillgå. Matdistribution I Herrljunga kommun finns (vid Länsstyrelsens tillsynsbesök) två varianter av matdistribution. Den ena modellen - varm mat distribuerad till vårdtagarna, är på väg att förändras. Beslut har tagits om att matdistributionen framöver endast kommer att ske genom att färdiglagad, kyld mat levereras. En områdeschef för hemtjänsten uppger att matdistributionen inte är optimalt organiserad i nuläget då det är många som får mat som varmhållits i tre timmar. Att leverera denna mat är en stressig arbetsuppgift för personalen och den sociala delen kring måltiden blir därför åsidosatt. Områdescheferna hoppas nu på kyld mat. Den kylda maten levereras vid ett tillfälle i veckan, vilket innebär att tidspressen minskar för personalen. Större möjligheter finns då till ett bättre socialt möte med brukaren. Kvaliteten på maten skulle också bli bättre och brukaren kan själv komponera veckans meny. En hemtjänstgrupp uppger angående vad som är viktigt kring mat och måltider att maten ska vara varm och se aptitlig ut. Måltiderna skall ges med jämna mellanrum. Samma grupp uppger att brukaren har en viss möjlighet att påverka måltiden, men inte fullt ut (välja bort fisk om de ej tycker om det). En annan grupp uppger att brukaren idag kan välja utifrån en förutbestämd matlista där det finns sju olika maträtter. Det går inte att beställa en större eller mindre portion. Två hemtjänstgrupper anser att de har för lite kunskap om mat och måltider. Varje grupp har ett kostombud. 20

24 Brukarnas intryck 24 av 42 personer som har hemtjänst och har svarat på Länsstyrelsens enkät uppger att de har matdistribution. De allra flesta är nöjda med maten, både portionsmässigt och kvalitetsmässigt. Någon enstaka upplever att det är för stora portioner. En person har svarat att maten inte är av bra kvalitet. MÅLTIDER PÅ BOENDENA Länsstyrelsen besökte de tre särskilda boendena för äldre i kommunen med syfte att granska måltidssituationen. Länsstyrelsen granskade måltidssituationen vid lunch på flera enheter/avdelningar. Förhållandena vid måltiden kan skifta beroende på om det är en avdelning för personer med demenssjukdom eller inte. På en enhet satt personalen med och åt, s k pedagogisk måltid. Det fanns också karottsystem, de boende kunde ta mat själva vid bordet. Annars serverades maten av personal från en vagn. Matning förekom, av sittande personal, i varierande utsträckning. Haklappar användes inte generellt. Stämningen vid matborden kunde skifta beträffande samtalsfrekvens etc. Generellt var det en lugn matmiljö, en ganska hemlik sådan med tillräckliga utrymmen. Länsstyrelsen såg ingen synbar stress från personalen, vilket negativt kunnat påverka matmiljön, heller ingen personal som talade med varandra över huvudet på de som åt. De boende kan få sin måltid senare och uppvärmd vid behov, det finns även möjlighet att styra tiden för morgonmål om så skulle önskas. Extra kvällsmål kan också erhållas om den boende vill ha. Matombud finns bland personalen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Även om Länsstyrelsen anser att matsituationen för brukarna uppfyller rimliga krav, så är det ett viktigt område, såväl ur social som rent hälsomässig synvinkel och därför lämpligt att arbeta med för kvalitetssäkring och utveckling. Den enskildes egenaktivitet vid matbordet, nattfastan, hur ser den ut i praktiken, och att skapa valmöjligheter kan vara sådant som är lämpligt att arbeta med. KVALITET - FYSISK MILJÖ För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar mm. ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. 21

25 Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. I Herrljunga kommun finns tre äldreboenden och storleken varierar mellan 34 och 50 boende. Äldreboendena är belägna på två olika orter och de omges av grönområden och/eller promenadvägar med bra framkomlighet. De har direkt närhet till samhällsservice och i viss mån till allmänna kommunikationer (ingen lokaltrafik). På samtliga äldreboenden har den boende eget rum, förutom att det på Hemgården finns två stycken tvårumslägenheter och på Gäsenegården tre stycken. Bostadsytan är från ca 20 kvadratmeter och uppåt. På Hemgården och Gäsenegården är det fullvärdig boendestandard, med eget hygienutrymme samt pentry/kök. De boendes namn finns på/vid ytterdörren. Det finns möjlighet att få egen nyckel till sitt rum/lägenhet. Äldreboendet Hagen med korttidsenhet, en enhet för personer med demenssjukdom samt ytterligare en boendeenhet är inte fullvärdigt. Vissa har hygienutrymme utanför den egna bostaden/rummet och andra delar hygienutrymmet med grannen. Korttidsenheten har plats för 14 personer, demensavdelningen har också 14 boenderum och den tredje enheten har nio boende. På demensavdelningen framkommer också att de allmänna utrymmena uppfattas som otillräckliga och olämpliga av personalen. På boendena är dörrarna till vissa enheter olåsta, andraenheter har kodlås och koden är i allmänhet synlig. Larm förekommer av olika slag, Både bärbara samt fasta larm som antingen kopplas till displayer i taket eller till sökare som bärs av personal. Dessutom förekommer rörelselarm, dörrlarm och mattlarm. Sådana larm används efter ordination av sjuksköterska. Boendes synpunkter Utifrån de enkätsvar som inkommit från boende har flera svarat att de upplever att de har bra lägenheter och en bra boendemiljö. Det finns dock enskilda klagomål från alla äldreboenden där det uppges att det är för kallt. I övrigt finns det synpunkter från enkäterna från Hagens äldreboende som efterlyser fullvärdiga bostäder samt att avdelningen (demens) är för stor. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Hagens äldreboende har inte fullvärdig boendestandard. 22

26 Kodlås används också på enhet/avdelning som inte är gruppboende för demenssjuka. Koden till kodlåsen anges inte alltid. Kommentarer Fasta larm som både låter och har ljusdekoder i korridoren förstärker intrycket av en sjukvårdsinstitution i stället för att vara flera personers hem. De kan också ses som integritetskränkande. De boende på enheten för personer med demenssjukdom där koden inte är tydligt beskriven är i praktiken inlåsta och det är inte förenligt med lagstiftningen. Inlåsning får inte ske. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Däremot kan dörren ha ett lås som tar en viss tid att öppna. Det är tillåtet att fördröja men inte att förhindra. Kodlås på andra avdelningar, även om de har en kod, är inte förenligt med lagstiftning och praxis. KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall: det finnas det antal personal (det antal) som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det finnas det antal personal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det finnas det antal personal som behövs för att utföra genomförandeplanernas innehåll, det finnas det antal personal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det finnas det antal personal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Biståndshandläggarna Biståndshandläggarna har mer än 150 ärenden per person att ta ansvar för. Även om detta kan upplevas som mycket beror arbetsbelastningen främst på antalet fax från sjukhuset och uppföljningar. Samtliga biståndsbeslut är kopplade till taxesystemet vilket innebär att när ett beslut inte längre gäller, d v s när till och med -datumet är passerat så debiteras inte heller brukaren för insatserna. Detta får till följd att uppföljningar/omprövningar av samtliga beslut måste göras i rätt tid. 23