Underlag om lednings- och myndighetsorganisationen inom det militära försvaret

Transkript

1 Sid 1(7) Underlag 0308/ Underlag om lednings- och myndighetsorganisationen inom det militära försvaret 1. Uppdraget Försvarsförvaltningsutredningen har hemställt om att Krisberedskapsmyndigheten (KBM) senast den 10 maj redovisar vilken interaktion myndigheten har med de totalförsvarsgemensamma myndigheterna. Därtill bör myndigheten redovisa sin uppfattning om hur den framtida interaktionen kan komma att förändras samt vilka krav som myndigheten kan komma att ställa på de verksamheter som idag utförs av de totalförsvarsgemensamma myndigheterna. 2. Redovisning av uppdraget KBM har valt att i det följande redovisa den verksamhet som de olika totalförsvarsgemensamma myndigheterna, genom KBM, bedriver tvärsektoriellt för hela eller delar av krishanteringssystemet respektive totalförsvaret samt kostnader i stort för detta avgränsade verksamhetsområde där detta är möjligt. Redovisningen sker myndighetsvis och samtidigt görs en bedömning av vilka krav som kan komma att ställas i framtiden inom olika verksamheter och samarbetsformer. Det har inte funnits tid att undersöka om enskilda sektorsföreträdare i övrigt har något samarbete direkt med här berörda totalförsvarsmyndigheter, i sin vardagliga verksamhet eller i verksamhet kopplad till krishanteringsområdet. 3. Myndighetsvis redovisning 3.1 Försvarets materielverk (FMV) Ett samarbete bedrivs med FMV avseende materielutveckling inom signalskyddsområdet samt vid anskaffning av kryptomateriel. Arbetet riktar sig mot höjd beredskap och i tillämpliga delar krishantering i fred och berör alla aktörer utanför Försvarsmakten (FM). KBM avsätter ca 4,5 mnkr till FMV år KBM bedömer att denna typ av kompetens, i varierande omfattning, behövs i framtiden och att kontakten kan ske via FM eller direkt med FMV.

2 Sid 2(7) KBM har ett avtal med FM och FMV om hanteringen av anslutningar till Försvarets telenät (FTN). Sedan tidigare är ett antal centrala myndigheter, samtliga länsstyrelser och länspolismyndigheter, ett fåtal kommuner och kärnkraftverken anslutna. Under 2005 planeras en central myndighet samt sju landsting/regioner att anslutas. Varje anslutning kostar inklusive redundanta inkopplingar i storleksordningen 1 mnkr. I planeringen därefter beräknas ungefär motsvarande antal anslutningar genomföras årligen för centrala myndigheter i krishanteringssystemet och landsting/regioner. Efter upphandlingen av RAKEL-systemet, som FMV hade ansvaret för, har arbetet med utbyggnad av systemet nu påbörjats efter att överklaganden rörande upphandlingen har avslutats. För närvarande samarbetar KBM och FMV vad avser RAKEL-systemet angående anslutning till FTN och dess tjänster samt inplacering på FM:s anläggningar. Kostnader i samband med detta är för närvarande inte klart. KBM har i sitt underlag till regeringen inför 2005 års proposition om krisberedskap, En utvecklad krisberedskap, berört denna fråga i ett framtidsperspektiv. KBM anser att det i samband med att ett stort antal civila myndigheter ansluts till nätet, inklusive att RAKEL-systemet kommer att utnyttja FTN, behövs en analys och en prövning av det framtida ägandet av samt drifts- och underhållsansvaret för FTN. I arbetet med regeringsuppdrag avseende omvärldsexempel och typsituationer har KBM samarbetat med FMV. FMV har tillhandahållit laboratoriemiljö (SMART LAB) och tekniskt spelstöd. KBM har för avsikt att även under innevarande år använda FMV vid framtagande av 2005 års omvärldsexempel. Fortsatt samarbete med FMV inom detta område beror på vilka kostnader som kommer att vara förenade med att använda SMART LAB. Tjänsten har hittills tillhandahållits kostnadsfritt. FMV deltar i samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI). KBM har ett sammanhållande ansvar för arbetet med informationssäkerhet där bl.a. FMV har speciella uppgifter. FMV erhåller högst 7,9 mnkr, i regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende KBM, för att bygga upp ett system för evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter. FMV är adjungerad i samverkansområdet Teknisk infrastruktur och föreslås bli stödmyndighet inom ramen för samhällets krisberedskap i KBM:s underlag till en ny krisberedskapsförordning. FMV har tilldelats sina uppgifter inom informationssäkerhetsområdet genom regeringsbeslut. Denna verksamhet utvärderas för närvarande av Utredningen angående vissa frågor om informationssäkerheten i samhället, (Fö 2002:06). Utredningen skall lämna förslag på eventuella organisatoriska förändringar i höst, vilket gör att det idag inte går att slå fast hur den framtida relationen mellan KBM och FMV kommer att utvecklas i framtiden inom detta område. FMV har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en verksamhet i Karlskoga som syftar till att undersöka möjligheterna att utnyttja teknik som utvecklas inom ramen för FM:s ledningssystemområde för civila ändamål. Uppgiften ligger mycket nära de uppgifter som KBM har inom teknikområdet, vilket borde innebära att ett framtida samarbete behöver etableras.

3 Sid 3(7) Samverkan med FMV sker även i övrigt genom deltagande i olika nätverk som bildas till och från inom olika verksamheter. 3.2 Försvarets radioanstalt (FRA) FRA deltar i informationssäkerhetsarbetet och ingår i SAMFI samt i det arbete i övrigt där KBM har ett sammanhållande ansvar. Högst 14,3 mnkr får utbetalas till FRA för att tillhandahålla teknikkompetens inom informationssäkerhetsområdet i regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende KBM. KBM har under våren inlett ett fördjupat samarbete med FRA:s teknikkompetensfunktion och andra informationssäkerhetsansvariga myndigheter. Såväl detta samarbete som möjligheten att påverka och ta del av information som inhämtas via övriga delar av FRA kommer att utvecklas framöver. FRA är adjungerad i samverkansområdet Teknisk infrastruktur och föreslås bli stödmyndighet inom ramen för samhällets krisberedskap i KBM:s underlag till en ny krisberedskapsförordning. FRA har i likhet med FMV tilldelats sina uppgifter inom informationssäkerhetsområdet genom regeringsbeslut. Denna verksamhet utvärderas för närvarande av Utredningen angående vissa frågor om informationssäkerheten i samhället, (Fö 2002:06). Utredningen skall lämna förslag på eventuella organisatoriska förändringar i höst, vilket gör att det idag inte går att slå fast hur den framtida relationen mellan KBM och FRA kommer att utvecklas inom detta område. KBM har även fortlöpande samverkan med kryptologer från FRA. I den mån denna kompetens kommer att finnas inom FRA i framtiden kan en fortsatt samverkan ske i någon form. Bl.a. kan FRA, som en aktör bland andra, vara en tänkbar granskare, beträffande kryptofrågor, av viss utrustning inom RAKELsystemet. KBM skall ha förmåga att bistå regeringen med områdesvisa lägesbeskrivningar vid allvarliga kriser. I arbetet med att utveckla denna roll har KBM fört samtal med FRA kring hur KBM skall kunna ta del av underrättelser från FRA. KBM kan inte för närvarande bedöma omfattningen av denna verksamhet. I viss utsträckning sker även i övrigt samverkan i olika nätverk som bildas till och från inom olika relevanta verksamheter. 3.3 Försvarshögskolan (FHS) KBM har sedan 2003 ett ramavtal med FHS som innebär att beställningar görs varje år gällande behov av utbildningar inom områdena civil och militär krishantering, statskunskap med inriktning på krishantering och internationell samverkan, folkrätt och krisberedskap. För 2005 har KBM beslutat om kurser och utbildningsstöd för ca 9,8 mnkr. Utbildningarna som genomförts har hittills varit prisvärda i jämförelse med andra utbildningsanordnare. KBM har även ett ramavtal med FHS/Crisis Management Research and Training (CRiSMART) för tjänster inom kompetensutvecklingsområdet. Under 2005 har detta utnyttjats för medförfattande av lärobok om krishanteringssystemet,

4 Sid 4(7) medverkan i utveckling av observatörskoncept, kartläggning av andra länders arbete med forskning och utbildningsverksamhet motsvarande KBM:s ansvarsområde samt genomförande av forskningsseminarium vid Baltic Defence College för en kostnad av ca 0,9 mnkr. Delar av FHS, framförallt Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning (IHT) och CRiSMART, är med nuvarande kompetens viktiga plattformar för kunskapsuppbyggnad inom krishanteringssystemet. Omfattningen av beställda utbildningsplatser styrs av krishanteringssystemets kunskapsbehov samt FHS kompetens, kostnader och kapacitet. Forskningen vid CRiSMART handlar om hantering på beslutsnivå av politiska, polisiära eller militära kriser samt andra extraordinära situationer. CRiSMART driver ramforskningsprogrammet CM Europe med stöd av KBM. Detta stöd omfattar 15 mnkr för perioden , varav 5 mnkr avser År 2005 pågår ytterligare sju olika forskningsprojekt vid FHS som en följd av utlysningsförfarandet. Exempel på projekt är Functional Security and Crisis Management Capacities in EU, State of the Art Review on Terrorism and Counter-Terrorism, Forskningsstudie Strategisk CIIP, Psykologiska och sociala förutsättningar för krisberedskap på lokal nivå, och Ledarskap och beslutsfattande vid komplexa olyckor och kriser. Totalt omfattar de sju projekten 8 mnkr. I KBM:s tematiska utlysning 2005 inkom sju forskningsansökningar med knytning till FHS. Dessa bereds i konkurrens med övriga ansökningar och beslut fattas under hösten Två ledamöter i KBM:s vetenskapliga råd tjänstgör vid FHS. KBM har yttrat sig över betänkandet Försvarshögskolan En översyn (SOU 2004:58). KBM delar där utredningens förslag att FHS verksamhetsområde skall omfatta totalförsvaret och den fredstida krisberedskapens behov. Utbildning och forskning för den fredstida krisberedskapens behov bör tillhöra FHS grundläggande uppgifter. KBM stödde även förslaget att det i FHS uppgifter, utöver forskning, även borde ingå studier och stöd till utvecklingsarbete. Detta då såväl KBM som krishanteringssystemet har behov av alla dessa former av kunskapsbidrag. I yttrandet betonade KBM även värdet av IHT och ställde sig positiv till att verksamheten utökas. Samarbetet i framtiden inom forskningsområdet avgörs över tiden i enlighet med KBM:s initiering av projekt. Det finns till delar liknande kompetens i samhället vid t.ex. högskolor och universitet vilket medför att verksamheten bör ske i konkurrens och omfattningen kommer därför att variera över tiden. KBM har slutligen en överenskommelse med FHS beträffande finansiering av lönetjänst som professor i statsvetenskap, med särskild inriktning på krishantering och internationell samverkan. Tjänsten är inrättad genom ett avtal mellan FHS och Uppsala universitet (UU) och placerad vid FHS. Tjänsten tillsätts av UU, som också har arbetsgivaransvaret. 40 procent av tjänstgöringen skall fullgöras vid statsvetenskapliga institutionen vid UU. Kopplingen till UU utgör ett stöd för den vetenskapliga och pedagogiska utvecklingen av den civila

5 Sid 5(7) utbildningen på FHS. Överenskommelsen gäller under perioden den 1 januari 2004 den 31 december Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) KBM har under 2005 lämnat ett antal studieuppdrag till FOI avseende CBRN/NBC-frågor. Uppdragen avser hotbild CBRN, B-beredskap, medverkan i två olika EU-projekt samt faktasamling NBC. Totalt ersätts FOI med ca 2,7 mnkr för dessa uppdrag. (Totalförsvarets skyddscentrum inom FM erhåller i detta sammanhang ca 0,1 mnkr av KBM för att praktiskt genomföra årets NBC/CBRNdagar.) FOI är adjungerad i samverkansområdet Farliga ämnen och föreslås bli stödmyndighet inom ramen för samhällets krisberedskap i KBM:s underlag till en ny krisberedskapsförordning. FOI har en ledamot i KBM:s CBRN-råd. FOI deltar också i KBM:s och vissa berörda myndigheters utvecklingsarbete beträffande de risk- och sårbarhetsanalyser som olika aktörer i samhället skall ta fram. Detta arbete avser metoder, modeller och processer som behövs för att utveckla och omhänderta dessa analyser, kopplat till omvärldsanalysarbete, hot och riskutveckling samt planeringsprocessen. Därutöver har flera andra myndigheter lämnat uppdrag till FOI. KBM:s uppdrag till FOI omfattar ca 2 mnkr för 2005 och ett liknande stöd behövs preliminärt under ytterligare några år. Under 2004 beviljade KBM 1,2 mnkr för en studie om grunder för samverkan och samordning vid fredstida kriser. Rapporten redovisades i april 2005 som en förstudie om förutsättningar för arbetet med att utveckla gemensamma grunder för krishantering. KBM avser för närvarande inte beställa ytterligare studier inom området. KBM samarbetar med FOI inom ramen för projektet CIVINT KBM som drivs på FOI:s avdelning för försvarsanalys. Fokus för detta projekt ligger på KBM:s och det svenska krisberedskapssystemets internationella aspekter, i synnerhet vad gäller EU. Två rapporter har skrivits, om säkerhet och beredskap i EU vilken publicerades i KBM:s temaserie 2004 och om KBM:s möjligheter att delta i EUarbetet vilken skrevs under hösten Detta följs upp under våren 2005 genom att en analytiker från FOI arbetar heltid på KBM som direktstöd för att hjälpa myndigheten att utveckla sitt EU-arbete. Under hösten 2005 planeras ytterligare två större studier. Ett av KBM finansierat ramforskningsprogram för NBC-studier startades vid FOI år Ramprogrammet tilldelades 5,2 mnkr under 2004, och dess verksamhet har redovisats i fyra rapporter. FOI har inkommit med ansökan om bidrag omfattande 5,8 mnkr för fortsatt verksamhet under Efter en genomlysning av det tidigare genomförda arbetet och granskning av fortsättningsansökan har KBM beslutat att enbart bevilja medel till ett av de totalt fem projekten i ansökan. Anslaget på en knapp miljon kronor ska användas till att avsluta nämnda projekt och därmed även ramprogrammet. FOI har med finansiering av KBM genomfört ett ramforskningsprogram avseende säkring av samhällsviktig infrastruktur (SAVI) under , till en kostnad

6 Sid 6(7) av 24 mnkr. Denna satsning har utvärderats med resultatet att KBM har valt att inte stödja fortsatt finansiering. År 2003 beviljade KBM knappt 3,4 mnkr till FOI för en förstudie om terrorism och lågnivåkonflikter. Tanken var att förstudien sedermera skulle kunna utvecklas till en långsiktig satsning på forskning och kunskapsuppbyggnad gällande terrorism. Den planerade satsningen avslutades dock 2004, då KBM avslog ansökan om medel till en fortsättningsstudie. Detta eftersom den vetenskapliga kvaliteten inte motsvarade de kriterier som enligt myndigheten skall vara uppfyllda för beviljande av forskningsanslag. Under det senaste året har ytterligare tre forskningsprojekt vid FOI bedrivits med finansiering av KBM-medel. Totalt omfattar de tre projekten 5,2 mnkr. Som ett komplement till utlysningarna av projektmedel utlyser KBM 2005 medel till postdoktorala tjänster. Hittills har en forskare från FOI erhållit sådant stöd för I KBM:s tematiska utlysning 2005 inkom sju forskningsansökningar med knytning till FOI. Dessa bereds i konkurrens med övriga ansökningar och beslut fattas under hösten En ledamot i KBM:s vetenskapliga råd tjänstgör vid FOI. KBM har yttrat sig över betänkandet Totalförsvarets forskningsinstitut En översyn (SOU 2004:41). Som övergripande synpunkter är KBM av uppfattningen att utredningens arbete kan ligga till grund för en förbättring av regeringens styrning av FOI. Utredningens förslag bör också kunna bidra till att utveckla FOI:s relationer till kunder och uppdragsgivare samt förbättra FOI:s interna styrning. På så sätt kommer FOI:s verksamhet att bli mer ändamålsenlig, och bättre kunna tillfredsställa kundernas kunskapsbehov. Vidare har KBM yttrat sig till Regeringskansliet, Försvarsdepartementet över motiveringarna till behovet av ett forskningsstrategiskt anslag vid FOI m.m. I yttrandet tar KBM upp ett antal behov av förändringar inom flera områden. KBM ansåg t.ex. att det redovisade underlaget var allt för ospecificerat för att motivera det föreslagna anslaget. Samarbetet i framtiden inom forskningsområdet avgörs, som sagts i avsnitt 3.3 ovan, över tiden i enlighet med KBM:s initiering av projekt. Det finns till delar liknande kompetens i samhället vid t.ex. högskolor och universitet vilket medför att verksamheten bör ske i konkurrens och omfattningen kommer därför att variera över tiden. KBM beställer inte någon utbildningsverksamhet av FOI. 3.4 Totalförsvarets pliktverk (Pliktverket) KBM:s samarbete med Pliktverket omfattar främst frågor om civilplikt där KBM har ett övergripande ansvar. För närvarande hanteras civilpliktsfrågor även inom Rikspolisstyrelsen beträffande beredskapspoliser och Svenska kraftnät

7 Sid 7(7) beträffande drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet. Även andra myndigheter såsom t.ex. Banverket, Luftfartsstyrelsen, Räddningsverket och Socialstyrelsen (INTEGER) bör omnämnas i detta sammanhang. Nyinskrivning sker numera endast inom den särskilda beredskapspolisen och inom elberedskapen. Repetitionsövningar förekommer bara för elberedskapen och beredskapspolisen. KBM har i sin rapport En utvecklad krisberedskap (se 3.1) föreslagit att beredskapspolissystemet skall reformeras och att plikten som grund för uttagning skall ersättas med frivillig rekrytering. Pliktverkets informationssystem (PLIS) har utvecklats av beredskapsskäl och KBM bidrar årligen med 2 mnkr för dift och underhåll av detta system. Varje bemanningsansvarig myndighet/motsvarande som använder PLIS betalar vissa arbetskostnader därutöver och KBM betalar årligen 0,3 mnkr. Pliktverket föreslås bli stödmyndighet inom ramen för samhällets krisberedskap i KBM:s underlag till en ny krisberedskapsförordning. Av beredskapsskäl är det nödvändigt att inom överblickbar tid behålla PLIS och kompetens för att kunna hantera de frågor som är Pliktverkets huvuduppgift. KBM anser att det är positivt att Pliktverket aktivt söker avnämare av sina i vissa frågor unika kompetenser, vilket underlättar möjligheterna att bibehålla den kompetens som kan behövas i framtiden. 4. KBM:s slutsats KBM bedömer att det finns kompetenser och verksamheter hos de berörda totalförsvarsgemensamma myndigheterna som på ett bra sätt stödjer utvecklingen av den svenska krisberedskapen. Dessa verksamheter är dock inte av en sådan omfattning eller sådan art att de är beroende av inom vilken myndighetsstruktur som de bedrivs.