Mer handel mer välstånd

Transkript

1 europa fokus # i detta nummer malmström förhandlar med usa damberg om utrikeshandeln näringslivet positivt till ttip en tidning från eu-kommissionen Mer handel mer välstånd

2 LEDARE Vi som tror på frihandel behöver engagera oss och propagera för öppenhet och ekonomisk integration Idag, med 20 års erfarenhet av medlemskapet i bagaget, kan vi passa på att blicka framåt blir ett viktigt år på flera sätt. EU:s nya kommission arbetar för att ytterligare stärka samarbetet inom flera områden; med en djupare ekonomisk och monetär union, en mer sammankopplad digital inre marknad, upprättandet av en energiunion och genom att stärka skyddet för människors grundläggande rättigheter. EU kommer också stärka sin roll i världen och utveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är det Europeiska temaåret för utveckling. Och genom förhandlingar om ett frihandels- och investeringsavtal med USA arbetar EU för att fördjupa de transatlantiska relationerna. Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström med ansvar för internationell handel driver dessa förhandlingar. För att belysa denna högaktuella och viktiga fråga, som kommer att påverka alla EU-medborgare på ett eller annat sätt, vigs detta nummer av Fokus Europa helt och hållet åt handelspolitik. Handelsavtalet med USA väntas leda till stora ekonomiska och sociala vinster. EU:s ekonomi skulle växa med motsvarande 545 euro extra per år i genomsnitt för en familj på fyra personer. Förhandlingarna omfattar de två mest genomreglerade blocken i världen. De syftar alltså inte till att sänka standarder för miljöhänsyn eller konsumentsäkerhet. Tvärtom. Det handlar om att hitta en samsyn och utveckla gemenfoto: eu-kommissionen 2015 ett viktigt år för EU:s handelspolitik Den 1 januari 2015 var det exakt 20 år sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen. Det är lätt att ta för givet den frihet och det relativa välstånd som medlemskapet har inneburit för oss svenskar och alla andra EU-medborgare. Sedan EU bildades har vi haft den längsta sammanhängande fredsperioden på flera hundra år. EU och den inre marknadens friheter har präglat en ung, internationell generation som idag reser fritt i Europa. samma standarder på en så hög nivå som möjligt. EU och USA dominerar världens internationella handel. Båda handelsblocken bygger på en marknadsliberal modell, demokratiska värderingar och ett starkt konsumentskydd. Ett frihandelsavtal mellan dessa två parter skulle även påverka villkoren för den globala handeln i stort och sätta normen för ett modernt handelsavtal med höga standarder för varor och tjänster som skyddar konsumenter och miljö. Förhandlingarna kan ses som en utveckling av EU:s inre marknad, som ett nytt steg på vägen mot ökad internationell öppenhet och integrering. Vi har nu nya mål och perspektiv i sikte. EU-kommissionen förhandlar om handelsavtalet å medlemsländernas vägnar men behöver politiskt stöd för att slutföra förhandlingarna och nå ett ambitiöst avtal till gagn för både företag och konsumenter. Sverige ett litet, öppet och mycket exportberoende land spelar en viktig roll som opinionsbildare och för synen på frihandel. Vi som tror på frihandel behöver engagera oss och propagera för öppenhet och ekonomisk integration. 20 år i EU har lärt oss en del, kanske främst att EU skapat gemenskap i Europa och stärkt vår roll i världen inte minst som en global handelspartner att räkna med! Johan Wullt, Tillförordnad Chef för EU-kommissionen i Sverige 2 fokus: europa

3 Mikael Damberg (S) är näringsminister med ansvar för bland annat handelspolitiken. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet USA är redan idag vår viktigaste exportmarknad utanför Europa Näringsministern: TTIP en prioriterad fråga för regeringen Det är viktigt för Sverige att vi bedriver en politik som innebär att vi är konkurrenskraftiga på framtida tillväxtmarknader och i framtida tillväxtsektorer, säger näringsminister Mikael Damberg Utrikeshandeln är av särskilt stor betydelse för mindre länder som Sverige motsvarade den svenska exporten 46 procent av vår BNP. En stor andel jämfört med t.ex. USA, där den inhemska marknaden är viktigare och exporten motsvarade cirka 13 procent av BNP De traditionella svenska exportvarorna; skog, verkstadsprodukter och mineraler var de varugrupper som 2013 gav störst nettoexportintäkter. Norge och Tyskland är de största mottagarna av svensk export, vad kan då göras för att öka handeln med andra länder? Det handlar om en kombination av saker, säger Mikael Damberg. Närvaron på tillväxtmarknader är av stor betydelse. Det är också viktigt med bra samarbete med det svenska näringslivet för att vi ska kunna driva den politik vi vill. Att utveckla den kompetens som behövs inom tillväxtsektorer är en annan viktig aspekt. I dagens värld fordras en kombination av kompetens och närvaro, menar näringsministern. Inte minst viktiga är de olika handelsavtal som nu förhandlas eller planeras, såväl för enskilda länder som för världshandeln generellt. Sverige handlar mest med sina grannländer, vilka länder ser du som potentiella handelspartners i framtiden? De nuvarande tillväxtländerna i Asien borde vara intressanta för Sverige. Till exempel växte Vietnam med över 5 procent 2013, men var bara det 75:e landet i världen som mottagare av svensk export. Det handlar också om att Sverige kan tillföra en specifik kompetens eller insatsprodukter i asiatiska länder. Kanske en vara sätts samman i ett asiatiskt land där svenska tjänster och insatsvaror är delkomponenter. En stor del av världshandeln ser ut så idag och vi tror att tendensen är ökande. Så ska vi inte glömma att flera av världens snabbast växande ekonomier finns i Afrika. Hur ser regeringen på TTIP-förhandlingarna mellan EU och USA? TTIP är en prioriterad fråga för regeringen. Sverige ska främja en fri och rättvis världshandel. Avtalet bör vara både djupt och omfattande och täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar med USA. Vår målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt för att stödja tillväxt och jobb utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Standarder ska höjas, inte sänkas. Avtalet ska givetvis respektera demokratiskt fattade beslut. Möjligheten till ökad handel och investeringar med USA i och med ett frihandelsavtal är viktig för både tillväxt och jobb i Sverige menar Mikael Damberg. USA är redan idag vår viktigaste exportmarknad utanför Europa och den största mottagaren av svenska direktinvesteringar, säger han. En analys gjord av Kommerskollegium visar att den svenska exporten till USA kan öka med upp till 17 procent och importen med 15 procent. Det skulle få positiva effekter på svensk BNP. Mikael Damberg tror att öppenhet kring TTIP-förhandlingarna är bästa sättet att bemöta den kritik mot förhandlingarna som förekommer. En engagerad offentlig debatt om TTIP är positiv liksom en bred diskussion om hur handelsavtalet ska utformas på ett bra sätt. Jag tror att öppenhet kring förhandlingarna är avgörande för att bemöta de farhågor som finns i debatten. En lång rad åtgärder för ökad transparens har också redan vidtagits. fokus: europa 3

4 Grannländerna Sveriges stora handelspartners Sverige är beroende av sin export och utvecklingen inom Europa är viktig för den svenska industrin. Det mesta av vår export går till grannen Norge och till Tyskland och det är också från dessa två länder vi importerar mest. Nästan hälften av exporten består av verkstadsvaror som fordon och maskiner. Men också skogsvaror står för en stor del. Vår import domineras av olja, bilar och el- och teleprodukter. Källa: Ekonomifakta/SCB export Tjänster % Transporter 15,1 Resor 15,1 Data- och informationstjänster 11,7 Licenser/royalties 8,3 Finansiella tjänster, försäkringar 3,3 Kommunikation 2,7 Personliga tjänster, kultur, offentliga tjänster 1,2 Byggtjänster 1,1 Övriga affärstjänster 41,6 Varor % Verkstadsvaror 44,4 Kemivaror 12,7 Skogsvaror 11,0 Mineralvaror 10,1 Energivaror 8,4 Övriga varor 13,4 Handelspartner varuexport miljarder kr Norge 117 Tyskland 110 Finland 77 Danmark 73 Storbritannien 71 USA 68 Nederländerna 58 Belgien 55 Frankrike 50 Kina 40 Övriga 374 Totalt 1093 import Tjänster % Resor 30,1 Transporter 14,0 Data- och informationstjänster 8,1 Licenser/royalties 3,9 Kommunikation 3,7 Byggtjänster 3,6 Personliga tjänster, kultur, offentliga tjänster 1,0 Finansiella tjänster, försäkringar 1,7 Övriga affärstjänster 33,8 Varor % Verkstadsvaror 42,0 Energivaror 14,3 Kemivaror 12,3 Mineralvaror 9,3 Skogsvaror 2,9 Övriga varor 19,3 Handelspartner varuimport miljarder kr Tyskland 182 Norge 93 Danmark 84 Nederländerna 81 Storbritannien 63 Finland 58 Ryssland 46 Kina 44 Frankrike 43 Belgien 41 Polen 34 Övriga 275 totalt 1044 Varu- och tjänsteexport, % av BNP varor 24,7 27,9 31,7 30,6 33,1 33,7 33,3 35,6 34,2 33,0 32,3 34,0 35,6 37,4 36,8 37,6 31,9 34,2 34,6 33,9 31,4 tjänster 6,6 6,6 6,3 6,2 6,9 7,3 7,8 8,5 9,6 9,1 9,0 9,5 10,3 10,7 11,4 12,2 12,5 12,0 12,1 12,5 12, fokus: europa

5 björk och adaktusson om ttip 1. För mig är det viktigt att handelsrelationer bygger på att man respekterar demokratin och de mänskliga rättigheterna, samt att handeln bidrar till långsiktiga mål för ekologisk och social hållbarhet. Således arbetar jag också för att Sveriges och EU:s handelsrelationer ska formas på en sådan grund. Det är verkligen att konkret arbeta för att förbättra de svenska handelsrelationerna. 2. TTIP-avtalet är oerhört viktigt. Här handlar det verkligen om handelsrelationers konsekvenser för demokrati och grundläggande rättigheter, för miljö, folkhälsa, och välfärd. Tyvärr sker förhandlingarna bakom stängda dörrar, vilket gör det omöjligt för både beslutsfattare på olika nivåer samt medborgare att sätta sig in de handelspolitiska förhandlingarna kring TTIP. För det förhandlas inte bara om tullnivåerna. Det förhandlas om vår miljö och hälsa, om vår välfärd och arbetsrätt och om vår demokrati. EU har hittills tyvärr enbart haft bankerna och storföretagens intresse för ögonen. Vad gäller TTIP:s betydelse för tillväxt och sysselsättning så går meningarna isär. Klart är att det inte är av avgörande betydelse. En verklig politik för tillväxt och arbetstillfällen måste bygga på offentliga investeringar, utbyggd barnomsorg, och klimatanpassning. 3. Jag känner stor oro för att avtalet hotar EU:s relativt höga standarder för mat och miljö. Det handlar bland annat om USA:s genmodifierade produkter och kött från djur som behandlats med hormoner. Om EU börjar kompromissa i mat- och miljöfrågor så blir det automatiskt försämringar, eftersom USA har mycket låga standarder. Det samma gäller kemikalier där EU jämfört med USA har betydligt skarpare lagstiftning. USA har inte ratificerat FN:s arbetsmarknadsorgan ILO:s kärnkonventioner om förenings- och organisationsfrihet och ställningstagande mot tvångsarbete, diskriminering och barnarbete. I förhandlingarna hamnar därmed också arbetsrätten och grundläggande fackliga rättigheter i farozonen. Vi har frågat två av de svenska Europaparlamentarikerna, Malin Björk (V) och Lars Adaktusson (KD), om EU:s handelspolitik. 1. Vad kan du som EUparlamentariker göra för att förbättra de svenska handelsrelationerna? 2. Hur viktigt anser du att TTIP-avtalet mellan EU och USA är? 3. Ser du några risker med avtalet? Det finns farhågor om att avtalet ska urholka våra miljö- och konsumentskyddslagstiftning och våra demokratiska principer. Hur ser du på det? Det förhandlas om vår miljö och hälsa, om vår välfärd och vår demokrati Frihandelsavtalet med USA är av stor vikt 1. Som Europaparlamentariker kan jag aktivt delta i EU:s arbete för att främja handelsrelationer inom och utanför unionen. Inom EU är det viktigt att jobba för en öppen och mer avreglerad marknad som grundar sig på ett företags- och handelsvänligt klimat. Utåt sett är det även viktigt att EU jobbar för fler frihandelsavtal med tredje parter. Sådana avtal underlättar för Sverige och andra medlemsstaterna att få tillgång till nya marknader utanför unionen. 2. Frihandelsavtalet med USA är av stor vikt för såväl Sverige som resten av EU och bör därför genomarbetas effektivt för att kunna antas och implementeras så snart som möjligt. Avtalet beräknas kunna tillföra EU ökade inkomster på 119 miljarder euro per år, något som EU är i stort behov av med tanke på den ekonomiska situationen. Avtalet skulle innebära stora vinster för EU:s medborgare både avseende löner och skapandet av nya jobb. Dessutom väntas handelsavtalet att bidra till en ökning av det globala BNP med 100 miljarder euro. 3. Avtalet är fortfarande under förhandling, innan avtalet godkänns ska det dessutom röstas igenom i Europaparlamentet. Denna process innebär att såväl experter som folkvalda har möjlighet att påverka avtalet och på så sätt säkerställa ett demokratiskt och väl informerat beslut. Den kritik som riktas mot avtalet kommer till största del från vänsterhåll. Bakom det ligger ett ideologiskt motstånd mot frihandel liksom ett förakt för USA. Kommissionen har varit tydlig med att de inte kommer tillåta avtalet att försämra EU:s höga standard gällande hälsa och konsumentskydd. Det är viktigt att komma ihåg att avtalet är ömsesidigt, så de risker som EU skulle kunna stå inför skulle även USA stå inför. Därför är båda parter angelägna om att se till att förhandla fram ett säkert avtal. fokus: europa 5

6 Handelskommissionär Cecilia Malmström jobbar för mer öppenhet under TTIPförhandlingarna Cecilia Malmström: Handeln ska ta Europa ur krisen Handel har varit ett oerhört viktigt verktyg för att dra upp hundratals miljoner människor ur fattigdom världen över. Inget land har rest sig ur fattigdom utan att handla med andra. Handel främjar också utvecklingen av rättsstatens principer och kampen mot korruption. För Europas del är handeln viktig för att ta oss ut ur den ekonomiska krisen och driva på återhämtningen i EU, inte minst i länder som Spanien och Irland. 6 fokus: europa

7 TTIP skulle hjälpa oss att bevara våra strikta standarder och vår europeiska modell Det säger Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för handel sedan i höstas. I sitt tal inför Europaparlamentet i september i fjol talade hon om att det är viktigt att vi har tillgång till marknaderna utanför EU, varför förhandlingar om handelsavtal pågår med en rad länder utöver USA. De viktigaste förhandlingarna som pågår just nu är just USA, men det är också flera andra förhandlingar om frihandelsavtal på gång. Vi har avslutat förhandlingarna med Kanada och Singapore och vi har kommit långt i förhandlingarna med Japan och Vietnam. Vi har också fortsatta samtal med Mercosur-länderna, liksom med Indien, Malaysia och Marocko. Och vi hoppas snart kunna inleda förhandlingar med Jordanien och Tunisien. Samtidigt har vi avslutat förhandlingar om ekonomiskt partnerskap med tre afrikanska regioner. Mercosur är en tullunion som utgörs av Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela. TTIP-förhandlingarna mellan EU och USA är det som har fått störst uppmärksamhet i debatten om frihandelsavtal. De har nu pågått i ett och ett halvt år och är viktiga för både EU och Sverige, menar Cecilia Malmström. Ökad export ger fler jobb. 30 miljoner européer jobbar redan med exportrelaterade jobb i EU, ofta i högkvalificerade och välbetalda arbeten. Fler sådana är att vänta i och med TTIP. Handel är en hörnsten i Europas välstånd. Dessutom skulle TTIP ge sänkta priser och ökat utbud för konsumenterna tack vare lägre omkostnader för våra export- och importföretag. Och bättre villkor för små- och medelstora företag, som idag inte har tid eller råd att ställa om till amerikanska importregler. En mycket viktig dimension är också den strategiska. TTIP skulle hjälpa oss att bevara våra strikta standarder och vår europeiska modell. Om världens två största ekonomier kan enas om gemensamma sätt att upprätthålla våra värderingar när det gäller handel, arbetsmiljö, produktsäkerhet och miljöskydd, då kan vi göra verklig skillnad globalt. Cecilia Malmström vill tydliggöra arbetet kring TTIP: Vi måste bli mer öppna i de här förhandlingarna. Vi måste visa tydligare vad det är vi förhandlar om och vad som inte finns med i förhandlingarna. Vi måste avmystifiera och tydliggöra. Jag tycker att vi är på god väg. Nu har vi lagt ut en stor mängd förhandlingstexter på webben, till exempel, och förslag till lagtexter. Det är första gången som EU-kommissionen offentliggör den här typen av material under en pågående förhandling. Det har uttryckts farhågor att TTIPavtalet skulle hota våra höga krav på livsmedel, hälsa och miljö. Självklart måste vi ta folks rädslor och invändningar på allvar, säger Cecilia Malmström. Under mina första månader på den här posten har jag träffat en lång rad organisationer och andra som är oroliga för det här avtalet, för att få en bild av vad de ser som problematiskt. Det är jätteviktigt att vi från EU-kommissionens sida lyssnar noga på civilsamhället, och tar in deras råd i processen när vi förhandlar om TTIP. En del av den kritik som cirkulerar bygger dock på fullständiga missförstånd. Till exempel är det helt enkelt inte sant att TTIP skulle leda till att vi urholkar våra regelverk. Vi kommer aldrig förhandla fram ett avtal som innebär att vi tvingas göra avkall på våra standarder för livsmedelssäkerhet, hälsa och miljöskydd. Eller att vi skulle börja tillåta produkter på den europeiska marknaden som inte får säljas i dag. Vårt sätt att stifta lagar i Europa kommer att stå fast, det påverkas inte av ett handelsavtal. Så debatten måste föras med fakta. Cecilia Malmström bemöter kritiken om att förhandlingarna är stängda och genomförs utan insyn med mer öppenhet och mer samtal. Hon inledde sin tid som handelskommissionär i höstas med att offentliggöra en rad av de utkast till avtalstexter som EU-kommissionen presenterat för de våra amerikanska motparterna. De visar svart på vitt vad vi vill uppnå, säger hon. Och i fortsättningen ska alla Europaparlamentariker få tillgång till förhandlingsdokument om TTIP inte bara några få, vilket har varit fallet fram tills nu. Som en del i TTIP ingår investeringsskydd och skiljedomsförfarandet ISDS, som fått mycket kritik och därför lades förhandlingarna om ISDS på is i höstas. Vi ser just nu över frågan om skiljedomsförfaranden i TTIP. ISDS är en mekanism som finns sedan 1950-talet med mer än olika bilaterala avtal globalt. EU-länderna har fler än sådana avtal redan. (Läs mer om ISDS på sidan 10.) Många av de avtalen är omoderna. EU har redan infört bättre, tydligare och öppnare regler om investeringsskydd i våra nya handelsavtal med Kanada och Singapore, till exempel regleras att alla dokument och förhandlingar måste vara öppna. Där finns också regler som slår fast att det står länderna fritt att lagstifta om till exempel miljöskydd och folkhälsa. Det är förbättringarna vi skulle kunna bygga på i TTIP. Sedan kvarstår ju frågan att EU redan har så många av dessa ISDS-överenskommelser på plats. Hur de ska moderniseras är något vi också måste diskutera. TTIP-förhandlingarna har alltså pågått i ett och ett halvt år, när kan ett avtal finnas på plats? Vi är inställda på att ha skelettet till ett avtal färdigt till årsskiftet Men det är mycket som ska falla på plats, och det är viktigare att det blir bra än att det går fort. Från amerikanskt håll ser det ljust ut jag var i Washington i december, och jag fick tydliga signaler från såväl Vita huset som från både demokrater och republikaner i kongressen om att de vill se ett avtal på plats snart. Samtidigt ska vi inte glömma att det är val nästa år i USA, vilket kan försena processen. fokus: europa 7

8 Förhandlingarna handlar om att ta bort allt onödigt krångel vad är ttip? Foto: Göteborgs Hamn för drygt ett år sedan inleddes förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. förhandlingarna går under namnet Transatlantic Trade and investment Partnership och förkortas TTiP. Frihandelsavtalet förväntas öka den ekonomiska tillväxten, skapa större sysselsättning, ge lägre priser och inte minst öka exporten till USA. Tullarna vid handel mellan USA och EU är idag relativt låga 5,2 procent i genomsnitt för EU och 3,5 procent för USA men handelsutbytet är stort och därför handlar det om betydande kostnader för exportföretagen. Huvudmålet med TTIP är därför att tullar och andra hinder för varuhandeln ska avskaffas. Men man vill även öppna marknaden för kommersiella tjänster, underlätta för europeiska investerare i USA, och göra det möjligt för europeiska företag att delta i offentliga upphandlingar i USA. Inom EU skapar företag som är beroende av offentliga upphandlingar idag 31 miljoner arbetstillfällen. Ett avtal på det området bör innebära många nya arbetstillfällen för europeiska företag i USA, menar man från EU. Ett annat viktigt mål med TTIP är att uppnå gemensamma regelverk och standarder. Många anser att inte tullar är de största handelshindren mellan EU och USA, utan att det är reglerna och normerna som skiljer sig åt. En bil som exporteras till USA och som uppfyller alla säkerhetsregler enligt EU-standard, måste idag säkerhetsklassas på nytt i USA. Med samstämmighet i reglerna för säkerhetsklassningen mellan EU och USA minskar kostnaderna för exporten. Samtidigt ska de tuffa regler som idag finns inom EU för hälsa och säkerhet liksom för konsument- och miljöskydd finnas kvar. Kommer förhandlarna fram till samstämmiga regler hoppas man inom EU att det ska bereda vägen även för globala standarder. Det finns kritik mot de pågående förhandlingarna om TTIP, bland annat att EU:s nuvarande standarder för konsumentskydd, och för miljö- och hälsoskydd ska försämras. Men så är det alltså inte, EU-kommissionen betonar att förhandlingarna inte kommer att handla om sänkta standarder utan om att ta bort onödigt krångel och sänka tullar. En annan farhåga som förts fram är att EU kommer att tvingas importera genmodifierade produkter från USA. Så blir det inte, den lagstiftning som rör genmodifierade produkter kommer inte att ändras. Genmodifierade produkter kan redan idag importeras till EU, men de måste godkännas av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och så kommer det att fortsätta. Inte heller kommer kött fulla av hormoner att säljas i europeiska stormarknader. De stränga bestämmelser som EU har om hormoner i mat kommer inte att ingå i förhandlingarna. Däremot kan det bli möjligt för europeiska flygbolag att flyga inrikes i USA och europeiska äpplen som är bannlysta i USA idag kan komma att bli tillåtna. EU-kommissionär Cecilia Malmström har lovat stor öppenhet i förhandlingarna om TTiP därför läggs information från förhandlingarna ut på webben via den här länken: Foto: Volvo Group Trucks Operations 8 fokus: europa

9 Svenska företag vinnare i TTIP-avtalet Många av de farhågor som förts fram är rent nonsens De små och medelstora företagen i Sverige ser fram emot att frihandelsavtalet TTIP ska bli verklighet. Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv tagit fram finns det en stor framgångspotential för de svenska företagen när TTIP väl är verklighet. Olof Erixon är ansvarig för handelspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv. Idag väljer många mindre svenska företag att inte exportera till USA på grund av byråkratiska hinder och tullar. De stora svenska företagen kan starta dotterbolag i USA för att komma förbi handelshindren, sådant är mycket svårare för små och medelstora företag, visar undersökningen, TTIP-avtalet är kolossalt viktigt för det svenska näringslivet. Tyvärr misslyckades Doharundan (mer om Doharundan i faktaruta här intill), det hade varit bättre med ett WTO-avtal, men ett frihandelsavtal med USA är det näst bästa. Det säger Olof Erixon, ansvarig för handelspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv har i flera år drivit på och bidragit till att förhandlingarna om TTIP kommit igång och nu pågår. Man har skapat allianser med andra inom lobbyorganisationen Business Europa och sökt stöd hos de fackliga organisationerna. Nu är ju förhandlingarna igång, så nu handlar det mest om att stötta förhandlingarna om det behövs, säger Olof Erixon. I mitten av 2016 tror Olof Erixon att TTIP-förhandlingarna i bästa fall ska kunna vara klara för att därefter godkännas av Europaparlamentet och av USA:s kongress. Och då kan man börja se fördelarna för det svenska näringslivet. Många ekonomer tror att den största vinsten kommer att komma av de ömsesidiga erkännandena, det vill säga att vi till exempel ska slippa krocktesta bilar både här och i USA för att kunna exportera dem. Jag menar att lika stora vinster för oss kan komma av de minskade tullarna. Det handlar om så stora och utvecklade ekonomier att om bara tullarna sänks med några få procentandelar handlar det om stora summor pengar i ren förtjänst för företagen. Dessutom går mycket av handeln mellan EU och USA idag mellan mor- och dotterbolag och varorna kan gå både en och två gånger över Atlanten, det blir stora summor i avgifter. TTIP-förhandlingarna har mött en hel del kritik, något som Olof Erixon menar i stor utsträckning handlar om ren antiamerikanism. Det är tråkigt, för de aktörer som är emot förhandlingarna nu, de hade inget emot när EU förhandlade fram frihandelsavtal med till exempel Sydkorea eller Kanada. Och många av de farhågor som förs fram är rent nonsens. Man är rädda för genmodifierade produkter, men varför är vi inte redan översvämmade av dem? Jo, därför att EU:s importregler förhindrar det. En annan kontroversiell del av TTIP är den så kallade tvistelösningsmekanismen, ISDS, som bland annat ger företag rätt att dra stater inför skiljedomstol om man fått sin egendom konfiskerade utan ersättning. Vem som kan ha något emot det förstår jag inte, säger Olof Erixon, svenska staten betalade till exempel ägarna av Barsebäcksverket när man beslutat att lägga ner kärnkraftverket. När TTIP är på plats har vi ett billigt sätt att stärka båda parters ekonomier. Det blir visserligen mindre intäkter från tullar, men inga direkta kostnader för länderna heller. Fakta Doharundan Världshandelsorganisationen, WTO, är en internationell organisation som har till syfte att övervaka och liberalisera handeln mellan världens länder. WTO initierade Doharundan 2001 för att öka deltagandet från världens fattiga länder och för att uppnå handelsliberaliseringar och nya handelsregler och dessutom skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning i världen. Förhandlingarna har dock gått trögt, men i slutet av 2014 kom ett genombrott i förhandlingarna vilket bådar gott för att Doharundan ska kunna fullföljas. Se också doclib/press/index.cfm?id=1194 fokus: europa 9

10 Annette Magnusson är generalsekreterare för Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut.»isds EN NEUtral Part För att lösa tvister«det kommande frihandelsavtalet mellan Sverige och USA, TTiP, kan komma att innehålla någon form av investerarskydd, isds (investor State Dispute Settlement). Tvistelösningsmekanismer ingår redan idag i bilaterala avtal länder emellan. Man räknar med att omkring 200 länder har drygt avtal sinsemellan. Syftet är att kunna pröva eventuella tvister som uppstår mellan en investerare och staten, till exempel om en investerare upplever sig vara diskriminerad av en stat. isds ger investeraren möjlighet att vända sig till en neutral part för att få rättelse. Många länder sluter avtal om investeringsskydd med varandra. Bilaterala investeringsskyddsavtal har av tradition använts av stater för att locka investerare till det egna landet, men också för att skydda investerarens intressen. I ett investeringsskyddsavtal kan ett land förbinda sig att inte utsätta investerarens företag för diskriminering, att inte olagligt expropriera investerarens egendom och garantera att företaget kommer att behandlas skäligt. Tanken med sådana avtal är att ett företag som investerar i ett annat land ska kunna förutse vad investeringen medför. Men när en investerare upplever att en stat förändrar villkoren för investeringen i strid mot vad som utlovats i avtalet kan det vara dags för en ISDS-process. ISDS erbjuder en neutral arena där en sådan tvist kan lösas, oftast genom ett internationellt skiljedomsförfarande. De allra flesta tvister löses idag via Världsbankens tvistelösningsorgan ICSID. Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut, SCC, hanterar många internationella skiljeförfaranden. Internationellat skiljedomsförfaranden är också ett verktyg för att på fredlig väg lösa konflikter mellan länder. Det finns det flera exempel på; en gränstvist mellan Indien och Pakistan löstes fredligt 1968, liksom en gränstvist mellan Jemen och Eritrea Det säger Annette Magnusson, generalsekreterare för Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut. I alla avtal behöver man en tvistelösningsmekanism, oavsett om man köper ett hus eller om det handlar om större affärer. Och för att slutligt avgöra en tvist finna det bara två alternativ, fortsätter hon, antingen ett företag som investerar i ett annat land ska kunna förutse vad investeringen medför domstol, eller skiljeförfarande. I många situationer är domstolsprocess inte lika effektivt som ett skiljedomsförfarande. För internationella relationer är skiljeförfarande dessutom ofta att föredra eftersom det blir en helt neutral spelplan för de inblandade parterna. Det blir inte alltid helt oproblematiskt för ett företag att stämma en stat i statens egen domstol. Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut är näst störst i världen för hantering av ISDS-tvister, efter Världsbankens tvistelösningsorgan, ICSID. Svenska jurister har arbetat internationellt både med kommersiella tvister och andra tvister under en lång tid och har gott rykte i världen. Det är en tradition vi har anledning att vara stolta över, säger Annette Magnusson. Den stora tillväxten av uppdrag för handelskammaren började på 1970-talet när det fortfarande var kallt krig och Sovjet och USA behövde lösa en del handelstvister. De behövde ett neutralt forum som kunde hjälpa dem och valde Stockholm. När sen kineserna kom igång med sin globala handel valde också de i hög utsträckning Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut för sina tvister, säger Annette Magnusson. Som en följd av att stater valt att skriva in Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut i sina mellanstatliga avtal har Handelskammaren kommit att hantera en del investeringstvister. I absoluta tal är antalet tvister dock begränsat, mellan fem och tio per år, medan de kommersiella tvister som Handelskammaren hanterar är omkring 200 per år. Mer om ISDS här: press-release_memo _en.htm 10 fokus: europa

11 Cecilia Malmström presenterade i mitten av januari i år resultatet av det öppna samrådet om ISDS. På bilden möter hon Michael Efler, Blanche Weber och John Hilary från ett medborgarinitiativ kring TTIP DEltog i EU-KommissioNENs öppna samråd om isds Försiktig väg framåt isds är ett inslag i handelsavtalet som lett till mycket debatt. Många har varit kritiska och som en följd av detta frystes isds-delen av förhandlingarna om TTiP och ett öppet webbaserat samråd för allmänheten inleddes under första halvåret Nu har resultatet av samrådet presenterats av EU-kommissionär en för handelsfrågor Cecilia Malmström. Malmström är öppen för samtal kring utformningen av ISDS Under samrådet ville EU-kommissionen ha svar på 12 olika punkter om investeringsskydd och ISDS inom TTIP. En viktig fråga i samrådet var om EU:s förslag har den rätta balansen mellan skydd av investerare och bevarandet av EU:s rätt och förmåga att stifta lagar i allmänhetens intresse. Frågorna rörde även om det ska vara full insyn i tvistelösningsförhandlingarna, etiska krav på skiljedomare och en eventuell överklagandeinstans svar kom in, hela 97 % av dem över särskilda webbplattformar med förutbestämda frågor som bara kunde ge negativa svar. Ca 3000 individuella svar kom från allmänheten och 450 från organisationer. Svaren kom från ett brett spektrum av människor och organisationer, säger Cecilia Malmström. Och vi har fått många konstruktiva tankar, men klart är att många är mycket skeptiska. Nu måste vi föra en öppen och rättfram diskussion om investeringsskydd och ISDS inom TTIP med EU-ländernas regeringar, Europaparlamentet och det civila samhället. Dessutom måste vi ta ställning till vad vi ska göra med de bilaterala avtal av detta slag som EU-länderna redan har. De gamla avtal som länderna har på plats är på många sätt omoderna. De saknar ofta tydliga regler om öppenhet i förhandlingarna, och de är i många fall inte tillräckligt tydliga med att länderna alltid ska ha rätt att lagstifta i allmänhetens intresse. Därför måste dessa verktyg moderniseras och förbättras det står helt klart. Bland de konstruktiva tankar och förslag som kommit in i samrådet urskiljer sig fyra områden: Skyddet av rätten att stifta lagar. Inrättandet av skiljedomstolar och deras funktion. Förhållandet mellan nationella rätts- system och ISDS. Översyn av ISDS beslut när det gäller rättsenlighet genom ett system för att överklaga. Under våren ska EU-kommissionen arbeta vidare med förslag till investeringsskydd och ISDS, först genom ett antal samtal med berörda parter med resultatet av samrådet som grund. Kan ett TTIP utan investeringsskydd och ISDS bli verklighet? Det ingår i vårt mandat för TTIP, och USA anser att det är viktigt, men än är det för tidigt att säga hur det kommer att gå, sade Cecilia Malmström vid den presskonferens hon höll i samband med att resultatet av samrådet presenterades. EU-kommissionens nya förslag om investerarskydd inom TTIP kommer att presenteras senare i vår. Under tiden försöker EU-kommissionen underlätta för alla de som följer förhandlingarna bland annat genom att publicera en stor del av de relevanta dokumenten på nätet. Läs mer här: fokus: europa 11

12 USA Ser positivt på ttip-avtalet TTiP innebär kanske den bästa möjlighet vi kommer att ha under en generation att ytterligare utöka handeln mellan USA och EU, att stärka vårt välstånd, och att stärka den transatlantiska gemenskapen. Det säger jeff Anderson, chef för public affairs på USA:s ambassad i Stockholm. Det finns mycket kritik här i Europa mot TTIP-fördraget, kritikerna säger att det kommer att medföra nackdelar för sjukvården i Europa, och i livsmedels- och miljösäkerhet, bankregler, och så vidare. Detta menar Jeff Anderson inte kommer att hända. TTIP kommer inte att sänka de höga krav på regler och standarder som våra medborgare, arbetstagare och konsumenter förväntar sig och förtjänar, säger han. Det är inte nödvändigt att lätta på reglerna för att främja handeln, menar han och fortsätter. Det är inte den slutsats USA kommer att göra av frihandelsavtalet och ett sådant avtal skulle inte heller godkännas av den amerikanska kongressen. Vissa motståndare till TTIP använder myter, överdrift och rädsla för att förvirra allmänheten, så vi måste sätta fakta framför fiktion. Vi måste vara trogna ursprunget till denna överenskommelse, de möjligheter avtalet kommer att skapa för medelklassen, de effektivitetsvinster det kommer att innebära för små företag, den höga standard det kommer att ge i en föränderlig värld och den signal avtalet sänder; att USA och Europa har, och alltid kommer att ha, den starkaste alliansen på jorden. Att USA och Europa har, och alltid kommer att ha, den starkaste alliansen på jorden Eliza Petrova praktiserar på EU-kommissionens svenska representation i Sverige. Det känns som om jag kommit till rätt plats. Det säger Eliza Petrova, Blue Book-trainee vid EU-kommissionens svenska representation i Stockholm. Eliza Petrova är en av de omkring 650 unga personer som har tilldelats praktikantplats inom EU-kommissionen, i Bryssel, Luxemburg eller på någon av representationerna i medlemsländerna. Läs mer i faktarutan om BlueBook-praktik här intill. Eliza arbetar sedan den 1 oktober 2014 på representationens kommunikationsavdelning. och för hennes del har praktiken varit väldigt lyckad. ja, det är jättespännande, jag skriver tal och presentationer till representationens chef och det kan handla om nya ämnen flera gånger i veckan som jag måste sätta mig in i grundligt. jag är glad att jag har fått så mycket ansvar så snabbt, det gör att jag kan växa i arbetet. och jag kom verkligen in i en intressant period med den nya kommissionen, nya prioriterade områden, den digitala marknaden, TTiP-förhandlingarna, energiunionen och EU:s år för utveckling. Relationerna till kollegorna är också fantastiska och jag har fått mycket hjälp av dem för att kunna göra ett bra jobb. Välkommen på seminarier och debatter för att fira Europadagen! Årligen uppmärksammar vi Europadagen i Europahuset i Stockholm och då 9 maj är en lördag arrangerar vi en heldag med aktiviteter fredagen den 8 maj, i år med ett övergripande handelstema. Du finner hela programmet här: Den unga akademiker som avlagt en högskoleexamen kan få en Blue Book-praktik inom EUkommissionen. Praktiken är fem månader och genomförs i Bryssel, Luxemburg eller vid någon av de nationella representationerna. Två gånger per år antas praktikanterna och det gäller att vara ute i god tid. Sista ansökan för praktiken som börjar 1 oktober ska vara inne 31 januari samma år, medan den som börjar 1 mars ska ha ansökan inne 1 september året innan. Ansökan finns på När ansökan är inne startar en gallringsprocess. De bästa kandidaterna samlas i en databas kallad Blue Book. Ur den väljer sedan kommissionens olika enheter de praktikanter de vill ha. omkring 650 kandidater brukar få praktik varje period och varje praktikant får 1000 Euro i ersättning. EU-kommissionen rätt plats för Eliza Eliza är 27 år och har en gedigen akademisk bakgrund. Efter studier i nationalekonomi vid handelshögskolan i Stockholm studerade hon ett år inom CEMS-programmet ett internationellt managementprogram delvis vid Bocconiuniversitetet i Milano. Till det kommer en kandidatexamen i kinesiska vid Stockholms universitet, med ett års studier i Peking. jag har alltid tyckt om att skriva och medverkade i handels tidning när jag läste där. och förra året skrev jag om hållbarhetsfrågor för en online studentplattform som heter Projourno. i somras arbetade jag med kommunikation på ett it-företag i Bangalore, indien, och det var så roligt, spännande och dynamiskt så därför tänkte jag att kommunikation var något för mig. hennes praktikperiod slutar den sista februari och än så länge håller hon framtiden öppen. Vi får se, säger hon, men jag kommer nog att få klarhet i vad jag ska göra under den närmaste tiden. KoNtaKtUPPgiFtEr Tillförordnad chef för representationen: johan Wullt Tel: E-post: johan.wullt@ec.europa.eu Pressekreterare: jeanette Kjellser Dinelli Tel: E-post: jeanette.kjellser-dinelli@ec.europa.eu EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sweden EU:s officiella hemsida: europa.eu EU-kommisionens centrala pressrum: europa.eu/newsroom/index_en.htm fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Sverige. Produktion: factum. omslagsfoto: EU-kommissionen Tryck: Skaraborgs offset, februari 2015.