Konsten att aktivera det kollektiva minnet

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen Historievetenskap och lärande Konsten att aktivera det kollektiva minnet - Arkivens potential för att utöva pedagogisk verksamhet How to activate the collective memory - The potential within archives concerning educational practice Anna Andersson Bohman Anna-Karin Leonardsson Lärarexamen 210hp Historievetenskap och lärande Examinator: Nils Andersson Handledare: Thomas Småberg

2 2

3 Abstract The purpose with this thesis is to investigate the potential within archives concerning educational practice. We look at how the archives present themselves and make themselves available towards pupils and teachers. Our analysis is based on interviews using a qualitative method and also policy documents from four different types of archives in Sweden. An important part in this thesis is the concept, historical consciousness. We investigate how educational practice within archives could develop pupils historical consciousness. Our investigation reveals that our chosen archives wants to develop their educational practice towards schools, but to be able to do so they need financial support and increased cooperation between archives, museums and libraries. To develop their cooperation with schools we propose that the archives should employ teachers as a resource for pedagogical purpose. Key words: Archive, Educational practice within archives, History, Historical consciousness Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan. Utifrån vår kvalitativa undersökning har vi funnit att samtliga arkiv har en vilja att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet, men för att i längden bedriva en fungerande arkivpedagogisk verksamhet krävs särskilda projektstöd upprättade för ändamålet samt en ökad samverkan mellan arkiven, museerna och biblioteken. För att utveckla samarbetet med skolan föreslås en ökad användning av lärare, efter mönster från Tyskland och Storbritannien, som pedagogisk resurs inom arkivpedagogiken. Nyckelord: Arkiv, Arkivpedagog, Arkivpedagogik, Historiemedvetande, Historieundervisning 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte Avgränsning BAKGRUND Forskningsläge Definition av arkiv Definition av arkivpedagogik Arkivens framväxt och roll Arkivpedagogikens framväxt och roll Den arkivpedagogiska verksamheten utanför Sveriges gränser Arkivens möjligheter att nå ut till nya brukargrupper Arkiv, bibliotek och museer i samverkan Digitalisering Yrket arkivpedagog? Kritiska reflektioner kring läroplaner och kursplaner TEORI Historiemedvetande enligt historiedidaktikerna Historiemedvetandet i läroplanen och kursplaner METOD Urval Forskningsetiska överväganden Datainsamlingsmetod Procedur RESULTAT Presentation av arkiven Respondenternas definition av arkivpedagogik Respondenterna om medveten pedagogik i verksamheten Arkivens potential för att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet Hur tillgängliggör sig arkiven gentemot skolan? Styrdokumentens påverkan på den arkivpedagogiska verksamheten Arkivpedagogik för att utveckla elevens historiemedvetande ANALYS Analysresultat SAMMANFATTANDE SLUTSATS KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA BILAGA BILAGA

6 6

7 1. Inledning Vi har under vår utbildning, som lärare för grundskolans tidigare år, kommit i kontakt med begreppen arkiv och arkivpedagogik i kursen Den lilla historien. Detta blev vårt första möte med arkivpedagogik och vi fick ta del av hur ett samarbete mellan skola och arkiv kan fungera. Vi har sedan dess blivit intresserade av den arkivpedagogiska verksamheten och vilket mervärde den kan ge historieundervisningen. Vi började fundera kring vilken potential denna resurs kan tänkas ha för att stödja utvecklandet av historiemedvetandet. Under vår utbildning och praktik på grundskolor har vi fått en uppfattning om att arkiven är en relativt outnyttjad pedagogisk resurs. Vi kommer i denna studie att utreda arkivens potential för att bedriva en pedagogisk verksamhet. För att kunna genomföra detta har vi granskat olika typer av arkiv vad gäller tillgänglighet, styrdokument, begreppet arkivpedagog och arkivpedagogik samt diskussionen kring huruvida historiemedvetandet kan utvecklas med hjälp av arkiven. Arkiven bevarar ett för skolans värld användbart och framförallt rikt material. Det behövs en väl utarbetad och medveten arkivpedagogik samt en pedagogisk kompetens rörande användandet av arkivens material. Att arbeta utifrån arkiven har stöd i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994 (Lpo94). Där betonas att en medvetenhet om det egna kulturarvet skapar en trygg identitet hos eleven och en förståelse för andras villkor och värderingar. Ytterligare ett exempel är att nya metoder ska utvecklas och prövas i undervisningen vilket ska ske i samspel mellan skolans personal, elever samt i närkontakt med hemmen och det omgivande samhället. Undervisning utifrån arkiv eller med hjälp av arkiv passar väl in i en historieundervisning som strävar mot att fördjupa historiemedvetandet samt arbeta aktivt och problembaserat. En viktig följdfråga är dock om det finns någon problematik med att använda sig av arkivmaterial i undervisningen. I arbetet kommer vi att ge exempel på hur nya metoder och samverkan berikat verksamheten. 1.1 Syfte Syftet med vår uppsats är att sammanställa och utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi vill ta reda på hur arkivarierna samt arkivpedagogerna ser på hur användandet av arkivens material kan stärka elevernas historiemedvetande. Vi koncentrerar oss på hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs och hur tillgängliga de är gentemot skolan. Vi kommer även att behandla arkivens styrdokument för att på så sätt kunna jämföra 7

8 de arkivpedagogiska satsningarna hos arkiven och se vilket stöd den arkivpedagogiska verksamheten har. Frågeställningar: Hur ser potentialen ut för arkiven att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet gentemot skolan? Vad gör arkiven för att synas och göra sig tillgängliga gentemot skolorna? På vilka sätt påverkar styrdokumenten arkivens pedagogiska arbete? Hur ser arkivarier och arkivpedagoger på begreppet historiemedvetande? 1.2 Avgränsning Vår undersökning syftar till att lyfta fram och granska den arkivpedagogiska verksamheten som är riktad mot skolan, främst årskurs 1-6. Vi har valt att begränsa oss till att endast undersöka den pedagogiska verksamhet som sker i arkiven utifrån ett arkivperspektiv. Därmed kommer vi inte att undersöka arkivpedagogiken utifrån skolans brukarperspektiv. 8

9 2. Bakgrund 2.1 Forskningsläge I jämförelse med närliggande områden såsom museipedagogiken är antalet rent vetenskapliga undersökningar inom det arkivpedagogiska området inte så omfattande. Vid en sökning på Internetsidan LIBRIS finner vi att ordet arkivpedagogik frambringar 23 titlar, varav en stor del är artiklar. Det finns dock inom det arkivpedagogiska området en bok som har utvecklats till en användbar handbok för arkiv runt om i landet. Boken är skriven av Eva Sjögren samt Catarina Lundström och har titeln Historia på riktigt arkivpedagogik i praktiken. De båda författarna har lång erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med arkivmaterial och Sjögren brukar benämnas som en av dem som introducerade arkivpedagogiken i Sverige. 1 I detta stycke kommer vi att presentera tre undersökningar som enligt vår mening har varit relevanta för vår uppsats. Samtliga undersökningar har avgränsats till att innefatta den arkivpedagogiska verksamheten i Sverige, vilken även vi har för avsikt att undersöka. Av de tre undersökningarna utgår två från ett skolperspektiv med exempelvis intervjuer från elever och lärare, medan den tredje enbart utgår från ett arkivperspektiv. Vi inleder med att diskutera Patrik Höijs uppmärksammade uppsats Bland reproduktioner och silverfiskar - ett försök till en definition av arkivpedagogik. Undersökningen har uppmärksammats inom det arkivpedagogiska området då Höij ifrågasätter den arkivpedagogiska verksamheten. Syftet med uppsatsen var att försöka analysera och definiera begreppet arkivpedagogik och yrket arkivpedagog samt undersöka vad verksamheten i själva verket innebär. Han undersökte även om arkiven inriktade sig på en speciell målgrupp samt vilken kompetens som krävs för att arbeta arkivpedagogiskt. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem personer som aktivt arbetade med arkivpedagogik runtom i Sverige. Höij menar, utifrån de resultat som framkom, att den arkivpedagogiska verksamheten allt som oftast sker på initiativ från arkiven, där arkivarierna själva tar på sig rollen som pedagog. En jämförelse gjordes med länder som Storbritannien och Frankrike där arkiven aktivt arbetar i samverkan med skolan. Han ställer sig frågan om den arkivpedagogik som bedrivs i dag verkligen innebär ett mervärde för skolan. Utifrån resultatet av hans undersökning kan vi utläsa att arkiven bedriver en relativt traditionell undervisning med lite ovanligt källmaterial. 1 Källa:

10 Höij menar dock att denna undervisning lika gärna skulle kunna bedrivas av skolans egna lärare 2. Vidare vill vi redogöra för Anna Gustavsson och Therese Mathisen C-uppsats Samhällets minne arkiv som pedagogisk resurs i undervisningen som skrevs på Malmö Högskola Syftet med uppsatsen var att belysa möjligheten till ett samarbete mellan skola och arkiv samt att visa hur man kan öka elevens historiemedvetande genom arkivpedagogisk undervisning. Författarna vill med sin undersökning även visa på vilket sätt arkiven kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Undersökningen utgår från ett skolperspektiv vilket i detta fall innebär att intervjuer har gjorts med både pedagoger i skolan samt arkivpersonal. I undersökningen diskuteras innebörden i läroplanen och kursplanen för historia och den visar att innehållet till stor del stämmer överens med deras tanke gällande den positiva effekt som kan uppnås via samverkan mellan skolan och arkiven. De resultat som framkom var att levandegörandet av historieundervisningen är avgörande för att öka elevens historiemedvetande. Att levandegöra historieundervisningen kan ske på olika plan men författarna framhäver i sin uppsats arkivväskor som ett bra komplement till undervisningen. Väskorna som lånas ut till skolan kan kopplas till elevernas livsvärld, samtidigt som användandet kan utveckla elevens tankar om ett nu och då perspektiv. De menar att arkivpedagogik är ett utmärkt undervisningssätt där en koppling mellan då, nu och sedan förankras i realiteten. Utifrån detta resultat anser Gustavsson och Mathisen att arkiven är ett bra komplement till undervisningen 3. Slutligen vill vi redogöra för Ulrika Lundins C uppsats Arkiv som pedagogiskt hjälpmedel i skolan som skrevs på Högskolan i Kristianstad Syftet med uppsatsen var att undersöka arkiven som ett pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Resultaten som framkom av undersökningen visar att arkivmaterial kan brukas av många åldersgrupper samtidigt som de uppfyller många av de krav som formuleras i läroplanen och kursplanerna. Lundins undersökning vittnar om att skolorna och lärare i många fall har en oklar bild av vad arkiv är och hur arkiven kan användas i undervisningen. Då andra kulturarvsinstitutioner såsom museer och bibliotek lyckats skapa kontakter och samarbeten med skolan, anser Lundin att även arkiven kan utveckla detta. Vidare menar Lundin att det inom varje län borde finnas arkivpedagoger som 2 Höij, Patrik, Bland reproduktioner och silverfiskar ett försök till en definition av arkivpedagogik. s Gustavsson, Anna & Mathisen, Therese, Samhällets minne arkiv som pedagogisk resurs till historieundervisningen. C-uppsats. s. 3, 46, 47 10

11 arbetar mer aktivt mot skolorna samtidigt som skolorna borde anställa en kontaktperson som aktivt samarbetar med arkiven. Hon framhåller dock att ett sådant arbete kräver kompetenshöjande åtgärder på båda sidor, då arkiven bör få mer pedagogiska kunskaper och de berörda lärarna bör få mer kunskaper om arkiven. 4 Vi kommer i vår uppsats att vidareutveckla en del av de resultat som framkommit i de ovannämnda uppsatserna, samtidigt som vi kommer att försöka finna nya vägar till att svara på vårt syfte och våra frågeställningar. I uppsatsen kommer vi att använda oss av kvalitativ intervju samt textanalys och vi begränsar oss till att enbart undersöka den pedagogiska verksamhet som sker i arkiven utifrån ett arkivperspektiv. Med utgångspunkt från de ovannämnda undersökningar har vi funnit ett annat perspektiv då vi syftar till att undersöka arkivens potential att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet. Vi kommer självfallet att gå in på liknande ämnesområden i följande avsnitt, vilket vi menar är viktigt för läsaren för att på ett enkelt sätt få en inblick i ämnet. För att på bästa sätt svara på syftet kommer vi i undersökningen att diskutera den arkivpedagogiska utbildningen, begreppet historiemedvetande och respondenternas syn på begreppet och hur det förankras i deras verksamhet, tillgängliggörandet av arkiven samt arkivens styrdokument. 2.2 Definition av arkiv Ordet arkiv härstammar från både senlatinets archivum och grekiskans archeion och kan översättas med förvaringsplats för officiella register eller byggnad för överheten. 5 Termen kan även användas för att beskriva en samling dokument och handlingar från förenings -, myndighets-, företagsverksamhet eller privatperson samt för att beskriva själva lokalen där arkivhandlingar förvaras. 6 Ytterligare en definition finner vi i en skrift av Unesco the documented, collective memory of the peoples of the world their documentary heritage Definition av arkivpedagogik Det finns ingen allmänt accepterad eller utarbetad definition av begreppet arkivpedagogik vilket gör att åsikterna tenderar att gå isär. Vi har valt att redogöra för de vanligast förekommande definitionerna. 4 Lundin, Ulrika, Arkiv som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. C-uppsats. s Nationalencyklopedin, Band nr. 1, s Källa: ; Sjöberg, Karin, Krumelurer i arkiven en pedagogisk resurs, s Svenska Unesco rådet, Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet. s.42 11

12 Kenneth Awebro redogör i artikeln Arkivpedagogik - med ett mångkulturellt perspektiv för arkivpedagogik som marknadsföring samt som ett sätt att tillgängliggöra arkiven för olika brukare. Han menar att Kanske är det riktigast att säga att arkivpedagogik handlar om att i bred mening marknadsföra arkiven och göra dem tillgängliga för olika typer av intressenter och sammanhang. 8 Patrik Höij menar att arkivpedagogik är en Målinriktad verksamhet gentemot skola, elever och lärare utförd av specialiserade personer, där föreläsande/berättande, visningar och övningar är det vanligaste arbetssättet och där man i den praktiska utformningen använder obearbetat men utvalt arkivmaterial i form av reproduktioner. 9 Birgitta Stapf menar i sin artikel om Arkivpedagogiskt forum att den generella uppfattningen om vad arkivpedagogik innebär främst gäller arkivens utåtriktade verksamhet gentemot skolan. Stapf vill däremot vidga begreppet till att även innefatta det informella lärandet, exempelvis kurser och studiecirklar, utanför skolan och vad hon kallar det icke formella lärandet som sker helt på egen hand. Hon betonar även nödvändigheten av att skapa ett gemensamt språk inom arkivpedagogiken samt att nå ut till nya grupper. För att kunna skapa detta krävs både analys och diskussion samt även teoretisk pedagogisk kompetens. 10 Helena Ulfner redogör i sitt examensarbete Arkivpedagogik nödvändig verksamhet eller kostsam sandlådeaktivitet? för sin definition på begreppet arkivpedagogik Arkivpedagogik kallas den verksamhet, där arkiven förmedlar historia, informerar om vad arkiv egentligen är vad man kan hitta i arkiven samt hur man kan gå till väga med arkivmaterial genom exempelvis arbetsuppgifter till kopierat arkivmaterial. Verksamheten är ett sätt att försöka finna nya användargrupper för arkiven Arkivens framväxt och roll Den svenska arkivverksamheten har en lång tradition och i Sverige finns skriftligt material bevarat sedan medeltiden. Lars-Arne Norborg nämner i boken Källor till Sveriges historia att det från tidigt 1300-tal finns belagt att det fanns något som liknade ett statligt arkiv Awebro, Kenneth, Arkivpedagogik med ett mångkulturellt perspektiv. Ingår i Interkulturell pedagogik i teori och praktik, (red.) Lahdenperä, Pirjo, s Höij, Patrik, s. 26, Stapf, Birgitta, Arkivpedagogiskt forum: Ett nätverk på väg mot fastare form, ur Tema Arkiv, nr. 1 s.7 11 Ulfner, Helena Arkivpedagogik nödvändig verksamhet eller kostsam sandlådeaktivitet. C-uppsats. s.2 12 Norborg, Lars, Källor till Sveriges historia. s.11 12

13 Erik Norberg redogör i artikeln Mellan historia och framtid att det från ungefär sent 1500-tal finns arkiverat och bevarat material som exempelvis härstammar från skatteskrivningar och kyrkbokföring. Norberg tar även upp att arkivförvaltningen tog sin form under 1800-talet och började då likna den verksamhet som bedrivs idag. Norberg poängterar även att världskrigen bidrog till en våldsam expansion av den offentliga förvaltningen. 13 Riksarkivet som var en bidragande faktor till att arkivverksamheten utvecklandes under talet är idag landets centrala arkivmyndighet och främsta arkivinstitution. På arkivets hemsida går det att utläsa att riksarkivet idag tillsammans med landets sju landsarkiv går under benämningen statens arkiv samt är myndigheter under kulturdepartementet, vilket innebär att de ska uppnå de övergripande målen som är upprättade för den nationella kulturpolitiken. 14 Utöver statens arkiv finns det i Sverige även andra arkivinstitutioner såsom folkrörelsearkiv, föreningsarkiv, näringslivsarkiv och kommunarkiv. 15 Inom arkivverksamheterna finns det lagar och regler som bör följas såsom arkivlagen, arkivförordningen, sekretesslagen, tryckfrihetsförordningen och personuppgiftslagen. 16 Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller inte de enskilda 17 arkiven, det vill säga handlingar som belyser folkrörelsers och andra föreningars verksamhet, liksom företagsarkiv och person- och släktarkiv. De lyder inte under offentlighetsprincipen och är ibland belagda med restriktioner. 18 Norberg redogör för sin syn på de enskilda respektive de offentliga arkiven och han menar att de offentliga arkiven har haft en stark ställning vilket innebar att en stor del av det som rör enskilda människors liv idag bevaras i de enskilda arkiven. Vidare menar Norberg att Emellertid utgörs en viktig del också av de enskilda arkiven. I själva verket har den stora koncentrationen på den offentliga arkivbildningen gjort att de enskilda arkiven blivit eftersatta. Om vi skall anlägga ett enhetligt samhällsperspektiv på bevarandet av arkiv måste vi också öka insatserna till förmån för de enskilda arkiven 19 Karin Åström Iko redogör för arkivens samhällsuppdrag i en artikel som publicerades i tidskriften Arkiv, Samhälle och forskning. Åström Iko poängterar att arkiven har en stor, värdefull och betydande roll i samhället och menar 13 Norberg, Erik, Mellan historia och framtid. Ingår i: Arkivvetenskap, (red.) Ulfsparre, Anna Christina. s Källa: Källa: Källa: Samlingsnamn för olika arkivinstitutioner som exempelvis person-, förenings- och företagsarkiv. 18 Källa: Norberg, E I (red.) Ulfsparre, Anna Christina, s

14 De förblir våra tysta tjänare - aldrig påträngande, aldrig genstörtiga, de bara finns där. När vi behöver dem, är de tillhands med sitt förråd av data, detaljer och minnen. En glanslös rikedom är det lätt att ringakta. Men det är ofta ödesdigert att göra det. Någon gång borde vi på allvar ställa oss inför frågan, vad arkiven egentligen betyder för oss Arkivpedagogikens framväxt och roll Lundström och Sjögren framhäver att arbetet med att utveckla arkivens pedagogiska verksamhet i Sverige började växa fram under 1980 talet. Författarna nämner att ett flertal arkiv under denna tid började anställa arkivlektorer med uppgift att inrikta sig mot skolan, främst gymnasiet och högskolan. De menar att det inte var förrän ett decennium senare som en mer utarbetad arkivpedagogisk verksamhet tog fart. En anledning till detta skulle kunna vara ett växande intresse för barn- och ungdomskultur. Vidare menar Lundström och Sjögren att arkiven under 1990-talet började inrikta sig mot andra brukare såsom skolan. Tidigare var verksamheten allt som oftast koncentrerad mot forskare och släktforskare. Lundström och Sjögren nämner att Lpo94 vill se ett djupare samarbete mellan arkiv och skola. 21 Vi går djupare in på hur läroplanens och kursplanernas mål kan underlättas av en samverkan med arkiven längre fram i uppsatsen. Statens offentliga utredning Arkivutredningen Arkiv för alla nu och i framtiden har spelat en betydande roll för arkivpedagogiken i Sverige. Syftet med utredningen var att föreslå åtgärder som gör det lättare för nya grupper att använda arkiven samt åtgärder som förbättrar tillgängligheten till arkiven. I utredningen betonas vikten av en utökad och medveten pedagogisk verksamhet i arkivsektorn. Ett förslag som presenteras i Arkivutredningen är att anställa en arkivpedagog i varje landsarkivsdistrikt. 22 Arkiven är inte lätt tillgängliga för alla och en var. För att kunna nyttja arkiven krävs ofta att någon agerar vägvisare. Även om dagens teknik medför att arkiven bättre tillgängliggörs för fler människor kan den aldrig ersätta en engagerad och kunnig människa när det gäller att intressera sig för, visa på möjligheter med och hjälpa tillrätta i arkiven. Därför föreslår vi att det inom Arkivverket skall inrättas tjänster som arkivpedagoger. [---] Med den förstärkning av kompetens 20 Åström Iko, Karin, I allmänhetens tjänst: Arkivverket, tillgängliggörandet och brukarna, ur Arkiv, samhälle och forskning, nr 1, s Lundström, Catarina & Sjögren, Karin, Historia på riktigt! Arkivpedagogik i praktiken s SOU, Arkiv för alla nu och i framtiden. 2002:78. s.13,

15 och kunskap som arkivpedagogerna innebär är Arkivverket bättre rustat för uppgiften att tillgängliggöra arkiven för alla, inte minst för nya grupper av användare. 23 Enligt arkivutredningen ska arkivverket ha till uppgift att initiera, stötta och agera rådgivare för ny pedagogisk verksamhet samt projekt för att locka nya användargrupper till arkiven. De nämner exempelvis barn och unga som en viktig målgrupp. 24 Regeringens bedömning utifrån den ovannämnda arkivutredningen Arkiv för alla nu och i framtiden presenteras i proposition 2004/05:124. I bedömningen står det att en samverkan mellan statliga och icke-statliga arkiv, men också mellan arkiv, bibliotek, museer (ABM) och andra myndigheter och organisationer är av stor betydelse i arbetet för att öka intresset för och tillgängligheten till arkivmaterialet. I samma proposition presenterades ytterligare ett förslag som innebar att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag för arkivpedagogiska satsningar skall inrättas under perioden Regeringen beslutade att ge uppdraget till ett enskilt arkiv och ska i budgetpropositionen för 2006 föreslå att 1 miljon kronor årligen anvisas för uppdraget. 25 Det nationella uppdraget i arkivpedagogik tilldelades Skånes arkivförbund. På arkivets hemsida presenteras de målsättningar som är utarbetade med utgångspunkt för uppdraget. Arkivet ska inrikta sig på att upplysa och inspirera arkivorganisationer i landet i det arkivpedagogiska arbetet, med andra ord eftersträvar de att det arkivpedagogiska arbetet ska ingå som en självklar del i arkivens dagliga verksamhet. Vidare ska arkivet utveckla arbetet inom nätverket Arkivpedagogiskt Forum samt verka för att kurser i arkivpedagogik ska upprättas inom arkiv och lärarutbildningar. Arkivet ska även arbeta för att öka samverkan mellan ABM institutioner, kulturarvspedagoger och skola. 26 Med bakgrund i det nationella uppdraget författade arkivpedagogen Karin Sjöberg boken Krumelurer i arkiven en pedagogisk resurs. Boken speglar den pedagogiska verksamheten som aktivt utövas på Skånes arkivförbund och syftar till att väcka ett större intresse bland vuxna och barn för arkiven och dess arbete. Sjöberg vill med hjälp av Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga visa hur det på ett enkelt och lustfyllt sätt går att koppla arkivens källor till händelser i Emils liv SOU, 2002:78. s SOU 2002:78 s.161, Källa: , s.6 26 Källa: Källa:

16 Det svenska arkivnätverket Arkivpedagogiskt forum verkar för att kartlägga utåtriktad verksamhet mot skolan. 28 Arkivpedagogiskt forum påbörjade sitt arbete under 1990-talet men fick en fastare form Forumet består av ett nätverk av arkivinstitutioner och har till uppgift att sprida information om arkiven samt att anordna exempelvis seminarier och utbildning för att bidra till kunskapsuppbyggnad, idéutveckling och ökad samverkan mellan skolan och arkiven. Arbetet vidgas framöver till att avse arkivens roll i samhällets behov av ett livslångt lärande. 29 Arkivpedagogiskt forum har under 2003 haft en projektanställd sekreterare med placering på Riksarkivet. Enligt arkivpedagogen Karin Sjöberg på Skånes arkivförbund har Arkivpedagogiskt forum inom ramen för det nationella uppdraget försökt att hålla forumet vid liv. Ett förslag rörande forumets framtid ska diskuteras vid SASS (Svenska Arkiv i Samverkan) styrelsemöte men detta har ännu inte ägt rum. Det är ännu oklart vad som ska ske med Arkivpedagogiskt forum nu när det nationella uppdraget i arkivpedagogik avslutats Den arkivpedagogiska verksamheten utanför Sveriges gränser Följande redogörelse baseras endast på svenska källor vilket kan medföra en viss ofullständighet då vi inte har en översikt över förhållandena i andra länder utöver Sverige. Våra försök till kontakter med utländska arkiv har inte varit särskilt framgångsrika och med den tidsram som stod till vårt förfogande har vi inte prioriterat dessa kontakter. Karin Sjöberg skriver i artikeln Rapport från Bocholt. Vi måste höja våra röster för att höras angående den arkivpedagogiska verksamheten i Tyskland och Storbritannien. Sjöberg skriver att Tyskland tidigt utvecklade en arkivpedagogisk verksamhet riktad mot skolorna och att de första arkivpedagogiska tjänsterna förordnades under 1970 talet. Hon framhåller att det tyska nätverket för arkivpedagogik bildades 1987 och regelbundet anordnar konferenser och dylikt. Deras hemsida är välutvecklad och används bland annat för ett utbyte av erfarenheter mellan arkivarier och arkivpedagoger. 31 Lundström och Sjögren menar att det i Storbritannien är de regionala arkiven, motsvarande landsarkiven, som arbetat effektivast i utvecklandet av ett fungerande samarbete med skolorna. Lundström och Sjögren framhåller att ett flertal arkiv har Education service, men 28 Stapf, Birgitta, s.7 29 Källa: Bilaga 3 31 Sjöberg, Karin, Rapport från Bocholt. Vi måste höja våra röster för att höras, ur Tema Arkiv, nr 4, s 24 16

17 endast de mest framstående arkiven har heltidsanställda Education officers 32. Sjöberg skriver att The National Archives i Richmond, Storbritannien, har en välutvecklad arkivpedagogisk verksamhet som innefattar undervisnings rum samt ett omväxlande utbud av program och visningar för barn i skilda åldrar. Hon skriver att programmen har utarbetats med utgångspunkt i de rådande läroplanerna, vilket innebär att de studier som görs vid arkiven är ett utmärkt komplement till undervisningen. 33 Frankrike har också en utvecklad arkivpedagogisk verksamhet. Bode Janzon skriver i artikeln Skolpedagogik vid franska arkiv några intryck från en resa i Bretange att Frankrike redan på 1950 talet inrättade den första utbildningstjänsten, vid nationalarkivet i Paris. Janzon fortsätter och skriver att även departementalarkiven under 1950 talet utvecklade liknande pedagogiska verksamheter. De flesta arkiv i Frankrike har idag utbildningstjänster och ett välutvecklat samarbete med skolan. 34 Kerstin Abukhanfusa skriver i artikeln Riksarkivet törnrosaslottet som prinsen red förbi att det i Frankrike finns ett arkivmuseum vid Archives Nationales i Paris, som producerar läromedel som skickas ut till alla skolor i Frankrike via departementalarkivens pedagogiska avdelningar. 35 Lundström och Sjögren skriver att ett flertal länder världen över har väl utarbetade arkivpedagogiska verksamheter. Och att några av de mest framstående finns i USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien. 36 Sjöberg framhåller att i utvecklandet av ett fungerande arkivpedagogiskt arbete har Sverige hämtat inspiration från arkiv i andra länder som arbetat med program för skolor under en längre period Arkivens möjligheter att nå ut till nya brukargrupper Arkiv, bibliotek och museer i samverkan I artikeln Vägar till lokalhistoria skriver Karin Sjöberg och Pia Sander om projektet ABM Hässleholm. Sjöberg och Sander menar att historia kan förmedlas på en mängd olika plan och att arkiven, biblioteken och hembygdsmuseerna bara är några institutioner där detta kan ske. De tre institutionerna utgör en resurs för alla de som exempelvis vill veta mer om platsen där de har sitt hem, arbetar eller går i skolan. Sjöberg och Sander anser dock att ABM institutionerna har potential att användas i betydligt större utsträckning som exempelvis i 32 Lundström, C & Sjögren, E, s Sjöberg, K, s. 24, Janzon, Bode, Skolpedagogik vid franska arkiv några intryck från en resa i Bretange, ur Arkiv, samhälle och forskning, nr 25, s. 21, Abukhanfusa, Kerstin, Riksarkivet törnrosaslottet som prinsen red förbi, ur Arkiv, samhälle och forskning, s Lundström, C & Sjögren, E, s Sjöberg, K, s

18 skolundervisning och med detta i tankarna initierade dem ett ABM projekt i Hässleholms kommun. Syftet med projektet var att skapa ett samarbete på lokal nivå mellan ABM institutioner, och ett av målen var att synliggöra ABM institutionerna som en samlad resurs för skolorna och få lärare att använda sig av de som en integrerad del i undervisningen 38. Under projektet skapades studiematerial såsom arkivväskor med lokalhistoriskt innehåll från både arkiv, bibliotek och museer. Efter projektet gjordes en del utvärderingar, som Sjöberg och Sander menar, visar att projektet fick positiv genomslagskraft såväl av de medverkande institutionerna, som av de skolor som använt arkivväskorna i sin undervisning. Författarna menar att det finns förutsättningar för alla kommuner till ett ABM samarbete, men att en lokal ABM samordnare med pedagogisk kompetens och god kontakt med institutionerna och skolorna skulle behövas i varje kommun. Avslutningsvis skriver de att samordnaren och institutionerna tillsammans skulle kunna utveckla ett samarbete och finna nya spännande vägar till den lokala historien. 39 I artikeln Arkiv, bibliotek och museer i samarbete ett levande läromedel och en samlad resurs för skolan skriver Pia Sander utifrån det ovan nämnda projektet ABM Hässleholm. Sander menar att anledningen till att kulturarvsinstitutionerna inte aktivt arbetar mot skolan beror till stor del på att pedagoger i skolan inte känner till de resurser som finns på orten samtidigt som arkivens och museernas material är svårtillgängligt. De utvärderingar som gjordes efter projektet visar att lärarna är positiva till studiematerialet. De menar att det konkretiserar historieundervisningen och väcker frågor hos eleverna. Lärarna betonar betydelsen av att eleverna känner igen sin närmiljö och att detta gör dem nyfikna på att själva ta reda på mer 40 I artikeln ABM utveckling skriver Tom Sahlén att ABM institutionerna är svårtillgängliga för samhället i den mening att Inte ens en bråkdel av den information som lagras hos arkiv och museiinstitutioner är tillgängliga på annat sätt än att man infinner sig hos respektive institution under kontorstid och tar hjälp av närvarande personal Sander, Pia & Sjöberg, Karin, Vägar till lokalhistoria, ur Tema Arkiv, nr 1, s Sander, P & Sjöberg, K, s. 10, Sander, Pia, Arkiv, bibliotek och museer i samarbete ett levande läromedel och en samlad resurs från skolan, ur Barn och kultur, nr 3, s Sahlén, Tom, ABM utveckling, stencil, s

19 Efter att projektet ABM Hässleholm var avslutat skapades under 2004 en resurskatalog, som bidrog till synliggörande av institutionerna. Katalogen namngavs med Vägar till lokalhistoria och i den presenterades samlingar, erbjudanden om visningar, fortbildning för lärare etc. från ABM institutionerna i Hässleholm. Katalogen delades ut till verksamma lärare i kommunen under hösten Digitalisering Lundström och Sjögren menar att den tekniska utvecklingen och de digitala lösningarna inom arkiven leder till större möjligheter för arkivpedagogiken. I samband med den digitala utvecklingen blir arkivmaterialet tillgängligare för skolklasser, som kan ta del av materialet direkt från datorerna i klassrummet och ur arkivens synvinkel kan arkivdokument som handlingar, brev, fotografier, kartor etc. bevaras på ett mer långsiktigt vis. Databas projekt har startats med syfte att ge skolans elever ökad tillgång till personhistoriskt material Ett sådant projekt är Riksarkivet/ARKIONS, Arkivinformation i skolan, där målsättningen är att länsvis registrera och lägga ut 1890 års folkräkning på Internet. 43 I artikeln Arkivpedagogik på nätet skriver Lars Lundqvist om den positiva effekt digitaliseringen har för tillgängliggörandet av arkivmaterial. Lundqvist menar att det är betydelsefullt att arkiven ökar sin tillgänglighet för att nå ut till nya brukargrupper. Han menar att ett förslag till detta är att använda samt utnyttja IT och webben allt mer. Med arkivpedagogik på det planet menas att webbplatsen ska ha till syfte att lära användarna, främst barn och ungdomar, hur man genom användning av källmaterial kan få fram information av historisk karaktär. Lundqvist menar att Internet kan verka som en pedagogisk bank på flera sätt. Under de senaste åren har en del Internetsatsningar gjorts på olika arkivinstitut i landet. Lundqvist skriver om ett samarbete mellan Stockholms stads IT center och Stockholm stadsarkiv som var aktivt Organisationerna utarbetade en genomtänkt hemsida under webbplatsen Historiska laborationer för arkivpedagogiskt arbete. Internetsatsningen innebar att material tillgängliggjordes på Internet och att materialet kunde användas för att lösa uppgifter. 44 Efter att vi gjort sökningar på Internet så visade det sig att sidan inte är aktiv längre. Däremot fann vi en sida som med utgångspunkt från det ovannämnda projektet aktivt arbetar gentemot skolan. Under våren 2003 beslutades det att skapa en gemensam webbplats för att publicera källmaterial över Internet. Projektet som skapades heter Stockholmskällan vårt kulturarv på nätet och innehar material från 42 Broschyr, Vägar till lokalhistoria, Skånes arkivförbund 43 Lundström, C & Sjögren, E. 2004, s. 132, Lundqvist, Lars, Arkivpedagogik på nätet, ur Tema Arkiv, nr 1, s. 8, 9 19

20 Stockholms stad. Stockholmskällan är ett ABM projekt mellan Stockholms stadsarkiv, Stockholms stadsbibliotek, Stockholms stadsmuseum och Utrednings och statistikkontoret, som i första hand riktar sin verksamhet mot skolan. På hemsida kan stadsvandringar, Stockholmspussel, frågesport etc. göras. 45 Ett annat ett exempel är digitaliseringsprojektet Karlstad i förändring - en tidsresa på Värmlandsstadsarkiv. Projektet behandlar kvarteret Merkurius i Karlstad och dess historia. Eleverna kan på så sätt göra en resa i tiden på var och en av de tolv tomterna i kvarteret. De får besöka olika tidsstationer där det bland annat finns fotografier och dokument som berättar om platsens historia. Projektet genomförs i fyra separata delar och av vad som framgår på arkivets hemsida skulle projektet vara klart och tillgängligt på CD-skiva under Sedan några år bedriver Värmlands arkiv arkivpedagogisk verksamhet i samarbete med andra arkivinstitutioner. Genom projektet Arkiv och skolungdom i Värmland introduceras arkiv i skolundervisningen i form av ett särskilt utformat arbetsmaterial för skolbruk. 47 Lundqvist nämner en välutvecklad Internet sida i museivärlden. Portalen som kallas för museifönster har administrerats av Historiska museet och är kopplad till Skoldatanätet. 48 Efter att ha varit inne och granskat sidan anser vi att en sådan sida ökar tillgängligheten för museiverksamheten och att ett sådant fönster inom arkivvärlden vore att föredra. Runt om i landet har digitaliseringsprocessen inom ett flertal arkivinstitutioner utvecklats. Lundqvist menar att en sådan digitalisering på ett ganska enkelt sätt skapar ingångar för arkivanställda att utveckla ett användbart material för skolorna. Vidare menar han att en digitalisering av arkiven skapar en möjlighet för arkiven, att på ett mer aktivt sätt synas ute i samhället. Slutligen poängterar han att Internet endast ska ses som ett komplement till att besöka arkiven i verkligheten, då Internet aldrig kan ersätta känslan av att ta del av och hålla ett äkta dokument i handen. 49 Enligt Lundström och Sjögren tycker de flesta elever att ett besök på arkiv är spännande, och att det inte är några problem att hålla intresset vid liv under en kortare rundvisning Källa: Källa: Källa: Lundqvist, L, s Lundqvist, L, s Lundström, C & Sjögren, E. 2004, s

21 2.7 Yrket arkivpedagog? Sjöberg skriver utifrån den första arkivpedagogiska konferensen, The European Conference on Educational Learning in Archives, som hölls 2003 i den tyska staden Bocholt. En av konferensens diskussioner behandlade arkivpedagogens utbildning och status. I länder som exempelvis Tyskland och Storbritannien har den största delen av arkivpedagogerna en lärarutbildning och därmed en pedagogisk grund att utgå från. På Riksarkivet i Storbritannien anställs enbart utbildade lärare för arbete som arkivpedagog. Kraven som ställs är att arkivpedagogen ska ha en formell pedagogisk utbildning samt insikter om skolornas behov och intressen. Sjöberg poängterade att alla under konferensen var enade om att en arkivpedagog behöver en viss pedagogisk kunskap för att kalla sig arkivpedagog, men det poängterades att den anställde inte nödvändigtvis behövde vara lärarutbildad. 51 I artikeln Arkivpedagog utbildning eller social kompetens skriver Patrik Höij med utgångspunkt från artikeln ovan. Höij menar att det är intresseväckande att länder som Tyskland och Storbritannien, som har en så pass välutvecklad och aktiv arkivpedagogisk verksamhet, inte vinner något gehör i frågan om att arkivpedagoger bör ha lärarutbildning. En intressant diskussion som Höij tar upp i sin artikel är den omtalade debatten angående behöriga och obehöriga lärare i den svenska skolan. Höij menar Om vi ställer krav på skolans egna lärare att de ska ha någon form av pedagogisk utbildning bör väl kravet vara detsamma på en arkivarie som skall undervisa skolelever? 52 Sjöberg svarar på Patrik Höijs åsikter i artikeln Arkivpedagog utbildning eller social kompetens. Sjöberg är enig med Höij och anser att en arkivpedagog inte bör anställas endast för god social kompetens. Hon framhåller dock att en förändring av arkivutbildningen i arkivpedagogik har påbörjats. 53 I dagsläget finns inte, vad vi kan finna, någon arkivpedagogisk utbildning i Sverige. Däremot finns det vissa inslag på arkivvetenskapsutbildningar runtom i landet. 2.8 Kritiska reflektioner kring läroplaner och kursplaner I styrdokumenten finns inga konkreta mål för att pedagoger i skolan ska använda sig av arkiven i sin undervisning. I följande avsnitt kommer vi att diskutera Lpo94 samt kursplanen i historia om hur vi kan koppla begreppet arkivpedagogik till de relevanta kursmålen. Efter en granskning av texterna har vi funnit att satsningar på ett samarbete mellan arkiv och skola ligger i linje med styrdokumentens intentioner. 51 Sjöberg, K, s. 24, Höij, Patrik, Arkivpedagog utbildning eller social kompetens, ur Tema Arkiv, nr 1, s. 10, Sjöberg, Karin, Svar till Patrik Höij, Arkivpedagog utbildning eller social kompetens, ur Tema Arkiv, nr 1, s

22 Vi kommer att diskutera styrdokumenten i ämnet historia då detta är vårt huvudämne, med andra ord kommer inga andra ämnen beröras. Vi är väl medvetna om att arkivpedagogisk verksamhet kan förekomma som komplement i andra ämnen. Patrik Höij diskuterar i artikeln Arkivpedagogik i blickfånget arkivens strikta inriktning mot ämnet historia. Höij menar att historieämnet inte är det enda ämne där arkivstudier kan bearbetas. Han menar att arkivens inriktning på ämnet historia, beror på att arkivarierna vanligtvis har en bakgrund som historiker. 54 I Lpo94 står det att nya metoder i skolarbetet ska testas, och att detta ska ske i samspel med skolans övriga personal, elever samt i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället. Lpo94 förespråkar att skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningar samt andra verksamheter utanför skolan 55, såsom exempelvis arkiv för att berika den ordinarie undervisningen. I Lpo94 betonas vikten av att göra elever i skolan medvetna om vårt kulturarv, då detta avser att framkalla en trygg identitet hos eleven samtidigt som det ska ge en förståelse för andras människors villkor och värderingar. Vidare poängterar Lpo94 att skolan i sin undervisning ska grundlägga vissa allmänna perspektiv. Ett av perspektiven innebär att eleverna ska förstå framtiden genom att se hur omvärlden utvecklats och därmed utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. 56 Med andra ord får eleverna möjligheter att se hur människor levt och agerat i liknande situationer och miljöer, fast i en annan tidsperiod. En sådan upplevelse kan utveckla elevernas historiemedvetande. I Lpo94 står det att eleverna i skolan bör lära sig att använda sina kunskaper för att formulera och testa antaganden, lösa problem, reflektera över erfarenheter samt kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. 57 Lundström och Sjögren är eniga med Lpo94 och utvecklar detta genom att framhålla att undervisningen i skolan allt mer strävar mot att eleverna ska lära sig att själva söka och sammanställa information, de ska inte längre fyllas med färdiga svar. Författarna menar att genom användning av ett forskande arbetssätt måste eleverna själva bygga upp svaren genom att inspireras till att reflektera kring och ställa egna frågor till källmaterialet. 58 Höij förhåller sig kritiskt till det forskande arbetssättet och den 54 Höij, Patrik, Arkivpedagogik i blickfånget, ur Tema Arkiv, nr 4, s Lärarboken, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, s Lärarboken, s. 12, Lärarboken, s Lundström, C & Sjögren, E, s. 20, 21 22

23 forskande eleven 59. Höij kritiserar arkivens skapande av speciellt utformat material med formulerade förslag på uppsatsämnen med fastställda problemområden. I artikeln hänvisar Höij till styrdokumenten som säger att Eleven skall ägna sig åt undersökande arbete och utveckla sitt kritiska tänkande, gärna genom problembaserat lärande 60. Höij menar att hjälpinsatserna som arkiven utarbetar till eleverna inte kan jämföras med forskning, då de vetenskapliga reglerna för forskning inte följs samt att det inte går att redogöra för om de undersökningar som görs leder till ny kunskap för eleverna. 61 I artikeln Arkivpedagogik arkiven möter skolan skriver Karin Sjöberg att ett arbete för elever med arkivhandlingar kräver ett enormt förarbete och att hon som arkivpedagog hela tiden måste göra ett urval bland handlingarna. Med andra ord måste hon välja ut, begränsa och även styra materialet som ges till eleverna. Vilket i slutändan innebär att eleverna aldrig fritt får möjlighet att söka och forska i arkiv. Hon betonar dock att eleverna ändå upptäcker och upplever dokumenten även om det är ett urval de får arbeta med. 62 Lundström och Sjögren skriver att det finns många skäl till ett samarbete mellan arkiv och skola. Författarna menar att när vi arbetar med primära källor kommer vi i kontakt med verkliga människor och miljöer och då kan historia fungera som en spegel och mötet med personer i historien kan starta reflektioner och funderingar om då, nu och sedan. 63 Ett av kursplanens mål som elever i årskurs fem ska ha uppnått är att Eleven skall känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen, kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige 64. Detta mål är utgångspunkten i Lundström och Sjögrens bok. Författarna menar att eleven genom arkiven erhåller en närhet till historien som inte läroböcker kan ge, eftersom arkivens dokument är autentiska. Denna känsla av närhet kan ge en förståelse för andra människors liv, levnadsöden och värderingar. Detta ger en insikt som förhoppningsvis kan leda till empati och förståelse för både historisk tid och samtid. Författarna menar att genom sig själv känner man andra, men att detta även kan verka tvärtom. Identifikation med verkliga människor och miljöer 59 Höij, P, s Höij, P, s Höij, P, s Sjöberg, Karin, Arkivpedagogik arkiven möter skolan. Ingår i: (red.) DIK förbundet, Livslångt lärande ny uppgift eller nytt argument? Rapport från ABM-forum 2001, Stockholm, s Lundström, C & Sjögren, E, s. 16, Källa:

24 bygger i hög grad på arkivmaterialets autencitet. Att få ta del av material som ingen tidigare behandlat och tolkat är unikt. Magnus Hermansson Adler presenterar en annan tanke angående detta i sin bok Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Han talar om upplevelsen av autencitet i materialet och menar att det har en för eleverna stark motiverande effekt i lärandet, men att användandet av tillförlitliga kopierade källor kan ge samma påverkan. Hermansson Adler menar att det är fullt möjligt för eleverna i skolan att tillägna sig en äkta upplevelse inför ett rekonstruerat föremål Adler Hermansson, M, s

25 3. Teori 3.1 Historiemedvetande enligt historiedidaktikerna Eftersom begreppet historiemedvetande är vida diskuterat inom historiedidaktiken samt spelar en central roll för historieundervisningen i skolan kommer vi i resultatavsnittet att diskutera hur användandet av arkivmaterial kan stärka och utveckla individers historiemedvetande utifrån arkivariernas och arkivpedagogernas perspektiv. För att genomföra en sådan diskussion ansåg vi det nödvändigt att redogöra för och granska den ledande och aktuella forskningen på området. Vi kommer att redogöra för, analysera samt visa hur forskare, främst historiedidaktiker, förhåller sig till begreppet och slutligen kommer vi att koppla historiemedvetandet till läroplaner och kursplaner i historia. Det var först under 1990 talet som historiemedvetandet kom in i debatten på allvar och även som utgångspunkt inom historiedidaktiken i Sverige men även i hela Norden. I Nationalencyklopedin från 1992 nämns begreppet historiemedvetande under rubriken historiedidaktik. 66 Ledande på området var och är fortfarande den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensen, som vi kommer att redogöra för längre fram i avsnittet. I Tyskland har den historiedidaktiska diskussionen varit aktuell i flera decennier. Två frontfigurer inom den tyska historiedidaktiska forskningen är Karl-Ernst Jeismann och Jörn Rüsen. Jeismanns artikel Geschichtsbewusstsein som första gången publicerades 1979 i Handbuch der Geschichtsdidaktik, har haft och spelar fortfarande en central roll inom historiedidaktiken. När historiedidaktiker definierar begreppet historiemedvetande är det vanligt att de tar sin utgångspunkt och inspireras av Jeismanns idéer och definitioner om historiemedvetande. I artikeln Historiemedvetande begreppsanalys, samhällsteori, didaktik presenterar historiedidaktikern Bernard Eric Jensen Jeismanns fyra definitioner om historiemedvetande Historiemedvetande är den ständigt närvarande vetenskapen om att alla människor och allt som de skapat existerar i tid och att ingenting är stabilt, oföränderligt eller förutsättningslöst Historiemedvetande är vetenskapen om hur tolkningen av det förflutna, förståelsen av nutiden och perspektiven på framtiden hänger samman med varandra. 66 Nationalencyklopedin, Band nr. 9, s.20 25