Brukarperspektiv nu och i framtiden

Transkript

1 Sandra Nilsson Brukarperspektiv nu och i framtiden Denna artikel är en jämförelse av vilka brukare arkivinstitutioner och myndigheter samt arkivlitteraturen förhåller sig till. Vissa frågor har ställts till materialet, exempelvis: Hur ser brukarperspektivet ut i respektive fall? och Vem är brukaren?. Mot slutet kommer jag att kontrastera och problematisera min analys mot arkivens demokratiska uppdrag. Min utgångspunkt när jag har bearbetat material/litteratur har varit några nyckelord: brukare/användare/user förmedling/mediation tillgängliggörande tillhandahållande arkivpedagogik Nyckelorden i detta sammanhang är även begrepp och därför kommer jag nedan att göra ett försök till definition av de fyra sistnämnda. Definitioner Begreppet förmedling kan definieras i relation till begreppet kommunikation. Enligt den danske museologen Ane Hejlskov Larsen kommer ordet förmedla från det tyska verbet vermitteln. Kommunikation kommer i sin tur från latinet och ordet communis, som betyder gemensam. Ane Hejlskov menar att förmedling och kommunikation är skilda processer, eftersom förmedling/tillgängliggörande sätter fokus på avsändaren som en medlare av exempelvis samlingarna, men sätter inte nödvändigtvis brukaren/mottagaren i fokus. 1 Jensen & Jensen menar emellertid att det är viktigt att se förmedling som en del av en kommunikationsprocess. Själva förmedlingsrelationen får då ett självständigt och kommunikativt innehåll. Huruvida man önskar att förmedla, till vem och till vilken målgrupp, så är förmedling en del av arkivets kommunikation med omvärlden. Denna uttrycker i sig ett budskap om institutionen, dess verkan och självförståelse. 2 Anneli Sundqvist skriver i sin avhandling att de flesta brukare enligt hennes undersökningar föredrog en informell förmedling, speciellt i form av personlig kommunikation. 3 I sin gemensamma artikel skriver Bente & Charlotte Jensen om förmedling/kommunikation som främst ett viktigt redskap till dialog och utveckling. 4 Vid en jämförelse av förmedling och arkivpedagogik, så finns det flera som anser att förmedling är det bredare begreppet 5, främst eftersom arkivpedagogik är en form av förmedlingsverksamhet. Förmedling är i sin tur en del i arkivens uppdrag att tillgängliggöra arkiv. 6 1 Ane Hejlskov Larsen (2005) i Jensen & Jensen (2006), s Jensen & Jensen (2006), s Sundqvist (2009), s, vi. 4 Jensen & Jensen (2006), s Skånes Arkivförbund (2009), s. 58 & Bente Jensen, föreläsning Ulfner (2001), s. 8.

2 Begreppet arkivpedagogik är relativt nytt. Först under 1990-talet etablerades det som begrepp i Sverige. Än idag finns det ingen allmänt accepterad eller utarbetad definition av begreppet, utan de flesta arbetar utifrån olika sammansatta idéer av vad det innefattar. Några försök till definition har gjorts. Den jag finner mest tilltalande är det försök till definition som två studenter på lärarutbildningen i Malmö satte ihop i sitt examensarbete. De utarbetade sin definition genom att intervjua ett flertal arkivpedagoger. Deras definition lyder: Arkivpedagogik är att anpassa ett specifikt källmaterial till en specifik målgrupp. Arkivpedagogik är inte att enbart presentera ett tillrättalagt material, utan mer ett annat sätt att tänka samt förhålla sig till ett speciellt material. Arkivpedagogik är en metod som på ett annorlunda och intresseväckande sätt som finner vägar till historien. Arkivpedagogik är att öka förståelsen för hur olika slags arkivmaterial kan användas för att besvara frågor om det förflutna och om källors olika värde. Arkivpedagogik avdramatiserar arkiven och gör materialet mer tillgängligt för nya brukargrupper. 7 Definitionen liknar även den som Kenneth Awebro redogör för i artikeln Arkivpedagogik - med ett mångkulturellt perspektiv, med den stora skillnaden att de intervjuade arkivpedagogerna inte poängterade marknadsföring så mycket som Awebro gör i sin artikel. 8 Jag anser att Awebros definition är lite för snäv och att den inte helt korresponderar med verkligheten och hur arkivpedagogiskt arbete beskrivs av yrkesverksamma pedagoger. 9 Tillgängliggörande kan handla om olika saker, från öppettider till digitalisering av handlingar. Idag talar man dock i huvudsak om tillgängliggörande när det handlar om att digitalisera handlingar och göra dem tillgängliga via nätet. I nutidens samhälle handlar det om att göra information så lättillgänglig och lättarbetat som möjligt, för att på så sätt nå den nya tidens arkivanvändare. 10 Det handlar även till stor del om att göra dessa handlingar begripliga, med andra ord blir tillgängliggörandet ett hjälpmedel för att nå fram till och förstå innehållet, men det är även spridningen av dessa handlingar. 11 Tillgängliggöra går hand i hand med att tillhandahålla, det vill säga att se till att brukarna får ta del av arkivmaterialet. Ett sätt att tillhandahålla är att i forskarsalarna ta fram och lämna ut allmänna handlingar 12, eller att brukarna har möjlighet att finna det på en hemsida, och att de har möjlighet att beställa kopior eller utdrag av/ur materialet, ett annat är att svara på frågor via telefon och brev. 13 Brukare Vid en genomläsning av en stor del av litteraturen som berör brukare och brukarperspektiv inom arkiv framgår det klart att många vill locka nya brukare 14. Det är sällsynt att presentera vilken brukargrupp dessa nya brukare tillhör, det vanligaste är att de nya brukarna klumpas ihop till att representera en egen grupp. Vilka som ingår i denna nya grupp framgår ytterst sällan. I svensk litteratur är det nästan bara barn och unga som lyfts fram som ny brukargrupp, framförallt de som går i grund- och gymnasieskolan. Bland annat inriktades arkivpedagogiken i sitt inledningsskede främst på denna grupp. I rapporten från Skånes Arkivförbund förklarar de traditionen och kopplingen med arkivpedagogik och skolan: 7 Andersson Bohman & Leonardsson (2009), s Andersson Bohman & Leonardsson (2009), s För fler försök till definition se Bohman & Leonardsson (2009) samt Skånes Arkivförbund (2009). 10 Riksarkivet; 11 Åström Iko (2003), s Åström Iko (2003), s Riksarkivet; 14 Se exempelvis Ericsson ( ), s. 120 & Craig ( ), s

3 Denna arkivpedagogiska tradition har som målsättning att skapa kunskap om källor insikt om behovet av ett källkritiskt förhållningssätt, men även att undervisa i konsten att efterforska och sammanställa information. En viktig del i denna tradition bygger på en övertygelse om att arkivpedagogisk verksamhet bidrar till att stimulera människors nyfikenhet, men också till att skapa ett ökat intresse för historia, samhälle och utvecklingsfrågor såväl i den egna närmiljön som i ett bredare perspektiv. 15 I utredningen arkiv för alla nu och i framtiden pekar staten på speciella brukargrupper som arkiven ska jobba extra hårt att tillgängliggöra för, dessa grupper är i första hand barn, ungdomar, människor med annan kulturell bakgrund och människor med funktionshinder. 16 Detta utelämnar stora delar av Sveriges befolkning. Idag blir de nya ospecificerade brukargrupperna huvudsakligen digitala brukare. Detta kan vara svårt att komma ifrån, men vill vi egentligen komma ifrån det? Är inte huvudsaken att vi når nya brukare? Vi måste snarare koncentrera våra resurser på att utforma bättre hjälpmedel via webben. Vare sig det är en online chatt 17, taggar 18 eller Facebook så måste vi komma runt svårigheterna och istället se möjligheterna med den nya och ständigt utvecklande teknologin. På senare tid har det i Sverige och även internationellt, funnits en debatt om hur man ska kunna arkivera sociala medier 19. Detta har gjort att bland annat Riksarkivet nyligen förbjöd landsarkiven att ha Facebook, eftersom de ännu inte har någon lösning på hur dessa ska kunna arkiveras, problemet står på dagordningen först under hösten Till dess får de som redan hade Facebook-konton avsluta alla konversationer och göra skärmdumpar. 20 Problemet ligger i en trögrörlighet främst bland statliga arkiv. Sociala medier är inget nytt, det har funnits i flera år, men först nu på sistone har de dock uppmärksammats och i arkivsammanhang börjat problematiseras. För att nå fler brukare är det viktigt för arkiven att ansluta sig till de sociala medierna, det finns goda exempel på några arkiv som inte tvekar att använda de resurser som finns. Vid en föreläsning av Bente Jensen från Aalborgs stadsarkiv berättade hon hur deras förmedlingsarbete ser ut. Framförallt poängterade hon vikten av verksamhet via webben och sociala medier, bland annat har de för tillfället två Facebook-sidor och ett Flickr-konto. På Flickr kan man lägga upp bilder och sen kan både den som lagt upp bilden, men även andra, använda taggar 21 för att klassificera dem och ge dem sökord som gör att andra kan hitta dem bättre. Aalborgs stadsarkiv har lagt upp en stor mängd av sina digitala bilder via Flickr, eftersom det är ett utmärkt sätt att få hjälp att identifiera bilder där motivet är okänt. 22 Det finns även exempel på lyckade sätt att nå digitala brukare utan att använda de sociala medierna. Skånes Arkivförbund har varit delaktiga i hemsidan Folk i rörelse 23, som är ett digitalt läromedel om folkrörelser och demokrati. Sidan visar att det går utmärkt att använda arkivpedagogik, digitalisering samt demokrati för att skapa en lärorik miljö via webben. Riksarkivet har försökt göra något liknande som de kallar arkivnycklar 24. Dessa innehåller 15 Skånes Arkivförbund (2009), s SOU 2002:78, s Yakel (2006), s För mer information om taggar i relation till arkiv se Anderson & Allen (2009), s. 393 & Yakel (2006), s Riksarkivet; Underlag till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande från Riksarkivet; meddelande på Riksarkivets interna sida Yakel (2006), s Föreläsning Bente Jensen Folk i rörelse; 24 Riksarkivet; 3

4 olika berättelser och inskannade dokument, men är egentligen bara ett annat sätt att kontextualisera de handlingar man digitaliserar. Det finns ingen direkt handledning eller övningar man kan göra till, vilket jag tror hade gjort arkivnycklarna mer attraktiva att använda. Arkivens hemsidor borde designas för användare/brukare med varierad kunskap om arkiv. Vare sig detta är barn och unga, släktforskare, eller andra nya brukare så borde hemsidor kunna designas för att möta dessa gruppers olika behov. 25 Redan idag har Riksarkivet en sida för släktforskare samt tidigare nämnda arkivnyckar, men är dessa de enda brukarna av arkiven? Ett nutida problem är de förväntningar på arkiven som höjts hos vanliga medborgare. Detta är delvis ett resultat av att arkiven har google-liknande användargränssnitt 26, som förväntas vara lika lätta att använda som Google, att bara att skriva in ett ord och direkt få relevanta resultat. Ett försök att underlätta för användarna är samsökningstjänsten Sondera, som samkör databaser från LIBRIS, NAD och SMDB. Med denna sökmotor är det betydligt lättare att få relevanta träffar, eftersom den är uppbyggd av en annan söklogik än till exempel NAD. 27 En annan förväntningshöjande faktor är släktforskarprogrammet Vem tror du att du är?, forskarna och arkivarierna i de programmen får det att se lätt ut att släktforska, vilket gör att många nya brukare blir intresserade, och sedan djupt besvikna när det visar sig att det är mycket besvärligare och tar betydligt längre tid att forska än vad som visas på tv. 28 Bland annat Blais & Enns tar i en artikel upp denna problematik, deras fokus ligger på att utbilda medborgare om arkiven och de sökverktyg/sökingångar som idag används för att komma åt handlingar i arkiven. Denna utbildning anser de nödvändig för att kunna överbrygga gapet från medvetenhet till användare, eller i alla fall ge medborgarna en rättighet att själv välja om de vill bli användare av arkiven. 29 I Sverige har fokus inte legat på medborgaren, utan snarare att utbilda lärare inom grund- och gymnasieskola om arkiv och i denna utbildning visa hur arkiven kan användas i deras undervisning. Skånes Arkivförbund 30 är en av de aktörer/institutioner som anser att lärarna är den viktigaste ingången för att nå eleverna, men även delar av Riksarkivet försöker ha liknande verksamhet, där utbildningen är tänkt att innehålla både teoretiska föreläsningar, visningar samt praktiska övningar i hur arkivmaterialet kan användas. 31 Demokratiaspekten Arkiven är en viktig del i demokratin och en stöttepelare i vårt demokratiska samhälle. De handlingar/dokument arkiven förvarar och tillhandahåller gör det möjligt för medborgare att ta del av och delta i den demokratiska processen. Att ha möjligheten att ta del av myndigheters arkivmaterial skapar förutsättning för insyn, öppen diskussion och därmed ökad delaktighet i det demokratiska systemet. 32 Denna insyn Rätten att ta del av allmänna handlingar är en demokratisk rättighet Duff, (2002), s Johnson (2008), s Se Sondera & NAD. 28 Johnson (2008), s Blais & Enns ( ), s Se även Losman (1995), s Workshop med Karin Sjöberg Riksarkivet; Samverkan Skola-Arkiv. 32 SOU 2002:78 33 Riksarkivet, Arkivens roll. 4

5 Personer som inte vet hur de ska utnyttja denna rättighet förlorar den allmänna handlingen, och en del av sin roll i det demokratiska samhället. Om vissa grupper inte uppmärksammas, för att arkiven inte vet hur de ska närma sig dem, eller för att resurser saknas till riktad marknadsföring av arkivet, så förlorar arkivet en del av sin auktoritet som förmedlare av demokratin. Något är fel i samhället om vissa människor ska stå utanför och titta in men inte veta hur de ska agera för att få tillgång till de allmänna handlingar som förvaras i arkiven. Bibliotekarier har tvingats att hitta andra vägar att föra samman information och användare. Arkivarier behöver göra det samma. Genom publika program, ett större utnyttjande av läsesalar/forskarsalar, utveckla/hitta nya användargrupper och en bred marknadsföring av våra samlingar kan arkiven nå nya brukare. Dessa förändringar är nödvändiga att genomföra för att kunna möta de förväntningar och ökande behov/krav som kommer att komma från nuvarande och framtida brukare. 34 Litteratur Anderson, Scott R. & Allen, Robert B.: Envisioning the Archival Commons. I: The American Archivist Vol. 72 (Fall/Winter 2009). Andersson Bohman, Anna & Leonardsson, Anna-Karin (2009): Konsten att aktivera det kollektiva minnet - Arkivens potential för att utöva pedagogisk verksamhet, Malmö Högskola, Lärarexamen. Blais, Gabrielle & Enns, David: From Paper Archives to People Archives: Public Programming in the Management of Archives. I: Archivaria. Vol 31, Winter, Craig, Barbara, L: What are the Clients? Who are the Products? The future of Archival Public Services in Perspective. I: Archivaria vol 31. Winter, Duff, Wendy: Understanding the information seeking behaviour of archival researchers in a digital age: paths, processes and preferences. I: Proceedings of the DLM-Forum Ericsson, Timothy L: Preoccupied with our own gardens: Outreach and Archivists. I: Archivaria vol. 31, Winter, Folk i rörelse: Jensen, Bente och Jensen, Charlotte S.H.: Arkivformidling: Mål, begreber og metode. I: Arkiv, samhälle och forskning 2006:2. Johnson, Andrea: Users, Use and Context: Supporting Interaction Between Users and Digital Archives. I: Craven, Louise (ed): What are Archives? Cultural and Theoretical Perspectives: A Reader. Ashgate, Lossman, Beata: Forskning vid regionala och lokala arkiv. I: Anna Christina Ulfsparre (red); Arkivvetenskap. Lund: Studentlitteratur, NAD: 34 Ericson ( ), s

6 Riksarkivet: Skånes Arkivförbund: Slutrapport: Nationellt uppdrag inom det arkivpedagogiska området Sondera: SOU 2002:78. Arkiv för alla - nu och i framtiden, Betänkande av Arkivutredningen Arkiv för alla. Stockholm. Sundqvist, Anneli (2009): Search Processes, User Behaviour and Archival Representational Systems. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för informationsteknologi och medier. Sundsvall. Ulfner, Helena (2001): Arkivpedagogik nödvändig verksamhet eller kostsam sandlådeaktivitet. Uppsala universitet. Yakel, Elizabeth: Inviting the user into the virtual archives. I: OCLC Systems & Services: International digital library perspectives Vol. 22 No. 3, Åström Iko, Karin: I allmänhetens tjänst? Arkivverket, tillgängliggörandet och brukarna. I: Arkiv, samhälle och forskning 2003:1. 6